tågtrafiken mellan Uppsala och Stockholm

Interpellation 2001/02:192 av Bill, Per (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2002-01-22
Inlämnad
2002-01-22
Besvarad
2002-01-31

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 22 januari

Interpellation 2001/02:192

av Per Bill (m) till näringsminister Björn Rosengren om tågtrafiken mellan Uppsala och Stockholm

Varje dag pendlar tusentals personer mellan Uppsala och Stockholm. Enligt SJ:s egna beräkningar trafikeras sträckan av över 10 000 resenärer dagligen och en försening i morgontrafiken drabbar mer än 3 000 personer.

Vi som pendlar är beroende av det statliga järnvägsföretaget SJ. Under jul och nyår i det närmaste lamslogs tågtrafiken, såväl mellan Uppsala och Stockholm som i hela landet, av ofantliga förseningar och inställda avgångar. Enligt SJ rådde normalläge i tågtrafiken fram till den 20 december. Därefter inträffade det "tågkaos" som rådde närmast oavbrutet fram till den 15 januari. Under den tiden drabbades tiotusentals pendlare och andra resenärer.

Klagomålen var många. T.ex. upplevde pendlarna att det var mycket svårt att få information från SJ, både via deras hemsida och telefon, om vilka tåg som var inställda och försenade. Inställda tågavgångar meddelades ofta mycket sent och efter att passagerarna fått vänta länge, ibland timtals, på tåget. De tåg som avgick var fullpackade.

Med anledning av tågkaoset har det framkommit att näringsministern samlat berörda parter till ett samtal och att SJ ska återkomma med förslag till förbättringar. Bl.a. har en resegaranti som lovar pengarna tillbaka vid inställd eller försenad avgång diskuterats, något som i dag tillämpas av det privata Tågkompaniet. Frågan är om det här räcker. Med tanke på vårt lands nordliga breddgrader är det inte helt osannolikt att liknande väderförhållanden uppträder igen. Finns det då någon egentlig beredskap från SJ:s sida, eller är det som många resenärer känner att det stora, statliga bolaget struntar i sina passagerare, behagligt befriade från konkurrens som de är?

Vilka konkreta åtgärder avser näringsministern vidta för att tillse att ett dylikt tågkaos inte framgent kommer att drabba tågresenärerna mellan Uppsala och Stockholm?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2001/02:192, tågtrafiken mellan Uppsala och Stockholm

