Sysselsättningsfasen
Interpellation 2016/17:411 av Lotta Finstorp (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-03-29
- Överlämnad
- 2017-03-30
- Anmäld
- 2017-03-31
- Sista svarsdatum
- 2017-04-20
- Svarsdatum
- 2017-04-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Innan valet berättade Socialdemokraterna gärna att de hade ett mycket bättre alternativ gällande sysselsättningsfasen, tidigare fas 3. För cirka ett år sedan kom också ett pressmeddelande om att inga nya arbetssökande skulle anvisas till sysselsättningsfasen. Dessa skulle i stället beredas andra möjligheter till stöd om de hade varit utan arbete under en längre period. I dag är exempelvis hela 15 procent öppet arbetslösa i Flens kommun.
Men vad har egentligen skett på området för inskrivna och för de företag som tidigare varit inblandade i sysselsättningsfasen?
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
- Vilka åtgärder har ministern och regeringen vidtagit för dem som står längst från arbetsmarknaden?
- Vad har dessa åtgärder resulterat i för de engagerade företagen och de inskrivna personerna i sysselsättningsfasen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:411
Webb-tv: Sysselsättningsfasen
Dokument från debatten
- Tisdag den 25 april 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:99
- Protokoll 2016/17:99 Tisdagen den 25 aprilProtokoll 2016/17:99 Svar på interpellation 2016/17:411 om sysselsättningsfasen
Protokoll från debatten
Anf. 8 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru ålderspresident! Lotta Finstorp har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen har vidtagit för dem som står längst från arbetsmarknaden samt vad dessa åtgärder resulterat i för de engagerade företagen och de inskrivna personerna i sysselsättningsfasen.
Jag har både den 21 februari och den 21 mars i år svarat på liknande frågor angående vilka åtgärder regeringen vidtagit för deltagare i den tidigare sysselsättningsfasen.
En aktiv arbetsmarknadspolitik innebär att arbetssökande ska ges tillgång till insatser som stärker deras möjlighet till jobb. Alla som kan arbeta ska arbeta, och det är regeringens främsta prioritering att fler människor ska komma i arbete.
Regeringen har sedan tillträdet lagt om arbetsmarknadspolitiken, med fokus på resultat i stället för detaljstyrning. För att bidra till en mer effektiv arbetsmarknadspolitik har regeringen förenklat och förtydligat det arbetsmarknadspolitiska regelverket och förbättrat möjligheterna till lokal samverkan.
Jobb- och utvecklingsgarantin är numera individanpassad, mindre detaljreglerad och utan faser. Långtidsarbetslösa har i dag möjlighet att utifrån det individuella behovet ta del av Arbetsförmedlingens hela verktygslåda av aktiva insatser. Möjligheten till studier har förstärkts, och införande och förstärkning av extratjänster har genomförts. Dessutom har moderna beredskapsjobb i de statliga myndigheterna införts och en utvidgning av traineejobb och yrkesintroduktionsanställningar för långtidsarbetslösa och nyanlända genomförts.
Regeringen har vidgat möjligheterna för arbetsträning och förstärkt arbetsträning för samtliga deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin som bedöms bli hjälpta av den insatsen. Många arbetsintegrerande sociala företag har bedrivit en verksamhet inom tidigare fas 3 som påminner om arbetsträning. De utvidgade möjligheterna till arbetsträning är på så sätt en viktig insats för att kunna tillvarata det arbete som bedrivs av fler befintliga arbetsintegrerande sociala företag men också ett sätt för Arbetsförmedlingen att fortsätta sitt samarbete med andra goda anordnare av insatser för arbetslösa.
Jag ser det värdefulla arbete som bland annat de arbetsintegrerande sociala företagen gör för individer som varit arbetslösa under en längre tid. Regeringens ambition är att dessa företag ska växa och bli fler och således kunna fortsätta sitt arbete med att stödja, stärka och skapa meningsfull sysselsättning för personer med svag ställning på arbetsmarknaden. Individer har olika behov och olika förutsättningar, och vi behöver därför kunna erbjuda en bred palett av insatser.
Beroende på arbetsmarknadsläge och individuella förutsättningar ska Arbetsförmedlingen bedöma vilka insatser som är mest lämpade och effektiva för att individen ska kunna lämna arbetslöshet för arbete eller studier.
