SVT:s opartiskhet och objektivitet
Interpellation 2025/26:294 av Elsa Widding (-)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2026-01-20
- Överlämnad
- 2026-01-22
- Anmäld
- 2026-01-23
- Svarsdatum
- 2026-02-05
- Besvarad
- 2026-02-05
- Sista svarsdatum
- 2026-02-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
I enlighet med det som anförs i min riksdagsmotion 2025/26:797 är det rimligt att SVT delas upp i två självständiga kanaler, en med uttalad vänsterpolitisk och en med uttalad högerpolitisk profil.
Det finns många orsaker till det demokratiunderskott som Sverige har drabbats av. En viktig orsak är medborgarnas brist på faktabaserad och opartisk nyhetsinformation. Detta har lett till att väljarna inte har tillräcklig kunskap för att kunna fatta egna välgrundade beslut, något som ju är grundläggande för en fungerande demokrati.
En viktig aktör som medborgarna hämtar information och kunskaper från är SVT. I SVT:s uppdrag ligger att vara objektiva och opartiska, men det är i dag ett välkänt faktum att så inte är fallet.
SVT:s brist på opartiskhet leder till att allt fler medborgare vill att SVT ska läggas ned. I stället inhämtar de information och kunskaper från annat håll, exempelvis genom alternativmedier och genom internationella mediekanaler.
Samma kritiker till SVT finner det också upprörande att de via skatten tvingas betala för SVT/SR:s verksamhet, som de anser starkt bidragit till de allvarliga problem Sverige nu brottas med. SVT uppfattas inte sällan som politisk motståndare som ägnar sig åt politisk aktivism och indoktrinering i stället för opartisk nyhetsrapportering.
Jag vill därför fråga kulturminister Parisa Liljestrand:
- Har ministern eller regeringen gjort någon analys av hur väl SVT uppfyller sitt uppdrag att vara opartiska och objektiva, och vad visar i så fall resultatet av denna analys?
- Om analysen visar att det finns anledning att ifrågasätta SVT:s opartiskhet och objektivitet, har ministern och regeringen försökt åtgärda detta och i så fall, på vilket sätt?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:294
Webb-tv: SVT:s opartiskhet och objektivitet
Dokument från debatten
- Torsdag den 5 februari 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:69
- Protokoll 2025/26:69 Torsdagen den 5 februariProtokoll 2025/26:69 Svar på interpellation 2025/26:294 om SVT:s opartiskhet och objektivitet
Protokoll från debatten
Anf. 145 Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Fru talman! Elsa Widding har frågat mig om jag eller regeringen har gjort någon analys av hur väl SVT uppfyller sitt uppdrag att vara opartiska och objektiva och vad resultatet av analysen i så fall visar. För det fall analysen visar att det finns anledning att ifrågasätta SVT:s opartiskhet och objektivitet har Elsa Widding vidare frågat mig om jag eller regeringen har försökt åtgärda detta och i så fall på vilket sätt.
Uppdragen till public service regleras genom bestämmelser i lagen om public service och villkor i regeringens beslut om public service-uppdrag för respektive företag. I oktober 2025 beslutade riksdagen om förslagen i propositionen En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033. I december 2025 beslutades public service-uppdragen för SR, SVT och UR. Uppdragen och de villkor som ställs upp gäller från och med i år och åtta år framåt. De är utformade utifrån förslagen i propositionen.
Att public service-företagens programverksamhet ska utövas opartiskt och sakligt och att kraven kan följas upp och granskas är en central och grundläggande förutsättning för public service. Kraven har funnits sedan sändningarna inleddes för över hundra år sedan och framgår numera direkt av lag. Kravet på opartiskhet och saklighet gäller oavsett vilken form innehållet har – till exempel ljud, bild eller text – och oavsett hur innehållet sänds eller tillhandahålls.
Det är inte regeringen utan granskningsnämnden för radio och tv som i efterhand prövar om innehåll i program följer de regler som finns för programmen. Granskningsnämnden har också i uppgift att årligen följa upp och bedöma om public service-företagen uppfyller sina uppdrag.
Public service-företagen har ett högt och stabilt förtroende i befolkningen. Samtidigt har utvecklingen på mediemarknaden lett till en förändrad ställning för traditionella medier. Skillnader i förtroendet för traditionella medier innefattar även public service-företagen.
