Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Tillgången till lärlingsplatser

Interpellation 2020/21:476 av Lars Beckman (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2021-02-15
Överlämnad
2021-02-16
Anmäld
2021-02-23
Sista svarsdatum
2021-03-08
Svarsdatum
2021-03-23
Besvarad
2021-03-23

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Tillgången till lärlingsplatser (pdf, 100 KB)

Interpellationen

till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

 

Sverige behöver bygga väsentligt mer för att bygga bort bostadsbristen. För detta krävs det en aktiv bostadspolitik och ett klimat som möjliggör för fler att äga sin bostad. Men det krävs också att det finns yrkesgrupper som kan bygga.

Tillväxtverkets tolkning av regelverket för korttidsarbete riskerar nu att göra tusentals lärlingar utan någon plats på byggen för att slutföra sin utbildning. Tillväxtverket gjorde ett ställningstagande under 2020 om att avlönade praktikanter eller lärlingar inte är förenligt med stöd för korttidsarbete. Tillväxtverket menar: För att ha rätt till korttidsstöd ska ett företag lida av tillfälliga, allvarliga ekonomiska svårigheter som inte har kunnat förutses eller undvikas. Företaget ska också ha använt sig av tillgängliga åtgärder för att minska arbetskraftskostnaderna. Avlönade praktikanter eller lärlingar är exempelvis inte förenligt med stöd för korttidsarbete. Ett företag med flera driftsenheter kan välja att endast tillämpa korttidsstöd på vissa av dessa, dock omfattas hela företaget av kravet på att minska arbetskraftskostnaderna. Därmed är det inte förenligt med stöd för korttidsarbete att ett företag som uppbär stöd har avlönade praktikanter eller lärlingar, oavsett vid vilken driftsenhet.

Byggföretagen och en rad andra organisationer inom byggsektorn har avlönade lärlingar. Byggföretagen ställde då frågan om Tillväxtverket menade att alla lärlingar, även de som har varit på företag i flera år, ska sägas upp innan ersättning kan fås för en enda person.

Svaret från Tillväxtverket var då entydigt: Avlönade praktikanter eller lärlingar är inte förenligt med stöd för korttidsarbete. Tillväxtverket har dock inte motiverat varför det skulle förhålla sig på det sättet och inte heller utvecklat vidare vad som menas med detta, till exempel om det är så att tillsvidareanställda lärlingar måste sägas upp – trots att detta inte krävs för övriga tillsvidareanställda inom systemet med korttidsarbete. Byggföretagen frågade även om Tillväxtverket likställer anställda lärlingar, enligt kollektivavtalet, med andra praktikanter och om obetald praktik som till exempel ingår i en utbildning och där studiemedel utgår kan vara okej så länge de inte är avsedda att ersätta de anställda som omfattas av korttidsarbete.

Direkt och indirekt berörs både företagen och tusentals lärlingar av Tillväxtverkets tolkning. Direkt berörs företagen, den långsiktiga kompetensförsörjningen i branschen och 3 500 lärlingar. Alla avlönade praktikanter. Avlönad praktik förekommer i dag i många branscher, till exempel på gymnasieskolans yrkesprogram, vuxenutbildning, yrkeshögskola, Tekniksprånget (satsning mellan gymnasium och högskola) och högskolans Co-op (ett år mellan år 2 och 3 på ingenjörsprogrammen). 

Indirekt: Detta kan bidra till att företag blir mer restriktiva med att ta emot praktikanter. I dag är en av de största utmaningarna för svenskt näringsliv att företag inte får tag på gymnasialt yrkesutbildade. Platserna på teoretiska program utökas och yrkesprogram dras ned eller läggs ned, vilket förvärrar situationen samtidigt som så många som 40 procent av de som gick ut ett högskoleförberedande program 2014 hade inte kommit i jobb eller studier 4 år senare, enligt regeringens särskilda utredare Lars Stjernkvist i planerings- och dimensioneringutredningen.

