Tjänstemannastatus för all blåljuspersonal
Interpellation 2019/20:146 av Ann-Sofie Alm (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-11-15
- Överlämnad
- 2019-11-18
- Anmäld
- 2019-11-19
- Sista svarsdatum
- 2019-12-02
- Svarsdatum
- 2019-12-06
- Besvarad
- 2019-12-06
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
All blåljuspersonal borde erhålla tjänstemannastatus för att få ett starkare skydd mot hot och våld. Det borde vara en självklarhet att den respekten visas för alla våra samhällsbärare. Blåljussabotage gör det straffbart att störa, hindra eller angripa räddningstjänst på ett sätt som hindrar eller försenar deras arbete. Det är klokt att skapa ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal, men det finns ytterligare och angelägna förstärkningar att göra.
All blåljuspersonal (polis, räddningstjänst och ambulans) har ett särskilt skyddsbehov. I dag står räddningstjänstpersonalen med ett betydligt mindre skydd. De bör även omfattas av det förstärkta skyddet i 17 kap. 5 § brottsbalken och erhålla tjänstemannastatus.
Samhället måste kunna markera tydligare mot hot och våld mot samhällets företrädare. Därför vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern och regeringen att tillse att all blåljuspersonal, även räddningstjänstpersonal, ska erhålla tjänstemannastatus för att få ett starkare skydd mot hot och våld?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:146
Webb-tv: Tjänstemannastatus för all blåljuspersonal
Dokument från debatten
- Fredag den 6 december 2019Kammarens föredragningslistor 2019/20:46
- Protokoll 2019/20:46 Fredagen den 6 decemberProtokoll 2019/20:46 Svar på interpellation 2019/20:146 om tjänstemannastatus för all blåljuspersonal
Protokoll från debatten
Anf. 17 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Ann-Sofie Alm har frågat mig om jag och regeringen avser att tillse att all blåljuspersonal, även räddningstjänstpersonal, ska erhålla tjänstemannastatus för att få ett starkare skydd mot hot och våld.
Låt mig inledningsvis säga att det inte ska förekomma att de som har till uppgift att hjälpa andra angrips och hindras från att utföra sina uppgifter. Funktioner och verksamheter som är av central betydelse för att vårt samhälle ska kunna fungera måste givetvis kunna fullgöra sina uppdrag utan att bli förhindrade eller försenade på grund av brottsliga angrepp.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För att stärka det straffrättsliga skyddet för de centrala blåljusverksamheterna - polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård - har regeringen föreslagit ett nytt brott - sabotage mot blåljusverksamhet - som straffbelägger att angripa eller på annat sätt störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Handlingar som omfattas av brottet är bland annat våld och hot mot blåljuspersonal, inklusive räddningstjänstpersonal, och personer som bistår blåljusverksamhet. Räddningstjänstpersonal får alltså därigenom ett ännu starkare straffrättsligt skydd än i dag. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2020.
Regeringen har därutöver under senare år vidtagit flera lagstiftningsåtgärder som innebär ett skärpt straffrättsligt skydd mot våld, hot och trakasserier. Bland annat har straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott skärpts och skyddet för den personliga integriteten har stärkts och moderniserats, till exempel genom att det straffbara området för olaga hot har utvidgats.
Det måste finnas ett starkt skydd för såväl den som utövar myndighet som för den som fullgör samhällsnyttiga funktioner utan att göra det. Det var bland annat mot den bakgrunden som regeringen i december 2016 beslutade att ge en särskild utredare i uppdrag att bland annat ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som bör omfattas av ett förstärkt straffrättsligt skydd.
I betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och andra samhällsnyttiga funktioner föreslås en straffskärpningsgrund vid angrepp mot samtliga yrkesutövare. I likhet med flera remissinstanser anser dock regeringen att det är tveksamt om den föreslagna straffskärpningsgrunden skulle få avsedd verkan och att den kan förutses ge upphov till betydande tillämpningsproblem. Regeringen har därför valt att i ett första steg föreslå det nya brottet sabotage mot blåljusverksamhet.
