Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Trafikverkets fiberinfrastruktur och dess samhällsnytta

Interpellation 2012/13:214 av Lillemets, Annika (MP)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2013-01-23
Inlämnad
2013-01-23
Besvarad
2013-01-31
Sista svarsdatum
2013-02-13

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 23 januari

Interpellation

2012/13:214 Trafikverkets fiberinfrastruktur och dess samhällsnytta

av Annika Lillemets (MP)

till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Trafikverkets fiberinfrastruktur är en av de största och mest heltäckande i landet och dessutom operatörsneutral. Den är viktig för landsbygden, då den på många platser är den enda fiberinfrastrukturen som finns. Den är byggd och betald med statliga anslag och bör självklart betraktas som en statlig tillgång som behövs för att uppfylla flera samhällsbehov både kritiska och samhällsnyttiga, utöver Trafikverkets egna.

Det har sedan oktober 2011 varit osäkert hur och till vilken grad Trafikverkets fiberinfrastruktur och kapaciteten i densamma ska vara tillgänglig för att nå de nationella strategierna och för att uppfylla marknadens behov.

De besked som nu kommer är oroväckande ur flera perspektiv. Trafikverket beslutade i augusti 2012 att lägga ned resultatenheten Trafikverket ICT. Från den 1 maj i år blir Trafikverket ICT i stället en del av Trafikverkets it-avdelning i en ny, nedskuren och centraliserad organisation. Denna organisation ska renodlas i en styr- och beställarorganisation och en intern leverantörsorganisation. Enligt Trafikverket görs detta för att

-      tillhandahålla säkra, tillförlitliga och kostnadseffektiva leveranser till Trafikverket

-      fokusera och bygga på det som är kritiskt för Trafikverket

-      underlätta outsourcing till extern part

-      tydliggöra ägande, roller och ansvar.

Externa tjänster ska vara baserade på kapacitet och kompetens för den interna leveransen och ska inte konkurrera med den interna leveransförmågan. Enligt nyhetsbrev från Telekom Online den 16 januari säger Trafikverkets it-direktör Mathias Persson att Trafikverket rent av kan komma att avsluta befintliga kundavtal i förtid.

Regeringens regleringsbrev till Trafikverket har för 2013 fått en ny skrivelse gällande tillhandahållande av kapacitet. ”Trafikverket ska i sitt fibernät erbjuda tjänster på grossistnivå på konkurrensneutrala villkor till aktörer som efterfrågar elektroniska kommunikationer, i den mån kapaciteten inte behövs för Trafikverkets egna behov.”

Att uppfylla det behov av kapacitet som andra myndigheter, telekomoperatörer och medborgare har kommer alltså i andra hand. Detta kan komma att påverka ett antal myndigheter såsom Transportstyrelsen. På transportmarknaden har vi Infranord och SJ. På telekommarknaden finns Comhems 1,7 miljoner hushåll, som får sin tv, telefoni och bredband via Trafikverkets fiberinfrastruktur, samt Tele 2:s 2,8 miljoner mobilkunder. Effekterna av denna fokusering på Trafikverkets behov kan alltså bli påtagliga, inte bara för företag, myndigheter och transportsektorn, utan även för den enskilda medborgaren.

I den statliga offentliga utredningen Trafikverket ICT, SOU 2010:82, som överlämnades till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd den 20 december 2010 skriver utredaren Åke Hedén om Trafikverkets kommunikationsinfrastruktur: ”Resultatenheten Trafikverket ICT förvaltar denna infrastruktur och säljer elektroniska kommunikationstjänster även på en konkurrensutsatt marknad. Det är viktigt att denna verksamhet bedrivs på sådant sätt att det skapas så lika förutsättningar som möjligt mellan aktörerna på marknaden. En effektivare användning av nätet kan bidra till bättre förutsättningar för konkurrens på marknaden för elektronisk kommunikation och till ökad tillgång till bredband i hela landet.”

I utredningen görs även bedömningen att Trafikverket ICT under vissa förutsättningar kan separeras från Trafikverket utan att driftsäkerheten i järnvägstransportsystemet försämras.