Branschorganisationen Byggföretagen anser att de 3 500 lärlingarna ska undantas från nuvarande regler, så på sätt att ett företag inte behöver säga upp sina lärlingar för att ta del av stöd för korttidsarbete. Om lärlingar i byggbranschen försvinner finns det en stor risk att man förlorar dem ur branschen. Det betyder att man inte kan möta det akuta kompetensbehovet på lång sikt. Det drabbar företag, företagande i Sverige, tillväxt och sysselsättning. Man kan inte bygga utan byggare – vare sig hus, vägar eller sjukhus. En lärling eller praktikant är ett insteg i branschen som företagen investerar i; de får utbildning, handledare och lön. Efter lärlingstiden är det ingen garanti att individen stannar i det enskilda företaget. Varje lärling är branschkritisk och näringslivskritisk.

Tillväxtverket har under senare tid förtydligat regelverket och menar att det leder till vissa lättnader, men enligt branschen löser det inte situationen.

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:

 

  1. Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att säkerställa att inte 3 500 lärlingar förlorar sin värdefulla lärlingsplats?
  2. Avser ministern att agera gentemot ansvariga myndigheter för att lösa situationen enligt beskrivningen ovan?
  3. Vilka övriga åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa kompetensbehovet i byggbranschen på kort och lång sikt?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2020/21:476, Tillgången till lärlingsplatser

Interpellationsdebatt 2020/21:476

Webb-tv: Tillgången till lärlingsplatser

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Eva Nordmark (S)
Anf. 72 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Lars Beckman har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa att inte 3 500 lärlingar förlorar sin värdefulla lärlingsplats. Han har frågat hur jag avser att agera gentemot ansvariga myndigheter för att lösa den situation han beskriver i sin interpellation. Vidare har han frågat vilka övriga åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa kompetensbehovet i byggbranschen på kort och lång sikt.

Spridningen av viruset covid-19 innebär fortsatt allvarliga konsekvenser för företag och individer. Sedan virusutbrottet har regeringen och samarbetspartierna presenterat historiskt stora åtgärder för att begränsa smittspridningen och för att lindra effekterna för jobb och företag. En av dessa åtgärder är stödet vid korttidspermitteringar, även kallat korttidsarbete. Stödet har varit en viktig åtgärd för att förhindra att personal blir uppsagd och för att möjliggöra att företag snabbt kan komma igång igen när läget vänder.

En förutsättning för att få stöd vid korttidsarbete är att arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft. Vilka åtgärder som finns tillgängliga ska bedömas i varje enskilt fall, utifrån förhållanden hos respektive arbetsgivare. Det finns inte någon regel som anger att arbetskraft i form av lärlingar generellt är utesluten från systemet med stöd vid korttidsarbete. Att anställningsformen i sig inte är avgörande för möjligheten till stöd vid korttidsarbete framgår av förarbetena till lagstiftningen.

Den 9 februari publicerade Tillväxtverket ett ställningstagande som ska förtydliga vad som gäller för lärlingar och praktikanter under korttidsarbete. Av ställningstagandet framgår bland annat att stöd för korttidsarbete kan beviljas samtidigt som en lärling är fortsatt anställd och att lärlingen också kan delta i korttidsarbete. Det gäller om lärlingen genom sin roll och funktion i verksamheten kan anses som verksamhetskritisk. Vidare framgår att obetald praktik som till exempel ingår i en utbildning där studiemedel utgår kan vara godtagbart så länge de inte är avsedda att ersätta de anställda som omfattas av korttidsarbete.

