Tidningstjänst AB

Interpellation 2001/02:186 av Sandström, Åke (c)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-21
Anmäld
2002-01-22
Besvarad
2002-01-31

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 21 januari

Interpellation 2001/02:186

av Åke Sandström (c) till näringsminister Björn Rosengren om Tidningstjänst AB

Tidningstjänst AB @ ett av Posten helägt dotterbolag @ har beslutat, eller överväger mycket starkt, att höja posttidningspriserna från 2:25 kr till 3 kr, dvs. med mer än 33 % under de kommande två åren. Det är den signal som ges till tidningsföretagen. Detta drabbar i första hand tidningsutgivning i glesbygd, där Posten svarar för distribution av tidningar och där samdistribution inte är ett alternativ.

En prishöjning i den aviserade storleken kommer, enligt de tidningar jag varit i kontakt med, riskera att man måste upphöra med distribution i de delar av glesbygden där samdistribution inte är ett alternativ. Detta kommer i så fall att få demokratiskt negativa konsekvenser.

Ett företag som har en monopolställning, eller åtminstone en dominerande ställning, på en marknad måste vara mycket försiktig med sin prissättning. Ett statligt bolag har dessutom ett särskilt ansvar och måste motsvara högt ställda krav på moral och etik. Tyvärr är det dock så att den aviserade prishöjningen inte är något unikt utan snarare regel. Posten höjer priset nästan överallt där de saknar konkurrens och sänker eller låter priset vara oförändrat där de möts av konkurrens. Det mesta drabbar också små företag, särskilt i glesbygd.

Priset på postboxar har höjts med flera hundra procent till 1 200 kr. Småföretagarna kan inte avstå från att ha postbox för det. Kommunsändningspriset har avskaffats. Förutom kommunen gynnade det småföretagarna på orten. Vad kan dessa företagare göra åt det? Rabatten som finns på enstaka brevförsändelser har sänkts kraftigt från ca 6 % till 2 %. Vad kan småföretagarna göra annat än att betala? Rabatten på 2 % för stora köp av frimärken är borttagen. I höstas försökte Posten få bort pristaket för enstaka brevförsändelser men regeringen har hänvisat frågan till Post- och telestyrelsen för utredning. Regeringen har dock inte angivit att småföretagare ska höras om sin inställning i ärendet och än mindre har någon företagarorganisation blivit tillsända skrivelsen.

Generellt är det alltså så att Postens prissättning av olika tjänster på ett systematiskt sätt missgynnar landets småföretagare. Det är också en grupp som i de flesta fall inte har något alternativ till Posten.

Utifrån ovanstående vill jag ställa följande fråga till näringsministern:

1. Vilka åtgärder avser ministern vidta mot bakgrund av det faktum att Posten missgynnar småföretagare?

2. Vilka åtgärder avser ministern vidta för att trygga en fungerande tidningsdistribution också i de delar av landet där denna sker med Posten?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2001/02:186, Tidningstjänst AB

