Sysselsättningsgraden
Interpellation 2009/10:322 av Green, Monica (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-04-07
- Inlämnad
- 2010-04-07
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2010-04-21
- Sista svarsdatum
- 2010-04-21
- Besvarad
- 2010-05-07
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 7 april
Interpellation
2009/10:322 Sysselsättningsgraden
av Monica Green (s)
till finansminister Anders Borg (m)
Sverige är ett bra land. Men sysselsättningsgraden har enligt SCB minskat med 2,1 procentenheter mellan kvartal fyra år 2006 och kvartal fyra år 2010. Detta motsvarar över 100 000 färre jobb.
I stället för att bekämpa den mycket höga arbetslösheten och det växande utanförskapet så tricksar regeringsföreträdare med statistik. Fredrik Reinfeldt påstod i en tv-debatt att det hade blivit 100 000 fler jobb. Han tvingades till slut att be om ursäkt för sin bluff. Sedan dess har finansministern svarat mig i en interpellationsdebatt att uppgifter ska säkerställas bättre innan de lämnar Finansdepartementet.
För några veckor sedan påstod finansminister Anders Borg att utanförskapet hade minskat trots att det är 70 000 fler i utanförskap. Vice statsminister Maud Olofsson hävdade i en tv-intervju att Sverige ”har ungefär nu samma sysselsättningsgrad som vi hade 2006”. Detta är bevisligen fel.
Jag tycker att det är märkligt att finansminister Anders Borg verkar fortsätta att förse andra regeringsföreträdare med denna typ av bluffsiffror.
Med tanke på att ledande regeringsföreträdare återkommande använder felaktig statistik vill jag fråga:
Hur avser finansministern att säkerställa att korrekta ekonomiska data används i regeringens budgetarbete?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:322
Webb-tv: Sysselsättningsgraden
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:118 Fredagen den 7 majProtokoll 2009/10:118 3 § Svar på interpellation 2009/10:322 om sysselsättningsgraden
Protokoll från debatten
Anf. 8 Anders Borg (M)
Fru talman! Monica Green har frågat mig hur jag avser att säkerställa att korrekt ekonomisk data används i regeringens budgetarbete.
Målet med regeringens sysselsättningspolitik är att varaktigt få fler i arbete främst genom att minska utanförskap. Därför har regeringen framför allt inriktat sig på att minska såväl sjukfrånvaron som arbetslösheten samt att öka arbetskraftsdeltagandet.
Sverige och många andra länder har haft den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet. Regeringen har vid flera tillfällen under krisen vidtagit åtgärder för att stimulera efterfrågan och dämpa fallet i sysselsättningen samt motverka att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer under lång tid. Sysselsättningen har fallit under krisen men inte alls i den omfattningen som historiska samband mellan bnp och sysselsättning indikerar. Regeringens långsiktiga sysselsättningspolitik samt krisåtgärder har bidragit till att fallet i sysselsättningen har varit litet i förhållande till bnp-minskningen.
Mellan första kvartalet 2006 och första kvartalet 2010 ökade sysselsättningen med 125 000 personer i åldersgruppen 15-74 år. De närmaste tre åren beräknas sysselsättningen öka med ungefär 146 000 personer.
Regeringen kvalitetssäkrar alltid noggrant statistiska uppgifter för att säkerställa att inga felaktiga uppgifter används i budgetarbetet.
Anf. 9 Monica Green (S)
Fru talman! Tack för svaret även om det inte var så mycket till svar som jag hade förväntat mig, eller jag kanske inte ens hade förväntat mig det!
Jag noterar att finansministern påstår att det alltid sker kvalitetssäkringarna innan man lämnar ut uppgifter. Trots det lämnas det ju ut felaktiga uppgifter. Anledningen till min interpellation är att det har skett så många misstag under våren från Finansdepartementets sida. Det började med den felaktiga siffran som Fredrik Reinfeldt och också socialminister Göran Hägglund använde sig av i partiledardebatten, nämligen att det hade blivit 100 000 fler i jobb. Den siffran fick Fredrik Reinfeldt be om ursäkt för. Finansministern fick också berätta att han givit fel siffror. I själva verket har arbetslösheten ökat. Sysselsättningsgraden har minskat inte bara för att arbetslösheten ökar utan också för att det är fler människor i de årskullar som går ut. Det är en större befolkning.