Som regeringen uttalar i propositionen kräver frågan om vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås på bästa sätt fortsatt utredningsarbete. En framtida utredning kan komma att föreslå ändringar i 17 kap. brottsbalken. Just nu analyseras dessa frågor i Regeringskansliet, och jag avser att inom kort återkomma med ett uppdrag till en utredare att överväga ett sådant stärkt skydd.
Anf. 18 Ann-Sofie Alm (M)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Jag tror att ministern säkert har goda intentioner, men regeringen missar det väsentliga i min fråga. I svaret utläses att regeringen försöker skydda verksamheten, men lagen om blåljussabotage skyddar inte den enskilda samhällsbäraren som utför sitt arbete och sin plikt.
Blåljussabotagelagen gör det straffbart att störa, hindra eller angripa räddningstjänst på ett sätt som hindrar eller försenar dess arbete. Det är klokt att skapa ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal. Men det finns ytterligare och angelägna förstärkningar att göra, och då kan regeringen inte föra fram blåljussabotage som en sköld. Man måste ta tag i frågan. All blåljuspersonal har ett särskilt skyddsbehov och bör erhålla tjänstemannastatus.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag vill ställa ett par frågor till ministern. Väktare, busschaufförer och taxichaufförer har tjänstemannastatus. Anser ministern att det är viktigare att en taxi kommer fram ohotad än att en räddningsstyrka eller ambulans gör det?
Jag vill naturligtvis inte ställa yrkesgrupper mot varandra, för trygghet och säkerhet är viktigt överallt. Men samhället måste markera tydligare mot hot och våld mot samhällets företrädare. Varför är det så svårt för samhället att visa samma respekt för brandmän och ambulanssjukvårdare som för polis? Vad är det i sak som gör att regeringen verkar ha en ovilja mot att ge dessa tjänstemannastatus med riktigt personligt skydd av värde?
Anf. 19 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Jag anser i likhet med alla andra att det är oacceptabelt att människor vars jobb är att rädda liv och skydda oss attackeras. Det straffrättsliga skyddet i dessa avseenden måste vara starkt. Det var därför vi bad utredaren, den förre riksåklagare Anders Perklev, att se över det straffrättsliga skyddet för både blåljusområdet och generellt sett. Han skulle också lämna förslag för att vi totalt sett ska kunna öka det straffrättsliga skyddet.
En del i lagstiftningen har vi kunnat gå fram med, nämligen blåljussabotage. Det är enligt mig en stark lagstiftning. Den innebär att om man angriper ambulans, polis eller räddningstjänst i en utryckningssituation träffas man av denna lagstiftning. Straffskalan är hög om det får följdeffekter, vilket det mycket väl kan få om man exempelvis hindrar räddningstjänsten från att rycka ut för att släcka en brand och det slutar med att människor dör eller blir allvarligt skadade. Man kan få upp till livstids fängelse för detta brott.
Själva poängen med lagen är att sända en mycket tydlig och kraftfull signal till dem som kan få för sig att göra på detta sätt. Man ska veta vad man riskerar.
Det finns även andra delar i utredningen. Det handlar om den generella straffskärpningsgrunden för människor som utövar sitt yrke. För den delen fick vi ganska omfattande remisskritik. Därför har vi sagt att vi bör vidareutreda just den frågan. Jag ser ju att det kan finnas behov av ett straffrättsligt skydd också för andra yrkesgrupper, utöver blåljuspersonal, som utför viktiga samhällsnyttiga funktioner. Sjukvårdspersonal är en sådan yrkesgrupp. Journalister är också en sådan yrkesgrupp. Vi vet att en del ger sig på dem av olika skäl och att det kan finnas en hotbild.
Som sagt: Det förslaget i utredningen fick omfattande remisskritik, men vi arbetar nu på direktiv till en ny översyn för att man ska kunna träffa en vidare krets av yrkesutövare som jobbar med viktiga samhällsnyttiga funktioner. Vi är i slutskedet av beredningen av de direktiven. Jag ser fram emot att utredningen kan tillsättas i början av nästa år och att vi därmed, som jag ser det, ska kunna lämna förslag till riksdagen under denna mandatperiod för att ytterligare stärka det straffrättsliga skyddet för dessa yrkesgrupper.