Interpellationsdebatt 2001/02:192

Webb-tv: tågtrafiken mellan Uppsala och Stockholm

Protokoll från debatten

Anf. 114 Näringsminister Björn (S)
Herr talman! Mot bakgrund av de stora störningar som drabbade tågtrafiken i Mellansverige från mitten av december förra året till mitten av januari i år har Per Bill frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att tillse att ett dylikt tågkaos inte fram- gent kommer att drabba tågresenärerna mellan Upp- sala och Stockholm. Jag konstaterar att tågresandet och därmed ut- nyttjandet av infrastruktur och fordon ökat kraftigt de senaste åren. Detta är mycket positivt men har samti- digt lett till att järnvägssystemet i vissa delar utnyttjas maximalt, vilket leder till att känsligheten för stör- ningar ökar. Det är väsentligt att järnvägssektorn kan leva upp till sitt ansvar att ta hand om sina alltfler resenärer på ett tillfredsställande sätt, annars kommer tågtrafiken att förlora resande igen. Jag vill därför understryka att även jag är bekym- rad över de förseningar som drabbade tågtrafiken under jul-, nyårs- och trettonhelgen. Det är oaccepta- belt att resenärerna inte kan lita på tågtrafiken, inte minst under storhelger med mycket resande. Därför kallade jag till mig ledningen för Banver- ket, SJ, Tåg i Bergslagen och Tågkompaniet för att informera mig om störningarna och vad som kan göras för att undvika upprepningar. Den diskussion vi förde visade att de allvarligaste bristerna har legat i informationen till resenärerna, snöröjningen, jourberedskapen och möjligheten att få fordonen reparerade. Vid mötet uppdrog jag åt Banverket, som har ett övergripande ansvar för järnvägssystemet, att till- sammans med operatörerna återkomma med förslag till åtgärder för att förhindra att liknande problem uppstår igen. Denna redovisning ska lämnas senast den 15 feb- ruari, och avsikten är att man ska presentera förslag till konkreta åtgärder som kan genomföras på kort sikt. Jag vill avvakta med en diskussion om vilka förslag redovisningen kan tänkas innehålla, men jag förutsätter att den innehåller konkreta, kraftfulla åt- gärder inom de områden som vid mötet konstaterades ha de största bristerna. Jag vill i detta sammanhang även framhålla två åtgärder som regeringen vidtagit för att förbättra järnvägens funktionalitet och tillförlitlighet på längre sikt. För det första antog riksdagen före jul regeringens infrastrukturproposition där 138 miljarder kronor avsätts för investeringar och underhåll av järnvägs- nätet, varav nästan 6 miljarder kan användas i närtid. Därigenom kan flaskhalsar och kapacitetsproblem byggas bort, och eftersatt underhåll av infrastrukturen kan börja tas igen. För det andra har regeringen tillsatt en utredning som bl.a. ska se över myndighetsstrukturen och an- svarsfördelningen inom sektorn i syfte att öka effek- tiviteten och höja kvaliteten. Utredningen ska ha utgångspunkt i konsumentperspektivet. Jag kan försäkra Per Bill att jag ser mycket all- varligt på störningarna i tågtrafiken och att jag kom- mer att följa frågan noga.

Anf. 115 Per Bill (M)
Herr talman! Jag vill tacka för ett föredömligt snabbt svar på min interpellation. Det tog knappt en vecka. Herr talman! När det snöar i Stockholm rycker Bosse Ringholm ut som en bandhund, och precis allting är Moderaternas fel. När det samtidigt snöar på järnvägen mellan Uppsala och Stockholm är det alldeles tyst från Bosse Ringholms sida. Kanske beror det på att både Banverket och SJ sorterar under rege- ringen och att man är mindre intresserad av att kräva något politiskt ansvar då. Jag hade tänkt hålla debatten på lite högre nivå än den som Bosse Ringholm lägger sig på. Jag har låtit utredningstjänsten ta reda på hur tågtrafiken såg ut. Idén var att titta närmare på just tiden 15 december- 15 januari. Tyvärr klarade inte SJ av detta. Däremot har vi fått statistik för hur det har sett ut i pendeltrafi- ken mellan Uppsala och Stockholm under själva december. De här siffrorna handlar om hela decem- ber. Trafikerar gör dels Uppsalapendeln, dels Svea- landsbanan. Om man tittar på det totala antalet av- gångar för Uppsalapendeln är det ungefär 1 170 stycken. Där har ungefär 10 % av alla tågen ställts in, ungefär 40 % av alla tågen är försenade och grovt försenade, dvs. mer än 15 minuter försenade, är drygt 10 %. Om man tittar på samma siffror för Svealandsba- nan ser man att ungefär 5 % av tågen är helt inställda, 55 % av tågen är försenade och nästan 18 % av tågen är grovt försenade. Det här innebär totalt att drygt 60 % av alla tågen under hela december är inställda eller försenade. Herr talman! I näringslivet brukar man prata om noll fel. Vi politiker brukar hålla oss med nollvisio- ner. Men de stackars pendlarna mellan Stockholm och Uppsala har fått dras med 50-60 % fel när det snöar. Det här är då bara under december. Om man försöker gissa hur det såg ut, dvs. att nästan alla de riktigt stora störningarna låg under de sista tio dagarna i december, kommer man upp i siff- ror som säger att ungefär 20-30 % av alla tågen var inställda och 20-30 % var grovt försenade. När jag försökte räkna baklänges kom jag fram till att över 100 % av alla tågen hade någon försening, vilket nog betyder att ganska många tåg var försenade under resten av december också, enligt SJ. Jag tycker att man måste titta på det här både kortsiktigt och långsiktigt. Kortsiktigt tycker jag att regeringen såsom ägare av SJ och Banverket borde se till att det införs en resegaranti. Jag tycker faktiskt att man ska göra som flera privata företag, se till att den blir retroaktiv, att de som har drabbats av så här stora förseningar under december och januari ska få för- längt månadskort med en månad. Har man ett årskort ska det gälla för 13 månader. Sedan får man väl kortsiktigt också se till att det kommer bussar så fort det börjar snöa och att resenä- rerna om tåget är mer än en kvart försenat har rätt att ta taxi. Det tror jag kortsiktigt är vad man borde göra. Långsiktigt tror jag att vi behöver bättre konkur- rens och kanske också se till att snabbspåret som i dag går mellan Stockholm och Arlanda går hela vä- gen till Stockholm.

