Tidsgränser för häktning
Interpellation 2020/21:84 av Ellen Juntti (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-10-23
- Överlämnad
- 2020-10-26
- Anmäld
- 2020-11-03
- Sista svarsdatum
- 2020-11-16
- Svarsdatum
- 2020-11-24
- Besvarad
- 2020-11-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ungdomsbrottsligheten blir grövre och grövre. Mellan 2016 och 2019 anmäldes 9 258 fall där en person under 15 år var misstänkt för våldsbrott. En ökning med 35 procent på fyra år. En skrämmande utveckling!
Enligt polisen rekryteras 10–12-åringar till kriminella gäng. Socialtjänster i olika kommuner informerar om att 9–10-åringar dras in i gängkriminalitet. Detta även i små kommuner, såsom Falun, Motala, Uddevalla med flera.
I Göteborg ökar tvångsrekrytering till gäng. Bestraffningar och social kontroll är vanligt. Man kan till exempel bli portad från sin egen gata.
Just nu behandlas lagförslag i justitieutskottet gällande tidsgränser för häktning. Regeringen har föreslagit högst sex månader för vuxna och högst tre månader för unga under 18 år.
Vi moderater anser att det inte ska bli några fasta tidsgränser alls för häktning. Det är grundläggande att rättsväsendet ges tillräckliga förutsättningar att kunna jobba effektivt med inriktningen att ingen ska hållas häktad längre tid än nödvändigt.
Fasta häktningstider ökar risken för att svårutredda och gränsöverskridande utredningar inte hinner utredas innan den häktade blir frisläppt och därmed kan förstöra utredningen genom att påverka målsägande, vittnen med mera.
Det innebär att i många fall läggs brottsutredningen ned och att brottsoffer inte får någon upprättelse.
Justitieutskottet har dock föreslagit att det i stället ska bli nio månader för vuxna. Det innebär att skillnaden på längsta häktningstid blir sex månader mellan vuxna och unga under 18 år.
Detta kan medföra en ökad risk för att unga i ännu större omfattningen tvingas till att begå allvarliga brott för gängens räkning.
I flera remissvar till förslaget gällande tidsgränser för häktning tas denna ökade risk upp. Kriminalvården, JO, Helsingborgs tingsrätt, Advokatsamfundet och Åklagarmyndigheten påpekar den ökade risken.
Detta är mycket allvarligt. Samhället ska komma med förslag som minskar risken för att unga hamnar i kriminalitet. Med detta förslag ökar risken i stället.
Med anledning av detta önskar jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
- Ser ministern några risker för att begränsningarna och skillnaderna mellan häktningstider ger ett visst ökat incitament för äldre kriminella att utnyttja personer som är under 18 år till att begå brott?
- Om svaret är ja, vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att detta inte ska ske?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:84
Webb-tv: Tidsgränser för häktning
Dokument från debatten
- Tisdag den 24 november 2020Kammarens föredragningslistor 2020/21:40
- Protokoll 2020/21:40 Tisdagen den 24 novemberProtokoll 2020/21:40 Svar på interpellation 2020/21:84 om tidsgränser för häktning
Protokoll från debatten
Anf. 60 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Ellen Juntti har frågat justitie- och migrationsministern om han ser några risker för att begränsningarna och skillnaderna mellan häktningstider ger ett visst ökat incitament för äldre kriminella att utnyttja personer som är under 18 år till att begå brott och, om svaret är ja, vilka åtgärder han kommer att vidta för att detta inte ska ske.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Brottsligheten i kriminella nätverk ska tryckas tillbaka med samhällets fulla kraft. Vi ska göra det på bred front genom att bekämpa både brotten och brottens orsaker. Med 34-punktsprogrammet genomför vi det största paketet mot gängkriminalitet någonsin i Sverige. Programmet omfattar åtgärder på både kort och lång sikt. Det handlar om nya verktyg till myndigheterna, hårdare straff och åtgärder mot tystnadskulturen. Vi genomför också långsiktiga insatser för att strypa gängens nyrekrytering.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Tidsgränser för häktning förändrar inte detta. I många länder, bland annat Danmark, finns redan en bortre gräns för hur lång tid en häktning får pågå. Att införa tidsgränser för häktning vore alltså inget unikt för Sverige. Tvärtom har det riktats återkommande internationell kritik mot Sverige för avsaknaden av tidsgränser. Kritiken har kommit från Europarådets särskilda kommitté mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CPT), FN:s kommitté mot tortyr (CAT) och FN:s kommitté för barnets rättigheter (CRC). Den kritiken tar regeringen på allvar.
