Tillgång till distriktsveterinärer i södra Halland
Interpellation 2024/25:695 av Christofer Bergenblock (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-05-22
- Överlämnad
- 2025-05-23
- Anmäld
- 2025-05-28
- Sista svarsdatum
- 2025-06-13
- Svarsdatum
- 2025-06-18
- Besvarad
- 2025-06-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
I början av april meddelade Statens jordbruksverk att man avser att göra neddragningar i verksamheteten med distriktsveterinärer med hänvisning till att verksamheten i dag är underfinansierad och att man inte har en ekonomi i balans. Det konkreta beslutet blev att avveckla verksamheten i Halmstad från och med september, vilket innebär att hela södra Halland därmed kommer att sakna tillgång till distriktsveterinärer.
I sitt beslutsunderlag förklarar Jordbruksverket att beslutet beror på otillräckliga anslag från regeringen och hänvisar till att privata veterinärer nu kommer att få täcka upp för den avvecklade verksamheten. Samtidigt framkommer det att man inte gjort någon som helst konsekvensanalys av beslutet och inte heller undersökt i vilken mån länets privata veterinärer och veterinärstationer är beredda att täcka upp eller inte. Av det som framkommit efter beslutet förefaller det tvärtom vara mycket osannolikt att de privata aktörerna kommer att täcka upp på jourtid eftersom det är både kostsamt och slitsamt.
Efter beslutet har länsstyrelserna i Halland och Kronoberg tillsänt Jordbruksverket en konsekvensanalys med en ingående beskrivning av de negativa följder som neddragningen riskerar att medföra. Länsstyrelserna lyfter fram risken för ökat lidande för sjuka djur som inte kan få behandling i tid, ökad risk för avlivningar – med ekonomiska konsekvenser för djurhållaren, minskad livsmedelsproduktion när den egentligen borde öka, svårigheter med att hantera spridning av smittsamma sjukdomar i djurbesättningar, försvårande för länsstyrelsens myndighetsutövning samt risk för ett svagare civilt försvar. Sammantaget innebär länsstyrelsernas analys en förödande kritik mot beslutet.
Regeringen presenterade nyligen den nya livsmedelsstrategin, vars ambition är att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Att man samtidigt inte tillför de resurser som behövs för att ha en heltäckande veterinärverksamhet sänder en helt annan signal. Halland är ett av Sveriges mest djurtäta områden inom såväl mjölk- som animalieproduktion, och samtidigt är Halland det län som drabbats allra hårdast av virussjukdomen blåtunga sedan utbrottet började i september förra året. En minskad tillgång till veterinärverksamhet i Halland riskerar inte bara att medföra ett ökat lidande för djuren utan även en minskad livsmedelsproduktion. Ansvaret för det här vilar på regeringen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren följande:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkra upp att Halland och övriga delar av Sverige får en fullgod tillgång till veterinärer dygnet runt, årets alla dagar, för såväl grundläggande hälso- och sjukvård som för hantering av smittsamma sjukdomar?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:695
Webb-tv: Tillgång till distriktsveterinärer i södra Halland
Dokument från debatten
- Onsdag den 18 juni 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:135
- Protokoll 2024/25:135 Onsdagen den 18 juniProtokoll 2024/25:135 Svar på interpellation 2024/25:695 om tillgång till distriktsveterinärer i södra Halland
Protokoll från debatten
Anf. 85 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Herr talman! Christofer Bergenblock har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkra upp att Halland och övriga delar av Sverige ska få en fullgod tillgång till veterinärer dygnet runt, årets alla dagar, för såväl grundläggande hälso- och sjukvård som för hantering av smittsamma sjukdomar.
Staten har sedan länge tagit på sig ett ansvar för djurens hälso- och sjukvård. Det är Statens jordbruksverk som ansvarar för att det finns veterinärer vid utbrott av smittsamma djursjukdomar och för att alla djur i människans vård ska kunna få hälso- och sjukvård. Enligt förordningen med instruktion för Statens jordbruksverk ska det finnas tillgång till veterinär för djursjukvård dygnet runt om det finns djurskyddsskäl.
Distriktsveterinärerna är Statens jordbruksverks basorganisation för beredskap och smittskyddsarbete i fält och finansieras i huvudsak med avgifter och statliga anslag. Anslaget är avsett som en ersättning för att Distriktsveterinärerna utför vissa samhällsnyttiga veterinärtjänster. Av förordningen med instruktion för Statens jordbruksverk framgår att Distriktsveterinärerna endast får vara etablerade där det krävs för att säkerställa tillgången till veterinärer.
