Synen på brottsoffer i sexuell kommersiell exploatering
Interpellation 2024/25:127 av Märta Stenevi (MP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-10-20
- Överlämnad
- 2024-10-21
- Anmäld
- 2024-10-22
- Svarsdatum
- 2024-11-08
- Besvarad
- 2024-11-08
- Sista svarsdatum
- 2024-11-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Den 18 oktober var EU:s dag mot människohandel – en dag som är tänkt att sätta ljus på och främja arbetet mot den hänsynslösa kriminalitet som människohandeln utgör.
Människohandel med kvinnor som utsätts för sexuell kommersiell exploatering är utbredd i hela Europa, så även i Sverige. Kvinnorna som utsätts har ofta lurats till Sverige med löfte om arbete, bara för att upptäcka att de i stället med våld, hot och tvång befinner sig i prostitution. Detta innebär brutala och upprepade övergrepp, och kvinnorna saknar ofta tillgång till sitt pass eller pengar att köpa biljett hem för. Systematiken är välkänd, och det har varit en prioriterad fråga för tidigare regeringar att stoppa handeln med människor och med kvinnors kroppar.
Sverige har en mycket tydlig sexköpslag. Det är den som köper sex som begår ett brott, inte den som utsätts för övergreppet. Detta är en lagstiftning som vi i Sverige med rätta varit stolta över och som tjänat som exempel för andra länder. När sexköpslagen infördes var den ett genombrott i synen på utsatta kvinnor som brottsoffer, inte som brottslingar.
Men nu vittnar både utsatta kvinnor och de personer som arbetar närmast dem om ett skifte. I Dagens Juridik publicerades den 18 oktober en debattartikel författad av företrädare för fyra organisationer som under lång tid arbetat med att hjälpa brottsoffren, som civilsamhälle och som målsägandebiträden. Det är en alarmerande bild man målar upp. Man beskriver hur fem av sju människohandelssektioner lagts ned. Man berättar om hur de kvinnor som utsatts för människohandel sedan en tid tillbaka i allt högre utsträckning nekas målsägandebiträde och betänketid. Man beskriver hur polisen varken ger de utsatta kvinnorna möjlighet till juridisk information, betänketid, skyddat boende eller fysiskt och psykiskt stöd. I stället låser polisen in dem på förvaret med hänvisning till att de ägnat sig åt ”försörjning på ett sätt som gynnar kriminalitet och påverkar rättssystemet negativt”.
Kvinnor utsatta för människohandel, som är offer för den organiserade brottsligheten och för dess kunder, behandlas som kriminella och nekas det stöd som offer för människohandel har rätt till enligt Europarådets människohandelskonvention.
Vid människohandel och sexuell kommersiell exploatering finns det två parter som är kriminella: de som ligger bakom människohandeln, och de män i Sverige som köper sex av offren för människohandeln. Kvinnorna som utsätts är däremot brottsoffer, enligt svensk lagstiftning.
Att våra rättsvårdande myndigheter på det här sättet bemöter brottsoffer som kriminella är mycket allvarligt och riskerar att underminera såväl sexköpslagen som arbetet mot organiserad brottslighet. Förfarandet som beskrivs av civilsamhället innebär att polisen går miste om många möjligheter att lagföra de kriminella som organiserar människohandeln och som berikar sig på andra kriminellas köp av grova övergrepp och våldtäkter. Men framför allt innebär bemötandet att människor, ofta kvinnor, utsatta för upprepad brottslighet, förnedrande övergrepp och tvång, nekas hjälp och i stället behandlas som om de vore kriminella – trots att de är brottsoffer.
Den 15 oktober stod justitieministern i riksdagens plenisal och hävdade att regeringen har ett brottsofferperspektiv på rättssystemet. Verkligheten tyder dock på något helt annat.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:
- Har statsrådet uppmärksammat den förändring som skett i polisens bemötande och agerande, och är den i så fall sanktionerad av regeringen?
- Anser statsrådet att offer för människohandel är att betrakta som personer som gynnar kriminalitet och påverkar rättssystemet negativt?
- Anser statsrådet att det vore rimligt att kräva av polisen att alla brottsoffer bemöts med respekt och att de ges de rättigheter de har enligt Europarådets människohandelskonvention?
- Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra situationen för offer för människohandel och för att stärka deras rättigheter som brottsoffer i det svenska rättssystemet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:127
Webb-tv: Synen på brottsoffer i sexuell kommersiell exploatering
Dokument från debatten
- Fredag den 8 november 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:27
- Protokoll 2024/25:27 Fredagen den 8 novemberProtokoll 2024/25:27 Svar på interpellation 2024/25:127 om synen på brottsoffer i sexuell kommersiell exploatering
Protokoll från debatten
Anf. 94 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Märta Stenevi har frågat mig om jag har uppmärksammat en förändring i polisens bemötande och agerande gällande brottsoffer i sexuell kommersiell exploatering och om den förändringen i så fall är sanktionerad av regeringen, om jag anser att offer för människohandel är att betrakta som personer som gynnar kriminalitet och påverkar rättssystemet negativt, om jag anser att det vore rimligt att kräva av polisen att alla brottsoffer bemöts med respekt och ges de rättigheter de har enligt Europarådets människohandelskonvention samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra situationen för offer för människohandel och stärka deras rättigheter som brottsoffer i det svenska rättssystemet.
Jag vill börja med att tacka för ledamotens engagemang och möjligheten att få diskutera en viktig fråga inom ett område där regeringen gör satsningar för att flytta fram positionerna. För mig och denna regering är det av största vikt att personer som är utsatta för prostitution eller människohandel får det skydd, det stöd och den hjälp som de behöver från alla samhällets instanser. Jag kan inte kommentera hur arbetet bedrivs vid en enskild myndighet men kan försäkra ledamoten att det för regeringen är centralt att brottsoffer kan åtnjuta de rättigheter de har enligt Europarådets konvention om bekämpande av människohandel.
Genom sexuell exploatering och prostitution utnyttjas människor, oftast kvinnor som redan befinner sig i en utsatt situation, på ett cyniskt och hänsynslöst sätt. Regeringen anser att det länge har varit för stort fokus på gärningspersonen. Det är något som behöver ändras, inte bara i förhållande till den organiserade brottsligheten utan även när det gäller skyddet för exempelvis kvinnor och barn.
Offer för människohandel är ofta individer som redan lever med en särskild utsatthet. Det kan vara ekonomisk utsatthet eller att personen saknar uppehållstillstånd eller har en funktionsnedsättning. Denna regering är tydlig med att den som utsätts för prostitution eller människohandel alltid är ett brottsoffer.
Brottsoffermyndigheten redovisade i juni regeringsuppdraget att kartlägga samhällets samlade stöd till brottsoffer, och redovisningen är ett viktigt underlag för vidare åtgärder på området. Polismyndigheten har enligt förundersökningskungörelsen (1947:948) skyldighet att informera den som utsatts för brott om vilket stöd och skydd som finns i samhället. Polismyndigheten arbetar löpande med att förbättra information och stöd till brottsoffer, och polisens arbete är anpassat för att kunna hjälpa individer med olika behov av skydd.
Jag företräder en regering där arbetet mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel är högt prioriterat.
Under 2024 har regeringen tilldelat Jämställdhetsmyndigheten totalt 23,5 miljoner kronor för arbetet mot sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel. Östersjöstaternas råd har 2024 fått ett tillskott på 2,8 miljoner kronor för att stärka arbetet mot människohandel för sexuella ändamål och mot efterfrågan.
I budgetpropositionen för 2025 har regeringen föreslagit en förstärkning av stödet till utsatta för prostitution med 10 miljoner kronor under 2025 och aviserat ett beräknat belopp på 5 miljoner under 2026. Som underlag för åtgärder finns förslag från Jämställdhetsmyndighetens rapporter samt betänkandena Ut ur utsatthet (SOU 2023:97) och Sexuellt utnyttjande i pornografiska syften (SOU 2023:98) som regeringen mottog 2023 och som nu bereds inom Regeringskansliet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen ska ta fram en ny nationell handlingsplan mot prostitution och människohandel för åren 2025-2027. Vidare tillsätter regeringen ett sändebud, med ställning som ambassadör, som ska företräda Sverige i det internationella samarbetet mot människohandel och människoexploatering, inklusive som en del av den organiserade brottsligheten.
Anf. 95 Märta Stenevi (MP)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag vill också passa på att tacka för det stora engagemang statsrådet alltid visat för kvinnor och barn utsatta i människohandel och prostitution.
De åtgärder som statsrådet listar i sitt svar är i mångt och mycket väldigt bra. Det finns dock ett problem: Om det som civilsamhället larmar om stämmer kommer inte dessa satsningar att nå brottsoffren eftersom de inte ses som brottsoffer av de poliser de möter.
