Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik inom cyberfrågor och digitala frågor

Interpellation 2024/25:423 av Markus Selin (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2025-02-14
Överlämnad
2025-02-17
Anmäld
2025-02-18
Svarsdatum
2025-03-11
Besvarad
2025-03-11
Sista svarsdatum
2025-03-11

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Sverige har sedan december 2024 en strategi för utrikes- och säkerhetspolitik inom cyberfrågor och digitala frågor. Denna strategi ska ytterst ”värna Sveriges säkerhet, välstånd och konkurrenskraft”, samtidigt som strategin uttryckligen konstaterar att ”en digital utveckling som inte bygger på demokratiska värderingar kan i stället bidra till mer auktoritära samhällen”.

Vi lever nu i en värld där den digitala plattformen Tiktok används av en stor del av Sveriges barn och ungdomar, samtidigt som plattformen styrs från auktoritära enpartistaten Kina. Härtill är Deepseek ett kinesiskt AI-verktyg som, genom att snabbt söka av internet på möjliga svar, dock inte kan svara på vad som hände den 4 juni 1989 på Himmelska fridens torg. Norska stortinget har stoppat användandet av både Deepseek och Tiktok på parlamentets system. I USA har presidenten utsett en rådgivare som äger den sociala medieplattform X, där rådgivaren samtidigt stöttar ett tyskt högernationalistiskt parti och där X används för att understödja vissa inlägg med politiska syften. Ukraina är i sin kamp för frihet mot auktoritära Ryssland beroende av satellitdata från ett enskilt, privat amerikanskt företag, med en enskild ägare – samma ägare som till nämnda plattformen X.

Mot bakgrund av det som har framförts vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:

 

Tänker ministern verka för att åtgärder vidtas i någon av dessa framförda exempel, och om inte, hur ska strategin för utrikes- och säkerhetspolitik inom cyberfrågor och digitala frågor användas?

Debatt

(7 Anföranden)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 69 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Herr talman! Markus Selin har lyft fram frågeställningar kopplade till ett antal digitala tjänster. Han har frågat om jag ämnar verka för att vidta åtgärder i förhållande till dessa digitala tjänster och, om inte, hur strategin för utrikes- och säkerhetspolitiken inom cyberfrågor och digitala frågor ska användas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sveriges nationella säkerhetsstrategi slår fast att den snabba tekniska utvecklingen är en av de faktorer som definierar vår tid. Den nya tekniken får också stora säkerhetspolitiska konsekvenser, och det utrikes- och säkerhetspolitiska arbetet rörande cyberfrågor och digitala frågor växer i både omfattning och betydelse. Digital teknik, exempelvis 5G och andra digitala kommunikationsnätverk och plattformar, har blivit en central bricka i den rådande geopolitiska miljön. Länders konkurrenskraft och globala maktförhållanden påverkas alltmer av utvecklingen av ny teknik, och förmågan att främja svenska intressen på detta område blir allt viktigare.

För att möta denna utveckling är det avgörande att driva en sammanhållen och integrerad utrikes- och säkerhetspolitik inom cyberfrågor och digitala frågor. Strategin Sverige i en digital värld lägger grunden för ett sådant arbete. Hela utrikespolitiken berörs, inklusive säkerhet, handel och innovation, utvecklingssamarbete, mänskliga rättigheter och demokrati. Konkret handlar det bland annat om att samarbeta inom EU och Nato för att utrikespolitiskt bemöta och hantera externa cyberhot och cyberangrepp. Det inkluderar även att utveckla samarbeten avseende stöd till Ukraina på cyber- och digitaliseringsområdet, integrera digitalisering och cybersäkerhet i Sveriges utvecklingssamarbete samt främja svensk digital teknik och svenska företags förutsättningar att verka internationellt.

EU är en central samverkansplattform i dessa frågor. Sverige bidrar till arbetet för ett starkare och mer sammanhållet EU på det digitala området, inklusive en fördjupning av EU:s digitala inre marknad, öppen digital suveränitet, stärkt cybersäkerhet, reglering av ny teknik och ett stärkt EU-samarbete kring digital diplomati.

Strategin är inte inriktad på specifika digitala plattformar eller tjänster. Den syftar i stället till att stärka Sveriges samlade motståndskraft i den digitala infrastrukturen och till att arbeta samlat mot olika risker och hot kopplade till ny digital teknik och otillbörlig informationspåverkan.