Anf. 20 Ann-Sofie Alm (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Det är bra att ni jobbar med frågan. Jag tycker bara att detta borde finnas här och nu.
Jag tänker ta mig friheten att bli lite personlig. År 2016, den 26 april, inträffade en trafikolycka på E6:an utanför Munkedal.
Räddningstjänsten Mitt Bohuslän hade ryckt ut. Ambulans fanns på plats. Blåljusen snurrade. Barriärfordonen stod uppställda för att skydda i olycksområdets infart. Vid räddningsarbetet forcerades avspärrningarna av en större personbil i motorvägshastighet. Bilen körde förbi den stillastående kön, rammade det första tunga barriärfordonet och körde in i ytterligare ett fordon innan brandmannen, som stod i räddningsområdet med ryggen åt, träffades. Kraften och hastigheten i påkörningsmomentet medförde att brandmannen omedelbart omkom. Brandmannens namn var Krister Karlsson. Olyckan medförde naturligtvis ett trauma för räddningstjänsten, för familjen och för andra berörda.
Men föraren i bilen fick vara utan körkort i några månader och fick 11 200 kronor i dagsböter.
Om det inte ska uppfattas som att det är acceptabelt att allvarligt skada eller döda dem som har sitt arbete på väg eller blåljuspersonal vid räddningsarbete måste någonting göras. Att det skulle vara legitimt att döda en människa under tjänsteutövning bara för att man sitter i ett fordon är väldigt svårt att ta till sig.
Lagstiftningen måste ses över och straffet höjas, så att respekten, ansvarstagandet och konsekvenstänket på vägarna stärks. Efterlevandeskyddet måste förbättras. När olyckan är framme inom räddningstjänsten är det inte rimligt att efterlevande måste förlita sig på insamling från kollegor och vänner för att de mitt i all chock och sorg ska kunna klara sin ekonomiska vardag.
Att inte räddningstjänstpersonal och ambulanspersonal innehar tjänstemannastatus är för mig obegripligt, herr talman. Jag skulle vilja fråga ministern varför just den frågan inte kom med i blåljussabotageutredningen. Det är ytterst problematiskt att samhället utanför denna kammare i delar tappar tilliten och allt oftare utsätter räddningstjänst för våld vid tjänsteutövning och att respekten för utryckningsfordon på väg minskar.
Men, herr talman, jag tror mig veta att det finns en överväldigande majoritet i denna kammare som är för att vi ska skydda våra samhällsbärare på ett bättre sätt. Jag vill därför ställa denna fråga till ministern: Vilka övriga åtgärder kan vara till hjälp för att bereda större respekt för blåljuspersonal i samhället och ge tryggare arbetsförhållanden och möjlighet att personalförsörja räddningstjänsten även i framtiden?
Anf. 21 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Jag kan naturligtvis inte uttala mig i enskilda rättsfall. Men det här angreppet eller den här olyckan - jag vet ju inte hur motivbilden ser ut - inträffade före blåljussabotagebrottet, som kommer att komma på plats den 1 januari 2020. Det brottet innebär att du, om du angriper exempelvis räddningstjänstpersonal som utför sitt arbete, kommer att träffas av den lagstiftningen och därmed också av den straffskalan.
Sedan får vi se hur praxis utvecklas i den delen. Men eftersom jag vet för lite om själva bakgrunden till just denna händelse ska jag inte spekulera för mycket om det. Jag kan bara konstatera att från och med den 1 januari skärps, så att säga, synen på just denna typ av händelser och angrepp. Och det är en rejäl straffskala, som sagt. Angriper du räddningstjänst, polis eller ambulans på detta sätt har vi en straffskala som kan ge ända upp till livstids fängelse.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det var precis det som var syftet, och det spelar i den meningen ingen roll om du har tjänstemannastatus eller inte. Det avgörs i sin tur för övrigt av om man kan bedöma att du ägnar dig åt myndighetsutövning. Det är så man hänger upp tjänstemannastatus.
