Telefonavbrott som en följd av stormar
Interpellation 2007/08:456 av Adolfsson Elgestam, Carina (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-02-29
- Anmäld
- 2008-03-03
- Besvarad
- 2008-03-14
- Sista svarsdatum
- 2008-03-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 29 februari
Interpellation
2007/08:456 Telefonavbrott som en följd av stormar
av Carina Adolfsson Elgestam (s)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
Nu har ännu en kraftig storm dragit fram över södra Sverige vilket har fått till följd att träd som knäckts av stormen har fallit ned och dragit med sig telefon- och elledningar. Konsekvenserna av de nedfallande träden blev att många abonnenter drabbades av elavbrott. Ljungby är en av de orter som drabbats då flera boende i glesbygden förlorade både elförsörjningen och telefonförbindelsen. Det är inte acceptabelt i ett modernt samhälle.
Ett ännu allvarligare problem är att det vid den här typen av kraftiga stormar inte går att nå SOS Alarm eller 112. För oss som hade strömförsörjning gick uppmaning ut via tv att inte ringa 112 i onödan eftersom belastningen blev alltför stor.
I Södra Solberga brann ett snickeri ned under stormen eftersom ägaren inte kunde komma fram till SOS Alarm eller 112 på grund av att varken den fasta teleförbindelsen eller mobiltelefonen fungerade då stormen orsakat stora skador på ledningar och master. Ägaren fick då köra bil till ett närbeläget samhälle för att larma vilket fördröjde räddningsinsatsen med 15 minuter. Fördröjningen på 15 minuter innebar att släckningsarbetet inte kom i gång så snabbt som det borde.
I Ljungby kommun slogs 50 procent av de äldres trygghetslarm ut vilket innebar att ca 300 personer inte kunde få kontakt med hemtjänsten då telefonförbindelsen slogs ut. Trygghetslarmen är beroende av att de fasta telefonförbindelserna fungerar. För de äldre som har skaffat sig en mobiltelefon som en extra trygghet går den oftast inte att använda när stormarna drar fram eftersom även mobilmasterna slås ut. I dagsläget är ca 30 personer fortfarande utan fungerande trygghetslarm.
Vårdpersonalen får nu lägga ned mycket möda på att sitta i långa telefonköer för att få kontakt med teleoperatörerna då de betraktas som privatkunder. Att vara nr 87 i kön och samtidigt veta att det är många vårdtagare som behöver hjälp sätter stor press på personalen. Att de äldre som har bedömts ha ett behov av ett trygghetslarm står utan denna trygghet när stormarna drar fram över vårt land är en katastrof. Sådant borde inte förekomma i ett modern samhälle. Krav måste ställas på teleoperatörerna att de gräver ned sina ledningar så att telenätet fungerar oavsett väder. I en situation då många äldre känner sig osäkra och otrygga kan de inte förlita sig på att deras livlina till hemtjänsten fungerar – då det är som viktigast fungerar inte telefonförbindelsen.
I en tid då teknikutvecklingen går snabbt och vi kan använda våra telefoner för att titta på tv eller ladda ned aktuell information borde det finnas teknik som gör att Telias nät inte slås ut varje gång en storm drar fram över vårt land och skapar nödsituationer.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att skapa en trygg och säker telefonförsörjning i hela landet?
Är statsrådet beredd att införa ett bötessystem för teleoperatörer liknande det ersättningssystem som finns för elleverantörer?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:456
Webb-tv: Telefonavbrott som en följd av stormar
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:79 Fredagen den 14 marsProtokoll 2007/08:79 6 § Svar på interpellation 2007/08:456 om telefonavbrott som en följd av stormar
Protokoll från debatten
Anf. 34 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Carina Adolfsson Elgestam har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skapa en trygg och säker telefonförsörjning i hela landet samt om jag är beredd att införa ett bötessystem för teleoperatörer liknande det ersättningssystem som finns för elleverantörer.
När det gäller frågan om att införa en motsvarighet till lagstadgad ersättningsskyldighet vid avbrott i telefonnätet eller andra elektroniska kommunikationsnät har jag på Carina Adolfsson Elgestams tidigare frågor om bland annat ersättning till telekunder svarat att jag inte är beredd att förorda ett ersättningssystem motsvarande det på elsidan. El- och telemarknaderna är i flera sammanhang inte jämförbara marknader.