Interpellationsdebatt 2001/02:186

Webb-tv: Tidningstjänst AB

Protokoll från debatten

Anf. 23 Näringsminister Björn (S)
Fru talman! Åke Sandström har ställt ett par frå- gor om delar av den service Posten AB lämnar. Låt mig besvara frågorna i tur och ordning. Den första frågan rör den service Posten lämnar till småföretagare. Där hävdar interpellanten att Pos- ten missgynnar småföretagare. Låt mig inleda med att konstatera att Posten är be- roende av sina kunder. Småföretagare är en viktigt kundgrupp för bolagets verksamhet. Det är bolagets styrelse och ledning som har ansvaret att driva och utveckla verksamheten så att den lever upp till lagstadgade krav och möter kundernas efterfrågan. Posten AB har genom sitt tillstånd att bedriva postverksamhet i Sverige krav på sig att tillhanda- hålla en samhällsomfattande posttjänst. Denna service ska motsvara samhällets behov och vara av hög kva- litet. Det är regeringens bedömning att Posten i både glesbygd och i tätort erbjuder en samhällsomfattande posttjänst av god kvalitet. Denna service kommer hela samhället till del. Detta gäller inte minst småfö- retagare såväl som individer och organisationer. Genom regeringens initiativ regleras numera kra- ven på den grundläggande kassaservicen i en särskild lag. Kraven innebär att det ska finnas en kassaservice i hela landet som innebär att alla i hela landet har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser. Posten tillhandahåller i detta sam- manhang också dagskassehantering. Den service som härmed lämnas genom Posten är viktig inte minst för småföretagare i glesbygd. Posten tillhandahåller en mängd tjänster utöver det som regleras i lag och via tillståndsvillkor. Posten tillhandahåller dessa tjänster på marknadsmässig grund. Flera av dessa tjänster utnyttjas av bl.a. småfö- retagare. Det gäller t.ex. postboxar som interpellanten påpekar i sin fråga. Tjänsten är i dag efterfrågad och uppskattad. På många håll finns det kö efter att få tillgång till denna tjänst. Interpellanten lyfter även fram förändringar av vissa rabatter som ett problem. Priset på övernattbe- fordrade enstaka försändelser har legat på en oföränd- rad nivå sedan år 1997. Posten har dock av ekono- miska skäl tvingats reducera vissa rabatter som läm- nats vid frankomärkta enstaka försändelser. I detta sammanhang bör påpekas att Sverige vid en jämförelse har en av de lägsta portonivåerna ex- klusive moms inom hela EU-området. Detta kommer inte minst småföretagen till del. Posten arbetar för att förbättra servicen till småfö- retagare på olika sätt. De nya servicecentrumen som nu successivt etableras i alla kommuner är ett exem- pel på det, liksom uppbyggnaden av en elektronisk försäljningskanal som är öppen dygnet runt. Vidare tillhandahåller även Posten kostnadseffektiva mark- nadsföringstjänster till småföretagare genom olika former av direktreklam. Småföretagarnas situation är ett viktigt område för regeringen. En mängd insatser genom regelförenk- lingar och inom skatteområdet har hittills vidtagits för att förbättra förutsättningarna för denna grupp. Att stärka situationen för småföretagare är ett kontinuer- ligt arbete som regeringen avser att fortsätta med. Jag delar dock inte interpellantens åsikt om att Posten missgynnar småföretagare. Jag har därför inte för avsikt att vidta några särskilda åtgärder i just detta avseende. I den andra frågan undrar interpellanten om jag avser att vidta några åtgärder för att trygga en funge- rande tidningsdistribution också i de delar av landet där denna sker med Posten. Posten kommer även fortsättningsvis att hjälpa till med distribution av dagstidningar. I glesbygd sker detta genom bolagets ordinarie utdelning av post och i övrigt genom Postens dotterbolag Tidningstjänst AB. Genom att Posten distribuerar tidningar samordnat med övrig postutdelning kan en tidningsutdelning i glesbygd i dag upprätthållas. Enligt gällande regel- verk förfogar Posten över priset på denna tjänst. För att inte i längden låta andra kunder subventionera tidningsdistributionen kommer dock priset att juste- ras. Posten har i dag ett underskott i den verksamhet som berör postdistribuerade dagstidningar. Detta underskott avser Posten att avveckla genom effektivi- seringar och prisändringar på ett par års sikt. För 2002 sker inte så stora prisjusteringar som anges i interpellationen, utan det handlar om i genomsnitt 4- 5 % för utdelning måndag till fredag. Den prissättning som nu planeras inom Posten bygger på att priserna bättre ska spegla den kostnads- struktur som Posten har för sin dagstidningsdistribu- tion. Posten har inlett en diskussion med tidningsutgi- varna i syfte att hitta lösningar på hur kostnadspro- blematiken kan hanteras och därmed också trygga ett fortsatt långsiktigt samarbete. Ur ett demokratiskt perspektiv är det viktigt att medborgare i hela landet har likartade möjligheter att bilda sig en uppfattning i olika frågor och ta del av nyhetsförmedlingen. Distribution av dagstidningar i glesbygdsområden är därför av stor betydelse. Mot denna bakgrund införs fr.o.m. i år ett särskilt distri- butionsstöd för utdelning av dagstidningar på lörda- gar i glesbygdsområden. Stödet uppgår till 15 miljo- ner kronor per år och kan lämnas till de företag som ger ut dagstidningar. Presstödsnämnden har fått i uppdrag att utvärdera stödet. Jag bedömer inte att några ytterligare åtgärder är nödvändiga i dag. Regeringen kommer dock att följa denna utveck- ling mycket noga framöver.

