Tillväxt och jobb i nordöstra Skåne
Interpellation 2005/06:228 av Nylander, Christer (fp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-01-30
- Anmäld
- 2006-02-01
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Sista svarsdatum
- 2006-02-13
- Svar fördröjt anmält
- 2006-02-14
- Besvarad
- 2006-02-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 30 januari
Interpellation 2005/06:228 av Christer Nylander (fp) till näringsminister Thomas Östros (s)
Tillväxt och jobb i nordöstra Skåne
Nordöstra Skåne har stora möjligheter att nå framgång. Som en del i den expansiva Öresundsregionen kan delregionen erbjuda attraktivt boende och goda levnadsförhållanden på nära pendlingsavstånd till ett av Nordeuropas viktigaste tillväxtområden.
Av olika anledningar lyckas emellertid nordöstra Skåne inte lyfta. I stället drabbas regionen av tunga varsel och en hög arbetslöshet.
Arbetslösheten i Sverige har bitit sig fast på en historiskt hög nivå i hela landet. Den öppna arbetslösheten ser ut att minska inför valet, men mycket tyder på att Sverige går in i nästa lågkonjunktur med en arbetslöshet på historiskt hög nivå.
I nordöstra Skånes största kommun, Kristianstad, är arbetslösheten nu den högsta på fem år, enligt statistik som Kristianstadsbladet tagit fram. I december 2005 var arbetslösheten i Kristianstad 6,1 %. Det är en ökning med 3,5 procentenheter sedan valåret 2002. Mer än var tionde ungdom är arbetslös.
Sverige behöver en ny politik för jobben. Enligt regeringens budgetproposition kommer arbetslösheten fortsatt att vara mycket hög. Trots att Sverige i år drar nytta av en stark global högkonjunktur fastnar den totala arbetslösheten enligt regeringens egna prognoser på över 8 %, samtidigt som sysselsättningsgraden förblir oförändrad.
På nationell nivå behövs en politik som underlättar för företagande. Den svenska ekonomin utmärks av ett stort beroende av ett fåtal stora företag. Detta är en viktig förklaring till att det inte skapas nya jobb i den omfattning som konjunkturuppgången normalt borde medföra.
En ny företagarpolitik behövs. En sådan politik bör öka möjligheten att skapa privat sparande och riskkapital, sänka beskattningen av företagare, stärka tryggheten för företagare, minska krånglet, få en förändring i den allmänna inställningen till företagande med mera.
En ny offensiv företagarpolitik skulle också kraftigt stärka nordöstra Skånes möjligheter att pressa ned arbetslösheten. För att klara den globaliserade ekonomins utmaningar måste nordöstra Skåne få en kraftigt förbättrad miljö för företagande och entreprenörer.
Men det krävs också andra åtgärder för att specifikt stödja utvecklingen och jobben i nordöstra Skåne.
En utbyggnad av E 22 till motorvägsstandard är avgörande för att den dynamik som finns i Öresundsregionen ska kunna spridas till hela Skåne. För varje år som utbyggnaden skjuts på framtiden kommer det nordöstra hörnet av Skåne att halka efter i utvecklingen. Här bär regeringen ett tungt ansvar. Beslutet att flytta planerade investeringar för att bygga ut E 22 för att föra resurser till ett paket för Trollhättan var ett tungt slag mot nordöstra Skåne. Regeringen bör snarast ge besked om att snabbt bygga ut E 22 med offentliga medel eller omedelbart ta initiativ till att E 22 byggs ut med hjälp av en så kallad PPP-finansiering.
Flygplatsen i Kristianstad är viktig för jobben och tillväxten i vår del av Skåne. Men trots att det totalt sett är fler som flyger i Sverige har utvecklingen för Kristianstads flygplats varit negativ under flera år; antalet passagerare har minskat kraftigt. Risken är uppenbar att denna negativa trend förstärks ytterligare genom den flygskatt som planeras.
Nordöstra Skåne har i grunden goda förutsättningar. Det som hittills hindrat, det som förklarar att arbetslösheten fastnat på hög nivå, är att möjligheterna inte tagits till vara. Detta beror naturligtvis till stor del på den kommunala politiken. Prioriteringarna har inte alltid fokuserat på att stärka framgångsfaktorer och förbättra det lokala företagsklimatet. Men det vilar också ett tungt ansvar på den nationella politiska nivån. Besluten att skjuta på E 22-utbyggnaden och den företagarpolitik som bedrivs har kraftigt försvårat för nordöstra Skåne.