I public service-propositionen bedömer regeringen därför att det, utöver granskningsnämndens granskningar och årliga uppföljningar av hur uppdragen uppfylls, även finns skäl att genomföra en forskningsstudie för att på ett övergripande och kunskapsinriktat sätt belysa villkoret om opartiskhet – detta i syfte att stärka verksamhetens legitimitet och höga förtroende. Regeringen avser att återkomma om de närmare formerna för studien.
Anf. 146 Elsa Widding (-)
Fru talman! Det finns alltså ingen vilja hos den här regeringen att förändra SVT. Det var ju väldigt tråkigt.
Ministern hävdar att public service-företagen har ett högt och stabilt förtroende i befolkningen. Det är ett felaktigt påstående. De väljare, alltså cirka 50 procent, som röstar på de vänsterpolitiska partierna har naturligtvis ett högt och stabilt förtroende för SVT eftersom deras egna politiska åsikter överensstämmer med de åsikter och narrativ som SVT i årtionden har gett uttryck för. Att 80 procent av den här gruppen har högt förtroende är snarare en bekräftelse på hur partiskt SVT hela tiden agerar.
Frågan om förtroendet för SVT handlar alltså inte alls om de väljare som har vänsterpolitiska åsikter utan om dem som har andra politiska åsikter och som faktiskt utgör 50 procent av väljarna. Bland dessa har bara cirka 40 procent förtroende för SVT, det vill säga mindre än hälften jämfört med dem som har vänsterpolitiska åsikter. 60 procent i den här gruppen har inte något förtroende, och gruppen blir bara större. Det är alltså denna situation som ska beaktas och som leder till att många kräver att SVT och public service ska förändras radikalt, alternativt läggas ned.
Man ska också komma ihåg att såväl vänster- som högerpolitiska väljare i årtionden endast tog del av SVT:s rapportering och därför inte har insett hur partisk den faktiskt är. Hade de tagit del av information utan SVT:s filtrering av verkligheten hade betydligt fler sannolikt insett hur partiskt SVT agerar och därmed tappat förtroende för dem.
Att kulturministern refererar till granskningsnämnden är nästan lite lustigt. Finns det en enda svensk som inte känner till hur extremt partisk granskningsnämnden är? Hur många medborgare tror ministern ens orkar ägna sig åt att kontakta granskningsnämnden om all den felaktiga och partiska information som SVT dagligen sänder ut? Det vore näst intill ett heltidsarbete.
Jag hoppas att ministern verkligen förstår hur extremt viktig den här frågan är för medborgarna och för demokratin i vårt land. SVT är en väldigt viktig aktör som medborgarna hämtar information och kunskap från varje dag. I varje viktig fråga serveras dock bara ett perspektiv, och den som ifrågasätter det perspektivet cancelleras direkt. Det är därför helt avgörande att väljarna får tillgång till flera perspektiv på en och samma fråga för att på så vis kunna fatta egna och välgrundade beslut, något som också är helt grundläggande för en fungerande demokrati.
I höstas föreslog jag därför i en motion att SVT ska delas upp i två självständiga kanaler, en med uttalad vänsterpolitisk profil och en med uttalad högerpolitisk profil. Det är självklart ingen perfekt lösning, det är jag fullt medveten om, men det är en lösning som skulle göra stor skillnad och som är genomförbar.
Konkurrensen mellan dessa två skulle sannolikt minska det demokratiska underskott som Sverige i dag är drabbat av. Tittarna skulle få två lite olika perspektiv på samma fråga och på så vis kunna forma sin egen förståelse och uppfattning kring så många viktiga frågor som man i dag inte får information om.
Anf. 147 Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Fru talman! Även om allmänhetens förtroende för public service enligt SOM-undersökningen är högt och stabilt har det under senare tid vuxit fram en polarisering och en politisering i förtroendet. Vissa grupper i samhället upplever att programutbudet är vinklat till förmån för vissa intressen eller politiska åsikter.
Att möta de här skillnaderna i förtroende med ökad polarisering i form av uttalade politiska profiler tror jag är fel väg att gå. För att public service ska åtnjuta ett brett förtroende hos allmänheten är det bland annat viktigt att public service upplevs som ett partipolitiskt obundet bolag.