Anf. 24 Åke Sandström (C)
Fru talman! Tack för svaret. Det här är det längsta svar jag hittills har fått under denna period, och det kanske tyder på att det är en bra och viktig fråga. Tyvärr har vi inte samma bild av verkligheten. Det är den jag vill kommentera. Vi är helt överens om att tidningarna är ett av de viktigaste medlen för att upprätthålla demokratin. Det är väsentligt att det finns minst två tidningar att välja mellan för medborgarna på en ort. Det är ett viktigt steg mot att garantera en allsidig samhällsdebatt. Där har regeringen och Centerpartiet en samsyn. Det är bra. Vi torde också vara överens om att det är viktigt att tidningsutgivningen verkligen fungerar. Detta gäller särskilt för de glest bebyggda områdena i lan- det. Det får därför inte vara så att ett statligt bolag, som dessutom till viss del har en monopolställning, höjer priset för tidningsdistribution med 33 % så att tidningsutgivningen hotas. Samdistribution är ofta inte ett möjligt alternativ i glesbygd. Då slår prishöj- ningen hårt. I värsta fall kan tidningsdistributionen på sikt och en del av tidningsutgivningen som helhet hotas. Det gäller inte bara i norra Sverige utan i stora delar av landets skogsbygder, alltså även i Syd- och Mellansverige. Detta är inte acceptabelt av ett statligt bolag. Jag vill återkomma till siffran 33 %. Det är den uppgift vi har. Det är mycket svårt att förstå vad det är som tvingar Tidningstjänst AB att höja priset så mycket. Av årsredovisningarna framgår en tämligen konstant vinstnivå på 10-20 miljoner kronor per år. Jag har siffror för de sex senaste åren här. Varför denna dramatik när företaget går med vinst? Det är svårt att förstå varför man plötsligt måste ta till en sådan exceptionell åtgärd. I interpellationen framhål- ler jag 33 % på två år. Av svaret framgick att prishöj- ningen för detta år är 4-5 %. Detta aktualiserar, fru talman, frågan om det inte är dags att införa ett pris- tak även för posttidningspriserna. Fru talman! Att hävda ett underskott är ett klas- siskt argument från Postens sida på detta område också. Hur stort är detta underskott, exklusive lör- dagsutdelningen? Tror Rosengren att Postens lön- samhet skulle förbättras om distributionen av dags- tidningar upphör? Om nu Posten prissätter sig ut ur marknaden genom att avstå från att distribuera tid- ningar, ökar eller minskar möjligheterna för Posten att upprätthålla servicen totalt sett? Fru talman! Det är bra att diskussionen med tid- ningsutgivarna har kommit i gång. Dessa har ett be- hov av att tidningarna ska komma ut på morgonen. Det är också dags att i samförstånd få i gång en dis- kussion om samordningen av distributionen mellan Posten och Tidningstjänst och mellan Posten och Presam där det är aktuellt. Vi skulle med gemensam- ma krafter kunna skapa ett servicenät där både tid- ningar och brev kan delas ut till rimliga kostnader i hela landet. Det beror på om man är villig att tumma på begreppet övernattbefordran på breven. Har regeringen undersökt intresset och inställ- ningen till hur viktigt småföretag och medborgare i glesbygden tycker att övernattbefordran är av vår post i relation till att få post och tidningar bara några gånger i veckan?

Anf. 25 Näringsminister Björn (S)
Fru talman! Tidningsutgivningen är viktig för Posten. Det är en kund man vill ha. De prisökningar som Åke Sandström tar upp är spekulationer. Det har gjorts prishöjningar för 2002, men för 2003 och 2004 finns inga. Jag vill avvakta de diskussioner som nu förekommer och ska förekomma mellan Posten och tidningsutgivarna. När jag har gjort det kan vi fortsätta denna diskussion. Posten beräknar underskottet som berör postdist- ribuerade dagstidningar till ca 75 miljoner kronor år 2001. Det utgör bakgrunden till de diskussioner som nu förs inom Posten. Mina svar är följande: 1. De prisökningar som Åke Sandström tar upp är spekulationer. Jag vet inte vad det blir för prishöj- ningar. 2. Innan någonting händer är det viktigt att tidnings- utgivarna för en diskussion med Posten. Om det går att uppnå rationalitet genom att ut- nyttja varandras distributionskanaler etc. är en fråga som man får återkomma till.