Distriktsveterinärernas främsta uppdrag är att i de områden där de är etablerade bedriva hälso- och sjukvård för lantbrukets djur. Distriktsveterinärerna får dock, med vissa begränsningar och under vissa förutsättningar, även bedriva hälso- och sjukvård för hästar och sällskapsdjur.
Under de senaste årtiondena har inte minst bristen på djurhälsopersonal och statens åtaganden att säkerställa en väl fungerande organisation vid utbrott av smittsamma djursjukdomar lett till stora utmaningar. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen 2025 beslutade riksdagen om en förstärkning på 30 miljoner kronor till Statens jordbruksverk för att säkerställa tillgången till veterinär dygnet runt i hela landet.
Regeringen gav också i juni 2024 en särskild utredare i uppdrag att utreda utformningen av en tillgänglig, hållbar och effektiv veterinär beredskap. I uppdraget ingår bland annat att analysera behovet av och förutsättningarna för att införa en skyldighet för veterinärer att hålla beredskap för djursjukvård under jourtid samt att analysera behovet av och förutsättningarna för att införa ersättning i form av beredskapsbidrag eller liknande ersättning för privata aktörers deltagande i beredskap för djursjukvård under jourtid. Uppdraget ska redovisas den 31 augusti i år.
Smittskydd och djurvälfärd är prioriterade frågor för regeringen. Djur som är i behov av vård ska få vård oavsett var i landet de befinner sig och oavsett vid vilken tidpunkt behovet uppstår. Jag ser fram emot att få ta emot utredningens förslag om utformningen av en tillgänglig, hållbar och effektiv veterinär beredskap.
Anf. 86 Christofer Bergenblock (C)
Herr talman! Tack, landsbygdsminister Peter Kullgren, för att vi får samlas här strax efter att resten av riksdagen har lämnat byggnaden!
Landsbygdsministern har lett arbetet med att ta fram en livsmedelsstrategi för Sverige. Det tog två och ett halvt år, och den var kanske inte riktigt så fyllig och konkret som man hade förväntat sig. Men en av ambitionerna i livsmedelsstrategin är ändå att öka den svenska livsmedelsförsörjningen.
För att öka livsmedelsproduktionen krävs lönsamhet för våra lantbrukare. Det krävs att vi skyddar åkermarken. Det krävs resiliens för att kunna säkra livsmedelsförsörjningen. Det krävs minskat regelkrångel. Det krävs tillgång till insatsvaror och också tillgång till hälso- och sjukvård för djuren under dygnets alla timmar, årets alla dagar. Det är just detta vi behöver diskutera här i dag.
Veterinärverksamheten i Sverige är ett ansvar som till del vilar på ministern, för staten har tagit på sig ansvaret för grundläggande hälso- och sjukvård för våra djur inom lantbruket. Det ligger på ministerns bord att se till att det är så.
Detta administreras via Jordbruksverket och distriktsveterinärverksamheten på de ställen där det inte finns privata alternativ som täcker upp dygnet runt, och det gör det ju på väldigt få ställen. För att säkerställa tillgången till veterinärverksamhet dygnet runt har man beredskapsjour hos distriktsveterinärerna. Det är ofta just denna jour som de vanliga privata aktörerna inte klarar av att hantera eller bemanna. Det är där problemet är just nu.
Beslutet från Jordbruksverket om att dra ned på distriktsveterinärerna i Halland handlar om veterinärverksamheten i södra Halland, med centrum i Halmstad. Det berör fyra kommuner: Laholms kommun, Halmstads kommun, Falkenbergs kommun och Hylte kommun. Det här är ett område där vi har en väldigt stor djurtäthet och en stor livsmedelsproduktion. Det hör till de områden i landet som har den högsta mjölkproduktionen och animalieproduktionen, och där är man naturligtvis helt beroende av att ha tillgång till veterinärer dygnet runt.
Om det är en misslyckad födsel eller om djur skadar sig är alternativet för många lantbrukare naturligtvis att de tvingas avliva de djuren, med de kostnader, de problem och det emotionella lidande som det innebär.