Anf. 116 Näringsminister Björn (S)
Herr talman! Får jag börja med att säga att den statistik som Per Bill har redovisat här visar att för- hållandet är oacceptabelt. Jag tycker det. Nu kan man säga att det finns vissa förmildrande faktorer. Det är vädret. I vissa fall får tågen problem. Så har det alltid varit under svåra väderleksförhållan- den. Men man kan också säga att det inte var värre vissa dagar än att tågen skulle ha gått och gått i tid. Jag delar den uppfattningen. Man har haft otur i den meningen att man har köpt in ny materiel som har visat sig inte klara av vintern. Vi som är lite till åren minns att det har man nästan alltid gjort. Om vi ser tillbaks på tillfällen då man har köpt ny materiel har det alltid varit vintrar, fem, tio och tjugo år tillbaks, då de nya tågen inte har gått. Det är inget nytt. Men det är ingen förklaring. Det enda jag kan försvara Bosse Ringholm med är att Stockholms lokaltrafik inte går oberoende av om det är vackert eller dåligt väder. Hade vi fått statistik på det hade den varit avsevärt värre. Men detta är självklart inget försvar. Nu har vi tillsatt förre moderatledaren Ulf Adel- sohn att leda SJ. Han har tidigare varit kommunika- tionsminister, och jag har stora förväntningar. Varför säger jag det? Jo, därför att jag i egenskap av ägare och företrädare för staten självklart har ett ansvar för att dra upp de övergripande riktlinjerna för verksam- heten samt tillsätta styrelsen. Då har jag tillsatt Ulf Adelsohn. När det kommer till det operativa utförandet av verksamheten är det faktiskt SJ:s styrelse och ledning som har ansvaret. Jag har alltså svårt att här i kamma- ren debattera om tåg går i tid, när de går osv. Men det är klart att tågen ska gå och de ska gå i tid. Därtill måste vi som ägare ge styrelsen möjligheter. Som jag sade tidigare har jag gett Banverket ett uppdrag. Banverket är sektorsansvarigt och många av de problem som har uppkommit på vintern får man nog i alla fall delvis rulla på Banverket. Det handlar om jourhållning. Det handlar om snöröjning av växlar och att hålla dem torra. Nu förväntar jag mig att Ban- verket ska komma med konkreta förslag. Järnvägen är i mångt och mycket avreglerad. SJ:s marknadsandel är runt 70 %, men av antalet tågresor som görs under ett år görs endast ca 40 % med SJ. Det har väldigt mycket att göra med att Stockholms lokaltrafik ligger utanför SJ. Det är där vi har flest passagerare, men det är också där vi kanske har mest problem. Med det menar jag att ett tungt ansvar självklart ligger på alla dessa aktörer. Men det stora ansvaret är sektorsmyndighetens, i det här fallet Banverket. Jag förväntar mig nu att få rapporter och ska be att få återkomma om vilka åtgärder jag tycker att man måste vidta. Jag kan också i det här inlägget avslutningsvis sä- ga att om man går tillbaka fem sex år kan man se att det gjordes en hel del missbedömningar inom SJ när det gällde att köpa ny materiel. Det kan bara ledning- en ta på sig. Det kan jag inte skylla ens på den bor- gerliga regeringen, om den nu var inblandad i detta. Man ägnade sig så mycket åt andra affärer att man liksom glömde bort att hantera och köpa materiel. Nu finns det nästan inte materiel att få tag i. Även om man har pengar och kan köpa så tar det tid. Nu har man inhandlat ny materiel för SJ:s del för 2,5-3 miljarder. Det kommer vi inte att se resultat av förrän tidigast 2003 eller 2004.