Vilka förändringar i företagarpolitiken avser ministern att verka för i syfte att ta till vara Skånes regionala tillväxtkraft?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2005/06:228
Webb-tv: Tillväxt och jobb i nordöstra Skåne
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2005/06:79 Fredagen den 24 februariProtokoll 2005/06:79 8 § Svar på interpellation 2005/06:228 om tillväxt och jobb i nordöstra Skåne
Protokoll från debatten
Anf. 18 Thomas Östros (S)
Herr talman! Christer Nylander har frågat mig hur jag vill utveckla företagarpolitiken i syfte att ta till vara Skånes regionala tillväxtkraft.
Sverige har på flera områden ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv. Vi har ett växande entreprenörskap. Antalet nystartade företag ökade med 15 % mellan åren 2003 och 2004 i landet som helhet och med 20 % i Skåne. För framtiden är det dock väsentligt att vi kan bevara och utveckla vår konkurrensförmåga. Den ökade globaliseringen innebär att vi står inför utmaningar att utveckla både nya och växande företag. Regeringen har på ett antal strategiska områden genomfört insatser som stärker dagens och framtidens svenska näringsliv.
För att stärka förutsättningarna för fler och växande företag genomför vi ett brett program.
Vi har genomfört en reformering av skattereglerna för fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna. Dessa förändringar innebär både förenklingar och skattelättnader för företagen och dess ägare om sammanlagt 1 miljard kronor. Ytterligare exempel på skattelättnader för småföretagen är en temporär sänkning av arbetsgivaravgiften för den först anställde i ett enmansföretag. Detta sker i syfte att stimulera till ökad sysselsättning i dessa företag.
Regeringen arbetar också vidare med att minska den administrativa bördan för företagen. Bland annat har ett mål om att minska de administrativa kostnaderna med 20 % på skatteområdet satts upp. Vidare pågår ett ambitiöst arbete med att genomföra 334 åtgärder för att minska företagens regelbörda.
En förstärkning av företagens förmåga att öka kunskapsinnehållet i sina processer och produkter är central för utvecklingen av deras konkurrenskraft. Regeringen satsar sammanlagt 900 miljoner kronor fram till 2010 för att stimulera forskning och utveckling i små och medelstora företag. Därutöver har regeringen initierat ett produktutvecklingsprogram riktat till små och medelstora företag.
För att ytterligare främja industriell utveckling i företagen satsar regeringen sammanlagt 60 miljoner kronor på IUC:s verksamhet. Nio nationella projekt som främjar utvecklingen i små och medelstora företag kommer att genomföras under tre år. IUC kommer att samverka med flera andra organisationer, däribland forskningsinstituten, för att på bästa sätt främja utvecklingsarbetet i företagen.
I syfte att stärka möjligheterna till kommersialisering av forskningsresultat och innovationer i näringslivet har regeringen beslutat att avsätta närmare 2 miljarder kronor under en tioårsperiod.
För att öka ungdomars kunskap om företagandets villkor och bidra till positiva attityder till entreprenörskap och företagande satsar regeringen ca 130 miljoner kronor under perioden 2005-2007.
En särskild insats görs också för att stimulera de små och medelstora företagens möjligheter att utnyttja sin exportpotential. Vi har ökat satsningen på export- och handelsfrämjande med 100 miljoner kronor och avsatt ekonomiska resurser så att personliga exportrådgivare ska finnas i varje län.
För att stärka Sveriges konkurrenskraft ytterligare har regeringen tillsammans med näringslivet och fackliga organisationer utarbetat strategiprogram inom svenska nyckelbranscher. Två av dessa nyckelbranscher är fordonsindustrin och träindustrin som är viktiga industrier för nordöstra Skåne och för hela Sverige.
Inom programmet för fordonsindustri och träindustri prioriteras särskilda satsningar för att utveckla svenska underleverantörer då dessa företag är starkt konkurrensutsatta. Åtgärder som lyfts fram är exempelvis exportfrämjandeprogram, kompetensutvecklingsprogram i affärsutveckling samt produktutveckling och effektivisering av produktionsprocessen.
En annan satsning av central betydelse för utvecklingen i Sverige är utbyggnaden av högskolorna. För Högskolan Kristianstads del har detta inneburit att antalet helårsstudenter mer än fördubblats mellan åren 1996 och 2004. I propositionen
Forskning för ett bättre liv
(2004/05:80) ges Högskolan Kristianstad en permanent resursökning om 5 miljoner kronor för forskning.
För att öka sysselsättningen i Sverige har regeringen i budgetpropositionen för 2006 föreslagit ett kraftfullt sysselsättningspaket. Satsningen beräknas ge omkring 55 000 personer möjlighet till arbete, praktik eller utbildning. Sysselsättningspaketet är inriktat mot både privat och offentlig sektor och innehåller exempelvis 20 000 plusjobb, 13 000 praktikplatser och 10 000 utbildningsvikariat i vård och omsorg.
