Tiotusentals nya bostäder i Stockholm
Interpellation 2024/25:364 av Katarina Luhr (MP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-01-24
- Överlämnad
- 2025-01-27
- Anmäld
- 2025-01-28
- Svarsdatum
- 2025-02-14
- Besvarad
- 2025-02-14
- Sista svarsdatum
- 2025-02-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Regeringen och inte minst statsrådet Andreas Carlson sitter på en gyllene nyckel för att möjliggöra ett ökat bostadsbyggande i Stockholm. Som både infrastrukturminister och bostadsminister har statsrådet en närmast unik möjlighet att skapa mer byggbar mark i centrala Stockholm för ett stort antal bostäder. I regeringens budgetproposition lyfts återkommande bristen på byggbar mark som en avgörande fråga som hämmar bostadsbyggandet. Det finns en mycket lågt hängande frukt framför statsrådet Carlson: Ge statliga Swedavia möjlighet att säga upp avtalet om Bromma flygplats med Stockholm stad.
Swedavia kräver i Dagens Nyheter den 19 december 2024 ett besked från regeringen “så snart som möjligt” kring Bromma flygplats framtid, samtidigt som Stockholms stad genom beslut i kommunfullmäktige redan har meddelat att avtalet inte kommer att förlängas. Inrikesflyget har långsiktigt haft en tydligt vikande efterfrågan ända sedan 1990, och sedan pandemin har digitala möten och tågresor blivit det nya normala. Grundförutsättningen att Bromma flygplats inte bär sig ekonomiskt har varit känd under en längre tid. Nu står flygplatsen i princip utan reguljär trafik sedan bolaget BRA lämnade Bromma flygplats vid årsskiftet.
En stor centralt belägen mark som det statliga bolaget Swedavia vill lämna tillbaka och en växande storstadskommun som sedan länge meddelat att just den marken är ett viktigt stadsutvecklingsområde så fort flygplatsen avvecklats är för mig en lågt hängande frukt för ett statsråd med ansvar för båda ändarna i samma fråga. Statsrådet Andreas Carlson sitter på nyckeln till mer byggbar mark i huvudstaden och därmed ett ökat bostadsbyggande i en storstadsregion med svår bostadsbrist. Lås upp den här frågan en gång för alla och ge tiotusentals människor möjlighet till en egen nyckel.
Jag vill med anledning av detta fråga statsrådet Andreas Carlson:
- Avser statsrådet att ta några generella initiativ för att bostäder ska kunna byggas på Bromma flygplats?
- Kan statsrådet som ansvarigt statsråd för bostäder motivera en centralt belägen flygplats i princip utan reguljär trafik samtidigt som Stockholms stad uttryckligen vill stadsutveckla området med ett stort antal bostäder?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:364
Webb-tv: Tiotusentals nya bostäder i Stockholm
Dokument från debatten
- Fredag den 14 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:71
- Protokoll 2024/25:71 Fredagen den 14 februariProtokoll 2024/25:71 Svar på interpellation 2024/25:364 om tiotusentals nya bostäder i Stockholm
Protokoll från debatten
Anf. 63 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Katarina Luhr har frågat mig om jag avser att ta några generella initiativ för att bostäder ska kunna byggas på Bromma flygplats och om jag, som ansvarigt statsråd för bostäder, kan motivera en centralt belägen flygplats i princip utan reguljär trafik samtidigt som Stockholms stad uttryckligen vill stadsutveckla området med ett stort antal bostäder.
Låt mig inledningsvis poängtera att för regeringen är luftfarten en viktig del av transportsystemet. Särskilt i ett land som Sverige - med långa avstånd och många glest befolkade områden - är flyget viktigt för inrikes resor och har även stor betydelse för Sveriges ekonomi, konkurrenskraft och öppenhet gentemot omvärlden.
Det är också därför regeringen har vidtagit flera viktiga åtgärder för att stärka luftfartens konkurrenskraft och förbättra förutsättningarna för god tillgänglighet med flyg. Jag kan som exempel nämna avskaffande av flygskatten från och med den 1 juli i år och en ökning av det statliga bidraget för driftsstöd för icke-statliga flygplatser.
När det gäller Bromma flygplats har jag varit mycket tydlig. Det är inte aktuellt att fatta något beslut om nedläggning under denna mandatperiod. Detta framgår av Tidöavtalet.
Sedan beskedet från SAS och BRA kommunicerades i september har ett internt analysarbete ägt rum på Regeringskansliet för att översiktligt gå igenom viktiga frågeställningar och bedöma situationen. Samarbetspartierna har därefter dragit slutsatsen att flera frågor behöver utredas mer på djupet innan vidare ställningstaganden kan göras.