Sedan regeringsskiftet har antalet sysselsatta ökat kraftigt, arbetslösheten minskat och antalet inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin blivit färre. Inte minst är utvecklingen positiv vad det gäller jobbgarantin för ungdomar. Även andelen som fått arbete efter etablering har ökat, trots den stora ökningen av antalet inskrivna deltagare i etableringsuppdraget. Men jag är fortfarande inte nöjd. Jag tror att Arbetsförmedlingen kan bli än bättre och att fler arbetssökande kan ta del av meningsfulla aktiviteter som stärker deras möjligheter till arbete eller utbildning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen fortsätter att noga följa Arbetsförmedlingens arbete med förändringen i jobb- och utvecklingsgarantin och avvecklingen av fas 3.
Anf. 9 Lotta Finstorp (M)
Fru ålderspresident! Tack, ministern, för svaret! Jag vill börja med några kommentarer till det svar jag fått.
Ministern konstaterar att hon har besvarat liknande interpellationer både den 21 februari och den 21 mars i år. Det är egentligen inte så anmärkningsvärt att de nu kommer tätt. När vi är ute på studiebesök är det precis de frågorna som tas upp. Man kan också se i medierna att de ersättningsinsatser som utlovades i valrörelsen inte har kommit på plats fullt ut. Det är många som fortfarande finns hemma utan att ha sysselsättning. Jag blir glad och det är klädsamt när ministern säger att hon fortfarande inte är nöjd. Därför ser jag fram emot den här debatten där ministern kan vidareutveckla svaret som finns här.
I valrörelsen lyftes traineeplatser och extratjänster fram av er socialdemokrater som storslagna ersättare för fas 3. LO uttryckte att de skulle fira när fas 3 gick i graven. Vallöftet var uppemot 25 000 extratjänster inom vård och omsorg och ca 6 000 i skolan. Det har fått skalas ned. I februari 2017 var ungefär 1 procent av de utlovade traineeplatserna tillsatta. Nästa år räknar regeringen med 2 600 extratjänster. Det vore intressant att få ministerns kommentarer direkt om hur det ser ut framöver och också till 2018.
Vad är problemet? Varför blir det inte fler som kommer till? Sverige går som tåget. Det är högkonjunktur, och det är väldigt många som har arbete. Men de som fanns inom sysselsättningsfasen tidigare hade stått väldigt långt ifrån arbetsmarknaden under en lång tid. De har svårt att i dag komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Det finns ett behov av den här sortens extratjänster och traineeplatser. Kärt barn har många namn. Det har hetat olika genom åren: plusjobb, beredskapsjobb och så vidare. Behovet kommer alltid att finnas, och det finns framför allt i dag.
Sedan fas 3 inte längre används anvisas allt färre långtidsarbetslösa till idéburna verksamheter. Det är också en fråga som ofta har kommit upp i kammaren. Det är svårt att generalisera. Men många av de idéburna verksamheterna och sociala företag gjorde ett väldigt bra arbete med dem som under många år hade stått utanför arbetsmarknaden. Att avveckla fas 3 genom det vallöfte ni hade har försatt många av dessa människor i ovisshet. De sitter i dag i stället hemma och kommer inte ut och har en sysselsättning som de uppskattar. Det skulle jag vilja att ministern vidareutvecklar.
Jag tänker också på att ungefär en fjärdedel av dem som lämnat sysselsättningsfasen har fått jobb. Det är oerhört positivt. Men de flesta har också någon form av stödanställning. En stor andel av dem som fanns i fas 3 är utrikes födda, över 55 år eller har funktionshinder som medför begränsad arbetsförmåga. Eftersom det går väldigt bra för Sverige finns det många i arbete. Väldigt få inrikes födda svenskar är arbetslösa. Den här gruppen hamnar kanske ännu mer utanför när det är högkonjunktur.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har en tanke om Finsamförbunden. Jag tycker att de gör ett väldigt bra arbete och har ett intressant koncept där man lägger ihop pengarna. Det gäller just för de personer som har många kontakter inom både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Den strukturen är väldigt adekvat för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Har Finsamförbunden involverats ytterligare för dem som tidigare fanns i fas 3 och som har begränsad arbetsförmåga?
Anf. 10 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Fru ålderspresident! Låt mig först säga att det är helt oacceptabelt att arbetslösa människor under en längre tid hänvisas till sysslolöshet och inte har en registrerad aktivitet. Jag ser väldigt allvarligt på att den gruppen tycks växa inom Arbetsförmedlingen. Det är också en av de viktigaste frågorna i min dialog med Arbetsförmedlingen. En sådan utveckling kan vi inte ha. Det är helt oacceptabelt.