Kraven på opartiskhet och saklighet, som i och med det nya sändningstillståndet numera framgår direkt av lag, är därför väsentliga för allmänhetens förtroende. Dessa har varit en grundläggande förutsättning för public service ända sedan sändningarna inleddes för mer än 100 år sedan och fortsätter att vara det också i dag. Det är just därför vi i propositionen har beslutat om en oberoende forskningsstudie som på ett övergripande och kunskapsinriktat sätt ska belysa villkoret om opartiskhet. Detta kan i sin tur ytterligare stärka verksamhetens legitimitet och höga förtroende hos allmänheten.
Anf. 148 Elsa Widding (-)
Fru talman! Allt låter väldigt bra, men vi har trots allt en verklighet att förhålla oss till. I SVT:s uppdrag ligger att vara objektivt och opartiskt, men det är ett välkänt faktum att så inte är fallet.
Inte minst inom klimatfrågan har SVT under många år ägnat sig åt att sprida ren desinformation, och man har i sin rapportering distanserat sig väldigt långt från den vetenskap som presenteras av FN:s klimatpanel IPCC. Till exempel sa FN:s klimatpanel år 2013 att världen var på väg mot en tredubbling av utsläppen, från ungefär 40 gigaton till 120 gigaton år 2100. Vid det senaste rapporttillfället sa samma klimatpanel hos IPCC att världen inte går mot 120 utan mot 10 – alltså från 40 ned till 10 – fram till år 2100.
Är det någon som har hört SVT nämna ett enda ord om den här mycket positiva nyheten vad gäller klimat? Klimatkrisen försvann plötsligt, men SVT:s rapportering eskaleras ständigt. Konsekvensen är en hel generation skrämda barn, och vuxna för den delen, som ställer upp på de absurdaste politiska förslag – som eldas på av public service. Detta gäller inte minst diskussionen om klimatmålen, som ju absolut inte gör någon som helst nytta för vårt land utan bara förstör vår konkurrenskraft och urholkar välfärden.
Vi i Sverige står som ministern vet för 0,1 procent av världens utsläpp, och vi ska då riskera att förstöra vår ekonomi samtidigt som man försöker inbilla befolkningen att Kina och övriga världen ska följa efter. Det här är också ett perspektiv som SVT inte mäktar med att på ett seriöst sätt redogöra för. Det här är bara ett exempel; det finns hur många som helst.
På samma sätt spred SVT desinformation under covid. Man stämde in i lögnerna och spred propaganda om att de otestade vaccinpreparaten mot covid-19 var säkra och effektiva. I dag vet de allra flesta att så inte var fallet, och många hade full koll redan då. Det gäller inte minst alla dem som läste innantill i Pfizers egna data som faktiskt bevisar att man kände till en extremt hög grad av missfall, eftersom Pfizer inkluderade gravida i dessa experiment. Där framgick tydligt att sprutorna var totalt ineffektiva mot covid-19 samt livsfarliga, det vill säga motsatsen till vad SVT spred till befolkningen. Det är väldigt allvarligt.
I dag är det många som bittert ångrar att man tog del av den falska information som har fått förödande konsekvenser för folkhälsan. Det finns hur många exempel som helst på hur public service sprider ren desinformation och ensidig information till befolkningen.
Massprotesterna inom EU har blivit vardagsmat, men SVT rapporterar nästan inte alls. För inte så länge sedan var över en miljon människor ute på gatorna i London och protesterade mot digitala id och mot hur det nya kontrollsamhälle som drivs av Agenda 2030 syftar till att öka kontrollen över individen och eliminera mänskliga rättigheter – vari yttrandefriheten är en väldigt central del. SVT rapporterar dock på sin höjd att ett antal högerextrema deltar i protesterna.
Var finns objektiviteten och opartiskheten i detta? Var finns beläggen för att de som protesterar är högerextrema? Det är ett epitet som SVT helt godtyckligt klistrar på snart sagt alla som anses ha en annan politisk uppfattning än den som gäller inom SVT.