Det handlar till exempel om de ändrade förutsättningarna för civilförsvarets behov till följd av det ändrade omvärldsläget och Natointrädet och vilken betydelse Bromma flygplats kan ha i dessa avseenden. Det handlar också om hur det statliga basutbudet av flygplatser bör se ut. Bromma flygplats är en del i ett system och ingår i basutbudet.
Det behöver också utredas vad som ska hända med befintlig kvarvarande verksamhet på Bromma flygplats. Det handlar om allmänflyg inklusive samhällsviktigt flyg, till exempel ambulansflyg, ambulanshelikoptrar och polishelikoptrar.
En annan fråga som är viktig att utreda är vilka möjligheter som finns att säkerställa ett säkert luftrum för återstående trafik som sker över och runt Stockholm, till exempel för polisen och sjuktransporter men också utifrån totalförsvarsperspektiv om verksamheten på Bromma flygplats kraftigt förändras.
Det är också viktigt att understryka att Försvarsmakten har påpekat att totalförsvarsmyndigheternas behov av Bromma flygplats bör kartläggas.
Dessa och flera andra frågeställningar kommer därför att utredas. Som jag har informerat om tidigare i andra sammanhang avser regeringen att återkomma till formerna för denna utredning.
Avslutningsvis: När det gäller Stockholms kommuns planer på hur man vill använda marken där Bromma flygplats ligger, har jag ingen anledning att kommentera det. Kommunerna har genom planmonopolet det största ansvaret för den fysiska planeringen i Sverige.
Regeringen arbetar för ett ökat bostadsbyggande genom åtgärder för att öka tillgången på byggbar mark, förenkla byggreglerna, korta ledtider i plan- och byggprocessen och förbättra möjligheterna till eget ägande. Dessa prioriteringar är strukturellt motiverade och oberoende av hur flygplatserna i Stockholmsområdet utvecklas.
Anf. 64 Katarina Luhr (MP)
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!
I Stockholms stad, där vi står just nu, ringlar bostadskön lång. Man räknar med en folkökning bara i Stockholm på ungefär 5 000-7 000 personer per år med en ökande trend efter 2040. Stockholms stad har sedan länge antagit en strategi som innebär att man inom staden ska ta fram 140 000 nya bostäder mellan 2010 och 2035. Ungefär 85 000 av de 140 000 bostäderna är hittills färdiga eller påbörjade. Det behövs alltså ytterligare cirka 55 000 bostäder fram till år 2035.
Men kampen om marken inom Stockholms stad är ständigt pågående. När Stockholm växer behövs även annan infrastruktur för gamla och nya invånare. Slitaget ökar till exempel på alla rekreationsytor, i parker och naturområden där stockholmare vill vistas på sin fritid. Man behöver utrymme för sport och lek. Olika typer av infrastruktur behövs när många fler ska flytta in.
Stockholms stad har länge fokuserat en stor del av bostadsbyggandet till det så kallade bruna bältet runt innerstaden, det vill säga attraktiv mark nära den centrala staden som tidigare utgjorts av äldre industriområden. I princip all mark i det bruna bältet är nu bebyggd eller har planerad stadsutveckling på gång. Ny plats finns i princip inte för några nya bostadsområden. Det kan innebära högre tryck på att bygga i känsliga områden med svårare, dyrare exploateringar och där konkurrensen mot andra intressen är skyhög.
På området inom Bromma flygplats finns den sista stora markreserven inom Stockholms stad. Den behövs för bostadsbyggande. Det kan jag lova. En mycket bred majoritet i Stockholms kommunfullmäktige håller med mig.
Som stadsplanerare i Stockholm behöver man vara bra på att pussla - och pusslar gör man - för att Stockholm ska behålla sina kulturvärden, sin unika natur och sina platser för sport och kulturupplevelser men också för att alla som vill bo i Stockholm ska kunna hitta en plats där de vill bo.
Att bygga bostäder på Bromma flygplats har diskuterats i över 30 år. Man har i olika omgångar räknat på bostadspotentialen och kommit fram till att upp till 35 000 bostäder skulle kunna byggas på flygplatsmarken. Dessutom öppnar det upp för nya möjligheter att bygga på andra platser inom staden som i dag legat under inflygningsområdet, som i dag är mycket bullerstört.
I dagsläget har staden en plan för att på platsen bygga en ny stadsdel med cirka 16 000 bostäder men också andra funktioner som ytor för parker, idrott, handel, kultur, service, skolor, förskolor och ett stort antal arbetsplatser. Det passar bra, inte minst när de flesta, från politiker till Swedavia, är överens om att flygplatsen ska läggas ned och att flygets utveckling i stället ska riktas mot Arlanda.