Kompetensutveckling och kompetensförsörjningsarbete är viktigt även under denna kris. Regeringen har även infört ett stöd för kompetensinsatser under korttidsarbete för att underlätta möjligheterna att i samband med korttidsarbete genomföra insatser som syftar till att höja eller validera kompetensen hos arbetstagare. Ju fler som använder tiden med korttidsarbete för att kompetensutveckla sig, desto bättre ur kompetensförsörjningsperspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen och samarbetspartierna är överens om åtgärder för att förbättra kompetensförsörjningen till såväl offentliga som privata arbetsgivare på svensk arbetsmarknad. Regeringen vidtar flera åtgärder som ligger i linje med vad parterna framförde bland annat i sina inspel inför byggsamtalen. Möjligheterna till kompetensutveckling ska förstärkas, och arbetsgivarnas behov av att hitta arbetskraft med rätt utbildning ska underlättas.

Kompetensutveckling genom hela livet är en del av lösningen för att se till att fler människor har anständiga arbetsvillkor, bättre svara på ekonomins kompetensbehov och stärka Sveriges konkurrenskraft. Kunskapslyftet byggs ut, inklusive högskola, yrkeshögskola, vuxenutbildning och yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning.

Regeringen har under flera år tillfört medel för att möjliggöra ett omfattande kunskapslyft motsvarande över 140 000 utbildningsplatser år 2021 inom komvux, folkhögskola, yrkeshögskola och högre utbildning för att möta arbetslivets behov av kompetensutveckling.

I juni 2020 lämnade planerings- och dimensioneringsutredningen sitt betänkande Gemensamt ansvar - en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning (SOU 2020:33). Utredningen har lämnat förslag till hur gymnasial utbildning bättre kan planeras och dimensioneras utifrån regionala och nationella kompetensbehov. Betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Regeringen strävar fortsatt efter att fler arbetslösa med utbildningsbehov ska välja reguljära studier. Många arbetslösa har behov av utbildning för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden och undvika långtidsarbetslöshet. För att öka övergångarna till det reguljära utbildningsväsendet har regeringen underlättat för arbetslösa att studera med bibehållen ersättning. För att möta efterfrågan inom bristyrken och stärka kunskaperna hos arbetssökande har regeringen också tillfört resurser för fler deltagare i arbetsmarknadsutbildning.

Regeringen arbetar fortsatt för att arbetskraften ska vara bättre matchad i utbildning och arbete.

Lars Beckman (M)
Anf. 73 Lars Beckman (M)

Fru talman! Vi har tidigare haft en debatt om att ungdomsarbetslösheten i Sverige skenar. I mitt hemlän Gävleborg är över 35 procent av länets unga långtidsarbetslösa. Nu, fru talman, kommer vi till ett konkret exempel. Anledningen till att jag har ställt den här interpellationen - bara för att sammanfatta väldigt kort innan jag kommer in på fler frågor - är att byggbranschen inte anser att frågan är löst, till skillnad från vad statsrådet säger i sitt svar.

Bakgrunden är att byggbranschen är väldigt speciell. Byggbranschen har kollektivavtal och speciella lärlingsplatser där man som en del av utbildningen är på ett företag, ofta för att kunna få sitt yrkesbevis.

Fru talman! Vi vet alla att det måste byggas mycket mer i Sverige. Men hur ska vi kunna bygga stålverket i Boden om det inte finns arbetskraft? Hur ska vi kunna renovera alla vvs-ledningar om det inte finns arbetskraft? Det är ungefär 10 000 personer varje år, fru talman, som ska in i byggbranschen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad som nu har hänt är att Tillväxtverkets tolkning av regelverket för korttidsarbete betyder att företagen inte kan ha kvar lärlingarna på sina företag. Det är detta som Byggföretagen och en rad andra organisationer har varnat för. Det är ett jätteproblem.

I det läget hade man naturligtvis önskat att en minister och en regering som vill att fler unga ska få jobb, att fler unga ska få komma in på arbetsmarknaden, förtydligade regelverket på ett sätt som innebär att lärlingsanställningarna inte avslutas. Det är viktigt att ha ett klart och tydligt regelverk som gör att det enskilda företaget inte behöver prövas på det sätt som sker i dag.