På Trafikverkets hemsida kan vi läsa: ”Vi bidrar till samhällsutvecklingen. Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt. Det är Trafikverkets vision – en vision som innebär att vi ska skapa förutsättningar för ett robust och effektivt transportsystem som är energieffektivt och säkert.” Men detta gäller tydligen inte för alla dem som färdas på den digitala infrastrukturen, trots att de är fler än dem som färdas på den spårbundna.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga infrastrukturministern:

Vad avser statsrådet att göra för att tillgodose de myndigheters, operatörers och medborgares behov som i dag tillgodoses av Trafikverkets fiberinfrastruktur om det visar sig att kapaciteten i Trafikverkets fiberinfrastruktur behövs för Trafikverkets egna behov?

Avser statsrådet att låta Trafikverket prioritera vilken eller vilka externa kunder som ska prioriteras om brist uppstår i Trafikverkets nät?

Vad avser statsrådet att göra för att se till att Trafikverket lever upp till att vara ”samhällsbyggare” även vad gäller det femte transportslaget, det digitala?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2012/13:214, Trafikverkets fiberinfrastruktur och dess samhällsnytta

Interpellationsdebatt 2012/13:214

Webb-tv: Trafikverkets fiberinfrastruktur och dess samhällsnytta

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Anf. 8 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Annika Lillemets har frågat mig vad jag avser att göra för att tillgodose de myndigheters, operatörers och medborgares behov som i dag tillgodoses av Trafikverkets fiberinfrastruktur, om det visar sig att kapaciteten i Trafikverkets fiberinfrastruktur behövs för Trafikverkets egna behov. Annika Lillemets har vidare frågat mig om jag avser att låta Trafikverket prioritera vilken eller vilka externa kunder som ska prioriteras om brist uppstår i Trafikverkets nät. Annika Lillemets har slutligen frågat mig vad jag avser att göra för att se till att Trafikverket lever upp till att vara "samhällsbyggare" även när det gäller det femte transportslaget, det digitala. Trafikverkets uppgifter läggs fast i myndighetens instruktion. Fiberinfrastrukturen som Trafikverket disponerar ska stödja myndighetens arbete inom infrastrukturområdet, och den är viktig för Trafikverkets verksamhet, speciellt för järnvägens funktion. Trafikverket kan dock inte gå utanför det ramverk som av riksdagen beslutade anslag och angivna ändamål ger. Det finns i dagsläget överkapacitet som Trafikverket förmedlar. Som ansvarig för verksamheten är Trafikverket också bäst lämpat att hantera frågor om kapacitetstilldelning och prioritering i enlighet med regleringsbrev och principer för försäljning av överkapacitet. Jag har tidigare på frågor, bland annat från Annika Lillemets, avseende utvecklingen av myndighetens it-verksamhet konstaterat att Trafikverkets it-funktion är en viktig leverantör av it- och telekomtjänster till Trafikverket och andra kunder. Funktionen är betydelsefull för infrastruktursektorn och är dessutom av stort intresse för infrastrukturen för telekommunikation genom sitt fiberoptiska nät med stor geografisk täckning. Trafikverket har i dag en viktig roll som operatörsneutral leverantör av bredbandskapacitet till den svenska marknaden. Det är angeläget för regeringen att den nya it-verksamheten ges möjlighet att utvecklas på ett för verksamheten och ITS-området optimalt sätt och med beaktande av funktionaliteten hos samhällsviktiga funktioner. Dessa förhållanden gäller fortsatt. För regeringens vidkommande innebär det att Trafikverket fortsatt kommer att ha ett uppdrag som innebär att myndigheten i sitt fibernät ska erbjuda tjänster på grossistnivå och på konkurrensneutrala villkor till aktörer som efterfrågar elektroniska kommunikationer, i den mån kapaciteten inte behövs för Trafikverkets egna behov. Regeringen kommer att följa upp hur uppdraget hanteras.