Vi följer noggrant diskussionen om applikationer som Tiktok och Deepseek. Kinas växande teknologiska inflytande inom en rad områden kan innebära risker och sårbarheter även för oss i Sverige och är något som vi måste förhålla oss till. Alla myndigheter och privata aktörer har ett ansvar att göra en säkerhetsanalys av de tjänster de använder. Det gäller särskilt de aktörer som arbetar med samhällsviktig och säkerhetskänslig verksamhet. EU-kommissionen har en central roll i att säkra efterlevnaden av EU:s lagstiftning på området. Kommissionen genomför till exempel för närvarande utredningar av såväl Tiktok som X kopplat till bland annat frågor om otillbörlig informationspåverkan.

Den utrikespolitiska strategin ska fungera ömsesidigt förstärkande med den nationella strategi för cybersäkerhet som för närvarande tas fram på Regeringskansliet. I Sverige finns också Centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet, vars syfte är att stärka Sveriges cyberförsvar och informationssäkerhet.

Sveriges samlade förmåga att hantera risker och hot relaterade till cyberfrågor och digitala frågor samt att bemöta hot mot landets informations- och cyberssäkerhet behöver ständigt utvecklas. Det är därför av stor vikt att regeringen och berörda delar av Regeringskansliet fortsätter att arbeta löpande med dessa frågor både nationellt och internationellt.


Anf. 70 Markus Selin (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill tacka utrikesministern för ett fylligt svar.

Jag tycker om att gå rakt på sak. Jag tror inte på den här strategin, och jag kommer snart att framföra mina argument för detta.

Låt mig gå ned i detaljerna. Tiktok används av en stor del av Sveriges ungdomar många gånger i veckan. Tiktok drivs och ägs ytterst av en totalitär enpartistat i form av Kina. Deepseek är ett nytt verktyg för artificiell intelligens – ett AI-verktyg – som är drivet och framproducerat av Kina. Om man frågar AI-verktyget Deepseek vad som hände på Himmelska fridens torg 1989 kan detta artificiella verktyg inte ge svar, herr talman.

Härtill har vi ett nytt läge i USA. Vi har en nygammal president som heter Donald Trump. Hans kompis Elon Musk är en politisk aktör som äger en – visserligen inte så stor – plattform som heter X. Ganska nyligen valde Elon Musk att ge sig in i den tyska valdebatten. Han lade sig inte bara i europeisk och tysk inhemsk politik, herr talman, utan han stöttade också det högerextrema partiet Alternativ för Tyskland. Elon Musks plattform X, som jag personligen tycker är en ren avloppskanal, användes i politiska syften för att driva kampanj för detta högerextrema parti.

Dessutom råkar Elon Musk äga alltför många satelliter – eller snarare är det så att andra äger för få. Det tappra folket i Ukraina är just nu beroende av Elon Musks satellitdata och internetuppkopplingar. Ytterst handlar det om liv och död, och det sker samtidigt som jag står här och talar.

Jag går tillbaka till Kina, herr talman. Det norska stortinget har förbjudit användning av såväl Tiktok som Deepseek på myndighetens olika plattformar. USA:s högsta domstol fattade nyligen beslut om att Tiktok kan förbjudas i USA. Därtill kan nämnas, som en liten parentes, att även Donald Trump – med sina grab them-strategier – äger en medieplattform. Den är inte så känd, men också han har alltså en egen plattform. Den heter Truth Social.

För några år sedan fattade svenska domstolar beslutet att förbjuda kinesiska Huawei att bygga ut 5G-nätet. Det tycker jag var bra, utan att recensera de fristående domstolarna för mycket.

Herr talman! Det jag menar, och det som egentligen är hela min poäng, kan sammanfattas med tre ordstäv. Leva som man lär. En liten tuva stjälper ofta stora lass. En kedja är aldrig starkare än sin svagaste länk. Det var tre ordstäv. Låt mig lägga till ett fjärde: Djävulen finns i detaljerna.

Min poäng är alltså att det inte går att prata övergripande om en ny utrikespolitisk strategi utan att kommentera enskilda fall och enskilda plattformar som vi lever med här och nu.

(forts.)


Anf. 71 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Det råder ingen som helst tvekan om att Kinas ekonomiska och teknologiska inflytande växer på en rad områden. Denna utveckling kan innebära risker och sårbarheter även för Sverige och är något som vi måste förhålla oss till. Vi följer därför mycket noggrant diskussionen kring applikationer som Tiktok och Deepseek.