Neddragningen kommer att ske den 1 september. Orsaken till neddragningen, enligt Jordbruksverket självt, är att man har fått för låga anslag från regeringen. Man har äskat om högre anslag, och man har fått så att det inte räcker för att täcka den här verksamhetens kostnader.
Det kommer att drabba lantbrukarna, lantbruket och livsmedelsproduktionen i Halland, och det står i bjärt kontrast till den livsmedelsstrategi som ministern själv har varit med om att ta fram.
Min fråga, som jag inte tycker att jag fick något svar på men som står i interpellationen, är: Vad tänker ministern göra för att reda upp den här situationen och trygga en veterinärverksamhet i hela Halland?
Anf. 87 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Herr talman! Interpellanten börjar med livsmedelsstrategin. Jag är väldigt glad över att vi har en uppdaterad livsmedelsstrategi på plats. Den är betydligt mer ambitiös i riktningen än vad den tidigare livsmedelsstrategin var. Även om mycket var bra också i den förra såg man ingen större effekt på gårdsnivå, och det är det som vi vill få till. Det vill vi få till genom bland annat riktningen i livsmedelsstrategin, där vi bland annat beskriver mer konkreta målsättningar för hur mycket livsmedelsproduktionen ska öka. Vi har några nya fokusområden om robusthet. Vi pratar mer om export och fokuserar på svensk kvalitet och gastronomi. Då har vi tagit viktiga steg.
Men vid sidan av det har vi en lång rad utredningar som också ska stärka jordbruket och livsmedelsproduktionen i Sverige. Där går vi nu från ett utredande läge till ett verkställande läge.
Vad gäller den veterinära verksamheten i Sverige är det, precis som interpellanten säger, oerhört centralt att den fungerar. Jag kan försäkra att jag och hela regeringen tar det här på allvar. Det är också därför som den här regeringen har tillfört medel för distriktsveterinärernas verksamhet.
Den förändring som ska träda i kraft i södra Halland i höst innebär inte heller att statens ansvar för en fungerande djursjukvård överges. Jag förutsätter att även interpellanten förstår att jag som statsråd inte kan gå in och påverka Jordbruksverkets beslut i detalj eftersom jag då skulle göra mig skyldig till ministerstyre.
Jordbruksverket har gjort ett utredningsarbete innan beslutet fattades, och med det underlaget bedömer myndigheten att den vård djurägare har rätt att förvänta sig kommer att kunna erbjudas.
Som jag förstår det är det inte sällan så att lantbrukare använder privatpraktiserande veterinärer under dagtid och för sitt djurhälsoförebyggande arbete. Det innebär att distriktsveterinärerna får en väldigt sned fördelning i fråga om arbetsbelastning med övervikt mot jourtid, alltså natt och helger.
Distriktsveterinärerna får statlig medfinansiering för sin verksamhet, men den sneda arbetsfördelningen innebär att det är svårt att få pengarna att räcka till. Det är också svårt att rekrytera och behålla personal när det är så mycket jourtjänst.
Jag säger inte att det kommer att vara problemfritt i Halland i höst, men jag kommer att se till att hålla mig informerad. Jag vet att utredningen om en mer tillgänglig, hållbar och effektiv veterinär beredskap kommer att presenteras i höst. Som jag nämnde i min inledning är det någonting som jag ser mycket fram emot.
Jag vill ändå poängtera det jag sa från början. Distriktsveterinärernas verksamhet är till för att på en avreglerad marknad täcka upp där djurtätheten kanske är låg, där det inte bedöms finnas ett underlag för privatpraktiserande veterinärer på samma sätt och där alternativen över huvud taget inte finns. Det är kärnuppdraget som man har. Med det sagt är det självklart viktigt att vi ser till att vi får en situation som är hållbar även där vi har en hög täthet av djur och där den privata marknaden fungerar bättre.
Anf. 88 Christofer Bergenblock (C)
Herr talman! Jag förstår mycket väl att ministern inte kan gå in och detaljstyra myndigheter med enskilda beslut vad gäller deras verksamhetsutövning. Däremot är det ministern som bär ansvaret för de ramar som myndigheten har fått i form av ekonomiska medel från regeringen, och det är ministern som bär ansvar för det uppdrag som myndigheten ska utföra. Veterinärverksamheten är ett grundläggande uppdrag som man har att utföra och som man uppenbarligen just nu inte klarar på det sätt som förväntas.