Anf. 26 Åke Sandström (C)
Fru talman! Inledningsvis hoppas jag att man tror på varandras uppgifter. Det är min utgångspunkt. Den uppgift som jag hävdar i interpellationen har fram- förts från Postens bolag Tidningstjänst AB till tid- ningsutgivarna, dvs. att på två års sikt, med början den 1 januari 2003, ska portot höjas från 2:25 kr till 3 kr per tidning. Enligt mitt sätt att räkna är det 33 %. Fru talman! Jag och flera andra i denna kammare har uppmärksammat Postens prissättning av olika tjänster. Prissättningen och relationen till småföreta- gare är den andra delen i min interpellation. I en debatt med statsrådet Sahlin i höstas om pri- set på enstaka brevförsändelser ifrågasattes lämplig- heten i att avskaffa ett pristak för en tjänst där Posten har drygt 99 % av marknaden. Ytterst skulle det bli ett hårt slag mot landets småföretagare. Jag fick då ett löfte om att företagarnas organisationer skulle höras i den utvärdering som PTS ska göra i denna fråga. När jag har tagit del av den missivskrivelse som PTS har skickat ut har jag noterat att inte någon företagaror- ganisation har blivit underrättad eller inbjuden till en sådan dialog. Det är beklagligt. Posten anförde dock att någon prishöjning inte var aktuell. Det verkar märkligt att först, sent i augusti, begära hos regeringen att få höja priset och en och en halv månad därefter säga att det inte är aktuellt. Det kan ha olika orsaker, men alla Konkurrensverkets fällningar för otillåtna konkurrensmetoder gentemot City Mail tidigare är ju väl kända. Posten har i princip alltid hävdat att deras prishöj- ningar är till för att täcka ökade kostnader. Men är det då särskilt lämpligt att Posten deltar i en omfattande sponsringsverksamhet och att man kompenserar ett minskat antal transaktioner med att sälja cd-skivor och teaterbiljetter, i stället för att minska lokalkostna- der och minska Internetsatsningar, när Telia redan har etablerat sig på området i fråga? Jag har flera exem- pel på det. Kort sagt: Varför ägnar sig Posten inte åt det som Posten framför allt är bra på, nämligen att distribuera brev, paket och tidningar samt även tillhandahålla en bra kassatjänst? Näringsministern är ansvarig för ägandet av Pos- ten AB, och min fråga är: Är det inte dags att tillsätta en särskild grupp eller kommission som får i uppdrag att övervaka priserna där Posten inte har någon kon- kurrens, alternativt hela prissättningspolitiken? Fru talman! Rosengren berör också vilka insatser som har gjorts för småföretagen och ifrågasätter om jag har rätt i min interpellation. Regelförenklingar nämndes. Det var kanske lite synd för statsrådet, därför att där har det inte hänt särskilt mycket. Om jag kunde få be om tre exempel på regler som har tagits bort under det senaste halvåret skulle jag vara mycket nöjd med ett sådant svar. Sedan säger Rosengren att han inte delar inter- pellantens åsikt att Posten missgynnar småföretagare. Om företagens postboxavgift höjs från 120 kr till 1 200 kr tycker jag att det är en ganska stor höjning. Om lantbrevbärarservicen dras in och om portohöj- ningen är rätt kraftig inom olika områden är det också en klar kostnadsökning. Vi kan återkomma till dessa frågor, som sagt var, men helt klart är att småföretagen under de senaste åren har fått en kostnadsökning på flera punkter.

Anf. 27 Näringsminister Björn (S)
Fru talman! Får jag först säga om priserna att det är spekulationer och diskussioner och att det ännu inte är beslutat om några prishöjningar. Vi kan landa, och kommer troligtvis att landa, på prishöjningar, men hur stora de blir vet inte jag. Det var det jag ville säga. Det finns inga beslut om de prishöjningar som redovisas här. Får jag sedan säga att just brev och paket är det som är i fokus nu. Cd-skivor och annat som man kunde köpa på postkontoren försvinner med den nya postorganisationen. Brev och paket är i fokus, och det är den affärsidé som Posten är unik på. Det är nog få postverksamheter i världen som är så skickliga just på detta område. De har en unik affär där, och det är det som de ska fortsätta med. Det är också det som efter- frågas. Cd-skivor och annat kan man köpa på andra ställen. När det gäller att tillsätta en kommission eller lik- nande som skulle undersöka detta vill jag här i kam- maren erinra om att vi har två myndigheter, Konkur- rensverket och Post- och telestyrelsen, som är kon- trollorgan och som ser över och kontrollerar detta. Jag tror att de gör det väldigt strikt och hårt. Jag anser inte att det behövs mer av det slaget. När det sedan gäller frågan om regler och avregle- ring, inte minst att förenkla för småföretagen, har vi i fråga om det småföretagarpaketet som togs fram klarat ungefär 75 % av det. Vi har inrättat Simplex, som följer detta noggrant. Man kan självfallet kritise- ra att vi inte har gått fram tillräckligt snabbt och säga att vi skulle ha kunnat gå snabbare. Men vi har gjort en hel del. Jag är inte beredd att nu redovisa tre eller fyra regler, men jag skulle kunna redovisa fler av- regleringar som vi har gjort och fler åtgärder som vi har vidtagit för att förenkla för småföretagen. Nu handlar inte denna interpellation om det, utan jag får kanske återkomma till detta. Postboxen innebär en extra service och tillhanda- hålls av Posten på marknadsmässiga villkor. Det är alltså ingen reglerad serviceform. Det är inget som denna kammare fattar beslut om. Det är en tjänst som erbjuds, och den erbjuds på marknadsmässiga villkor. Alla postoperatörer har möjlighet att leverera till postboxar enligt regelverket. Det är en prisvärd tjänst, som kunderna efterfrågar. För runt 100 kr i månaden får kunderna, framför allt företag, tillgång till en extra service och de för- delar som postboxen innebär. Man kan bl.a. hämta sin post färdigsorterad redan kl. 8.30 på morgonen. Man kan själv välja när man vill hämta sin post. De dagar man inte har möjlighet att hämta ut posten, t.ex. vid semester, är posten ändå i tryggt förvar under tiden. Om ett företag eller en organisation byter adress inom samma område kan man ändå behålla sin postboxa- dress och slipper på så sätt merkostnader för att t.ex. trycka nya visitkort, brevpapper m.m. Därmed menar jag att detta är en tjänst som är förhållandevis billig och som ger företagarna, inte minst småföretagarna, utomordentligt god service.