Anf. 117 Per Bill (M)
Herr talman! Vädret är en förmildrande omstän- dighet. Ja, det kan jag också tycka. Men då tycker jag också att det ska gälla dem som jobbar i Stockholms stadshus och dem som jobbar i Stockholms läns landsting. Det var ett av de värsta oväder vi har drab- bats av i mannaminne. Riktigt full kapacitet för att klara allting dag ett har vi inte. Herr talman! En ny klok ordförande för SJ som är moderat är jättebra, men han kan aldrig ersätta nå- gonting mycket bättre, dvs. en riktigt god konkurrens. Långsiktigt är en ökad konkurrens en av de saker som verkligen skulle kunna vara bra för Uppsalapendlar- na. Uppsalapendlarna är inte en liten grupp. De är ungefär 10 000. Varje gång som ett enda tåg är förse- nat drabbas ungefär 3 000 personer om förseningen sker i rusningstid på morgonen. Det är inte några små resandeskaror. För många var det allra mest frustrerande, bortsett från att de inte kom hem till familjen, till arbetet eller missade flygplanet eller något annat, att informatio- nen var så otroligt dålig. Jag trodde att SJ var på rätt väg. Jag tycker att SJ:s trafikinformation på Internet normalt brukar vara bra. När jag går upp på morgo- nen i Uppsala tittar jag efter på Internet om det lyser rött eller blått, dvs. går i tid, på avgångarna. Men under denna tid har ingenting av detta funge- rat. Allra värst drabbade har de varit som har tagit sig ned till stationen. De har fått stå och frysa i timmar och springa likt horder mellan olika spår. Det kan komma upp siffror om att det äntligen kommer ett tåg till spår 5. Efter tio minuter visar det sig att det var ett spöktåg som aldrig fanns. Helt plötsligt dyker det upp annan information om att det kommer ett annat tåg på någon av de andra spåren. Då springer alla dit. Sedan kommer inte det tåget heller. När detta har skett i en timma eller två önskar man att man tagit bussen, en taxi eller gått hem och tagit bilen. Den extra frustrationen har gällt att det har varit så oerhört dåligt med informationen. Det är förvånande att det inte har gått att snabbare få någon pejl på vilka tåg som inte kommer att gå alls, vilka kommer att vara minst en kvart försenade och vilka det finns en hygglig chans att komma med på om man står och fryser tillräckligt länge på perrongen. Det var det man fick göra om man över huvud taget ville komma på tågen eftersom människorna stod packade som sillar på tågen. Ministern sade att materielen utnyttjas maximalt. Kanske är det det som vi Uppsalapendlare ser när vi ser att det är dubbelt så många inställda pendeltåg till Uppsala, dvs. de tåg som går bara mellan Stockholm och Uppsala, ungefär 10 %, medan när det gäller den längre sträckningen för Svealandsbanan är bara hälf- ten så många tåg inställda. Uppsalapendlarna är ju s.k. cash cows för SJ. Är det de som blir av med tå- gen först när det fattas materiel?