Men regeringen har varit noga med att utforma de föreslagna tidsgränserna så att de brottsutredande myndigheternas förmåga att utreda allvarliga brott inte försämras. Det som har föreslagits är därför inte några fasta tidsgränser, utan tidsgränser som under vissa förutsättningar får överskridas. Exempel på när tidsgränserna får överskridas har i propositionen angetts vara just när brottet är en del av organiserad eller gängrelaterad brottslighet. Ett annat exempel är när brottet har internationella kopplingar. Förslaget om tidsgränser bör därför inte ge incitament för gäng att tvinga unga att begå allvarliga brott för deras räkning.
Det kan också nämnas att flera av åtgärderna i 34-punktsprogrammet riktas helt eller delvis mot unga lagöverträdare och unga i riskzon att utveckla kriminalitet. Det handlar exempelvis om förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott men också om förebyggande insatser genom ökade möjligheter för socialtjänsten att ingripa och ytterligare resurser till LVU-placeringar. En utredning pågår också om bland annat skärpta straff för dem som involverar unga i kriminalitet.
Anf. 61 Ellen Juntti (M)
Fru talman! Tack, Mikael Damberg, för svaret!
Regeringen föreslår att en misstänkt ska få vara häktad i längst sex månader fram till dess att åtal har väckts. För den som är under 18 år föreslås motsvarande tre månader. Tiderna får överskridas men endast om det finns synnerliga skäl. Det är väldigt höga krav innan man når upp till synnerliga skäl.
Förslaget om högst sex månader fick bakläxa i justitieutskottet, som i stället föreslog nio månader. Lagrådet avstyrkte förslaget om nio månader därför att underlaget var för dåligt. Vi moderater har hela tiden motsatt oss tidsgränserna för häktning.
Lagförslaget grundar sig på brottslighet som gällde för fem år sedan. Det verkar som att regeringen har missat att den grova brottsligheten har ökat dramatiskt de senaste åren. Vi såg det inte komma, som Löfven sa i en intervju.
Utgångspunkten i lagförslaget är att inte försämra de brottskämpande myndigheternas möjligheter att utreda brott. Naturligtvis ska häktningstiden vara så kort som det bara går, men det finns andra sätt att åstadkomma detta.
Fru talman! Det grova våldet har nått historiskt höga nivåer i Sverige. Totalt inträffade 333 skjutningar och 259 sprängningar 2019, vilket är en högre helårssiffra än något tidigare år. År 2020 kommer att bli ännu värre. De första tio månaderna visar att skjutningarna har ökat med 20 procent jämfört med förra året. Hittills har 37 personer mördats, jämfört med 31 under 2019, och ytterligare har tillkommit nu i november.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Mord och mordförsök med skjutvapen har blivit vardagsbrott i Sverige. Jag blir faktiskt förtvivlad över utvecklingen i Sverige, för våldet har blivit oerhört grovt. En tolvåring mejas ned med automatvapen. En mamma blir skjuten i huvudet när hon håller sitt spädbarn i famnen. Ett bombattentat sker på en vårdcentral, där en 85-åring skadas allvarligt. De senaste tio åren har 14 helt oskyldiga mördats bara för att de har varit på fel plats.
Utvecklingen är mycket allvarlig och måste stoppas. Ett av de absolut viktigaste verktygen är häktning. Jag har träffat flera ungdomsåklagare och ungdomspoliser som säger att det nu för tiden är lika vanligt att gängmördare är under 18 år som att de är över 18 år. Det innebär att om tremånadersgränsen införs kommer det i många fall att bli så att den misstänkte tiger i tre månader och sedan blir utsläppt. Han kan gå ut i frihet och hota vittnen och målsägare till tystnad. Resultatet blir att polisutredningen läggs ned, att brottsoffret inte får någon upprättelse och att gärningsmannen kan fortsätta på sin brottsliga bana.
Åklagarmyndigheten varnar för detta. De säger att det inte är ovanligt att gärningsmän under 18 år begår brott med äldre personer. I dessa ärenden finns hög kollusionsfara, vilket innebär att det skulle vara förödande för hela brottsutredningen om häktningen hävs för någon av gärningsmännen. Dessa konsekvenser kan förväntas bli mer frekventa ju kortare tid som misstänkta under 18 år kan vara häktade.