Inom ett visst geografiskt område finns bara ett elnät, så kallad koncession, men flera olika teleoperatörer och olika ägare av elektroniska kommunikationsnät. Vissa telekomoperatörer äger nät och erbjuder kunder telefoni, andra äger inget eget nät men utnyttjar andras nät för att nå slutkunder. Olika tekniker samverkar och konkurrerar. Att etablera olika nivåer och ålägga ersättningskrav skulle vara mycket komplicerat samt kunna stänga ute olika tekniker och leverantörer.
Samtidigt kan jag konstatera att störningar i teletrafiken till följd av oväder är ett återkommande problem. Det kan därför möjligen finnas skäl att se över vilka ytterligare åtgärder som kan behövas utöver de som redan vidtas.
Telefoni och övrig elektronisk kommunikation har påverkats av de oväder som drabbat Sverige under de senaste åren. Även vid årets stormar har elförsörjning likaväl som telefonin påverkats. Telefonnäten har, precis som Carina Adolfsson Elgestam påpekar, skadats genom avbrott på ledningar från nedfallna träd, följdfel av elavbrott och enskilda fel hos kunderna med mera.
Information till kunderna sker genom operatörernas kundtjänster och webbplatser men även genom exempelvis annonsering i tidningar och inslag i radio. Information ges om läget, driftstörningar, reparationsarbetet, ekonomisk ersättning och andra möjligheter till kompensation.
Den som tillhandahåller kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster ska enligt lagstiftningen på området se till att verksamheten uppfyller rimliga krav på god funktion och teknisk säkerhet samt på uthållighet och tillgänglighet vid extraordinära händelser i fredstid. Det är Post- och telestyrelsens ansvar att se till att berörda aktörer uppfyller de här kraven. Myndigheten gav den 7 maj 2007 ut föreskrifter om god funktion och teknisk säkerhet och har våren 2008 inlett tillsyn för att följa upp hur operatörerna följer de här råden.
Även om vi nu kan se att människor återigen drabbas av stormar och efterföljande störningar i telenäten ska vi också komma ihåg att större delen av befolkningen i de områden som drabbades av stormar inte hade några störningar i telekommunikationsnäten. Den nationella eller internationella trafiken som går genom södra Sverige drabbades inte heller.
Det pågår ett fortlöpande robusthetsarbete för att minska sårbarheten i näten för elektronisk kommunikation. Detta arbete sker genom enskilda operatörers åtgärder samt de robusthetshöjande insatser som Post- och telestyrelsen i samverkan med operatörerna bedriver. I dag sker återställningsarbetet effektivare, och avbrottstiderna är kortare än vid exempelvis stormen Gudrun 2005.
Samtidigt måste vi vara realistiska. Sverige är ett glesbefolkat land i Europa. Vi är till ytan en av Europas största nationer. Trots detta har Sverige nät för elektronisk kommunikation som täcker stora delar av landet. För ett glesbefolkat land som Sverige är det därför mer ekonomiskt krävande att bygga robusthet i näten för elektronisk kommunikation till samtliga hushåll i landet.
Det är viktigt att staten i samverkan med branscherna även fortsättningsvis arbetar med förebyggande och robusthetshöjande åtgärder för att näten för elektronisk kommunikation i vardag som vid kriser ska fungera.
Anf. 35 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Herr talman! Jag skulle vilja börja med att ta upp någonting som vårdpersonalen i Ljungby kommun fem dagar efter den senaste stormen fortfarande jobbade med.
Så här kunde det låta: Du har nu plats 87 i kön. Du har nu plats 84 i kön.
Det handlade om pensionärerna, nästan hälften av dem som hade trygghetslarm i Ljungby kommun. Trygghetslarmet blev utslaget under den senaste stormen.
Tant Agda i Agunnaryd känner en trygghet i sitt boende därför att hon har ett trygghetslarm. Hon har fått den bedömningen att hon är i behov av ett trygghetslarm. När det är stormigt ute och när SMHI har gått ut med en klass 2-varning upphör tant Agdas trygghetslarm i Agunnaryd att fungera på grund av att också masterna påverkas när strömmen slås ut. Om man inte ser över och sköter masterna och reservaggregaten - det är det som det i grund och botten handlar om - funkar inte systemet. Jag tycker att det är allvarligt att detta händer år 2008 i Sverige.