Annika Lillemets (MP)
Anf. 9 Annika Lillemets (MP)
Fru talman! Först vill jag tacka Catharina Elmsäter-Svärd för svaret. Ministern nämner i sitt svar att Trafikverket är bäst lämpat att hantera kapacitetstilldelning och hur det ska prioriteras enligt regleringsbrevet. Men regleringsbrevet nämner inget om hur detta ska gå till. Regeringen lämnar därmed hela ansvaret till Trafikverket. Men är det verkligen rimligt att lägga detta helhetsansvar på en enskild myndighet som inte ens har det som kärnverksamhet och framför allt inte fått detta uppdrag av regeringen? Enligt Trafikverkets it-direktör Mathias Persson, som uttalat sig om den nya inriktningen för Trafikverkets it-verksamhet i nyhetsbrevet Telekom Online den 16 januari 2013, blir det Trafikverkets behov i fokus och mindre om behoven på den externa marknaden. Trafikverket kan komma att avsluta befintliga kundavtal i förtid efter att ha kontaktat kunden. Vidare står det i nyhetsbrevet: All kapacitet och kompetens ska dimensioneras för Trafikverkets behov. Hur rimmar detta med att Trafikverket kallar sig samhällsbyggare? Ska de inte vara det även för det femte transportslaget, det digitala? Med tanke på den inriktningen hos Televerket ställer jag mig tvivlande till att just Trafikverket verkligen ska ha ansvaret för frågor gällande det behov av kapacitet som andra myndigheter, telekomoperatörer och medborgare har. Trafikverkets beslut kan komma att påverka ett antal myndigheter såsom Transportstyrelsen, företag som Infranord och SJ, Com Hems 1,7 miljoner hushåll som får sin tv, telefoni och bredband via Trafikverkets fiberinfrastruktur, samt Tele 2:s 2,8 miljoner mobilkunder. Effekterna av denna fokusering på Trafikverkets behov kan alltså bli påtagliga, inte bara för företag, myndigheter och transportsektorn utan även för den enskilda medborgaren. I min fråga till ministern nämner jag att i den statliga offentliga utredningen Trafikverket ICT , SOU 2010:82, som överlämnades till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd den 20 december 2010, skriver utredaren Åke Hedén om Trafikverkets kommunikationsinfrastruktur: "Resultatenheten Trafikverket ICT förvaltar denna infrastruktur och säljer elektroniska kommunikationstjänster även på en konkurrensutsatt marknad. Det är viktigt att denna verksamhet bedrivs på sådant sätt att det skapas så lika förutsättningar som möjligt mellan aktörerna på marknaden. En effektivare användning av nätet kan bidra till bättre förutsättningar för konkurrens på marknaden för elektronisk kommunikation och till ökad tillgång till bredband i hela landet." I utredningen görs även bedömningen att Trafikverket ICT under vissa förutsättningar kan separeras från Trafikverket utan att driftsäkerheten i järnvägstransportsystemet försämras. En konsekvens av den nya inriktningen är att Trafikverkets infrastruktur inte ges förutsättningar att möta marknadens behov och få en fungerande konkurrens enligt Åke Hedéns utredning eller tillgodose myndigheternas och samhällets behov enligt MSB:s utredning om skyddad statlig kommunikationsinfrastruktur. Två statliga utredningar visar alltså på att statens kommunikationsinfrastruktur är viktig ur både sårbarhets- och säkerhetssynpunkt och för bredbandsutbyggnad och fungerande it- och telekommarknad. En rimlig åtgärd från regeringen borde vara att säkerställa samhällets och marknadens behov genom att förändra och förtydliga styrningen av statens fiberinfrastruktur. Jag ställer därför frågan ännu en gång till ministern: Är Trafikverket bäst lämpat att hantera kapacitetstilldelning och hur det ska prioriteras när de inte fått i uppdrag att se till helheten och samhällsnyttan?
Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Anf. 10 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Jag får väl åter tacka Annika Lillemets för diskussionen; det var inte så länge sedan som vi hade en liknande. Det var strax före jul, och då vi från regeringens sida mitt upp i att skriva våra regleringsbrev, bland annat till Trafikverket. Jag ser att de frågor som Annika Lillemets ställer nu och dem som står i själva interpellationen kan vara något hypotetiska. De grundar sig i rädslan och farhågan, som jag skulle kunna dela om det var så, huruvida det finns överkapacitet. Frågeställningarna bygger på att när Trafikverket har använt det som Trafikverket har i uppdrag och behov av att använda av fibernätet blir frågan om det finns över till de andra. Jag tycker att det är viktigt att börja med den frågan. Hur pass relevant är det att tro att det inte ska finnas kapacitet? Nyttjandegraden av den teknik som ska ge förutsättningar för det kommunikationsnät som både Trafikverket och deras kunder har behov av kan variera över landet. Vad jag har fått uppgifter om - jag har nämligen frågat om det gäller en liten begränsad del eller om vi inte alls behöver oroa oss - är att den genomsnittliga nyttjandegraden för Trafikverket i till exempel södra Sverige är 25 procent. I norra Sverige är den 13 procent. Det innebär att en stor del av den överkapacitet som i dag finns kan på ett konkurrensneutralt sätt erbjudas andra aktörer. Det är i grunden bra, för det ger ett bra nät. En annan fråga som får bli något hypotetisk gäller Åke Hedéns utredning, som Annika Lillemets tar upp. Han hade som uppdrag att bland att se över om och på vilket sätt i sådant fall ICT helt och hållet skulle skiljas från Trafikverket och vad det får för konsekvenser, inte minst för optokabeln eftersom det är många andra i samhällsfunktionen som är beroende av den. Men nu är vi inte där. Förslaget kommer inte att bli så. När det gäller Åke Hedéns utredning i den aspekten behöver vi inte ha något hypotetiskt antagande om huruvida det ska säljas eller inte; det finns ju kvar. När det blir en förändring uppstår naturligtvis oro i och med att ICT-verksamheten nu mer ska finnas inom Trafikverkets verksamhet och mer styras upp utifrån vad som ska vara Trafikverkets uppgifter. Det gör att personer som i dag har jobbat i att kanske utveckla nya typer av marknadsmöjligheter egentligen inte har samma uppdrag. Det finns andra aktörer som ska göra det om möjligheten fortfarande ska finnas, men det kanske inte är just Trafikverket som sköter detta. Frågan kommer tillbaka till huruvida det är Trafikverket som är bäst lämpat eller inte att ha detta uppdrag. Nu ligger uppdraget på Trafikverket. Men vi har också diskussioner internt inom Regeringskansliet och följer upp både den digitala agendan och bredbandssatsningen. Det här är det uppdrag som vi ändå känner skulle vara mest optimalt. Jag kan lova Annika Lillemets att jag följer den här frågan väldigt noga, för även jag tycker att en samhällsviktig funktion ska användas på ett optimalt sätt.
Annika Lillemets (MP)
Anf. 11 Annika Lillemets (MP)
Fru talman! Jag tackar för beskedet. Jag undrar förstås också vad ministerns regeringskolleger, försvarsminister Enström och it- och energiminister Hatt, anser om detta, för det är ju en fråga som i högsta grad också berör deras ansvarsområden. I ministerns svar står det: "För regeringens vidkommande innebär det att Trafikverket fortsatt kommer att ha ett uppdrag som innebär att myndigheten i sitt fibernät ska erbjuda tjänster på grossistnivå och på konkurrensneutrala villkor till aktörer som efterfrågar elektroniska kommunikationer, i den mån kapaciteten inte behövs för Trafikverkets egna behov." Men om Trafikverket enbart passivt ska vänta på förfrågan kan de ju inte anses vara en marknadskraft, om vi nu bortser från i den mån det finns kapacitet. Jag hade uppskattat ett förtydligande från ministern när det gäller om Trafikverket enbart ska erbjuda kapacitet till dem som frågar efter det eller om de ska vara en verklig marknadskraft, för utan denna marknadskraft finns det ingen fungerande marknad för stamnätet