Sacoföreningen på Åklagarmyndigheten skriver något liknande. De tror att unga kommer att lockas in i gängkriminalitet betydligt mer. Polismyndigheten är inne på samma linje. De anser att om man inte skriver att det ska vara ett förtydligande om en helhetsbedömning anser de att häktningstiden för unga ska vara sex månader i stället för tre.
Sammantaget borde regeringen inse att det är ett dåligt lagförslag som kommer att försämra de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att utreda brott. Förslaget borde helt enkelt dras tillbaka. Eller litar regeringen inte på Sveriges poliser och åklagare, som säger att det kommer att försvåra deras möjligheter att utreda svåra och allvarliga brott?
Anf. 62 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Det är viktigt att vi gör allt vi kan för att pressa tillbaka gängvåldet och den grova organiserade brottsligheten i Sverige, och därför är det positivt att vi har enighet om många nya åtgärder och även nya verktyg för polis och åklagare som kommer att göra deras vardag och verklighet ännu enklare framöver så att de kan göra sitt jobb så effektivt som möjligt.
Det är lite komplicerat att ha denna interpellationsdebatt just nu eftersom utskottet behandlar förslaget till proposition senare i veckan. Vi får se vad riksdagen kommer fram till. Men regeringens proposition ligger på bordet, och det är riksdagen som måste hantera den. Därför ska jag svara på de principiella frågorna kopplat till detta, och så får vi se vad riksdagen fattar beslut om.
Det förslag som riksdagen själv först jobbade fram, där en ny gräns för häktningar skulle hittas, skickades till Lagrådet. Jag noterar att de skrev att utskottets lagrådsremiss inte ger underlag för slutsatsen att regeringens föreslagna tidsgräns med möjlighet till överskridande vid synnerliga skäl skulle försämra förutsättningarna för effektiv utredning av allvarliga och svårutredda brott.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Man behöver inte tycka så, men Lagrådet konstaterade att detta var en av de slutsatser som gjorde att de avstyrkte ändringen av propositionen. Det är inte fasta tidsgränser, och man kan tycka vad man vill om detta. Vi får internationell kritik för att vi inte har några tidsgränser för häktningar, vilket många andra länder har, inklusive Danmark, som ofta diskuteras i Sverige.
Vi kan gå igenom synnerliga skäl. Vad skriver vi i propositionen? Vad är det för situationer där man får ha längre häktningstider än tidsgränserna? Det är när brottet är särskilt svårutrett och till exempel har internationella kopplingar, när brottet utgör en del av organiserad brottslighet eller gängbrottslighet, vilket vi skriver rakt ut, om man medvetet leder in utredarna på villospår eller på annat sätt saboterar utredningen i syfte att få tiden att gå eller om nya utredningsåtgärder begärs i utredningens slutskede som likaväl hade kunnat begäras tidigare.
Jag menar, och jag tror att också Lagrådet menar, att med de undantag som finns är det inga fasta tidsgränser. Om man motarbetar på det sättet eller om man är ung och en del av organiserad brottslighet, som i exemplet, är det just ett sådant fall som vi pekar ut i förarbetena och i lagstiftningen och där det ska göras undantag från tidsgränsen.
Vi får se hur riksdagen behandlar denna fråga. Jag konstaterar att det finns stöd för ganska många av punkterna i regeringens proposition, i alla fall så här långt i riksdagsbehandlingen. Vi får se vad riksdagen landar i när utskottet träffas senare i veckan.
Anf. 63 Ellen Juntti (M)
Fru talman! Tack, Mikael Damberg, för svaret!
Det stämmer att det är lite knepigt att ha denna debatt just nu, men så blev det. Varken statsrådet eller jag visste när det skulle bli.
Man kan bara konstatera att hela utskottet var med på förslaget att höja från sex månader till nio, även Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det var alltså inte bara oppositionen som tyckte att det var fel med en gräns på sex månader.
När det gäller synnerliga skäl har även remissinstanserna tagit hänsyn till det. Till exempel Sacoföreningen på Åklagarmyndigheten säger att de först och främst tycker att hela förslaget andas en misstro gentemot åklagare. En åklagare begär en person häktad när det finns grund för det, alltså inte för skojs skull. De motsätter sig införandet av tidsgränser för häktning. Brottsligheten blir alltmer avancerad med gängkriminalitet och internationella kopplingar, säger de. Den möjlighet till förlängning av häktningsfristen, alltså de synnerliga skäl som Damberg pratar om och som kommer att införas, är mycket begränsad då det finns ett krav på mycket högt straffvärde, säger de också.