Det larm som föranleder min fråga kommer från dem som jobbar allra närmast offren för människohandel. De representerar både civilsamhälle och rättssystem. Det de vittnar om är att polisen inte längre vill prioritera att utreda misstänkt människohandel. De vittnar om att offren bemöts på ett sätt som gör att offren upplever att de är misstänkta för brott snarare än målsägande. De vittnar om att allt fler kvinnor låses in på förvar i väntan på utvisning i stället för att erbjudas skyddat boende, vård och det stöd de har rätt till.
Om detta stämmer, vilket jag ändå tror att vi måste utgå från, får det flera väldigt oroväckande konsekvenser. Dels undergräver det sexköpslagens legitimitet ifall rättsvårdande myndigheter inte erkänner offrens status som brottsoffer, dels innebär det att brott inte utreds och att människohandlare därför går fria - för att inte tala om sexköpare.
Men kanske viktigast av allt: Kvinnor som redan har utsatts för vidriga trauman och utnyttjats på det mest cyniska sätt av människohandlare och svenska sexköpare berövas sedan också sina rättigheter av svenska myndigheter. Det är väldigt allvarligt om detta sker, och jag tror att vi alla är överens om att det är fullständigt oacceptabelt.
Jag är fullt med medveten om att statsrådet inte har möjlighet att kritisera polisen i den här debatten. Det är jag inte heller ute efter. Men jag vill fråga: Hur reagerar statsrådet på de här uppgifterna? Tar hon dem på allvar? Kommer hon att vidta åtgärder för att utreda om uppgifterna stämmer, och vad vill hon i så fall göra för att stävja detta och återupprätta arbetet för brottsoffren?
Anf. 96 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka interpellanten för det engagemang som jag vet att hon också känner för de här frågorna, ett engagemang som jag uppskattar därför att jag tror att det är viktigt att vi jobbar brett med de här frågorna för att kunna få till en förändring som inte sällan ligger på generell attitydnivå i vårt samhälle.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellanten berättar om signaler som hon har fått från civilsamhället gällande en förändring i bland annat bemötande av brottsoffer. Jag kan berätta för interpellanten att jag har nåtts av samma signaler. Det är också en förändring som jag har fått berättat för mig har skett under ett flertal år.
Precis som jag sa i mitt inledande svar är regeringens hållning att de personer som utnyttjas i prostitution och människohandel är personer som väldigt ofta befinner sig i en utsatt situation och att det är fråga om brottsoffer.
Jag nämnde några åtgärder i mitt inledande svar som bland annat handlar om att ta ett helhetsgrepp och ta fram en ny strategi för just prostitution och människohandel. Men jag tror att vi generellt behöver höja brottsofferstatusen i vårt samhälle, inte minst när det gäller de brott där just kvinnor och barn drabbas.
Jag ser det som ett stort problem att vi i dag har en väldigt stor straffrihet för den här typen av brott. När det gäller specifikt människohandelsbrottet har vi knappt några fällande domar alls. Jag var själv delaktig i ett människohandelsmål som resulterade i en fällande dom 2019, men såvitt jag vet är det inte många fällande domar gällande människohandel som har kommit sedan dess. Detta påverkar såklart attityderna kring den här typen av brott. Blir det inga fällande domar eller sanktioner när man begår den här typen av brott sänder det såklart signaler. Det kan också påverka vilka prioriteringar som görs.
Jag nämnde några åtgärder från regeringens sida som riktar sig specifikt mot prostitution och människohandel. Men jag vill i det här sammanhanget också betona behovet av ett rättsväsen som mäktar med den situation som vi har, där vi har en gängbrottslighet som tar väldigt mycket syre i den offentliga debatten och där det då alltid finns en risk att andra viktiga brott och annan grov brottslighet glöms bort.
Regeringen har i budgeten satsat mycket resurser på rättsväsendet. Självklart behöver vi följa upp att de här resurserna säkerställer att det inte bara är gängbrottsligheten som kan hanteras utan även annan brottslighet.