I dagsläget går det bara en reguljär flyglinje från Bromma. Alla andra flygplatser får i dag vara med och betala för att Bromma ska vara kvar i drift. Men framför allt är det flygbolagen och därmed i slutänden passagerarna som betalar för den stora kostnad som Bromma flygplats nu utgör. Under januari månad hade Bromma flygplats 850 reguljära resenärer, alltså inte avgångar utan resenärer.
Jag undrar om statsrådet, som är ansvarigt statsråd för bostäder, kan motivera en centralt belägen flygplats som i princip är utan reguljär trafik samtidigt som Stockholms stad uttryckligen vill stadsutveckla området med ett stort antal bostäder.
Anf. 65 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Det är nästan lite rörande att höra Katarina Luhrs engagemang för Arlanda och för att utveckla Arlanda flygplats. När Miljöpartiet satt i regeringen avbröts nämligen alla planer på att utveckla Arlanda som ett starkt nav för flygtrafiken. Och en flygskatt infördes som påverkade Arlandas konkurrenskraft gentemot andra flygplatser i Norden, vilket har försvagat Arlandas möjlighet att stärka sin konkurrenskraft och att utveckla flygplatsen. De behov som vi nu står med och som tillgodoses på Bromma flygplats hade eventuellt kunnat tillgodoses på Arlanda flygplats.
Det är kanske lite sent att komma nu och säga att vi kan avveckla Bromma flygplats väldigt snabbt utan att ha svar på hur luftrummet över Stockholm ska övervakas och hur man ska tillgodose god infrastruktur för det samhällsviktiga flyget. Det finns inte heller några planer för att ta in de reparations- och serviceverkstäder som i dag finns på Bromma flygplats på Arlanda till exempel. Det är många frågor som väcks även om man kommer fram till slutsatsen att Bromma flygplats ska läggas ned.
Då kommer jag tillbaka till vad ledamoten sa om att det finns skyhög konkurrens mot andra intressen i andra delar av Stockholm. Vi vet inte exakt vilka intressen som kan finnas när det gäller Bromma flygplats, exempelvis i fråga om totalförsvarsmyndigheternas behov. Men vi vet att Försvarsmakten har understrukit att det behöver kartläggas. Det ska också göras i den utredning som nu ska tillsättas.
Jag kan också konstatera att det redan finns ett beting för att bygga bostäder i Stockholm. I kommunen rör det sig om 94 900 bostäder, enligt Stockholmsförhandlingen och Sverigeförhandlingen, varav 70 000 kvarstår att bygga i Stockholms stad. Och 135 000 kvarstår att bygga i Stockholms län till 2035.
Vi kan förstås återkomma till frågan om marken på Bromma flygplats. Men bostadsbyggandet i Stockholm står inte och faller med marken på Bromma flygplats. Däremot kan det finnas andra intressen som står och faller med de grundläggande funktioner som i dag tillgodoses från Bromma flygplats.
Antalet passagerarflyg har mycket riktigt minskat, men cirka 25 procent av trafiken är kvar. Det är ungefär 10 000 luftrumsrörelser. Allt detta övervakas från flygledartornet på Bromma flygplats. Bedömningen är att det inte går att flytta den övervakningen av luftrummet över vår huvudstad till Arlanda, utan den behöver mötas på något annat sätt. Hur finns det inget svar på.
Det är därför jag upprepar det jag har tidigare sagt: Det kan vara lätt att fatta beslut om att lägga ned, men det är väldigt svårt att återta viktig infrastruktur om det skulle behövas, exempelvis baserat på totalförsvarets behov.
Redan i dag finns det stora frågor som hänger kvar. Hur ska man klara luftrumsövervakningen? I det säkerhetspolitiska läge som vi är i tror jag att det inte bara är stockholmare som tycker att det är angeläget att ha koll på luftrummet över huvudstaden. Det är en säkerhetspolitisk fråga som blir extra viktig att ta i beaktande eftersom vi i Sverige har ett integrerat civilt och militärt luftrum. Luftrumsövervakningen som Luftfartsverket gör är alltså viktig för försvaret.
Jag tror att man behöver närma sig den här frågan med respekt för att det inte finns några enkla lösningar. Man behöver titta på detta och ha is i magen. Man kan inte utgå från att den här flygplatsen inte kommer att behövas i framtiden, eftersom den redan i dag tillgodoser viktiga delar för samhällsviktigt flyg.