Den totala avsaknaden av opartiskhet leder till att allt fler medborgare vill att SVT ska läggas ned. Man vill i varje fall inte via skattsedeln tvingas betala för SVT:s och Sveriges Radios verksamhet, som man anser starkt har bidragit till många av de allvarliga problem som Sverige i dag har. I stället inhämtar man information och kunskap från annat håll, exempelvis från alternativa medier och internationella medier.
Nu måste public service faktiskt sluta med alla lögner och bli mer faktaorienterade. Det är vad politiken måste kräva.
Anf. 149 Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Fru talman! Jag trodde att den här debatten handlade om public service, inte om specifika frågor som rör till exempel klimat eller vaccin. Om ledamoten upplever detta som ett stort bekymmer finns alltid möjligheten att överklaga till Granskningsnämnden, som i sin tur kan göra en opartisk bedömning av såväl påståendena som innehållet. Det är den ordningen vi har i Sverige, och det är den ordning jag hänvisar ledamoten till.
Anf. 150 Elsa Widding (-)
Fru talman! Det är exakt den ordningen som inte fungerar, och det är den vi står här och debatterar i dag.
Många i Sverige ser SVT och Sveriges Radio som en politisk motståndare som ägnar sig åt politisk aktivism och indoktrinering, det vill säga inte som en objektiv kanal med uppdrag att granska makten – långt därifrån. Kritiken mot SVT har tilltagit under senare år, och Granskningsnämnden framstår faktiskt som alltmer löjeväckande. Trots borgerliga regeringar, som borde ha en mer kritisk syn på SVT:s brist på objektivitet och opartiskhet, har ingenting blivit bättre.
Socialdemokraterna vill nu grundlagsskydda public service. Om ett grundlagsskydd ska vara aktuellt måste det väl handla om att skydda en public service som tillgodoser hela befolkningens intressen, för det kan väl inte vara enbart vänsterblockets intressen som ska skyddas och som ministern står här och försvarar?
Det är hög tid att låta två självständiga kanaler med olika politiska profiler och lika stora anslag få konkurrera om tittarna när det gäller såväl nyhets- och samhällsprogram som det övriga programutbudet. Förslaget att dela upp SVT i två självständiga kanaler, en med uttalat vänsterpolitisk profil och en med uttalat högerpolitisk profil, borde kunna genomföras ganska snabbt och enkelt.
Om ingen radikal förändring sker av SVT:s partiska agerande kommer allt fler att kräva att deras skattefinansiering av bolaget ska upphöra och att man återgår till den tidigare frivilliga licensbetalningen – alternativt att SVT och public service läggs ned. Och det kan väl ändå inte vara rimligt att fortsätta att tvinga alla medborgare att via skattsedeln finansiera ett SVT som så många inte längre vill ha.
Anf. 151 Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Fru talman! Låt mig börja med att säga att jag och ledamoten har väldigt olika bilder av public service-bolagens uppdrag och även av allmänhetens förtroende för desamma.
Jag instämmer naturligtvis i att förtroendet behöver öka i vissa grupper. Vi var överens, både i den proposition som regeringen lade på riksdagens bord och som riksdagen klubbade och i den parlamentariska kommitté som arbetade fram innehållet i den proposition som regeringen sedermera lade fram, om att det behöver göras mer. Därtill har vi kommit överens om bland annat undersökningen för att titta på just opartiskheten. Vi vet nämligen att det är centralt med en oberoende public service som åtnjuter ett högt förtroende hos allmänheten.
Vi är glada över att vi har de nya villkoren på plats. De värnar public service-företagens oberoende och integritet men uppdrar också åt public service att fokusera mer på sin kärnverksamhet. De här besluten skapar förutsättningar för kontinuitet och tydlighet för public service, och dessutom säkras en långsiktig och stabil finansiering av public service. De nya villkoren är dessutom teknikneutrala och omfattar allt innehåll från public service oavsett hur det distribueras. Det innebär att möjligheten att granska innehåll har ökat, vilket också är viktigt för allmänhetens förtroende för public service.
Det är även centralt att allmänheten sedan årsskiftet kan anmäla alla publiceringar från public service-företagen till Granskningsnämnden. Insyn i och öppenhet kring hur public service-företagen bedriver sin verksamhet kan också bidra till att ytterligare stärka deras legitimitet och höga förtroendesiffror.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.