Åklagarna och Polismyndigheten har skrivit i sina remissvar att de ser en risk med att synnerliga skäl är ett så högt krav att de inte kommer att kunna utreda allvarlig brottslighet. Det är ändå Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten som gör jobbet när det gäller utredningar. De ser alltså en fara och en risk att detta försvåras. Det var ju det som var utgångspunkten i regeringens förslag, att det inte skulle försvåra. Men de som jobbar på fältet, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten, säger att det finns en risk för att synnerliga skäl är ett för högt krav helt enkelt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag ska säga några ord om de unga. Åklagarmyndigheten är också emot att det blir en tidsgräns på tre månader för unga. De vill att det ska vara sex månader i stället, om det över huvud taget ska införas tidsgränser.
Många utredningar visar att unga - 10-12-åringar - tvingas in i gängkriminalitet. De kan bli portade från sin stadsdel eller utsättas för våld. Det är många som varnar för att om man sätter tidsgränser och det blir för stor skillnad på häktningstider mellan vuxna och unga kommer det att öka pressen på unga. Gängkriminella kommer att tvinga ännu fler unga att begå brott. Detta säger Polismyndigheten, Kriminalvården, Helsingborgs tingsrätt och Sveriges advokatsamfund. Sveriges advokatsamfund skriver till och med att det finns en uppenbar risk för detta.
Åklagarmyndigheten skriver att man redan har haft väldigt många ärenden där barn utnyttjats av äldre att begå brott eller att ta på sig ansvaret för allvarliga brott som mord, grova vapenbrott och grova narkotikabrott. Man säger att om skillnaden blir alltför stor ökar risken för att barn utnyttjas i ännu större utsträckning. Det är alltså fem tunga remissinstanser som anser att det blir en ökad risk för att unga utnyttjas.
Därför tycker jag att det är mycket konstigt att regeringen inte ser att denna risk ökar. Det är ju brottsförebyggande att se till att gängkriminella inte tvingar in barn. Barn ska ägna sig åt att spela innebandy och annat. Men de tvingas och hotas till att börja bära vapen och bära narkotika åt gängkriminella. Det är brottsförebyggande att se till att det inte blir så.
Jag undrar därför hur regeringen kan blunda för denna risk, särskilt när fem tunga remissinstanser har påpekat detta. Var finns egentligen barnperspektivet i det hela?
Anf. 64 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Det finns två diskussioner här. Å ena sidan handlar det om det principiella, om man ska ha tidsgränser över huvud taget. Om man inte gillar det är man kritisk oavsett vilken tidsgräns det handlar om. Då finns det alltid gränsdragningar, och det finns alltid problem med det. Å andra sidan får vi återkommande kraftig internationell kritik för att vi inte har det. Regeringen har tagit fasta på det och gör som många andra länder, också länder som vi vanligtvis brukar hänvisa till när vi talar om gängkriminalitet och som har tidsgränser. Därför har vi lagt fram detta förslag. Vi tycker att det är välbalanserat. Men man kan ha synpunkter på det.
Det går inte att säga både att det är ett problem att dessa synnerliga skäl ska gälla allvarlig brottslighet och att det kommer att få stor effekt för just barn i de situationer där det är inte är fråga om grov brottslighet. Det är bara vid grov brottslighet som det är så långa häktestider. Det är inte så att åklagarna håller barn häktade under lång tid om det inte är fråga om grov brottslighet. Det måste vara allvarligt för att ha långa häktningstider. Det är därför som man begränsar det till detta. Det är där det förekommer långa häktningstider och inte annars.
