Sysselsättningseffekter av slopad nedsättning av socialavgifterna för unga

Interpellation 2014/15:76 av Jan Ericson (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

Regeringens mål är att Sveriges ska ha den lägsta arbetslösheten i EU år 2020. För att uppnå detta föreslås förändringar på inkomstskatte- och socialavgiftsområdet, däribland slopad nedsättning av socialavgifterna för unga.

Det första jobbet är ofta det viktigaste, eftersom det öppnar dörren in på arbetsmarknaden. Sedan 2006 har alliansregeringen fört en aktiv reformpolitik för fler jobb. En viktig reform i detta har varit nedsättningen av socialavgifterna för unga. Nedsättningen har inneburit att fler företag har vågat anställa en ung person med begränsad eller ingen arbetslivserfarenhet. Enligt IFAU har nedsättningen bidragit till att skapa ca 6 000–10 000 nya jobb.

I regeringens budgetproposition för 2015 föreslås slopad nedsättning av socialavgifterna för unga. Samtidigt beskriver man i promemorian Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015 att några av de svåraste utmaningarna för Sverige är att få in unga som saknar gymnasieutbildning, utrikes födda eller personer med nedsatt arbetsförmåga på arbetsmarknaden. Det vill säga grupper som tack vare Alliansens nedsättning har fått in en fot in på arbetsmarknaden.

I promemorians konsekvensanalys medges samtidigt att förslaget leder till kännbara effekter på kort sikt. Departementet bedömer bland annat att företagens vinster kommer att minska och att det ökade socialavgiftsuttaget övervältras på lönekostnaderna, vilket kan resultera i lägre löner. Den totala kostnaden kommer öka med nära 4 000 kronor i månaden per anställd och månad.

Jag finner det mycket oroande att regeringen vill öka kostnaden för att anställa unga. Därför vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

Vilka sysselsättningseffekter kommer en slopad nedsättning av socialavgifterna för unga att få?