Anf. 66 Katarina Luhr (MP)
Fru talman! Jag vet inte om jag uttryckte en sådan oerhörd entusiasm över Arlanda i mitt anförande. Men det är ett faktum att alla resurser just nu styrs mot Arlanda för att bygga ut flygverksamheten där.
Som jag sa tidigare flög 850 personer i den reguljära trafiken från Bromma flygplats i januari. Det är enbart Trollhättan som återstår med en avgång några gånger i veckan.
Inrikesflyget har, som också nämndes i den tidigare debatten, som helhet tappat 48 procent av resenärerna sedan 2019. I Swedavias konsekvensanalys beskrivs hur inrikesflyget kan påverkas av det här.
I korthet vinner de som ska byta flyg på att allt finns på Arlanda, medan de som ska in till Stockholm och inte vill betala för Arlanda express kan uppleva en försämring. Arlanda bedöms vinna på en samling av alla flyglinjer genom att man får fler resenärer och därmed också stärker möjligheterna till att attrahera fler utrikesdistanser. Att behålla Bromma flygplats blir dyrare för flyget som helhet.
Statsrådet nämner sänkningen av flygskatten som en satsning på flyget. Dock bidrar regeringens beslut att hålla fast vid Bromma flygplats till att man även behåller Swedavias stora kostnader för Bromma, som i dag blöder pengar.
Jag vill även understryka att Försvarsmakten senast i en DN-artikel i december bekräftade att en nedläggning av Bromma flygplats inte får några konsekvenser för försvaret. Det kan ju också vara intressant.
Att behålla Bromma flygplats får just de ekonomiska effekter som regeringen säger sig vilja undanröja. Swedavia har behövt höja start- och landningsavgifter generellt för sina flygplatser för att kompensera för att Bromma flygplats numera är ett ekonomiskt svart hål. Jag undrar hur statsrådet ser på den här kostnaden, som läggs på flygkollektivet, flygbolagen och passagerarna.
Anf. 67 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Först vill jag göra ett mycket viktigt förtydligande påpekande. Det som DN hänvisade till och som ledamoten tar upp rör det militära försvarets behov. Man har mycket riktigt i samma inlaga som jag hänvisade till pekat på att man inte ser några behov för det militära försvaret i det läge där vi är nu. Men i samma dokument från Försvarsmakten - nästan i samma mening, tror jag - understryker man att det är viktigt att kartlägga behovet för totalförsvaret. Att säga att det här inte har någonting att göra med försvarets behov är helt enkelt inte en korrekt återgivning av Försvarsmaktens yttrande. Man talar om det militära behovet, men det är också väldigt viktigt att se till totalförsvarets behov. Det tycker jag inte att man ska chansa med i de säkerhetspolitiska tider vi lever i.
Jag hör inte ledamoten ta upp frågan om luftrumsövervakning. Det finns inget svar på hur man ska sköta luftrummets övervakning över Stockholm om man inte gör det via Bromma flygplats. Den som ivrar för att lägga ned Bromma flygplats bör rimligen ha ett svar på frågan hur vi säkerställer grundläggande säkerhet i luftrummet över huvudstaden. Vårt land ligger i världsdelen Europa, där vi har krig. Man ska inte överdriva det här, men man ska heller inte underdriva riskerna med att släppa luftrummet över huvudstaden fritt. Det handlar inte om att skrämma upp, utan det handlar om att ta ansvar i en säkerhetspolitisk tid då vi inte kan chansa med huruvida vi kommer att behöva den här infrastrukturen även framöver. Det är det som översynen av totalförsvaret syftar till, och det är detta som Försvarsmakten understryker behöver kartläggas.
När det gäller kostnader är det så att flera av dem kommer att vara kvar även om man avvecklar Bromma flygplats, eftersom det finns avskrivningskostnader för investeringar som har gjorts på Bromma flygplats. De kostnaderna står även Katarina Luhr för, liksom andra som tycker att man ska lägga ned Bromma flygplats. De kommer att behöva betalas ändå. Det viktiga nu är att se över olika typer av finansiering. Kostnaderna för driften behöver förstås vara skäliga och ska inte påverka annan infrastruktur.
Jag håller med om att andra delar av infrastrukturen behöver utvecklas, inte minst kopplingen till Arlanda. Efter att ha tagit vid vidtar vi nu åtgärder som man kanske hade behövt vidta för länge sedan för att stärka tillgängligheten till och från Arlanda. Arlandasamordnaren arbetar med att ta fram förslag för att stärka kollektivtrafikmöjligheter och tillgänglighet, både för resenärer och inte minst för dem som arbetar på Arlanda flygplats. Det är en av Sveriges största arbetsplatser i dag. Arlanda kommer att vara viktigt för att bygga ihop Sveriges infrastruktur och transportsystem.