När vi på en annan plats i Kronobergs län hade stormbyar kring 25-28 sekundmeter, som förmodligen är någonting som vi får vänja oss vid, började det brinna i ett snickeri. Då kunde inte ägaren till det här lilla snickeriet ringa 112. Det gick inte att ringa 112. Han fick sätta sig i bilen och köra i ungefär 15 minuter för att kunna larma.
Snickeriet brann ned. Det var en himla tur att elden inte spred sig så att bostadshus och människor blev skadade. Nu var det materiella ting som brann ned, men det är ändå människor som har sin utkomst utifrån det här lilla snickeriet.
Detta kan aldrig vara acceptabelt. Jag kan göra en jämförelse. För en månad sedan var jag ute på uppdrag för riksdagens räkning i ett annat land. Jag ville då ha lite kontroll och koll på vad som hände i Sverige. Då kunde jag via min mobiltelefon ladda ned och titta på
Smålandsnytt
. Det tycker jag är fantastiskt. Vilken teknikutveckling vi har! Men när det stormar klarar vi inte 112, och vi klarar inte trygghetslarmen.
Utifrån det svar som jag har fått av ministern kan jag utläsa att det här visst är ett bekymmer, men ministern kan inte tänka sig att gå så långt som att vi skulle sätta in en form av ersättningssystem när det gäller Telia och telefonin på samma sätt som vi har på elsidan, alltså utifrån att
money talks
. Det blir dyrt att vänta med beredskapen och att göra de här åtgärderna. Då kanske man är snabbare med att komma i gång.
Jag upplever, utifrån vad ministern sade i den tidigare interpellationsdebatten, att alla ska ha rätt till telefoni. Det tycker jag också gäller trygghetslarm och att vi ska kunna ringa 112 var vi än bor i Sverige när det krisar och när det stormar.
Anf. 36 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Mycket av det som Carina Adolfsson Elgestam lyfter upp har vi diskuterat vid ett flertal tillfällen. Inte desto mindre förstår jag din hemmaarenas frustration över att detta upprepas vid varje tillfälle som det blåser. Att avbrotten blir färre är inte en tröst för dem som blir drabbade av det här.
Men låt oss ta diskussionen om ersättningar igen eftersom det egentligen är det som är huvudpoängen i interpellationen. Det här har naturligtvis en relation till den tidigare debatten vi hade, eftersom el och tele inte är jämförbara.
Vi kan ha väldigt många olika teleoperatörer. Nu pratade Carina Adolfsson Elgestam just om Telia. Det är inte sagt att det är Telia. Vi kan ha flera olika teleoperatörer i samma geografiska område, alltså olika ägare av just de elektroniska kommunikationerna. Det är det som är skillnaden i förhållande till att man har en koncession med en ägare som man kan peka ut.
Det handlar dessutom om effekterna av detta. Jag förstår poängen med att kunna pressa fram större robusthet genom hot om vite. Men - jag återgår till den tidigare debatten vi hade - eftersom det finns ett hot om vite kan vi också fundera över om det inte finns en risk att den teleoperatören snarare drar sig undan det geografiska området för att över huvud taget slippa att hamna i den här situationen.
Det är inte det som är intressant för mig. Det intressanta för mig är att ha robusta nät. Därför bedriver PTS det här arbetet med att skapa robustare nät. Tillsammans med aktuella operatörer och nätägare arbetar man just för att skapa robusthetshöjande åtgärder. Kommunerna är involverade. Andra aktörer kan också vara involverade, såsom länsstyrelsen. Detta görs just för att man steg för steg ska skapa bättre robusthet. Faran är annars att det snarare blir ett tomrum, ett vitt geografiskt område, där du inte har någon teleoperatör.
Vi har diskuterat detta tidigare. Jag vidhåller att det här är baksidan av den ambition som Carina Adolfsson Elgestam lyfter upp när det gäller att man ska fånga någon form av ersättning för dem som blir drabbade.
Det ska vara ett robusthetsarbete och kanalisationsarbete för att skapa en säker telekommunikation som inte drabbas av eventuella stormar. Det är det arbetet som pågår.