Den osäkerhet i tillämpningen som systemet skapar innebär att ett företag faktiskt kan bli återbetalningsskyldigt om man har fått stöd för korttidspermittering och behållit en lärling. Problemet är att om lärlingen inte får sina timmar har lärlingen inte slutfört utbildningen. I värsta fall, fru talman, leder det till att ungdomar lämnar byggbranschen - den byggbransch där vi behöver varje person, den byggbransch som alltså kräver 10 000 personer per år och som nu har hamnat i en väldigt svår situation.

Jag är väldigt glad över att Byggföretagen har uppmärksammat oss politiker på det här problemet. Det handlar alltså inte om det enskilda företaget utan om jobben i Sverige och branschen som helhet.

Ministern säger i sitt svar: "Av ställningstagandet framgår bland annat att stöd för korttidsarbete kan beviljas samtidigt som en lärling är fortsatt anställd och att lärlingen också kan delta i korttidsarbete. Det gäller om lärlingen genom sin roll och funktion i verksamheten kan anses som verksamhetskritisk."

Det är alltså detta som är problemet. Det hade behövts generella regler och ett generellt regelverk som möjliggör för alla lärlingar att vara kvar i sina företag. Det är så man på riktigt, fru talman, minskar ungdomsarbetslösheten. Det är så man på riktigt får in fler unga i branschen.

Jag skulle vilja veta om ministern anser att dagens regelverk är tillräckligt tydligt för de enskilda företagen och lärlingarna.

Eva Nordmark (S)
Anf. 74 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Det är bra att Lars Beckman visar engagemang i villkoren för korttidsarbete. Dessvärre sparkar han in en öppen dörr. Det här problemet är redan åtgärdat. Jag vill läsa högt från det förtydligande som publicerades på Tillväxtverkets hemsida den 9 februari:

"Förtydligande gällande lärlingar och praktikanter under korttidsstödet 1 december 2020-30 juni 2021. Under perioden . kan det vara möjligt att ha anställda praktikanter och lärlingar och samtidigt ha stöd för korttidsarbete.

Enligt lagen om korttidsarbete ska en arbetsgivare ha använt sig av tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft för att få stöd för korttidsarbete. Vilka åtgärderna bör vara ska bedömas i varje enskilt fall utifrån förhållandena hos respektive arbetsgivare. Avgörande är den anställdes roll och funktion i arbetsgivarens verksamhet, inte anställningsformen.

Tillväxtverkets ställningstagande är att det under perioden 1 december 2020-30 juni 2021 kan vara förenligt med 5a § p. 4 lagen om stöd vid korttidsarbete att ha anställda praktikanter och lärlingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om exempelvis en lärling genom sin roll och funktion i verksamheten kan anses verksamhetskritisk, så kan alltså stöd för korttidsarbete beviljas samtidigt som lärlingen är fortsatt anställd och lärlingen kan också delta i korttidsarbetet. Varje enskild arbetsgivare som tar emot stöd vid korttidsarbete är skyldig att visa att rätt till stöd föreligger och att tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft har använts."

Lars Beckman (M)
Anf. 75 Lars Beckman (M)

Fru talman! Jag blir bekymrad över att en arbetsmarknadsminister med bakgrund i ett av fackförbunden på svensk arbetsmarknad har så dålig kontakt med arbetsgivarorganisationer, till exempel Svenskt Näringsliv, Byggföretagen och andra organisationer, som har pekat på att problemet är precis det ministern läste upp. Det är detta som min interpellation handlar om.

Att döma av svaret från ministern, fru talman, verkar det som att hon på riktigt tror att frågan är löst. Det är den inte. Jag skulle vilja vädja till ministern att i morgon bitti lyfta luren, ringa Byggföretagen och Svenskt Näringsliv och sätta sig in i frågan för att på riktigt lösa problemet. Ministerns svar låter som att hon tror att frågan är löst, men det är den alltså inte. Det är därför jag har väckt denna interpellation.