Det är klart att man kan närma sig frågan om Bromma flygplats genom att tala om att säkerställa alla viktiga funktioner som i dag finns där. Det skulle i alla fall vara ett mer hederligt resonemang. Men i dag finns det inte något svar på var de ska få plats någonstans på Arlanda. Man skulle kunna föra resonemang kring det och ge svar på de frågorna, som jag lyfte fram i mitt svar. Men jag hör inte något sådant från ledamoten.
Men även när de frågorna är besvarade kvarstår frågan: Kommer vi att behöva en flygplats som Bromma i framtiden? Jag tycker att man tar på sig lite för stora skor om man i dag med säkerhet kan säga att vi inte kommer att behöva det. Jag vill vara lite mer ödmjuk och säga att vi inte vet. Därför kan vi inte chansa och avveckla en så kritisk infrastruktur i form av en stadsnära flygplats i detta säkerhetspolitiska läge. Detta förtjänar att vi har lite is i magen.
Anf. 68 Katarina Luhr (MP)
Fru talman! Jag vet att ministern har ett starkt engagemang för flyget och flygplatser, och jag hör att Andreas Carlson lyfter fram ett antal åtgärder som man vill utreda vidare. Då vill jag verkligen understryka att väldigt många utredningar redan finns på plats. Om jag förstår ministern rätt sitter Tidöpartierna nu och går igenom de utredningarna för att komma framåt.
I den DN-artikel som jag tidigare hänvisade till konstaterade Swedavias vd Jonas Abrahamsson att staten i dag inte anser att flygplatsen behövs ur ett beredskapsperspektiv. Jag tror att det är brådskande att ta ställning till om flygplatsen behövs eller inte. I dag står den och kostar pengar och är till mindre nytta än vad den skulle kunna vara ur ett bostadsbyggarperspektiv. Flera av de skäl till att bevara flygplatsen som ministern lyfter fram handlar om sådant som skulle kunna lösas på olika sätt. Men då måste man snabbt hitta svar på om det går att lösa eller inte.
Jag tror att man som infrastrukturminister och bostadsminister hela tiden behöver hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det finns ett stort intresse för att använda den här marken på annat sätt. Jag hoppas verkligen att statsrådet Carlson tar på sig bostadsministerhatten, tar en fördjupad diskussion med samarbetspartierna och kommer fram till en lösning som kan gynna Stockholm bättre framöver.
Anf. 69 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Om det hade handlat om att hålla två tankar i huvudet samtidigt kanske den här frågan hade varit lite lättare än vad den är. Men det är ju betydligt fler tankar och frågeställningar än så som behöver hållas i huvudet samtidigt. Om man inte har svar på de frågeställningarna tror jag att det bästa är att gå till botten med dem. Som Försvarsmakten har framhållit bör totalförsvarsmyndigheternas behov av Bromma flygplats kartläggas.
En annan viktig aspekt som jag var inne på är sjukvårdens behov. I dag sker transporter med ambulansflyg. Då kan man lasta om väldigt smidigt och tidseffektivt i lägen där tid kan handla om liv och död. Det kan ske betydligt bättre på Bromma. Det sker också på Arlanda, men att ha två flygplatser att välja på kan vara en viktig framgångsfaktor. Bromma är också närmare de sjukhus som finns i Stockholmsområdet. Jag tycker att man ska ha även sjukvårdens behov högt på priolistan. Det handlar om transporter av sjuka, men det handlar också om transporter av organ. Organdonationer är i dag i vårt avlånga land många gånger beroende av väldigt snabba, effektiva och pålitliga transporter. Där har flyget en viktig roll som handlar om liv och död.
När jag säger att det är viktigt att belysa detta handlar det inte om att hålla bara två tankar i huvudet samtidigt utan flera. Jag kan återupprepa vårt besked: Det här behöver utredas igen. Det är mycket som har hänt sedan flera tidigare utredningar gjorts. Vi har ett helt annat säkerhetspolitiskt läge. Vi vet inte vilka behov vi kommer att ha de kommande åren, ännu mindre på längre sikt. Visst är det lätt att fatta beslut, men i framtiden kanske man kommer att säga: Det var förhastat - vi såg det inte komma. Nu ser vi det komma. Vi har ett säkerhetspolitiskt känsligt läge, och då behöver man ha is i magen. De åtaganden man har att bygga bostäder i Stockholm står inte och faller med marken på Bromma flygplats.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.