Sammantaget bedriver regeringen en framsynt och ändamålsenlig politik för tillväxten i landet, vilket även gynnar Skåneregionen.
Anf. 19 Christer Nylander (Fp)
Herr talman! Jag börjar med att tacka för svaret. Men i morse nåddes familjer i nordöstra Skåne av ett väldigt tråkigt besked. Trots att inga beslut är fattade är det nu uppenbart att Scania förbereder en nedläggning av verksamheten i Sibbhult. Nyligen har Tarkett varslat i närregionen. Diskussionerna vid frukostborden i nordöstra Skåne har nog en väldigt annorlunda ton än den som Thomas Östros just hade i talarstolen.
De oroar sig över jobben. De oroar sig över familjens ekonomi. De funderar över huslånen. De funderar också över vilken framtid deras barn har i den region där de bor. Om de skulle ha hört det Thomas Östros just sagt skulle de nog inte känna igen sig riktigt. Östros säger att regeringen för en framsynt och ändamålsenlig politik. Det är nog en del av dem som skulle skaka på huvudet när de sitter vid frukostbordet och läser om att man nu riskerar att dra ned i Sibbhult.
Herr talman! Andelen företagare har faktiskt sjunkit i Sverige. Vi ligger i botten när man jämför andelen företagare i andra EU-länder. Andelen företagare har minskat de senaste tio åren. Den som lyssnade på Östros svar kunde möjligen få för sig att bilden var en annan, men så är det inte.
Men en sak är jag och näringsministern överens om. Det är att vi de närmaste åren kommer att möta väldigt stora utmaningar, för Sverige, för Skåne och för nordöstra Skåne. Det handlar om den globala konkurrensen om jobb, investeringar och nya idéer. Det ställer oss inför en del viktiga val som vi måste göra.
Något som jag tror är väldigt viktigt är att man tar till vara de olika krafter som finns runtom i landet, att man låter varje region utvecklas efter sin styrka. Skåne har en väldigt speciell situation. Den framväxande region vi har i Öresundsområdet ställer Skåne inför fantastiska möjligheter men också inför stora utmaningar. Redan nu pekas den regionen ut som en framtida tillväxtmotor för hela norra Europa. Då gäller det för den svenska sidan att vara väldigt duktig på att ta till vara det värde som skapas där och se till att så mycket som möjligt av det hamnar på den svenska sidan.
Här är forskning och utbildning viktiga. Här är en aktiv EU-politik viktig. Och här är företagarklimatet extremt viktigt. Om Skåne ska lyckas med detta behövs det ett bättre klimat för företagande.
Den här interpellationen, herr talman, berör särskilt nordöstra Skånes situation. Det är en härlig del av Sverige, men det är också en del av Sverige som har en del bekymmer. Det är bekymmer som regeringen faktiskt har ökat på de senaste åren. Beslutet att skjuta på satsningen på E 22 för att panikfinansiera satsningar i Trollhättan var ett allvarligt slag, ett krokben för den här delen av Skåne. Regionen har också, precis som jag sade tidigare, drabbats av tunga varsel och nedläggningar.
Sedan valåret 2002 har arbetslösheten i Kristianstad ökat med 2 %. I de andra kommunerna i den här regionen har man också fått se arbetslösheten öka. Bland ungdomar har vi ett läge där 10 % är arbetslösa i den här delen av Skåne. Trots detta har regeringen varje år sagt att pressa tillbaka arbetslösheten är det viktigaste den har att göra. Man undrar vad den gör med alla andra saker som inte prioriteras lika högt.
Nordöstra Skåne kan klara de här nya utmaningarna. Det förutsätter att man får rätt chans, att man själv lokalt gör en del förändringar, att man satsar på ett bra lokalt företagarklimat, att man satsar på en bra skola. Men det ställer också krav på den nationella politiken. Här handlar det om att få klart besked om att E 22 ska byggas ut snabbt. Det handlar om att få besked om att flygskatten inte ska få lov att sätta krokben för Kristianstads flygplats.
Jag skulle vilja ställa ett par konkreta frågor avslutningsvis. Om det visar sig att flygskatten hotar små flygplatser, är då statsrådet beredd att tänka om när det gäller denna utformning? Nästa gång E 22 behandlas i regeringen, tänker då statsrådet ge nordöstra Skåne sin röst? Och är näringsministern beredd att göra något radikalt för att förbättra företagarklimatet? För det är det Sverige behöver, det är det Skåne behöver, det är det nordöstra Skåne behöver för att vi ska öka andelen företagare och stärka vår chans i den globala utmaningen.