Nyckelordet är just "verksamhetskritisk". Ett enskilt företag ska bevisa för Tillväxtverket att just Lars Beckman som lärling är verksamhetskritisk. Det är detta som gör att företagen inte törs chansa, för det enskilda företaget kan bli återbetalningsskyldigt.

Jag skulle nog påstå att varje lärling är verksamhetskritisk och att det inte handlar om det enskilda företaget utan om branschen. Det handlar om Sverige som nation. Vi ska bygga mer. Vi ska renovera mer. Vi ska byta ut va-nät. Vi behöver fler elektriker. Vi behöver fler plåtslagare. Vi behöver fler unga som väljer hantverkare som yrkesinriktning.

I detta läge måste vi värna varje enskild person med generella regelverk som gör att varken Tillväxtverket eller det enskilda företaget riskerar att hamna i en situation där man underkänner bedömningen av om Lars Beckman var verksamhetskritisk. Det är därför regelverket måste förtydligas.

Jag skulle önska att arbetsmarknadsministern pratar med arbetsmarknadens parter. Både Svenskt Näringsliv och Byggföretagen har varit djupt kritiska mot detta förtydligande, som de anser inte löser problemet.

Det kanske är så att ministern går till ett annat statsråd och säger: Vi måste få in fler unga på arbetsmarknaden, och vi ska inte riskera att unga åker ut från sina lärlingsplatser. Vi behöver varje snickare i Sverige, så vi måste lösa detta skyndsamt tillsammans med Tillväxtverket.

Det är alltså därför jag har väckt denna interpellation. Detta är ett problem. Frågan är inte löst. Frågan måste få en lösning, men att döma av ministerns svar verkar det som att hon verkligen tror att frågan är löst.

Det handlar om 3 500 unga som riskerar att förlora sin lärlingsplats. I en situation där vi har en skenande ungdomsarbetslöshet och där vi har brist på hantverkare i Sverige - 10 000 personer behövs varje år - duger det inte, anser jag, att säga att frågan är löst, att Lars Beckman är okunnig och att Svenskt Näringsliv och Byggföretagen är okunniga. Det är väl rimligtvis så att man ska lyssna på dem som kan sakfrågan, och sakfrågan är alltså precis det ministern läste upp. Det kan vara si och så, och man ska göra en bedömning av det enskilda företaget. Men företagen törs ju inte chansa, för de kan bli återbetalningsskyldiga om de har gjort en felaktig bedömning. Det är därför det behövs generella regelverk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag återupprepar min fråga: Anser statsrådet att denna fråga behöver en lösning som gör att vi inte riskerar att 3 500 lärlingar förlorar sin plats, vilket Svenskt Näringsliv och Byggföretagen anser att det finns en risk för?

Eva Nordmark (S)
Anf. 76 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Självklart ska vi ha ändamålsenliga regler för utformningen av både korttidsarbete och andra stödåtgärder. Det förtydligande som Tillväxtverket gjorde den 9 februari är såklart också väldigt centralt, och det går att läsa på deras hemsida. Det förtydligar en hel del när det gäller detta med lärlingarna.

Jag vill också säga att jag är väldigt stolt över att regeringen agerade så snabbt när krisen slog till. Vi har ju genomfört historiska åtgärder i en exceptionell situation. Vi har också visat att vi kan skruva på och förfina åtgärder, men det var väldigt angeläget att snabbt få ett antal åtgärder på plats för att rädda så många svenska jobb som möjligt och för att mildra effekterna av jobbkrisen för löntagare och företag.

En av de åtgärder som har gjort absolut störst skillnad är korttidsarbete. Nästan 600 000 svenskar har varit korttidspermitterade under den här krisen. Genom korttidsarbete har hundratusentals löntagare undgått risken att bli av med jobbet. Företagen har också kunnat behålla kompetent och viktig arbetskraft.