Anf. 97 Märta Stenevi (MP)
Fru talman! Jag ska börja med att säga att jag helt delar bilden av att det här inte är ett nytt fenomen. Beskrivningen av hur till exempel Polisregion Syd agerade kom redan under min tid som jämställdhetsminister. Det som är allvarligt nu och som flera advokater och civilsamhället förde fram i en debattartikel i oktober är att det ökar och att det har spritt sig till väldigt stora delar av landet där man inte har mött de här attityderna tidigare. Det ser jag som väldigt allvarligt. Vi reagerade starkt på de uppgifterna redan då, men om det nu dessutom får spridning och vi ser att polisen lägger ned människohandelsenheter har vi ett problem som växer.
På samma sätt är det ett jätteproblem, precis som jämställdhetsministern pekar på, att det är så få fällande domar. Det är klart att om vi dessutom får en situation där vittnen skickas ut ur landet innan de har beretts möjlighet att ens delta i förundersökningen kommer det att bli ännu svårare.
Fru talman! Jag ska också säga att jag har stora förhoppningar på statsrådets engagemang för våldsutsatta kvinnor. Jag vet att det inte är möjligt att stå i en sådan här debatt och kritisera en myndighet, och jag vet av egen erfarenhet att en jämställdhetsminister i vissa frågor är något bakbunden och tvingas arbeta genom andra statsråd för att komma framåt i sina frågor. Så har det tyvärr alltid varit. Men jag vädjar till statsrådet att ta striden med sina kollegor och ta striden med Sverigedemokraternas patologiska hat mot människor födda utanför Sverige. Och jag vädjar till statsrådet att bakom kulisserna, när kamerorna är avstängda, ta de här uppgifterna på allvar och kräva av sina kollegor att de utreder vad som pågår inom polisen och sedan agerar mot missförhållandena.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag skulle vilja be alla som lyssnar och alla här i rummet att en kort stund föreställa sig vad det är de här kvinnorna går igenom.
Föreställ dig att du blir förälskad. Du luras till Sverige med löfte om arbete. Hemma har du ett litet barn som du inte kan försörja. Du har lämnat barnets pappa eftersom han misshandlade dig och du var rädd för ditt barns säkerhet. Nu ser du en möjlighet att skapa ett bättre liv för dig själv.
Väl framme i Sverige finns det dock inget jobb. Här finns en smutsig lägenhet och mer våld. Du har inte längre något pass, du har inga pengar och din nya pojkvän är nu din fångvaktare. Här i Sverige finns inget jobb, ingen framtid och inga pengar till ditt barn. Men här finns en lång rad våldsamma svenska män som tvingar sig på dig. De köper våldtäkter som pågår dag efter dag, och du ser inget slut på våldet och förnedringen.
Så en dag händer något. Polisen kommer. En vänlig socialsekreterare är med. Hon förklarar för dig att det du har utsatts för är ett brott och att du har rätt till hjälp. Man kan föreställa sig att du då känner en svag strimma av hopp.
Men, fru talman, nästa sak som händer är att du i stället för att erbjudas plats på skyddat boende eller vård blir inlåst. Polisen som låser in dig hänvisar till att du ägnat dig åt "försörjning på ett sätt som gynnar kriminalitet och påverkar rättssystemet negativt". På gammal svenska har du uppvisat bristande vandel. Du ska ut ur landet. Du får ingen vård, inget skydd, inte ens möjlighet att vittna mot dina förövare. Du behandlas som en kriminell.
Fru talman! Av hela mitt hjärta önskar jag att ingen av oss någonsin kommer att behöva uppleva detta. Men det är verklighet för kvinnor i Sverige. Och om det stämmer att detta ökar är det mycket allvarligt, och det måste stoppas.
Fru talman! Jag vädjar till statsrådet att ta strid för att kvinnor som utsätts för brott i Sverige ska tillerkännas sin rätt till säkerhet och trygghet från våld, sexuellt våld och människohandel - alldeles oavsett var de är födda.
(Applåder)
Anf. 98 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! Jag vill tacka interpellanten för att hon visar på vad det är för situationer det ofta handlar om här.
Jag skulle vilja bredda bilden med att säga att det som interpellanten pekar på är en typ av situation. Vi har också en situation med unga flickor, som det ofta är, som är uppvuxna i Sverige men kanske har ett bagage där de varit utsatta för sexuella övergrepp och trauma som skapat en situation där de lättare blir offer för människohandlare och kopplare och helt enkelt hamnar i att de säljer sin kropp.