Anf. 28 Åke Sandström (C)
Fru talman! Först och främst vill jag säga att det är bra att Posten återgår till den s.k. kärnverksamhe- ten. Som vanlig liten konsument tycker jag att det i den kärnverksamheten ska ingå att man kan köpa frimärken på posten, men så blir det inte nu. Det kanske finns lite olika sätt att se på den frågan. Ministern nämner Simplexgruppen. Som ledamot i näringsutskottet har jag haft anledning att under flera år följa denna s.k. utveckling. Jag har en direkt fråga till näringsministern om Simplexgruppen. Det har framkommit uppgifter om att gruppen inte längre ska fortsätta att vara en egen enhet inom departe- mentet. Går det att få dessa uppgifter dementerade eller bekräftade? Sist och slutligen vill jag beröra den höjda avgif- ten på postboxarna, som flera hundra småföretag i det här landet har protesterat mot. Visst är postboxarna är en god service, men Posten utnyttjar verkligen sin monopolsituation. Jag hävdar fortfarande att höjning- en från 120 kr till 1 200 kr är mycket stor - flera hundra procent. Att sedan ta upp allt vad det kan innebära att ha en postbox är att blanda bort korten. Posten har använt sin monopolställning genom att höja priser på områden där man inte har någon kon- kurrens. Det är kanske företagsekonomiskt bra, men jag tycker inte att det är särskilt hederligt av ett stat- ligt bolag.

Anf. 29 Näringsminister Björn (S)
Fru talman! Jag vill börja med att säga att Simplex är en organisation inom Regeringskansliet som har ansvar för att tillse att det görs konsekvensanalyser av ny lagstiftning, nya förordningar etc. De arbetar åt hela Regeringskansliet. De råkar, av naturliga skäl, finnas på Näringsdepartementet. De är en del av Nä- ringslivsenheten. Hur vi organiserar arbetet är totalt ointressant; det intressanta är att de är till för hela Regeringskansliet. Om Justitiedepartementet, Finans- departementet eller något annat departement lägger fram ett lagförslag eller något liknande ska Simplex se till att det görs en konsekvensanalys, dvs. ta reda på vad det får för konsekvenser för företagandet, inte minst för småföretagandet. Sedan vill jag ta upp frågan om Posten. Det nya servicenätet kommer att utgöras av ca 3 200 servi- ceställen. Jämför detta med dagens 1 850. 490 servi- ceställen, s.k. postcenter, kommer att drivas av Posten i egen regi. De ska ha ett brett sortiment av tjänster. Postcentren kommer att vara tillgängliga för alla, men de är uppgraderade för att särskilt kunna erbjuda service till företagskunder. Av de 490 postcentren kommer ca 320 att även erbjuda kassaservice. Frimärken kommer att kunna köpas på avsevärt fler ställen än i dag, och de kommer att kunna köpas på förbättrade öppettider och med bättre tillgänglighet än i dag. Man kan se detta som något positivt för företa- gandet också: ICA-handlare, bensinmackar m.m. får nu möjlighet att erbjuda en posttjänst. Jag som kund ges möjlighet att utnyttja posttjänster på helt andra tider än tidigare. Det gynnar både näringen och mig som kund. Det kommer också att gynna småföreta- gandet. Det är möjligt att vi kommer att få problem när vi drar i gång förändringarna. Det får man förstå. Då är det min sak att tillse att fel korrigeras, så att det blir bra för alla kunder som finns och som ställer krav på posttjänsterna i Sverige.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.