Det går inte att som minister gömma sig bakom myndigheter eller bakom utredningar man har tillsatt. Man är faktiskt tvungen att ta ansvar här och nu för det som händer inom svenskt lantbruk och inom, i det här fallet, distriktsveterinärverksamheten.
Det är bra med den utredning om veterinärerna som är tillsatt och som kommer att leverera sitt resultat senast den 31 augusti i år. Men dagen efter, den 1 september, stänger distriktsveterinärerna i Halland sin verksamhet. Vi vet alla vilken tidsutdräkt det är. Efter att en utredning har levererats ska den ut på remiss och beredas. Det ska skrivas en proposition, om regeringen tycker att det är ett vettigt förslag. Sedan ska det beslutas i riksdagen. Då är vi framme någon gång sent på hösten 2026 innan det här eventuellt kan bli verklighet.
Det är jättebra att utreda hur vi kan stödja och se till att de privata tar ett större ansvar och får betalt för att ta ett större ansvar för dygnetruntverksamhet vad gäller veterinärberedskap. Men under tiden kommer det att vara stängt i södra Halland och förmodligen bristande tillgång till veterinärer.
Det här beslutet från Jordbruksverket har fått väldigt stark kritik från många instanser. Det har naturligtvis kommit kritik från lantbrukarna i Halland och från hästägarna i Halland, som också till stor del nyttjar distriktsveterinärerna. Det har kommit kritik från LRF, från de privatpraktiserande veterinärerna och från distriktsveterinärerna själva. Men det har också kommit kritik från Länsstyrelsen i Halland och Länsstyrelsen i Kronoberg, som har analyserat beslutet. De konstaterar krasst i inledningen av analysen att det är ekonomiska skäl som gör att Jordbruksverket drar ned. Det är inte för att det finns tillräckligt många privatpraktiserande som man drar ned utan det är för att man har för lite pengar.
Dessutom saknas det en konsekvensanalys i Jordbruksverkets beslutsunderlag, konstaterar länsstyrelserna. I den analys som länsstyrelserna gjort har de skrivit följande: Området som distriktsveterinärerna i Halmstad är verksamma i hör till landets mest djurtäta områden avseende både köttproduktionen och mjölkproduktionen. Frånvaro av veterinär närhet och tillgänglighet ger omedelbara negativa konsekvenser för djurskyddet, för lantbruket, för djurhållarens ekonomi, för beredskap och för smittor samt minskad statlig närvaro. Inom området med begränsad veterinär tillgänglighet riskerar långsiktiga konsekvenser att bli minskad lönsamhet, minskad vilja hos lantbrukare att investera i utökning eller företagande inom animalieproduktion, minskad produktion samt svagare civilt försvar.
Det har alltså länsstyrelserna i Halland och Kronoberg skrivit om det här beslutet.
Då behöver man som minister titta på: Vad blir konsekvenserna av det som min statliga myndighet gör, och på vilket sätt kan jag styra så att myndigheten jobbar med att tillgodose behovet av veterinärer i hela landet? Det finns både en möjlighet att tillföra de medel som behövs och en möjlighet att styra via regleringsbrev till myndigheten om man inte tycker att den sköter sitt uppdrag.
Men min fråga till ministern är: Hur ser ministern på den analys som länsstyrelserna har gjort?
Anf. 89 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Herr talman! Det gäller att konstatera att det råder fri etableringsrätt på veterinärmarknaden. Merparten av verksamheten bedrivs i dag av privata aktörer. Jag vet inte, herr talman, om Centerpartiet vill ändra den ordningen, men man kan lite få den bilden. Jag tror att vi i grunden har en bra ordning, där det finns en etableringsrätt. Men vi behöver skruva i systemet.
Jag återkommer till att grunduppdraget för distriktsveterinärerna är att täcka upp där det inte finns underlag för andra aktörer att gå in. Interpellanten säger själv att detta är ett av Sveriges djurtätaste områden. Då borde det finnas underlag för privata aktörer att ta vid. Vi vet också att många bönder använder sig av de privata aktörerna på dagtid och sedan använder distriktsveterinärerna på jourtid.
Som jag sa tidigare tror jag inte att detta kommer att bli problemfritt, och vi följer frågan.
Jag kan dock konstatera att denna regering till skillnad från tidigare regering har satsat mer medel på distriktsveterinärerna. De fick 30 miljoner extra i den budget riksdagen beslutade om. Dessutom ska utredningen titta på hela systemet och jourverksamheten. Kan vi göra mer för att få fler att ta jourer?