Nu när smittspridningen fortfarande är på en hög nivå och vi behöver fortsätta att leva med restriktionerna ett tag till är det väldigt bra att vi har det här systemet på plats. Det kan fortsätta att rädda jobb som annars hade kunnat försvinna.

Vi fortsätter med den höga takten i stödåtgärderna, och vi förlänger viktiga stödåtgärder. Möjligheten för företag att använda korttidspermittering på 80 procent ska ligga kvar juni ut 2021.

Vi ser också att restriktionerna kommer att spela roll ännu en tid framöver, och då är det också väldigt viktigt att vi har möjlighet att ge träffsäkert ekonomiskt stöd. Stödet vid korttidsarbete är en viktig åtgärd för att förhindra att personal blir uppsagd och för att möjliggöra att företag snabbt kommer igång igen när det vänder. Självklart ska vi ha ändamålsenliga regler för utformningen av korttidsarbete och andra stödåtgärder.

Lars Beckman (M)
Anf. 77 Lars Beckman (M)

Fru talman! Jag vet inte vem statsrådet stod och debatterade med senast. Det stämmer ju att vi moderater i finansutskottet har drivit regeringen framför oss för att få de här stödpaketen på plats. Det är alltså inte det som denna interpellation handlar om.

Denna interpellation, fru talman, handlar om att 3 500 lärlingar - 3 500 unga - i en tid av skenande ungdomsarbetslöshet riskerar att tappa sin lärlingsplats. Det är alltså det som denna interpellation handlar om - 3 500 unga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta beror på ett otydligt regelverk. Det har Byggföretagen flaggat för efter det förtydligande som Tillväxtverket gjorde; det var efter detta som jag skrev interpellationen. Det har också Svenskt Näringsliv och andra organisationer larmat om.

Jag förstår av statsrådets svar att hon tycker att det regelverk som nu är på plats är rätt. Det gör, fru talman, att det inte bara är 35 procent av de unga i Gävleborg som kommer att vara långtidsarbetslösa, för om ministern inte agerar i denna fråga och pandemin fortsätter riskerar vi att få en ännu högre ungdomsarbetslöshet. Vi riskerar att få ännu större brist på snickare, elektriker, rörmokare och så vidare.

Jag vädjar till ministern att låta någon medarbetare lyfta luren i morgon - eller göra det själv - och ringa Byggföretagen och Svenskt Näringsliv för att sätta sig in i frågan om vad det är i regelverket som gör att vi kan skruva till det och som gör att vi skapar generella regler och trygghet som innebär att det blir en säker hantering för företagen ur ekonomisk synpunkt. Det kan inte vara så att ministern på allvar tror att denna fråga är löst. Varje ungdom måste få behålla sin lärlingsplats.

Eva Nordmark (S)
Anf. 78 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Systemet för korttidsarbete är såklart helt avgörande för att Sverige ska kunna ta sig igenom krisen på ett bra sätt. Och vi ska självklart ha ändamålsenliga regler för utformningen av både korttidsarbete och andra stödåtgärder. Därför var också det förtydligande som Tillväxtverket kom med i februari väldigt viktigt.

Korttidsarbete är också ett styrkebevis för den svenska modellen och för vår goda samverkan i Sverige. Lars Beckman nämner parterna på arbetsmarknaden. Jag välkomnar det. Jag vill också verkligen hylla parterna på svensk arbetsmarknad.

Vi ska komma ihåg att det från att finansministern presenterade reformen med korttidsarbete tog fem timmar innan det första kollektivavtalet var tecknat. Det var arbetgivarorganisationen Visita som tillsammans med Hotell- och restaurangfacket tecknade det första kollektivavtalet. Sedan rasslade det bara till, och så kom en uppsjö av kollektivavtal. Dessa har säkrat att 600 000 människor i Sverige omfattas av systemet med korttidsarbete.

Starka och ansvarstagande parter är alltså avgörande för hur väl vi hanterar en kris.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.