EU:s regelverk på området är helt centralt. Att AI-tjänster är tillförlitliga är en nyckelfråga inom EU och också ett huvudsyfte med EU:s AI-förordning. EU-kommissionen har också vidtagit åtgärder för att säkerställa att digitala tjänster följer EU:s regelverk och skyddar användarnas rättigheter, även när det gäller personuppgifter. I december inleddes bland annat en utredning för att undersöka om Tiktok hade vidtagit tillräckliga åtgärder för att förhindra valpåverkan i det rumänska presidentvalet.

Vad gäller offentlig sektors användning av generativ AI har varje enskild myndighet ett ansvar att bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för att verksamheten ska bedrivas på ett säkert sätt. I rådande säkerhetspolitiska läge är det viktigare än någonsin att myndigheter och privata aktörer, särskilt de som arbetar med samhällsviktig och säkerhetskänslig verksamhet, bedriver ett systematiskt informations- och cybersäkerhetsarbete. Detta kan inkludera beslut om vilka tjänster och appar som får användas.

För myndigheter och privata aktörer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet gäller även säkerhetsskyddslagstiftningen. Enligt den ska varje verksamhetsutövare genomföra en säkerhetsskyddsanalys, där säkerhetsrisker och behov av skyddsåtgärder identifieras.


Anf. 72 Markus Selin (S)

Fru talman! Tack, utrikesministern, för inlägget!

Varför talar jag om detta? Varför, fru talman, talar jag till exempel om en enskild kinesisk social medieplattform? Detta är ett läskigt sätt för en totalitär stat att styra en stor del av Sveriges befolknings beteende, tankar och känslor, få full insyn i tid och plats och även styra medieflödet.

Som jag sa i inledningen av mitt första anförande tror jag inte på den här strategin. Och jag tror inte heller på regeringens nuvarande arbete, där man staplar olika strategier på varandra. Jag vet att regeringen har levererat en allmän säkerhetsstrategi. Jag vet att regeringen även har levererat en strategi för försvarspolitik och rymden. Jag vet att den nationella cyberpolitiksstrategin är jätteförsenad; jag väntar också på den. Och på detta har vi den strategi jag och utrikesministern debatterar här i dag.

Vad är det jag är ute efter? Jag har lusläst den här strategin. Enligt 1 kap. 6 § i regeringsformen är det, fru talman, regeringen som styr riket. Regeringen har utmärkta sätt att illustrera och utstråla normer, värderingar och ståndpunkter. I min värld, fru talman, är en strategi en riktlinje, en väg framåt och en viljeyttring.

Den strategi vi nu debatterar skulle kunna vara jättebra, men den är impregnerad av viktiga och för mig väldigt vackra värdeord och skrivningar om digitaliseringen och kopplingen till vår demokrati och vår fria åsiktsbildning. Det handlar om skydd för demokratirörelser och skydd mot otillbörlig informationspåverkan. På sidan 10 nämns privata företag som har ett ökande inflytande på säkerhet och demokratins mekanismer. På samma sida nämns de som utgör en säkerhetsrisk, i synnerhet i relation till auktoritära stater. Allt det vi debatterar nämns här. Jag skulle kunna fylla på med mer; det är som sagt 23 sidor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har tyvärr även ett inhemskt problem. World Wide Web är per definition internationellt; det finns inga nationsgränser. Sverigedemokraterna blev under valrörelsen i fjol avslöjade med byxorna neddragna till knävecken. De har drivit en egen liten trollfabrik. Man kan tycka att det är okej, vilket jag tycker är helt vansinnigt och demokratiskt förkastligt. Men problemet kopplat till mitt arbete i försvarsutskottet och direkt till utrikesministerns vardag är att Sverigedemokraternas fejkkonton och trollfabriker har spridit – lyssna noga! – ryska narrativ. Då har vi ett inhemskt säkerhetsproblem, som på dessa 23 sidor absolut skulle ha kunnat beröras.

Därför vill jag ha lite mer stringens om man ska leverera strategier av denna typ, i kombination med andra strategier. Den här regeringen driver generellt en cyberstrategi som är väldigt spretig. Nu är vi nog uppe i sju ministrar, inklusive utrikesministern, som har någon typ av ansvar för cyberpolitiken. Jag tror att det är ett resultat av detta att vi nu är uppe i den femte eller sjätte strategin.

Jag skulle kunna säga så här: många strategier, många olika ministrar och väldigt många oklarheter.


Anf. 73 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! För att skydda demokratins kärna måste den fria åsiktsbildningen säkras på såväl nationell som internationell nivå. Tillgång till ett fritt, öppet och säkert internet är helt avgörande för att främja politiskt och socialt deltagande.