Anf. 20 Per Bill (M)
Herr talman! Jag kan instämma i mycket av det som Christer Nylander säger. Men jag tänker hålla mig nästan enbart till Skånes problematik. Då tror jag precis som Christer att det stora problemet, och det som jag har stött på de två senaste gångerna jag har varit i Skåne, är kommunikationer. Man är mycket orolig över flygskatten, men det är ingenting mot hur upprörd man är över att E 22 inte har rustats upp. Man känner sig verkligen sviken och säger att det beror på Trollhättepaketet. Det var en av teorierna. Det beror på överhettning i byggsektorn, sade statsministern, men det lär väl knappast vara sant eftersom Skåne har en något högre arbetslöshet på byggsidan än vad resten av riket har.
Det finns problem i den här regionen. Sysselsättningsgraden ligger på 70 %, vilket är under rikssnittet. Sedan 1994 har man höjt kommunal- och landstingsskatten med 1 kr och 90 öre, även det någonting som jag tror har inneburit lite sämre tillväxt i regionen.
Om man vill hitta en tredje infrastrukturbit som många skåningar upprörs över är det hattandet när det gäller bredbandssatsningar från statens sida. Först ska det bli miljarder till bredband, sedan ska det inte bli, därefter ska det bli och sedan ska det inte bli.
Jag tror att lite ordning och reda när det gäller bredbandssatsningen, en ordentlig upprustning av E 22:an och att man tar bort flygskatten är tre mycket bra saker för Skåne i allmänhet och nordöstra Skåne i synnerhet.
Anf. 21 Lars-Ivar Ericson (C)
Herr talman! Jag har bott vid en landsväg i hela mitt liv och sett människor komma och gå. Så sjöng Edvard Persson en gång, och jag skulle kunna travestera hans ord och säga: Jag har bott vid E 22:an och sett bilarna köra förbi.
Eftersom jag bytte arbete och fick flytta därifrån har jag sluppit denna trafik. Men jag har vänner som bor kvar där ännu. De har verkligen sett trafiken öka år efter år. De kan inte sälja sina hus. De har sedan mitten av 80-talet hoppats på en upprustning av vägen. De är inte ensamma, ministerns partikamrater i Skåne tycker samma sak, även om de inte vågar vara lika krävande som vi på den borgerliga sidan.
Än en gång, om nu det mesta av de offentliga medlen måste reserveras för Trollhättepaketet, varför då inte acceptera den alternativa lösningen med PPP-finansiering?
Jag har bott i Kristianstads kommun i tio år, och jag har sett jobben komma och gå. Nu bor jag inte där men jag kan verifiera Nylanders uppgifter att arbetslösheten är hög och att det behövs en offensiv företagspolitik.
Kristianstads kommun gränsar till Östra Göinge kommun. I höstas interpellerade jag ministern om situationen där. I december sände ministern en statssekreterare för att diskutera läget. Men sedan dess har det inte hänt något positivt. I morse kom dråpslaget. Skania flyttar från Sibbhult.
Hur ska nordöstra Skåne med Osby, Östra Göinge, Kristianstad och Bromölla kommuner få mer tillväxt? Jag tror inte att det räcker att skicka en statssekreterare. Det behövs någonting mer. Det behövs en mer företagsvänlig politik. Det måste bli lättare att starta och driva företag, regelförenklingar, sänkt beskattning och myndigheter om vilka man kan säga "tack vare" i stället för som nu "trots" när en företagare ska beskriva sina kontakter inför företagsstarten.
Att starta och driva företag betyder att jag tar en stor risk. Ska jag våga lämna en anställning? Ska jag kunna gå från en situation med arbetslöshet och bidragsberoende måste det finnas bra hjälp och stimulans, annars blir hindren övermäktiga.
Vi är många som nu efterlyser skarpa förslag på hur vi ska kunna få fler nya företag i Sverige, fler nya jobb. Det handlar då inte bara om Skåne.
När jag läser ministerns svar på interpellationen tolkar jag det ändå som att regeringen håller på att komma till en viss insikt i dessa frågor. Nu gäller det att sätta kraft bakom alla dessa vackra ord eller att bereda sig på att stiga åt sidan och släppa fram en ny regering.
Anf. 22 Thomas Östros (S)
Herr talman! Det är alldeles tydligt av svaren från tre av de fyra partierna i högeralliansen att man inte går in i sak på den breda företagarpolitik som regeringen bedriver, som jag i mitt svar har redovisat och som också har lett till att det startas fler nya företag i Sverige i dag än under hela den tid man har mätt. Minst 20 år handlar det om. Skåne som region ligger i täten med en ökning på 20 %. Det är viktigt att vi har den här starka uppgången, för Sverige behöver fler företag.
Det som är tydligt i svaren från alliansen är att ni saknar tillväxt- och företagarpolitik. Jag delar helt de rader av borgerliga ledarsidor som sågat det fåtal förslag som högeralliansen har lagt fram på företagarområdet. De är kraftlösa, utan riktning och utan innehåll.