Lotta Finstorp frågar mig om hur extratjänsterna växer till. Jag kan glädjande berätta att de nu växer till i väldigt god takt. Det var trögt i starten. Jag var med även på den tiden vi hade plusjobb. Det tog också tid. Det ligger lite grann i sakens natur att riktiga jobb där människor ska utföra riktiga arbetsuppgifter till avtalsenlig lön tar lite längre tid att komma överens om än om man bara ska placeras och utföra arbetsuppgifter utan lön och utan anställning.
Nu verkar det som att de växer till i ganska god takt. Det är min bedömning att de prognoser vi har presenterat tidigare kommer att hålla när det gäller extratjänsterna. Det är en viktig möjlighet för många som står långt ifrån arbetsmarknaden. Jag vill särskilt peka på könsaspekten. När det gäller de hittillsvarande lönestöden, och framför allt nystartsjobben, är det en övervägande majoritet män som tar del av dem. För extratjänsterna ser vi emellertid hittills att det är en majoritet kvinnor som tar del av dem. Det är viktigt att de olika arbetsmarknadspolitiska insatserna kommer både kvinnor och män till del på ett jämställt och likvärdigt sätt.
När det gäller traineejobben, som Lotta Finstorp också tar upp, är det bara att erkänna att de utformades i en situation som vi hade innan regeringen tillträdde, med en skyhög ungdomsarbetslöshet. Även ungdomar med gymnasiekompetens var arbetslösa. Då utformade vi en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som riktade sig till ungdomar med gymnasiekompetens. Hela den målgruppen har förvunnit. De har fått jobb, vilket är alldeles utmärkt. Det är en av förklaringarna till att det är väldigt få traineejobb.
När det gäller personer som står långt ifrån arbetsmarknaden ser jag, som jag sa i mitt svar, att arbetsintegrerande sociala företag är väldigt viktiga aktörer. Min uppfattning är att de ska användas mer än vad man gör i dag. Det är också en av de frågor som jag har en nära dialog med Arbetsförmedlingen om.
När det gäller att komma ut på arbetsmarknaden tror jag att utbildning är en viktig del. Vi har öppnat en möjlighet för alla personer i gamla fas 3 att studera med bibehållen ersättning. Men vi kan konstatera att det är ganska få som utnyttjar den möjligheten. I dialog med Arbetsförmedlingen ges förklaringen att arbetsförmedlarna inte har haft någon vana eller kunskap i att motivera till utbildning eftersom de under åtta års tid inte skulle göra det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu har Arbetsförmedlingen antagit en strategi för hur de ska motivera fler till utbildning. Det välkomnar jag. Detta är ett av de områden där vi verkligen skulle kunna prestera bättre än vad vi gör i dag inom arbetsmarknadspolitiken, det vill säga att motivera och få över fler personer till reguljär utbildning. När vi ser till de arbetslösas sammansättning är gruppen med kort utbildning väldigt stor. Där är utbildning inte den enda lösningen men självklart en viktig pusselbit.
Anf. 11 Lotta Finstorp (M)
Fru ålderspresident! Tack, ministern, för inlägget!
När det är högkonjunktur är det naturligtvis lättare att få jobb, få in ungdomar på arbetsmarknaden och så vidare. Men vi vet att om några år - det är svårt att säga när det blir - kommer det en lågkonjunktur. Då måste människor ha fått redskapen för att kunna finnas på den reguljära arbetsmarknaden så långt det är möjligt.
Jag tänker på det ministern säger om att det är svårt att få kanske framför allt ungdomar som gått ut gymnasiet att gå vidare i utbildning samtidigt som de arbetar i till exempel traineetjänsterna. Finns det en risk att de inte vill utbilda sig i dag när det är högkonjunktur? Kommunerna tar in alla som vill arbeta inom till exempel hemtjänst. De får arbete trots att de inte har adekvat utbildning. Kan det vara ett hinder för att de vill anstränga sig ytterligare, utbilda sig och ta en examen i det som de ska arbeta med? Det är bara en tanke som jag har när jag står och lyssnar.