När Anders Borg hade rättat sitt fel förra gången blir det återigen fel och misstag. Anders Borg påstod själv att utanförskapet har minskat. Det har jag skrivit om i min interpellation. Jag fick inget svar på det i interpellationssvaret. Trots att Anders Borg påstår att utanförskapet har minskat har det faktiskt ökat med 70 000 personer under den här perioden.
Det kommer sådana här felaktigheter gång på gång. Även vice statsministern påstår att det är ungefär samma arbetslöshet nu som 2006, och det är fullständigt fel. Vi hade en hög arbetslöshet 2006. Den låg på 6 procent. Det kallade ni för massarbetslöshet. Nu är den över 9 procent, och då säger Anders Borg att det är relativt bra. Sedan skyller han förstås på finanskrisen. Vi har naturligtvis blivit drabbade av den.
Vi socialdemokrater skapade ordning och reda i ekonomin efter 90-talskrisen. Det brukar Anders Borg berömma oss socialdemokrater för att vi gjorde efter 90-talskrisen. Det gjorde han så sent som i går i finansutskottet. Då berömde han oss socialdemokrater för att vi har sett till att vi har fått ordning och reda i ekonomin med utgiftstak och en fristående riksbank. Tack vare att vi har en sådan ordning och reda i ekonomin har inte Sverige drabbats lika hårt som andra. Det är jättebra, och det ska vi vara glada och stolta över. Men tyvärr har den borgerliga regeringen förvärrat krisen genom att ni har tagit bort trygghet för människor. Ni har sett till att byggnationen har stannat av, ni kapade antalet komvuxplatser och ni skapade stor oro genom att människor får en lägre ersättning när de förlorar arbetet. De straffas dubbelt. De får lägre ersättning, och dessutom får de högre skatt.
Allt detta sammantaget gör att det är en mycket dyster bild. Trots att vi har ordning och reda i ekonomin, som vi byggde upp under 90-talet, har krisen förvärrats mycket mer genom att vi har en borgerlig regering. Ni har tyvärr inte ordning på era siffror i Finansdepartementet.
Anf. 10 Anders Borg (M)
Fru talman! Världen befinner sig i en kris som vi inte har upplevt sedan depressionen. Vi är på väg att gradvis ta oss ur den. Nu ser vi hur misskötta statsfinanser i Portugal, Spanien och Grekland ställer till en förnyad oro. Vi har försökt möta den krisen med en kraftfull politik.
I sin prognos konstaterar EU-kommissionen att det har varit en swift and powerful policy reaction. Det betyder att policyreaktionen i Sverige har varit kraftfull och snabb. Det har vi mött krisen med. Nu ser vi att Sverige tar sig igenom krisen i bättre skick än de flesta andra.
Skiljelinjerna i budgetarbetet är mycket tydliga. Det är dem vi ska debattera i valrörelsen. Nu har vi fått alternativet. Monica Green vill höja bensinpriserna upp mot 14-15 kronor. Det är en huvudprioritering från hennes sida. Det drar in köpkraft från hushållen. Människor får mindre pengar kvar i plånboken när de ska betala 15 kronor i bensinpris.
Monica Greens andra prioritering är att lägga en kilometerskatt på alla lastbilar. De som kör regionalt får betala 75 000 kronor extra per bil. Det är 750 000 om man har tio bilar och är en medelstor åkare. De som kör långa transporter får betala över 100 000, kanske 140 000-150 000, per bil. Har man ett par bilar har man följaktligen dragit i väg enorma belopp.
För varje ung människa ska man betala en fördubblad arbetsgivaravgift. Det är 30 000-40 000 kronor i höjd arbetsgivaravgift. För ett företag som har 20 ungdomar anställda handlar det här om hundratusentals kronor.
RUT-avdraget ska avskaffas. De företag som har anställt många unga människor ska nu läggas ned.
Som kronan på verket har man lyckats konstruera en försämring av jobbskatteavdraget och en sänkning av a-kasseavgiften som lämnar tre miljoner förlorare, däribland lärarna, SKTF:s medlemmar och kommunalarbetarna. De får alltså höjd skatt genom den socialdemokratiska politiken. Tre miljoner är en dålig beskrivning på ingen. Det var ingen som skulle få höjd skatt. Det blev tre miljoner.