Men, som sagt, vi skriver nu på direktiv till ytterligare en översyn, generellt sett när det gäller det straffrättsliga skyddet. Jag ser fram emot att utredningsarbetet ska kunna komma igång i början av nästa år. Jag är öppen för att genomföra alla åtgärder för att se till att skärpa det straffrättsliga skyddet ytterligare, men det måste göras på ett sådant sätt att man faktiskt fångar precis de situationer som man vill komma åt.
Låt oss fortsätta att ha en dialog om vilka lagstiftningsskärpningar som vi i så fall skulle behöva göra. Regeringen är naturligtvis öppen för en sådan dialog.
Anf. 22 Ann-Sofie Alm (M)
Herr talman! Det är upplyftande att ministern säger att han vill gå mig till mötes i detta. Jag vill tacka ministern för det.
Men det har tagit nästan fyra år att få lagen om blåljussabotage på plats - tre till fyra år. Därför skulle jag, herr talman, vilja att ministern öppnar upp för denna tanke: Finns det ingen legitim anledning så tillsätt inte en utredning, utan fatta beslutet!
Beslutet möjliggörs enkelt genom att yrkesgruppen infogas tillsammans med de andra yrkesgrupperna i lagen om skydd för viss tjänsteutövning. Det strider inte mot systematiken som helhet utan framstår som ett ändamålsenligt undantag i linje med övriga grupper i den skyddade personkretsen enligt 17 kap. 5 § brottsbalken.
Räddningstjänsten Mitt Bohusläns räddningschef var tillsammans med Kristers sambo här i riksdagen med en stor namninsamling för att få till hårdare straff för våld och hot mot blåljuspersonal och för att efterlevandeskyddet ska ses över och förbättras. Det är inte rimligt att man kan köra ihjäl en uppskattad kollega i tjänst, en älskad förälder och en livskamrat och undgå fängelse. Samhällets respons måste vara tydligare och hårdare. Vårt rättssystem måste stå upp på samhällsbärarnas sida.
Jag hoppas att ministern tar del av namninsamlingen och uppropet Vi är du.
Jag vill fråga ministern om regeringen är beredd att göra det rätta: att skyndsamt införa tjänstemannastatus för all blåljuspersonal.
Anf. 23 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Nu ska man komma ihåg att riksdagen precis har röstat igenom hårdare straff för dem som angriper blåljuspersonal. Det har ni precis gjort. Den 1 januari införs det nya blåljussabotagebrottet. Det innebär att du, om du angriper räddningstjänstpersonal, polis eller ambulanspersonal, kan träffas av det brottet. Då kan du få ända upp till livstids fängelse, beroende på hur konsekvenserna blir. Det kanske man ska ha i åtanke.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan har jag i dag sagt att jag är beredd att vidga detta också till andra yrkesgrupper, till exempel sjukvårdspersonal och journalister. Det är det som är huvudspåret i den nya utredningen.
Om vi ska göra någonting ytterligare för just räddningstjänsten får vi i så fall analysera det. Men man ska veta att detta inte är någonting som regering och riksdag bara kan besluta, utan det måste föregås av en utredning. Så är det med all lagstiftning som vi tar fram, för den måste fungera med övrig lagstiftning, och domstolar måste veta hur de ska döma.
Tjänstemannastatus handlar om ifall man ägnar sig åt myndighetsutövning eller inte. Vi ska dock inte låsa oss i en lagteknisk lösning, utan det viktiga är att vi skärper det straffrättsliga skyddet för den personal vi talar om. Lagtekniken, alltså vilka paragrafer man i så fall ändrar, är inte något vi kan låsa oss till.
Från och med den 1 januari innebär blåljussabotagelagstiftningen att vi får ett mycket starkare och strängare regelverk kring dem som angriper personal vars uppgift är att skydda oss och rädda liv. Det är jag i grunden stolt över att vi har kunnat gå vidare med. Sedan går vi fram med ytterligare utredning.
Jag tar naturligtvis gärna del av namninsamlingen och har en fortsatt dialog med riksdagen kring övriga lagstiftningsåtgärder.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.