Hade man inte kunnat ha kvar de ideella organisationerna för de personer som står allra längst ifrån? Även om en kommun har behov av extratjänster och tar in fler kommer den procent som står väldigt långt ifrån att ha det oerhört tufft även i ett offentligt arbete. De kanske behöver ha en sysselsättning som är mindre stressande där de får ett stort stöd av dem som de arbetar tillsammans med. Jag vill höra lite mer om det. Vad jag förstod av vad ministern sa ska Arbetsförmedlingen även ha kvar dessa anordnare som tidigare fanns.
Jag läste en artikel om fas 3-anordnare, som det tidigare hette. Det gäller till exempel Hela Människan i Tumba, som var en väldigt stor anordnare. De hade 50-60 personer, och i dag är det 1 person kvar. Möjligtvis är det just i dag inte någon kvar. Människor ringer och frågar om de inte kan få komma tillbaka och så vidare. I stället sitter de nu bara hemma ensamma om dagarna. Jag förstår inte varför man inte skulle kunna fortsätta att ha detta som en grund för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden.
I regeringens vårproposition kan jag inte se att det finns någon konkret politik för att minska jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda. Det är den som blir större och större. Den som är inrikes född har lätt att få arbete i dag eftersom det råder högkonjunktur, men den som är utrikes född har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det är uppenbart att den traditionella arbetsmarknadspolitiken inte har lyckats minska klyftan. I vårpropositionen är det bara 10 procent av regeringens satsningar som exempelvis går till integration i skolan. Det är där vi måste börja få in alla människor när det handlar om arbetsmarknaden, och gärna med mycket mer prao än vad vi har i dag. Det är en fundering jag har: Varför är det en sådan liten andel av vårpropositionen som innehåller jobbsatsningar för integration?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nya jobb växer fram i mindre företag, och skatter är styrmedel för att förändra beteende. Då är det konstigt att när arbetsmarknadsministern kämpar för att fler människor ska få arbete lägger näringsministern och finansministern pålagor på de företag där vi vet att man kan få arbete. Fyra av fem nya jobb kommer i de mindre företagen. När man har en regering som har ett jobbmål om att ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 tycker jag att det blir konstigt att man inte försöker hitta hängrännan mellan arbetsmarknadspolitiken och företagarpolitiken. Det skulle jag gärna vilja ha en kommentar från ministern till.
Anf. 12 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Fru ålderspresident! När det gäller frågan om varför ungdomar tar jobb i stället för att utbilda sig är det naturligtvis svårt att veta det. Ofta minskar andelen sökande när arbetsmarknaden är god. Men samtidigt tror jag att alla som har ögonen någorlunda öppna ser vilket enormt kompetensbehov som finns och vilken god arbetsmarknad som finns också varaktigt om man skaffar sig yrkesutbildning inom de många yrken - nästan alla - där det råder brist. Jag är alltså inte jätteorolig på den punkten - utan att ha så väldigt mycket belägg för hur utvecklingen ser ut där.
Jag delar uppfattningen att det finns personer som står så pass långt ifrån arbetsmarknaden att det kanske inte ens är aktuellt med en anställning utan i stället handlar om en arbetsträning med stöd. Därför är min uppmaning till Arbetsförmedlingen, vars ledning jag hade möte med senast i går, att säkerställa att man kan använda de arbetsintegrerande sociala företagen på ett mer långsiktigt sätt när det gäller arbetsträning med stöd. Vi vet att många av dem är väldigt bra på att göra just det.
Lotta Finstorp frågade tidigare om Finsam och samordningsförbunden. Jag har positiv erfarenhet av Finsam och samordningsförbunden. Jag tror att det finns mer att hämta av att göra denna samordning så att man kan göra mer skräddarsydda lösningar för personer som har en komplex problematik och där det inte är ovanligt att det finns en sjukdomsbild eller en långtidssjukskrivning i bakgrunden. Det handlar om personer som därför är i en situation där de behöver särskild hjälp in på arbetsmarknaden. Detta ser jag positivt på.
När det gäller den fortsatta inriktningen framåt och vårpropositionen anger den, som Lotta Finstorp väl vet, ramarna för den kommande budgetpropositionen. Men jag kan lova att vi kommer att hålla fast vid den politik som har lett till att utrikes födda är den grupp som ökar sin sysselsättning mest på arbetsmarknaden. Det gäller framför allt utrikes födda kvinnor. Detta är en politik som vi vill se fortsätta. Vi behöver göra ännu mer, men det har redan tydligt vänt i rätt riktning.