I det läge som vi befinner oss i nu när regeringarna i Grekland, Portugal, Spanien och Storbritannien har skapat en osäkerhet som är skadlig för hela världen vill Socialdemokraterna lägga på en bred kostnadsökning i svensk ekonomi. Har vi en återhämtning kommer det att dämpa sysselsättningen. Det kommer att försena återhämtningen. Man vill öka upplåningen i en värld där marknaderna är utomordentligt oroliga. Vi har starkast offentliga finanser i Europa. Vi framstår som ett föredöme. Vi framstår som ansvarsfulla. I det läget säger Socialdemokraterna: Vi ska finansiera våra hundramiljarderslöften om infrastruktur genom att låna mer hos marknaderna. Vi ska låna mer hos marknaderna. Det är sådana löften Socialdemokraterna då kommer med.
Det här skapar osäkerhet, för vi förstår alla att det här bara är första förhandlingen. Skulle vi få olyckan att det blir en socialdemokratisk regering ska det förhandlas varje gång. Det är klart att jag förstår vad som kommer att hända. Miljöpartiet kommer i varje förhandling säga: Höjd bensinskatt! Och Socialdemokraterna kommer i varje förhandling säga: Höjda bidrag! Och Vänsterpartiet kommer i varje förhandling säga: Höjda skatter!
Sedan får vi den här mixen. Det blir alltmer och högre kostnader på industrin och bilisterna. Det blir ökande bidragssystem som lägger tillbaka flaskhalsar i ekonomin, och vi får allt högre skatter med Vänsterpartiet. Det var ju så de här förhandlingarna landade, och det är så de kommer att landa i framtiden. Det här är en politik som i det här läget av osäkerhet är förödande.
Hur man kan komma på idén att i detta läge, när Sverige är ett av de få länder som står stabilt, skapa en osäkerhet genom att sätta ihop en sådan här politik är för mig besynnerligt.
(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna finansministern om att det handlar om hur regeringen ska säkerställa att korrekta ekonomiska data används i regeringens budgetarbete. Det handlar inte om oppositionens budget.)
Anf. 11 Monica Green (S)
Fru talman! Jag tillåter mig själv att besvara det som Anders Borg just nu har angripit mig för eftersom jag inte räds att berätta att vi står inför stora miljöproblem i framtiden. Jag räds inte det. Jag vågar berätta det för väljarna. Men vad gör den borgerliga regeringen? Eller vad gjorde ni under förra valrörelsen? Jo, ni påstod att ni skulle sänka bensinskatten. Och vad har ni gjort? Under flera tillfällen har ni höjt bensinskatten.
Varför skulle väljarna lita på er den här gången? Ni säger en sak före valet, men i själva verket är det så att arbetsgrupper i hemliga uppgörelser redan har bestämt att ni ska höja bensinskatten. Men ni vågar inte berätta det för väljarna.
När det gäller kilometerskatten är Sverige ett av de få länder där utländska åkare får åka gratis på våra vägar och köra sönder dem. Varför ska utländska åkare köra sönder våra vägar utan att betala för sig? I andra länder får man faktiskt betala en kilometerskatt.
Varför skulle inte Sverige ta betalt av åkarna när vägarna slits sönder så? Det är ju vi och skattebetalarna som sedan ska se till så att de underhålls. Sverige är ett av de få länder som säger: Men åk och slit sönder våra vägar, här är det gratis!
Vi är modiga nog att berätta sådant för väljarna.
Jag förstår att Anders Borg är väldigt avundsjuk på att vi har lyckats visa en ordning och reda i ekonomin för väljarna, att vi har en fullt finansierad budget och att vi har en bättre fördelning. Med er fördelning är det de rikaste som tjänar mest på era skattesänkningar och de så kallade reformer som ni har genomfört. Men med vår politik vänder vi om det. Er omvända Robin Hood-politik vänder vi nu och ser till så att de som tjänar mest och äger mest får vara med och bidra till den viktiga välfärd som vi faktiskt behöver. Vi är väldigt stolta över att vi har en sådan bra fördelningspolitisk profil i vår budget. Vi är stolta över att vi är överens och över att vi är överens om att bensinskatten bara ska höjas 39 öre på hela mandatperioden. Vi är helt överens om att den inte kommer att höjas mer, och vi vågar berätta det för väljarna.
Jag förstår att Anders Borg är väldigt avundsjuk, för ni ska ju komma med era löften fyra veckor före valet. Då ska ni komma och berätta: Nu ska vi göra någonting för att få ned arbetslösheten.
Men faktum kvarstår. Det som jag pratade om i min interpellation, nämligen att Anders Borg påstår att utanförskapet har minskat men att det i själva verket har ökat med 70 000 personer, går att skylla på en finanskris, men ni har förvärrat den.