eller marknad 6, som PTS kallar den och om vi ska vara tekniska. Då kommer det att behövas en reglering, och jag skulle bli väldigt förvånad om detta är vad regeringen vill. Enligt den inriktning som Trafikverket nu har heter det att eventuella investeringar i ytterligare kapacitet eller kompetens för att leverera extern affär ska vara i linje med Trafikverkets strategier. Detta ska framgå i särskilt beslutsunderlag. Om extra resurser krävs för ett externt uppdrag ska avtalet med kunden vara så utformat att alla relaterade kostnader kan avvecklas i samband med att avtalet upphör. Kontentan av detta resonemang blir att första kunden får ta hela kostnaden. Vi kan jämföra med järnväg. Säg att vi vill bygga bort flaskhalsen in till Stockholm där det är så trångt. Vilken kund skulle vara beredd att ta hela den kostnaden? Det är ju många andra som också får glädje av den. Vi riskerar på det här sättet att viktiga investeringar inte blir av, att den tekniska utvecklingen stannar av och att vi får avveckling i stället för en utveckling. Jag ställer därför frågan ännu en gång: Är det verkligen Trafikverket som är bäst lämpat att hantera kapacitetstilldelningen och hur den ska prioriteras? Tidigare har det uttryckts att överkapacitet ska göras tillgänglig för marknaden, det vill säga den kapacitet som inte behövs för Trafikverkets egna behov. Men vad är överkapacitet? Hur mycket ska finnas tillgängligt för att kallas överkapacitet? Det är inget som jag hittar i regleringsbrevet till Trafikverket. Är det 25 procent, 50 procent, 75 procent ledigt i nätet? Vilken marginal måste finnas? Och var finns överkapaciteten? Vi kan återigen jämföra med järnvägen. Om det finns ledig kapacitet på banor i Norrland eller Småland hjälper det ju inte om det är i Stockholm som det är trångt. Och så ser det ut i fibernäten också. Enligt ett EU-meddelande i december 2012 om den digitala agendan för Europa kommer den mobila datatrafiken att öka 12 gånger mellan 2012 och 2018 och datatrafiken i smarta mobiler kommer att öka 14 gånger till 2018. Och snabba trådlösa uppkopplingar kräver stor kapacitet i stamnätet. Vi hittar även den här texten i samma dokument: Anslutning för snabbt internet är grunden för den digitala ekonomin. Utan en sådan kommer viktiga tjänster som datormoln, e-hälsa, smarta städer, audiovisuella tjänster och de fördelar som dessa för med sig inte att ta fart. En ökning av bredbandsanvändningen med 10 procent skulle enligt EU-kommissionen kunna ge en årlig ökning av bnp med 1-1,5 procent eller av arbetskraftsproduktiviteten med 1,5 procent under de kommande fem åren. Mot bakgrund av detta: Har vi råd att ta bort stora delar av stamnätet nu när vi bygger ut 4G? Det här äventyrar den nationella it-strategin. Det är ingen farhåga. Det är en reell risk, tror jag, och jag vill inte att vi riskerar att hamna på efterkälken som it-nation. Det är därför som jag fortsätter att lyfta fram frågan.
Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Anf. 12 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Jag har naturligtvis talat med min kollega Anna-Karin Hatt, som är it-minister, om hur hon ser på om det finns överkapacitet eller inte och om hon känner en oro eller inte. Det är inte uppfattning att hon i dag skulle känna en sådan oro. Men den digitala strategin kan ju vara ett lämpligt interpellationsobjekt för att möjligtvis få svar från Anna-Karin Hatt. Som Annika Lillemets säger har vi egentligen fantastiska möjligheter med det femte benet i infrastrukturen även för våra andra trafikslag. Inte minst gäller det ITS och användandet av intelligenta tekniska system för framkomlighet, betalningssätt eller vad det nu kan vara på vägsidan men även på andra delar. Vi har också en utmaning längre fram som handlar om när vi ska ytterligare förstärka säkerheten på järnvägen men också öka kapaciteten i form av nya signalsystem, ERTMS. Det är i dagsläget