Däremot finns det kraftfulla åtgärder när det gäller att stampa på löntagarna. Det är det beskedet ni har att ge till människor som arbetar i nordöstra Skåne. Den dag ni riskerar arbetslöshet väntar 5 000 kr i månaden, innan hyran är betald, att leva på. Det kom ni överens om i Bankeryd. Jag vet inte om ni är ute och talar om detta förslag. Men det är själva grundbulten i det ni påstår vara er företagarpolitik. Tanken är att sänkt a-kassa leder till sänkta löneanspråk och försvagade fackföreningar, och på något märkligt sätt skulle det leda till ett bättre företagsklimat. Jag tror att det är tvärtom.
För övrigt säger ni nej till det som driver ekonomisk utveckling och tillväxt och som gynnar företagandet. Ni är ju stadigt emot satsningar på vuxenutbildning, som verkligen behövs i regioner där man genomgår en stor strukturomvandling. Ni har mycket bestämt gått emot satsningen på att bygga ut högskolan, senast med ett nej till 17 500 nya platser till högskolan. Högskolan i Kristianstad spelar ju en nyckelroll för att utveckla denna del av Sverige, för att stärka kunskapsbasen, få fler människor med högre utbildning och ge goda kunskaper till ett växande företagande. Det säger ni blankt nej till.
Ni säger också nej, inte minst Folkpartiet under de allra senaste åren, till alla satsningar på forskning och utveckling som ska bedrivas tillsammans med näringslivet. I varje budget de senaste åren har ni varit beredda att slakta Vinnova, den forskningsmyndighet som bedriver forskning tillsammans med företagen, för att utveckla nya produkter, nya tjänster, stärka kunskapsbasen och därmed öka konkurrenskraften.
Dessutom säger högeralliansen nej till de strategiska branschprogram som regeringen tillsammans med näringslivet och de fackliga organisationerna har tagit fram och avsatt 1 miljard kronor till för att göra gemensamma investeringar, till exempel i fordonsindustrin och fordonsindustrins underleverantörer. Det handlar om att stärka deras förmåga att konkurrera och att tillsammans göra FOU-insatser på ett sådant sätt att vi klarar en stark ekonomisk utveckling.
Det är nej till alla offensiva insatser i näringspolitiken. Och det som återstår är en halverad förmögenhetsskatt och a-kassa på 5 000 kr i månaden.
Infrastrukturen då? Ja, vi genomför nu kanske det största infrastrukturprogrammet i svensk historia. 380 miljarder kronor kommer att satsas de kommande åren. Vi kommer att bedöma varje väg som har ytterligare behov av förbättringar nästa gång vi kommer till beslut. Men er politik är ju att sänka skatten med 250 miljarder per år. Det är ni överens om i högeralliansen. På ett och ett halvt år försvinner hela den infrastrukturinsatsen. Förklara för mig hur det går ihop.
Anf. 23 Christer Nylander (Fp)
Herr talman! Det ska jag gärna göra, därför att det är en bluff. Det stämmer inte att alliansen vill sänka skatten med 250 miljarder, och det vet näringsministern om. Det är så trist. Här sitter människor i Sibbhult och funderar över sin framtid, hur de ska klara sig när Scania är på väg att flytta därifrån. Här sitter människor i Hanaskog och funderar på vad som händer med deras framtid när Tarkett håller på och lägger ned. Och så kommer näringsministern med ett såpamässigt anförande. Jag tyckte att det var väldigt tråkigt.
Här diskuterar vi människors möjlighet att leva, bo och må väl i nordöstra Skåne. Då tycker jag att vi kan ta de människornas oro på största allvar.
Det finns ett konvent några hundra meter härifrån där alliansen just nu diskuterar en offensiv företagarpolitik. Näringsministern kan smita in där och sno åt sig ett exemplar av den så kan näringsministern säkert bli rätt nöjd och få en hel del nya idéer om vad som skulle kunna göras för att få fart på företagandet i Sverige, därför att det är ju det som behövs.
I veckan kom Nuteks årsbok, herr talman. Låt mig citera ur den. Jag vet inte om näringsministern tycker att de har helt fel, men på s. 48 skriver Nutek så här: "Om vi rangordnar de 25 EU-länderna samt Norge efter andelen företagare kommer Sverige först på en 21:a plats." Är detta sant, näringsministern? Man skriver vidare: "För Sveriges del minskade andelen företagare mellan 1995 och 2004 med nästan 14 procent." Detta är resultatet av er politik, herr näringsminister. Man skriver vidare: "Trenden är att andelen företagare i Sverige har minskat mer än EU-genomsnittet." Detta är facit, herr näringsminister. Säg då inte att den socialdemokratiska regering vi har i dag är den som står som garant för att vi får fler företag, fler företagare och växande ekonomi i Sverige! Nej, det behövs nog andra krafter i den här politiken.