Det kom nya AKU-siffror i dag som är positiva. Sysselsättningen överraskar uppåt, och arbetslösheten överraskar nedåt. Det går alltså i hög grad i rätt riktning på svensk arbetsmarknad.
Vi har en politik som har lett till att andelen nyanlända som efter den tvååriga etableringsperioden kommer i arbete eller utbildning har ökat trots att vi har många fler personer i det så kallade etableringsuppdraget. Det kommer att peaka i år med det allra största antalet. När jag tillträdde var det 27 procent som gick vidare till arbete eller studier, och nu är det 33 procent. Det är min avsikt att fortsätta att arbeta för att denna andel kommer att öka.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Utvecklingen går i rätt riktning. Vi kommer att fortsätta att föra en politik som förstärker detta, för det finns naturligtvis fortfarande utmaningar.
När det gäller små företag har regeringen just aviserat förslag om att den som anställer sin första anställda får en kraftig skatterabatt på denna anställning, ett så kallat växa-stöd. Det innebär att det blir ungefär 63 000 kronor billigare än annars att anställa sin första anställda. Vi vet att många små företag drar sig för det första steget att anställa sin första person.
Anf. 13 Lotta Finstorp (M)
Fru ålderspresident! Det är bra. Växa-stöd är säkert väldigt bra. Men då kan man inte å andra sidan signalera 3:12-regler som kommer att bli mycket tuffare för företag, för då kommer de inte att våga anställa i alla fall. Alltihop hänger liksom ihop.
Det är glädjande att fler utrikes födda har fått arbete. Jag kommer från en kommun, Flens kommun, där vi har 16,1 procents arbetslöshet. 40 procent är utrikes födda. Det ser väldigt olika ut i landet, och vi bor alltså bara en timme från Stockholm. Det behövs verkligen åtgärder.
Jag har en fråga om moderna beredskapsjobb i staten. Jag träffade nyligen en personalchef för en myndighet, som verkligen hade försökt. Hon hade skrivit en kravspecifikation till sin lokala arbetsförmedling eftersom hon såg att det fanns uppgifter som inte utfördes. Hon fick då tillbaka tolv svar med förslag på personer som aldrig skulle kunna utföra dessa uppgifter. Hon var lite bekymrad. Hon kommer från en kommun där hon har jobbat som personalchef, och hon sa: Vi i kommunen är vana vid att ta emot personer som ska få in en fot på arbetsmarknaden och så vidare. Men i myndigheten är det svårt att få en acceptans för detta.
Jag skulle vilja höra lite grann om hur det här ser ut. Hur många har kommit in, och hur ser det ut framöver?
Små och medelstora företag skapar fyra av fem arbetstillfällen i Sverige. Det är viktigt att ha med sig i alla reformer som ska göras. Nu ska extratjänsterna komma in även i friskolor och i privatägda vårdinrättningar. Det betyder att samma regering som genom vinsttak vill få bort privata välfärdsföretag nu behöver dem för att komma närmare numerären av extratjänster som utlovades inför valet 2014.
Anf. 14 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Fru ålderspresident! Jag har tyvärr inte de senaste siffrorna när det gäller de moderna beredskapsjobben med mig, men utvecklingen går framåt. Jag känner mig också trygg med att vi kommer att klara de målsättningar som är gjorda.
Staten är inte van att anställa på det här sättet. Det är bland annat därför vi har gjort denna särskilda satsning. Om man förväntar sig att det privata näringslivet, som är de som är bäst på att anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, och kommuner och landsting, som är näst bäst, ska göra detta måste också staten, som brukar vara sämst på det, gå före och visa med ett exempel att man är beredd att ta sin del av ansvaret. Därför gör vi det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag delar uppfattningen att små och medelstora företag står för en viktig del av jobbtillväxten. Där finns ett gott samarbete - det är det som kallas för jobbsökande - med Arbetsförmedlingen som har varit så framgångsrikt att det nu har permanentats och blivit ett viktigt sätt att jobba. Det hjälper verkligen arbetsgivarna att finna rätt kompetens och att många gånger hitta jobb till personer som man inte säkert visste från början att man skulle hitta jobb till.
Fru ålderspresident! Avslutningsvis vill jag bara säga att Lotta Finstorp har fel på en punkt: Regeringen vill inte avskaffa privata aktörer inom välfärden, men vi vill säkerställa att skattepengar går till det de är avsedda för och inte försvinner till skatteparadis eller i privata fickor.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.