Anf. 118 Näringsminister Björn (S)
Herr talman! Jag börjar med frågan om konkur- rensen. Vi har en mer avreglerad järnväg i Sverige än i de flesta länderna i Europa. Den är separerad så att Banverket sköter banan, och för de icke lönsamma sträckor som SJ vill avstå används en speciell upp- handlingsteknik för att ta in andra aktörer. SJ har ungefär 40 % av tågresenärerna, och 60 % ligger på andra aktörer. Någon konkurrens likt den i Storbritannien kom- mer vi icke att ha. Där har man också återtagit att lägga ut banan för privatisering och konkurrens. Det är dessvärre Banverket som är ytterst ansva- rigt för informationen. Jouren vid fel på rälsar och i växlar ligger på Banverket. Snöröjningen ligger på Banverket. Mycket av Uppsalapendelns problem var de tre faktorerna, dvs. jouren, informationen och snöröjningen. Det var där det sade stopp. Sedan fanns det materiel som inte var så fullvärdiga som de borde vara. Jag vågar säga att med hjälp av nya åtgärder från Banverket och att vi får bättre kontroll över SJ kom- mer detta att fungera bättre framdeles. Riktigt bra kommer det inte att fungera förrän vi har byggt ut spårkapaciteten. Jag tänker på när man ska åka längre än Uppsala vidare mot Gävle och norrut. Där är det bitvis dålig spårkapacitet. Där räcker inte spårkapa- citeten till även om vi skulle klara jour, information och få bättre materiel. Det handlar bl.a. om att öka spårkapaciteten. Det är fråga om gamla försyndelser. Nu har vi också av- delat pengar och angivit en stark och tung inriktning. Det handlar om att få en bättre ordning i fråga om jour, information och snöröjning. Det handlar också om att SJ får ny materiel och på längre sikt upphand- lar ytterligare ny materiel. Det kommer att bli bra, men det kommer att ta lite tid. Vi gör nu de korta och snabba åtgärderna när det gäller det som var den största synden, dvs. jour, snöröjning och information.

Anf. 119 Per Bill (M)
Herr talman! Det är korta och snabba saker för att få en förbättring. Jag är ganska övertygad om att det enskilt bästa är att sätta en ekonomisk press på SJ och Banverket, dvs. en typ av resegaranti. Där vill jag ha ett svar från näringsministern om han inte tycker att det är rimligt att de som har stått och väntat två, tre och fyra timmar dag efter dag i halva december och halva januari får sitt månadskort eller årskort förlängt en månad eftersom man inte borde ta betalt för så usel service? Jag vet att vi har en viss konkurrens. Jag tror att banverksmodellen är bra, och det är många utländska politiker som är intresserade av den. Men vi behöver mer konkurrens. I Uppsala är konkurrensen på spåret obefintlig. Det är därför jag hoppas att vi får ett snabbtåg för sträckan Stockholm-Arlanda-Uppsala. Om Banverket är den största av bovarna är det kanske Banverket som ska ersätta SJ så att SJ kan betala ut en resegaranti och ge en extra månad i kom- pensation för tågpendlarna. Det tror jag att de vill ha, och de är dessutom väl värda det. Kanske skulle Ban- verket då krama om tågpersonalen, som ofta gör ett utmärkt jobb men som får ta emot oerhört mycket ovett från arga, frusna passagerare när de hittar någon som får vara delansvarig för detta kaos.

Anf. 120 Näringsminister Björn (S)
Herr talman! Resegarantin är en fråga som disku- teras och avgörs inom SJ:s styrelse. Jag vill be Per Bill att ta kontakt med den nya ordföranden för att bedöma frågan om retroaktiv återbetalning. Han lär väl inte vara okänd för Per Bill. Banverket gör ett utomordentligt bra arbete. Det är en oerhört professionell organisation med en kun- nig ledning. När det gäller vintern har det framkom- mit att jour, information och snöröjning inte har varit bra. Jag kan nämna att avreglering och konkurrens kan gå lite för långt. Vid verkstaden i Haga finns det tre entreprenörer som ska skotta. Det är tre olika huvud- män. De har inte riktigt kommit överens om när och hur de ska skotta. När tågen skulle repareras kom de inte in, och när de skulle åka därifrån kom de inte ut. Det har varit en för hård konkurrens om snöskott- ningen. Nu har det förändrats, så nu ska även detta klaras.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.