Bara det senaste året har dessutom de kommuner vi nu diskuterar fått se en ökande arbetslöshet. Jag har siffrorna här. Från januari 2005 till januari 2006 har av de sex kommuner vi berör alla fått ökad arbetslöshet utom en, nämligen Osby. Så ser fakta ut.
Herr talman! Jag tror att vi står inför stora utmaningar. Sverige, Skåne och nordöstra Skåne står inför väldigt stora utmaningar, och då krävs det ödmjukhet. Jag tror att det farligaste man kan göra är att slå sig till ro och säga att den politik som förs i dag är den bästa av alla världar. Tyvärr andades interpellationssvaret och det senaste anförandet från näringsministern just detta.
Vi lever i en föränderlig värld som ställer krav på dynamik, på påhittighet och på bra drivkrafter. Då bekymrar det mig att Nutek i sin årsbok så tydligt säger att Sverige är på väg åt fel håll när det gäller andelen företagare. Är det någonting vi behöver i det här landet är det fler människor som vågar ta steget att starta eget, fler människor som vågar ta steget att anställa människor och fler människor som får chansen att göra sitt bästa.
Ska man klara nordöstra Skånes situation - och jag tror att det finns jättegoda möjligheter att göra det, för det är en fantastisk region i en dynamisk omvärld med en Öresundsregion som håller på att växa sig stark - måste det till åtgärder på många plan. Det handlar om att kommunerna måste satsa på sitt lokala näringsklimat. Det handlar om att kommunerna måste konkurrera om att erbjuda den bästa skolan. Men det handlar också om att vi nationellt, här i Sveriges riksdag, fattar ett antal viktiga beslut, framför allt att sluta lägga krokben för Skåne och se till att vi får en utbyggnad av E 22:an snabbt. Det är nämligen - och det har regeringen och oppositionen i alla fall tidigare varit överens om - en av de viktigaste satsningarna för att få fart på Skåne.
Får vi fart på Skåne och tar vara på den kraft som finns i denna region är det också bra för hela Sverige. Tillväxt är inget nollsummespel, utan nya jobb i Skåne är bra för hela Sverige.
Lars-Ivar Ericson nämnde tidigare detta med PPP-lösningar för att bygga ut E 22:an snabbt. Jag skulle vilja att näringsministern ger ett klart besked: Om man i statsbudgeten inte klarar att finansiera en utbyggnad av E 22:an snabbt, är då näringsministern och regeringen beredda att ta initiativ till en PPP-lösning?
Anf. 24 Per Bill (M)
Herr talman! Näringsministern var inte så jätteförtjust i att diskutera E 22:an och flygskatter. Då tog han i allt vad han kunde - anfall är bästa försvar. 250 miljarder per år i sänkta skatter var ändå att ta i, näringsministern!
Sedan blir jag lite förvånad över att du håller med om de borgerliga ledarsidornas kritik av alliansens näringspolitiska förslag. Man har två huvudkritiker. Den ena är att förmögenhetsskatten inte ska halveras utan tas bort dag 1. Är det detta som näringsministern tycker är fel med den borgerliga politiken är det ju intressant. Den andra kritik man har mot vårt alliansprogram är att man tycker att det är alldeles för mesiga förändringar av arbetsrätten, att det borde vara mycket mer drastiska förändringar av arbetsrätten. Även det, herr talman, förvånar det mig lite grann att Thomas Östros tar till sig som relevant kritik av alliansens förslag.
Herr talman! Det här är ju riksdagens och riksdagsledamöternas möjlighet att fråga ut ministrarna om vad de gör i sin tjänsteutövning. Det är inte en allmänpolitisk diskussion. Därför vore det väldigt bra ifall näringsministern i sitt sista inlägg ägnade lite mer tid åt att sprida ljus över den infrastrukturpolitik som Socialdemokraterna och de gröna och röda partierna tänker ägna sig åt om de får fortsätta vid makten och kanske också gick in på detaljer såsom flygskatten.
Anf. 25 Lars-Ivar Ericson (C)
Herr talman! Vi har inte fått något bra svar när det gäller kommunikationerna, varken E 22:an eller flygskatten.
Jag vill säga någonting om flygskatten. Den slår hårt både mot besöksnäringen och mot företagen. Kristianstad med sin flygplats hör till de orter som drabbas hårdast. De mindre flygplatserna slås ut om skatten blir konstruerad som en schablonskatt baserat på antalet passagerarplatser oavsett om dessa är upptagna eller inte. Det gör att orter med ett mindre antal passagerare drabbas värst. Det lokala näringslivet riskerar att slås ut om möjligheterna till affärsresor med flyg rationaliseras bort.