Anf. 37 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Herr talman! Jag blir lite förvånad när jag hör ministern ifrågasätta att ett vitessystem liknande det som finns på elsidan ska införas. Ångrar infrastrukturministern att vi under förra mandatperioden införde detta system gentemot elleverantörerna när de faktiskt inte skötte sig mot kunderna? Med tanke på den tidigare debatten om fast mobil säger man att det kan skapa vita geografiska områden. Är det inte det som håller på att hända? Är det inte det den tidigare debatten i dag handlade om? Jag har lite svårt att förstå hur det går ihop utifrån den bild ministern försöker skapa.
Det är inte sagt att den rätta lösningen är att införa ett vitessystem. Ministern presenterar inte något annat som faktiskt gör så att problemen inte uppstår. Självklart ska vi ha robusta system, men de finns inte när 15 000 kronobergare är utan el efter den senaste stormen. 4 000 var utan telefoni på morgonen.
Efter stormen Gudrun funkade inte elsidan. Sedan dess har vi skärpt kraven med hjälp av vitessystem. Jag upplever att det nu funkar bättre. Eon hade redan på fredagskvällen när stormvarningen kom från SMHI en beredskap på 700 personer som kunde gå ut. De hade helikoptrar på plats. Vad hade teleoperatörerna? Vad vi vet ingenting. Det enda besked vi fick var att de hade förberett och gjort vad de ska. Om de hade förberett sig och gjort det de skulle hade förmodligen inte tant Agda i Agunnaryd blivit utan sitt trygghetslarm. Då hade det väl inte slutat att fungera.
Det är samma sak om vi hade skapat det robusta systemet. Det spelar inte någon roll hur många operatörer som finns. Det måste handla om att det ska fungera. Man får väl resonera ihop sig om att hitta en lösning. Kan det vara så enkelt vad gäller att ringa 112 - snickeriet som brann ned därför att det inte gick att ringa 112 - att marknaden styr? Från SOS sida handlar det om att de inte har tillgång till de så kallade källkoderna som behövs för att systemen ska harmoniseras. En mast kan sluta att fungera, på grund av att det inte finns ett beredskapssystem liknande det som finns på elsidan. De vill ju inte betala böterna. Om det inte finns på andra sidan finns inte människor i beredskap som ser till att masterna och elaggregaten blir påfyllda när strömmen tar slut. Det gäller att ha system så att detta fungerar. Elsidan har lyckats med detta och går framåt. Anledningen är förmodligen det krav som Sveriges riksdag har ställt och det vite som har införts. Det finns inte för teleoperatörerna.
Enskilda drabbade bryr sig inte om hur många operatörer det finns i området. De vill att det ska fungera. Det måste vara fråga om att se människan - inte operatörerna. Det är märkligt att ministern säger att det inte går att lösa detta på grund av att det är för många operatörer. Jag tror tvärtom. Samla ihop alla inblandade parter och säg åt dem att lösa detta eftersom riksdag och regering inte accepterar att människor hamnar i dessa situationer bara för att det blåser kraftigt, för att det finns en storm 2-varning. Det kan inte vara acceptabelt i Sverige 2008.
Anf. 38 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Centerpartiet har varit starkt pådrivande för att få fram den lagstiftning som garanterar ersättning för elavbrott. Jag uppskattar verkligen att Socialdemokraterna samarbetade för att driva igenom lagen. Det var inte så självklart i kammaren - men inte desto mindre en bra lagstiftning.
Jag upprepar att det är viktigt att också Carina Adolfsson Elgestam kan informera de sina på hemmaplan. Människor bryr sig naturligtvis inte om att det är olika operatörer, men precis som Carina Adolfsson Elgestam sade kan det just vara olika operatörer. Det är inte jämförbart med när en elleverantör har koncession. Jag begär inte att människor över huvud taget ska bry sig eller fundera på detta. Men det kan vara olika teleoperatörer i dessa områden. Ibland går de över varandras gränser, och ibland är det en internationell återkoppling - precis som Carina Adolfsson Elgestam själv refererade till. Det visar på att det inte är så lätt att bara överföra lagstiftningen till teleoperatörssidan. Det är därför som vi arbetar med att hitta det som Carina också efterfrågar, nämligen att arbeta tillsammans med ansvariga operatörer, telenätsägare och elnätsägare. Precis som Carina Adolfsson Elgestam också refererar till är grunden att det finns el, att det finns ström. Det är ingången för telefoni. PTS prioriterar att se till att el- och telenätsägare, offentliga aktörer, kommuner och länsstyrelser arbetar med att skapa betydligt högre robusthet vad gäller telesidan.