Strategin Sverige i en digital värld slår samtidigt fast att en central fråga är hur demokratin och dess institutioner och processer bör försvaras mot otillbörlig informationspåverkan från illasinnade aktörer, samtidigt som repressiva krav på begränsning av fria informationsflöden motverkas. Strategin lyfter särskilt vikten av att uppmärksamma otillbörlig informationspåverkan på valprocesser. Ett konkret exempel på detta arbete är Sveriges omfattande stöd till Moldavien i syfte att stärka deras motståndskraft i samband med valprocesser, inte minst för att motverka otillbörlig informationspåverkan och illegal partifinansiering.

Sverige arbetar samlat mot olika former av otillbörlig eller skadlig informationspåverkan. Detta gäller oavsett vilken digital tjänst eller plattform som används och oavsett ägare. Nationellt har inte minst Myndigheten för psykologiskt försvar en viktig roll i att identifiera, analysera och kunna lämna stöd i bemötande av otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige.

Internationellt bidrar Sverige till flera samarbeten inom såväl EU och Nato som olika multilaterala organisationer. Till exempel finns svensk personal sekonderad till Natos excellenscenter för strategisk kommunikation i Riga.

EU:s regelverk är centralt, som jag nämnde i mitt förra inlägg, och inom EU har flera åtgärder vidtagits mot desinformation och otillbörlig informationspåverkan. EU-kommissionen har som sagt en pågående utredning av plattformen X och undersöker bland annat dess åtgärder för att motverka otillbörlig informationspåverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag noterar att Markus Selin är väldigt upprörd över regeringens strategi och inte verkar tycka att den är helt tillfyllest. Jag skulle därför gärna vilja höra hur S-regeringens strategi på området såg ut.


Anf. 74 Markus Selin (S)

Fru talman! Jag är inte mer upprörd här i dag än jag har varit tidigare.

Jag tänker inte stå här och titta på när andra monterar ned vår gemensamma demokrati. Som socialdemokrat kommer jag att fortsätta att driva att vi till exempel bör förbjuda anonyma konton på sociala medieplattformar. Där har utrikesministern ett tydligt argument. Jag vet att fler socialdemokrater i Europa driver sådana frågor. Man kan inte använda anonymiteten för att angripa vår gemensamma yttrandefrihet, till exempel.

När det sedan gäller strategin, som utrikesministern står bakom, säger utrikesministern: ”Strategin är inte inriktad på specifika digitala plattformar eller tjänster.” Jag tänkte återkomma till detta. Det är fullständigt fluffigt.

Det går inte att peka så fegt. Det handlar om normer, värderingar och viljeyttringar för vägen framåt. Vår demokrati är mycket viktigare än detta.

På utrikesministern låter det som om strategin skulle fylla en bock i ett protokoll: Det är någon annan som ska göra något någon annanstans för att värna vår demokrati – en annan gång.

Jag har bara en fråga kvar i kväll: Ska vi stoppa strategin i fickan och ha den med oss på vägen framåt, ska vi stoppa den i byrålådan för att förvara den, eller ska vi stoppa den i papperskorgen? Utan handling och utan att stå upp för demokratiska värderingar och normer kommer vi att hamna i det sistnämnda: papperskorgen.


Anf. 75 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Jag tänkte lyfta blicken från papperskorgen och tala om behovet av att skydda Ukraina.

Det ligger i Sveriges intresse att Ukraina stärker motståndskraften mot externa cyberhot och förbättrar kapaciteten att stärka sin suveränitet i cyberrymden. Strategin anger riktningen att utveckla Sveriges, EU:s och Natos samarbeten avseende stöd till Ukraina på cyber- och digitaliseringsområdet, men det kanske inte Markus Selin tycker är viktigt heller.

Fortsatt ukrainsk motståndskraft på det digitala området är avgörande. Sverige deltar bland annat inom ramen för Tallinnmekanismen, som syftar till att samordna och stärka den civila cyberkapacitetsuppbyggnaden i Ukraina. EU har en cyberdialog och ett omfattande stöd till Ukraina på cyberområdet som Sverige också bidrar till. Det handlar till exempel om att stärka lagstiftning och regelverk och att stödja Ukraina i att leva upp till EU:s regler som en del av Ukrainas process mot EU-medlemskap. Detta är viktigt på riktigt. Det handlar också om stöd genom utbildning och kapacitetsutveckling.

Jag noterar att Socialdemokraterna anklagar regeringen för att ha alltför omfattande strategier. Men Markus Selin svarade inte på varför Socialdemokraterna inte ens hade någon strategi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.