Jag känner också stor oro över att en ny rapport från Ecpat visar på att fler och fler ungdomar hamnat i ett tänk där man inte tycker att det är en sådan stor grej att sälja sin kropp eller att köpa sexuella tjänster. När vi tittar på det längre loppet ser vi vad det här gör med unga människor, med kvinnor, och vad det gör med ens syn på sin kropp och ens självkänsla när man är utsatt i prostitution och såklart allra mest när det gäller människohandel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi behöver arbeta med de här frågorna. Vi behöver arbeta med de här attityderna för att se till att det blir en förändring och att vi inte backar i det här arbetet.
Som jag sa inledningsvis och som interpellanten har uttryckt förståelse för kan jag inte gå in och prata om hur en myndighet ska lägga upp sitt arbete, men jag vill verkligen betona regeringens syn på dessa frågor.
Regeringen har tillsatt en utredning om det som kallas bristande vandel, som har fått stor medial uppmärksamhet. I Tidöavtalet angavs att prostitution skulle ses som en del av detta. Jag vill vara noga med att säga att ordet prostitution inte finns med i direktiven till denna utredning.
Det som interpellanten berättar om hur personer avvisas från vårt land är något som sker enligt en lagstiftning som faktiskt har funnits ganska länge. Man avvisas från landet när man inte anses ha en hederlig försörjning, och kvinnor har under ganska lång tid avvisats från Sverige just på grund av att de befinner sig i prostitution.
Var utredningen om vandel kommer att landa kommer jag inte att försöka förutsäga här i dag, men jag vill vara tydlig med att regeringen kommer att fortsätta ta strid för dem som är utsatta. Jag hoppas att de åtgärder vi nu har vidtagit genom att ta fram en ny nationell strategi och inte minst genom att tillsätta en ambassadör kommer att få konkret betydelse för attityder och även konkreta resultat när det gäller denna typ av problematik.
Anf. 99 Märta Stenevi (MP)
Fru talman! Tack igen, statsrådet, för att du lyfter de barn och unga och kvinnor som faller offer här i Sverige. Mitt bekymmer är att det efter de signaler som gavs redan i samband med Tidöavtalet och diskussionerna då, i kombination med att vi ser att detta ökar, finns ett signalsystem som gör att man inte erkänner de rättigheter som finns.
Att denna lagstiftning borde ha ändrats för länge sedan är vi fullständigt överens om. Nu är frågan om lagstiftningen snarare kommer att gå åt andra hållet.
Jag är väldigt tacksam för att statsrådet understryker att prostitution inte i sig handlar om vandel utan att de drabbade är brottsoffer. Detta är extremt viktigt, och jag hoppas att det också ska återspeglas när utredningen kommer tillbaka.
Till dess hoppas jag dessutom att statsrådet tar detta på allvar. Om signalerna är att de kvinnor och barn som utsätts för människohandel och är brottsoffer inte tillerkänns sina rättigheter, som de har även under gällande lagstiftning, och det stämmer att detta har blivit alltmer utbrett och inte längre bara förekommer i enskilda polisregioner utan nu har blivit gängse praxis i hela landet måste statsrådet ta detta på allra största allvar, samarbeta med sina kollegor och utreda om så är fallet och hur detta i så fall kan stävjas. Det är en otroligt allvarlig situation om vi har börjat behandla kvinnor som faller offer för människohandel och prostitution som brottslingar som ska sparkas ut ur landet i stället för som viktiga vittnen och brottsoffer.
(Applåder)
Anf. 100 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag vill börja med att tacka för denna otroligt viktiga debatt. Jag kan lova interpellanten att detta är en fråga som inte kommer att försvinna från min radar så länge jag sitter på den här posten.
Förra året följde jag med polisens prostitutionsgrupp ut på ett arbetspass för att själv med egna ögon se hur polisen arbetar mot dessa kvinnor och hur man på det sättet också faktiskt kan påverka efterfrågan. Vi vet nämligen att det spelar roll om sexköparna möter konsekvenser av sitt agerande.
Jag uppskattar verkligen denna debatt, för jag tror att det är viktigt att vi är fler som pratar om dessa frågor, framför allt bland oss som har positioner där vi har möjlighet att nå ut till många. Jag hoppas att många av oss kan prata om dessa frågor, visa civilkurage och inte vara tysta när vi möter felaktiga, vill jag påstå, attityder om att sexköp är något som bör normaliseras. Att vi är många som höjer rösten och säger ifrån tror jag är otroligt viktigt - parallellt, såklart, med fortsatta politiska åtgärder som jag kommer att kämpa för varje dag så länge jag har den här posten.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.