Sedan var det frågan om situationen runt Ljungby kommun. På senare tid har det kommit många anmälningar från det geografiska området om att telefonin och fastmobiltelefonin inte fungerar samt att tekniken inte är tillfredsställande. Man är frustrerad över situationen. Därför gör Post- och telestyrelsen en utredning. Utredningen bygger på att människor har anmält. Nu kan man gå vidare med att med utgångspunkt i vad den färdiga utredningen identifierar ställa krav gentemot Telia.
Anf. 39 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Herr talman! Om ett par timmar ska jag åka hem till Kronoberg. Jag ska ta detta med mig hem till den som fick sitt företag nedbrunnet såväl som till dem som har varit utan telefoni i ett antal dagar. Det gäller även pensionärerna i Ljungby kommun.
Åsa Torstenssons partikamrat och kamrat i regeringen, jordbruksministern, bor i samma område och var också drabbad av samma avbrott precis som kommunalrådet, centerpartisten Carina Bengtsson. Hon är oerhört upprörd över det hon ser hända. Jag ska ta med mig detta till "de mina", som ministern säger. Jag är inte helt övertygad om att de är fullt ut nöjda.
Ministern säger att hon förstår att det finns ett problem och att operatörerna och PTS får lösa detta. Ministern själv tänker inte göra något större och kraftsamla för att hitta en lösning. Det framkom i svaret att större delen av befolkningen inte drabbades. Men det spelar ingen roll därför att en del av befolkningen blev drabbad. Det är allvarligt om man är drabbad och inte kan ringa 112 eller att trygghetslarmet inte fungerar.
Samtidigt sade ministern i sitt svar att vi ska vara realistiska. Ja, vi försöker vara realistiska. Jag tror att många människor som bor på landsbygden, i glesbygden eller strax utanför en stad är realistiska.
De försöker lösa problemen när de uppstår. Men det står i svaret att vi är ett stort land - och då får man ungefär skylla sig själv om man har bosatt sig i glesbygden, för där är det kanske elavbrott med jämna mellanrum. Ja, om det skulle vara ett riktigt katastrofläge, men nu var det en storm som slog ut telesystemet. Men låt oss säga att det är någon annan som slår ut vårt telesystem vid ett annat tillfälle, ska vi verkligen vara så sårbara? Jag upplever att ministern accepterar det.
Anf. 40 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Nej, jag accepterar inte att människor inte har tillgång till modern teknik. Däremot måste vi inse att stormar, väderpåverkan och klimatpåverkan kommer att ständigt utmana oss framöver, vilken infrastruktur vi än pratar om. Jag tror att även Carina Adolfsson Elgestam kan förstå att vi inte har kunnat bygga ut robustheten tillfyllest, för då skulle det antagligen redan ha gjorts. Eller hur?
Däremot är det avgörande att vi fortsätter att lägga resurser och skapa möjligheter för att öka robustheten och kanalisationen för att över huvud taget nyttja läget när man bygger annan infrastruktur och därmed stärka telenätet.
Sedan ska jag också i allra högsta grad bekräfta detta om kommunalrådet i Ljungby kommun. Kommunalrådet och jag har tillsammans med Post- och telestyrelsen haft ett möte med anledning av de återkommande situationerna där tekniken inte är tillfyllest. Med anledning av den sammankomsten, och med anledning av kommunalrådets breda information och därefter också ett flertal anmälningar från människor som är drabbade, gör Post- och telestyrelsen nu en utredning i det syftet. Vi har en teknikneutral lagstiftning, men byter man teknik ska tekniken naturligtvis fungera, precis som Carina Adolfsson Elgestam också påpekar. Det är det arbetet som nu pågår, och vi ser fram mot resultatet av den undersökning som Post- och telestyrelsen arbetar med.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.