Jag menar att vi har ett balanserat förslag. De särskilt svårutredda brott som pekas ut är just en del av organiserad och gängrelaterad brottslighet. Det är det första exemplet som vi räknar upp i propositionen. Om en ung människa har använts vid gängrelaterad brottslighet är det ett skäl till att man kan ha längre häktningstider. Om brottsligheten dessutom har internationella kopplingar, vilket mycket av gängbrottsligheten har kopplat till narkotikasmuggling, vapensmuggling och så vidare, finns det också skäl till längre häktningstider. Det kan också finnas skäl till längre häktningstider om någon obstruerar utredningen eller jobbar på annat sätt för att försöka trixa med systemet i slutskedet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker alltså att vi har tagit höjd för detta. Man kan ha olika synpunkter på detta. Men det som är riktigt allvarligt är att vi ser trenden att unga används alltmer i brottsliga sammanhang. Det är en trend i dag. Den har pågått under en längre tid. Det har mer att göra med straffvärdesfrågorna. Det är därför som vi gör förändringar i fråga om detta. Vi slopar straffrabatten för unga vuxna människor vid grov brottslighet så att de inte används för det. Men vi tittar också på nya ungdomspåföljder, och vi har en utredning som tittar på att det blir skärpta straff för dem som involverar unga människor i brottslighet. Det är de som involverar unga människor som ska ha straffen. Involverar man barn och ungdomar på detta sätt i brottslig verksamhet ska man få skärpta straff för det i framtiden. Det är detta som vi utreder. Därför tar vi frågan på allvar.
Anf. 65 Ellen Juntti (M)
Fru talman! Jag tackar Mikael Damberg för detta.
När Mikael Damberg tar upp synnerliga skäl ska jag återigen referera vad Sacoföreningen på Åklagarmyndigheten skriver. Åklagarmyndigheten har skrivit sitt remissvar efter att de har tagit del av detta med synnerliga skäl och stött och blött detta. Sacoföreningen skriver: Den möjlighet till förlängning av häktningsfrister som kommer att införas är mycket begränsad då det finns ett krav på mycket högt straffvärde.
Då har de tagit del av vad ni har skrivit om gängkriminalitet och internationella kopplingar. Detta skriver alltså åklagarna, och det är åklagarna som jobbar varenda dag med detta.
Även Polismyndigheten, som är den andra myndigheten som jobbar på fältet, på golvet, med detta, säger liknande saker. De säger att det kan vara för höga krav.
Jag litar mer på att de som jobbar med detta i sin vardag kan detta.
Utöver det vill jag säga att jag tycker att det är mycket dålig tajmning att föreslå dessa häktningstider med tanke på vad jag har sagt om den grova brottsligheten. Jag är övertygad om att svenska folket vill att fler gängkriminella ska sitta bakom lås och bom, oavsett om de är yngre eller äldre än 18 år.
Regeringen har många gånger sagt att man ska krossa gängkriminaliteten och göra vad som behövs. Men jag tycker att det många gånger är en massa tomma ord. Vi moderater vill till exempel införa dubbla straff för gängkriminella. Det vill inte regeringen göra. Vi vill sänka gränsen för obligatorisk häktning från minimistraffet två år till ett år. Det vill inte regeringen göra. Vi vill sänka gränsen för att fler unga ska häktas, och vi vill införa särskilda ungdomshäkten. Vi har sett att många av de gängkriminella är under 18 år. De är inga duvungar. Det vill inte regeringen göra. Vi har även många andra bra förslag som jag kan återkomma till.
Men jag vill tacka för debatten, och jag vill gärna att Mikael Damberg svarar på de frågor som jag ställde.
Anf. 66 Statsrådet Mikael Damberg (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Detta är inte sista gången som vi diskuterar gängkriminalitet, eftersom detta är en av de viktigaste frågorna i vårt land just nu. Det är därför som regeringen skärper straff, ger myndigheterna nya befogenheter och bryter den tystnadskultur som är ett stort problem i detta sammanhang. Men vi gör också viktiga förebyggande insatser, så att vi hindrar dessa kriminella gäng att rekrytera nya människor in i gängkriminalitet. Då är skärpta straff för att använda barn och ungdomar i brottslig verksamhet mycket viktiga. Den tillsatta utredningen jobbar med förslag för att just förhindra att denna trend fortsätter.
Jag tror att vi är helt överens om att långa häktningstider inte är något självändamål. Det är bra för polisen, åklagarna, brottsoffren och domstolsprocessen att häktningstiderna är så korta som det går. Men häktningstider kan behövas. Det kan behövas restriktioner för att leda utredningarna i hamn och fälla människor. Då ska det också finnas undantag från dessa begränsningar. Det får inte vara några fasta tidsgränser. Då menar jag att regeringen har ringat in de områden som just nu lyfts fram, nämligen gängkriminalitet, internationella kopplingar eller om personer försvårar utredningar.
Men vi får se vad riksdagen kommer fram till i sin behandling under den närmaste veckan.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.