Då är min fråga: Anser verkligen ministern att denna aviserade flygskatt är ett exempel på en klok närings- och regionalpolitik?
En annan bransch som hotas i Sverige är livsmedelsbranschen. 3 600 jobb har försvunnit de senaste fem åren, därav flera i nordöstra Skåne.
I anknytning till detta känns det viktigt att lyfta fram minknäringen, som tar hand om en del slaktavfall och biprodukter från slakteribranschen. Där riskerar 2 000 personer att bli arbetslösa, många i Skåne och Blekinge. Avvecklings- och omställningskostnaden är 1-1 ½ miljard. Jag undrar hur ministern ser på möjligheterna att utifrån den företagsvänliga politik som han målar upp i interpellationssvaret kunna få sina regerings- och partikolleger att ompröva det dråpslag som nu ska falla över en väl fungerande näringsgren som minknäringen. En hel näring hotar att förpassas ut ur landet tack vare verklighetsfrämmande vänsterpartister, miljöpartister och några socialdemokrater.
Anf. 26 Thomas Östros (S)
Herr talman! Jag blir riktigt bekymrad när jag lyssnar på Christer Nylander, som jag tror har ett äkta engagemang för nordöstra Skåne men som inte har ett enda ord att säga till de människor som nu oroas för jobben och som enligt Folkpartiets förslag ska leva på 5 000 kr i månaden i en a-kassa som dramatiskt ska försämras. Han säger inte heller ett enda ord om att han samtidigt skär ned på vuxenutbildningen, som ofta är den möjlighet man har att få bättre utbildning och komma tillbaka till nya jobb. Han säger inte ett ord om att han säger nej till att bygga ut högskolan i Kristianstad som spelar så stor roll för regionens utveckling, både för ungdomarna och för de företag som finns där och som samarbetar med högskolan. Han säger ingenting om att han inte vill avsätta pengar till att satsa på forskning och utveckling i samarbete med näringslivet, det som de allra flesta av oss tror är väldigt viktigt för näringslivets konkurrenskraft.
Bra drivkrafter, säger Christer Nylander. Är det vad du har att säga till de löntagare som oroar sig för sina arbeten - att det är en bra drivkraft att få 5 000 kr i månaden?
Christer Nylander inledde sitt första anförande med att tala om människor som är oroliga för hus och hem. Hur räknar Christer Nylander och kamraterna i högeralliansen med att människor ska klara hus och hem med 5 000 kr i månaden? Det är ju det ni har kommit överens om i Bankeryd.
Ni har dessutom i gemensamma dokument och i motioner till riksdagen sagt att Sverige ska nå det genomsnittliga skatteuttaget i Europeiska unionen. Det innebär sänkning på tio procentenheter av skatteuttaget, och det innebär i dagens penningvärde 250 miljarder kronor.
Då svarar ni: Ja, men det är ju långt fram i tiden. Det ska vi inte göra de första tre åren i mandatperioden. Men infrastrukturinvesteringar är tioåriga program som läggs ut. Nu lägger vi ut 380 miljarder i ett tioårigt program. Vi kommer att utvärdera det kontinuerligt, och E 22:an kommer naturligtvis att komma in i diskussionen när nästa inriktningsbeslut kommer. Men om ni ska skära med 250 miljarder per år för att nå EU:s genomsnittliga skatteuttag har ni på bara ett och ett halvt år ätit upp tio år av infrastrukturinvesteringar. Det är inget att le åt; det är allvarliga saker. Det är pengar som antingen går till skolan eller till infrastrukturen, och ni måste redovisa för väljarna var ni ska ta dessa pengar ifrån.
PPP lyfter ni då fram som en trollstav - som om det skulle ta bort kostnaderna för att bygga en väg! Vilka metoder ni än använder måste ni till slut be skattebetalarna att betala för vägen. Ska man då sänka skatteuttaget under denna tioårsperiod med 250 miljarder per år finns det inga pengar till någon E 22 och till många andra av de projekt som vi vill genomföra.
Christer Nylander nämner dessutom bra drivkrafter. Är det det som handlar om försämrad arbetsrätt med ingen anställningstrygghet för ungdomar, som Centern har gått ut med? På vilket sätt gynnar det östra Skåne? Jag redovisar en politik där vi satsar på utbildning, forskning och goda villkor för företagande. Det startas fler företag än på 20 år i Sverige. Det startas särskilt många i Skåne. Vi är mycket intresserade av att gå in i en djup dialog med Sveriges alla regioner för att se hur vi ytterligare kan stimulera detta. Mot alla dessa konkreta insatser svarar ni med halverad förmögenhetsskatt och att leva på en a-kassa på 5 000 kr i månaden för en familjeförsörjare. Det är huvuddragen i er näringspolitik. Inte undra på att kritiken är stenhård också på era egna ledarsidor.