Vi socialdemokrater såg till att ha ordning och reda i ekonomin med stabila statsfinanser som gör att Sverige har klarat sig ur det här relativt bra. Tyvärr har vi en borgerlig regering som ökar på klyftorna, skapar oro för människor och som inte vågar tala om för väljarna i förväg vad man tänker göra utan döljer obehagliga sanningar för dem. Varför ska väljarna lita på er den här gången när ni faktiskt slog blå dunster i dem under förra valrörelsen?
Det är bra, tycker jag, att det här kommer fram så att vi nu ser att vi har tydliga alternativ. Jag beklagar att Anders Borg fortsätter. Han ber inte om ursäkt för att han har sagt fel. Utanförskapet har faktiskt ökat fast, som jag påpekade i min interpellation, Anders Borg påstår att den har minskat. Sedan fortsätter Anders Borg att angripa oss fast det är han själv som har räknat fel.
(ANDRE VICE TALMANNEN: Under det som är kvar av interpellationsdebatten vill jag att ni håller er till ärendet som handlar om sysselsättningsgraden och inte diskuterar valfrågor just nu.)
Anf. 12 Anders Borg (M)
Fru talman! Interpellationsfrågan som vi ska diskutera gäller vilka data vi använder i budgetarbetet. Det är alltså budgetarbetet och ekonomiska data som är ämne för diskussionen, och det ska vi naturligtvis hålla oss till.
Tittar vi på ekonomiska data ser vi att vi för svensk del har en starkare arbetsmarknadsutveckling än de flesta andra europeiska länder som har upplevt en liknande kris. Sverige, Holland, Tyskland, Finland och Danmark tycks vara de länder som har klarat sig bra i den här krisen. Det finns andra länder, till exempel Portugal, Spanien, Grekland och Storbritannien, som har haft väldiga problem. De utgör i dag en risk för hela världsekonomin.
Skillnaden beror på att vi i några av länderna har varit ansvarsfulla. Vi har fört en kraftfull politik för att motverka krisen. Det är det som gör att det, när vi nu tittar på de ekonomiska data som vi nu har att diskutera, ter sig som att de svenska offentliga finanserna är de starkaste i Europa. Då ter det sig som att den svenska arbetsmarknaden fungerat bättre än vad den historiskt har gjort. Då ter det sig som att vi nu ser en minskning av arbetslösheten de kommande åren med 50 000 och under nästa mandatperiod med över 100 000. Det är det läge vi har i Sverige. Vi har alltså en starkare och mer stabil situation. I budgetarbetet måste man då vara försiktig. Då är det farligt att börja dra in konsumtion från hushållen med höjningar av bensinskatten. Då är det bekymmersamt att lägga på kostnader på att anställa unga. Då är det naturligtvis så att vi får bekymmer med kilometerskatter. Det är åtgärder som inte handlar om statistikens kvalitet. Det handlar om: Vad händer med statistiken om man då gör detta? Jo, om det blir dyrare att anställa tidigt i en återhämtning blir det färre anställningar. Drar vi in köpkraft från hushållen genom att höja bensinskatten eller genom att driva upp priserna med kilometerskatt drar vi in köpkraft från hushållen, och då får vi en svagare ekonomisk återhämtning. Resultatet av den blir då att det är färre människor som har arbete. Det är det som är bekymret.
Jag måste säga att jag inte är avundsjuk på att De rödgröna har lagt fram ett budgetarbete. Jag är tacksam. Jag måste faktiskt framföra ett djupt och innerligt tack för att man tydliggjort politiken. För det är nämligen det vi nu kan diskutera. Det är inte så att politikens kärna handlar om statistikuppgifter. Vi har en utomordentligt bra statistik i Sverige. Vi har långtgående ansträngningar på Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, Riksbanken och andra för att säkra att statistiken stämmer, och det är den vi sedan försöker lägga till grund för åtgärderna som vi vidtar för att säkra full sysselsättning, för att värna trygghet, för att säkra välfärd och för att se till att människor som har förlorat arbetet kommer tillbaka.
I det läget, när några länder ter sig som mer stabila, måste jag varna för att skapa osäkerhet. Då måste jag varna för att föra en politik som skapar en osäkerhet i svensk ekonomi som gör att det dröjer innan jobben kommer, som gör att hushållens plånböcker urholkas, som gör att kostnaderna stiger och som sammantaget sedan leder till att vi måste låna mer pengar av de finansiella marknaderna.