svårt att veta hur både ITS och ERTMS kommer att påverka nyttjandegraden. Men bedömningen är att den teoretiska utbyggnadsmöjligheten borde vara tillräcklig för att Trafikverket även i fortsättningen ska kunna leverera överkapacitet på marknaden. Fru talman! Då går jag över till en fråga som inte är så där jättelätt att besvara, men jag ska ändå göra det, nämligen Annika Lillemets fråga om huruvida Trafikverket är bäst lämpat att hantera kapacitetstilldelningen. Regeringens uppfattning är att i dag är det ingen annan som ska göra det, utan vi har gett det uppdraget till Trafikverket.
Annika Lillemets (MP)
Anf. 13 Annika Lillemets (MP)
Fru talman! Låt mig sammanfatta mitt budskap och min uppmaning till regeringen. Vi har två statliga utredningar som visar på att statens kommunikationsinfrastruktur är viktig ur både sårbarhets- och säkerhetssynpunkt och för bredbandsutbyggnad och fungerande it- och telekommarknad. Jag vill särskilt framhålla det som Åke Hedén slår fast i sin utredning, att driftsäkerheten i järnvägstransportsystemet inte äventyras för att fler nyttjar nätet. Det är snarare tvärtom, då andra stora användare bidrar till teknikutveckling som även kommer staten till godo. Detta påpekas även i MSB:s utredning som jag tidigare hänvisat till. Om fler får vara med i statens nät blir det en vinna-vinna-lösning både för det offentliga och det privata eller kanske snarare en vinna-vinna-vinna-lösning för staten, näringslivet och de enskilda individerna. I det svar som ministern lämnat uttrycker hon att Trafikverket i dag har en viktig roll som operatörsneutral leverantör av bredbandskapacitet till den svenska marknaden och att "dessa förhållanden gäller fortsatt". Men för att det sistnämnda inte ska stanna vid en from förhoppning måste regeringen ta sitt ansvar för helheten som vi nu diskuterat, för samhällsuppdraget. En rimlig och, som jag ser det, nödvändig åtgärd från regeringen borde därför vara att säkerställa samhällets och marknadens behov genom att förändra och förtydliga styrningen av statens fiberinfrastruktur. Så kan vi undvika monopol och regleringar och se till att utnyttja de tillgångar vi redan har till bästa möjliga samhällsnytta. Fru talman och Catharina Elmsäter-Svärd! Låt oss undvika att ett it-haveri blir ett samhällshaveri.
Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Anf. 14 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Det sista som Annika Lillemets sade kan jag verkligen stryka under. Det är klart att ingen av oss söker möjligheter att hitta ett it-haveri, för det vore förödande på många sätt och vis. Nu är det inte riktigt den utgångspunkt som jag har. Det är heller inte den utgångspunkt som Trafikverket som ansvarig för fibernätet har för sin uppfattning. Det är oerhört viktigt att jag i de regleringsbrev som jag ger till min myndighet Trafikverket håller mig inom deras område när det gäller infrastruktursidan. Fibernätet är viktigt av fler olika skäl på både väg och järnväg men också på kommande områden. Det finns fortsatt många som är intresserade av detta nät. Frågeställningen om huruvida vi skulle kunna undvika ett monopol eller inte blir möjligtvis att betraktas som hypotetisk. Avslutningsvis vill jag säga till Annika Lillemets att frågan är aktuell av flera skäl. Dels blir det de facto en omorganisation av verksamheten på Trafikverket som i sig är viktig att följa upp, dels följer vi i övrigt hur nätet räcker till. Enligt de uppgifter som jag har fått så här långt finns det en rätt betydande överkapacitet kvar som inte används av Trafikverket. Fru talman! Jag tolkade många av Annika Lillemets frågor i interpellationen som "om" det inte skulle finnas tillräcklig kapacitet. Det huvudsakliga målet är att vi ska ha en bra och säker verksamhet som fungerar om landet skulle stå inför sårbarhet. Det är klart att vi ska förebygga det.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.