Anf. 27 Christer Nylander (Fp)
Herr talman! Om det hade varit huvuddragen i vår näringspolitik hade jag förstått att det finns kritik. Men så är det inte. Det finns ett brett program för fler företagare, för fler växande företag och för nya jobb i Sverige. Det vet näringsministern.
Min fråga i den här debatten gällde vad näringsministern och regeringen är beredd att göra för att stärka företagsklimatet så att vi får fart på företagen och tar till vara den regionala tillväxtkraften i Skåne. Det var det jag trodde debatten skulle handla om, och det blev inte riktigt så.
Jag ställde frågor till näringsministern, och jag hoppas att jag kan få svar på dem. Har Nutek fel när man skriver att andelen företagare i Sverige är bland de lägsta i EU, har minskat på tio år med 14 % och att trenden är att andelen företagare i Sverige faktiskt sjunker. Har Nutek fel? Eller vad har näringsministern för andra siffror?
Det är klart att man kan jämföra med det sämsta året bland företagarna och säga att sedan i fjol har de blivit fler. Men det är inte intressant. Ska man bygga ett land för långsiktig tillväxt, ska man bygga regioner för långsiktig tillväxt, gäller det att under lång tid ha ett bra företagarklimat.
Östros bygger sin kritik mot alliansen på att vi skulle vilja sänka skatten med 250 miljarder. Men Östros vet att det inte är sant. Det finns inte något dokument som säger att vi vill sänka skatten så mycket. Möjligen har partierna sagt att vi vill nå ned till jämförbara EU-länder. För min del är Danmark ett jämförbart land. Skulle vi nå ned till skattesatsen i Danmark hade vi kommit en bra bit på väg. Där landar vi ungefär med den politik som alliansen för.
Mår folk dåligt i Danmark, näringsministern? Varför påstå att vi skulle sänka med 250 miljarder när det faktiskt inte är sant?
Jag vill ha följande besked: Kommer näringsministern att rösta ja för E 22 nästa gång frågan är uppe i regeringen? Kommer näringsministern att säga nej till en flygskatt såsom den nu är utformad om det skulle visa sig att flygplatsen i Kristianstad och andra små regionala flygplatser är på väg att läggas ned? Vad har näringsministern för planer för att långsiktigt stärka företagarklimatet i Sverige? Det är bättre att näringsministern svarar på de frågorna än att fortsätta kanonaden mot alliansen i sakfrågor som inte stämmer.
Anf. 28 Thomas Östros (S)
Herr talman! Är det inte märkligt att Christer Nylander verkar skämmas för alliansens politik? Tre repliker och inte ett ord om ett av de bärande inslagen i er näringspolitik, att kraftigt minska levnadsstandarden för dem som blir arbetslösa. Inte en enda replik kring frågan om 5 000 kr i månaden.
Åk till nordöstra Skåne och tala med människor som är oroliga. Du kan besöka många regioner i Sverige. Vi har en kraftfull omstrukturering av industrin, och många kommer periodvis att vara arbetslösa. Ska de då ha 5 000 kr i månaden att leva på? Inte ett ljud säger Christer Nylander om detta. Skäms du för politiken?
Ni säger i dokument att ni ska nå den genomsnittliga skattenivån i EU. Det handlar om 250 miljarder kronor. Då pekar Christer Nylander på Danmark. Det är det land som ligger närmast Sverige i skatteuttag. Skäms Christer Nylander för dokumenten och den gemensamma politiken? Då är man på defensiven.
Jag tror att en bra företagarpolitik handlar om strategiska skattesänkningar, men den handlar också om att vi satsar gemensamt på utbildning för människor, för företagare, på forskning och utveckling för att ta fram nya produkter, på infrastruktur så att vi kan få bra kommunikationer över hela landet, på trygghetssystem som gör att människor vågar. Då kostar det pengar. Vi går inte till val på några gigantiska skattesänkningar såsom ni gör. Vi säger ärligt till människor att det kommer också att kräva resurser, och det leder till resultat.
Vi har ett kraftigt ökat företagande. Nuteks rapport beskriver en utveckling från 1988 till 2003. Vad inträffar under den perioden? Jo, 500 000 förlorade jobb och mångdubbling av konkurser under början av 1990-talet. I dag har vi ökad sysselsättning, ökat företagande och en bnp-tillväxt som hör till de starkaste i Europa. Det högeralliansen har att erbjuda är att ytterligare stampa på löntagarna. Det är inte en bra politik.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.