Det är en politik som i alla dessa led kan ha effekter på räntorna, och räntorna är centrala för hushållen. Det genomsnittliga villalånet ligger på 1 ½ miljon, och en ränteuppgång skulle givetvis riskera att strypa återhämtningen.
Återigen: I ett osäkert läge med stora bekymmer i världsekonomin ska vi inte ta risker. Då ska vi inte göra ett budgetarbete som leder till att vi hindrar sysselsättning och försenar en återhämtning.
Anf. 13 Monica Green (S)
Fru talman! Till att börja vill jag ta upp det som Anders Borg säger om pålagorna. Han påstår att vi lägger på dem. Ni, Anders Borg, har gjort det under mandatperioden, men ni vill inte i förväg tala om det för väljarna. Ni har höjt bensinskatten trots att ni i valrörelsen påstod att ni inte skulle göra det. Varför skulle väljarna lita på er den här gången?
Vi kompenserar fullt ut med reseavdrag. Utöver det tror vi att det blir ett påskyndande av bra teknisk utveckling med smarta miljöbilar som drar lite bränsle.
Anders Borg påstår att det är korrekta siffror från Finansdepartementet. I så fall kanske han får ta vice statsministern i örat, för hon har gått ut och hävdat, vilket jag skriver i min interpellation, att vi nu har ungefär samma sysselsättningsgrad som 2006. Anders Borg kanske måste berätta för Maud Olofsson att vi inte har det, att sysselsättningsgraden minskat, att man måste räkna in alla som är på arbetsmarknaden, inte bara säga att det finns några tusen fler jobb. Det finns fler människor ute på arbetsmarknaden. Man måste räkna på sysselsättningsgraden. Kvinnornas sysselsättningsgrad är nu nere på 61 procent. Berätta därför gärna för vice statsministern att hon inte ska gå ut i valrörelsen och ge fel uppgifter, vilket hon uppenbarligen gjort.
Vidare säger Anders Borg att det vore olyckligt om vi fick höjd ränta. Samtidigt vet han att Riksbanken vid något tillfälle framöver kommer att höja räntan. Vi kommer inte alltid att ha den nuvarande räntenivån. Anders Borg står och säger att det vore olyckligt om man höjde räntan trots att han vet att det kommer att ske förr eller senare.
Vi har tydliga alternativ. Vi satsar på 100 000 nya jobb- och utbildningsplatser. Vi sätter människor i arbete. Vi vidtar aktiva åtgärder medan ni gör människor passiva. Och utanförskapet ökar.
Anf. 14 Anders Borg (M)
Fru talman! Om vi tittar på den ekonomiska statistik vi har ser vi att sysselsättningen i slutet av 2009 var högre än 2006. Vi ser också att vi för helårsprognosen 2010 räknar med att ha i genomsnitt 50 000 fler sysselsatta. Det var de siffror vi lade fram i vårpropositionen. Sedan dess har Nordea kommit med sin prognos. De reviderar upp sysselsättningen för 2010 med 40 000. SE-banken har lagt fram sin prognos. De reviderar upp sysselsättningen för 2010. Handelsbanken har lagt fram sin prognos. De reviderar upp sysselsättningen för 2010. Riksbanken har lagt fram sin prognos. De reviderar upp sysselsättningen för 2010. De flesta bedömare räknar alltså med att sysselsättningen under 2010 utvecklas starkare än vad de tidigare trodde.
Sverige har gått igenom en mycket allvarlig kris. Trots det kan vi se att vi i dag faktiskt har i runda slängar 100 000 personer färre som är beroende av olika sociala ersättningar. Antalet har alltså minskat från de nivåer vi hade 2006 till dem vi upplever i dag.
Nu måste vi även tala om budgetarbetet. Ett bensinpris på 14-15 kronor kompenseras inte av ett reseavdrag. Det är en av fyra resor som kompenseras av reseavdrag. De flesta resor betalar man för, särskilt om man som jag och många andra bor på landet. Kilometerskatt och regional distributör - 75 000 kronor per bil och år. Långtransporter - över 140 000 kronor per transport. Ungas arbetsgivaravgifter - 30 000-40 000 kronor i skattehöjning per ung människa. Tre miljoner löntagare får höjd skatt. Det är inte en bra politik för att möta den oro Grekland, Portugal, Spanien och Storbritannien nu skapar i världsekonomin.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.