Jag kan inte överpröva Jordbruksverkets beslut. Men kom inte med att det inte tas ansvar! Givetvis tar vi ansvar för våra myndigheter, och det är glasklart i myndighetens uppdrag vad man har för ansvar. Alla myndigheter behöver dock prioritera utifrån de medel riksdagen beslutar att myndigheten ska ha och göra det bästa av de ramar vi gemensamt kommer fram till för olika typer av verksamheter.
Givetvis påverkar brist på veterinärer möjligheten att bedriva animalieproduktion och ha djur. Nu kommer det inte vara så att det inte finns några veterinärer, även om det nästan lät så när interpellanten läste upp citat. Men så kommer inte att vara fallet, och det är viktigt att poängtera.
Återigen: Vi följer frågan mycket noga, vi har utredningar på gång och vi har förstärkt Jordbruksverkets verksamhet med distriktsveterinärerna.
Anf. 90 Christofer Bergenblock (C)
Fru talman! Låt mig tydliggöra för landsbygdsministern att Centerpartiet står bakom fri etableringsrätt. Vi står också bakom att livsmedelsproduktionen i Sverige behöver öka. Detta har vi drivit väldigt länge. Vi har även sett till att det i totalförsvarsarbetet finns med att livsmedelsproduktionen ska säkras. Tillgången till veterinärer är en förutsättning för detta.
Det är väldigt mycket som antas här. Länsstyrelserna, som jag citerade, konstaterar att Jordbruksverket inte ens har undersökt i vilken mån det finns privatpraktiserande veterinärer som är beredda att ta över. Man kan anta att det finns det, men det har inte undersökts. Lantbrukstidningen ATL däremot har pratat med de privatpraktiserande veterinärerna, och en del veterinärer sa att risken är stor att de kommer att stänga ned nuvarande jourverksamhet för att de kommer att bli överlupna med samtal från södra Halland om att täcka upp jourbehovet där. Det finns alltså en risk att det blir en dubbelsmäll mot de halländska lantbrukarna.
Grunduppdraget för Jordbruksverket är att se till att det finns en fungerande grundläggande hälso- och sjukvård för lantbrukets djur i hela Sverige, och i hela Sverige ingår djurtäta Halland, med eller utan privatpraktiserande veterinärer. Det finns en möjlighet för Jordbruksverket att betala ersättning till privatpraktiserande veterinärer för att säkra upp veterinärverksamhet dygnet runt, men den vägen har man inte varit beredd att gå.
Det funkar inte att hänvisa till en utredning som kanske kommer med ett lagförslag om drygt ett år, utan som minister behöver man agera här och nu.
Kan jag åka hem till Halland i eftermiddag och säga att landsbygdsministern kommer att agera i denna fråga?
Anf. 91 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Fru talman! Interpellanten kan åka hem till Halland och säga att det var tur att Sverige bytte regering så att pratet om ökad livsmedelsproduktion blir mer än prat. De insatser regeringen har gjort för att stärka det svenska lantbruket och därigenom öka livsmedelsproduktionen såg vi inte mycket av under de två tidigare mandatperioderna, när Centerpartiet var en del av regeringsunderlaget. Det är en hälsning jag gärna ser framförs till bönderna i Halland – som jag faktiskt besökte i går när jag var i Halmstad och mötte mjölkbönder.
Jag nämnde att en del i utredningen om veterinär beredskap, som ska presenteras i höst och som vi skyndsamt ska arbeta vidare med, är att se över det system vi har. Ingen tycker nog att den situation jag har beskrivit är rimlig, det vill säga att man använder vissa alternativ på dagtid när det är billigt och hänvisar de dyrare jourdelarna till staten. Då fungerar systemet inte och ger skenande kostnader, och vi har nu lagt mer pengar på distriktsveterinärverksamheten för att få ordning på detta.
Det är viktigt att konstatera att många delar av landet är betydligt mindre djurtäta än den vi nu diskuterat, och där torde det vara ännu svårare att ha god täckning av veterinär verksamhet och finnas ännu färre privata alternativ.
Till syvende och sist handlar det om en prioritering av pengar. Vi har tagit ett första steg. Nu är vi inne i en budgetprocess, och vi får återkomma längre fram.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.