Sveriges stöd till Ukraina
Interpellation 2025/26:230 av Elsa Widding (-)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-12-12
- Överlämnad
- 2025-12-16
- Anmäld
- 2025-12-17
- Sista svarsdatum
- 2026-01-20
- Svarsdatum
- 2026-01-22
- Besvarad
- 2026-01-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Försvarsministern hävdar att Sverige fortsätter att stödja Ukrainas ansträngningar för att uppnå en rättvis och hållbar fred.
Sverige stöttar förslaget att använda ryska frysta tillgångar i europeiska banker för att finansiera Ukraina under 2026 och 2027. Detta förslag har dock kritiserats kraftfullt från storbanker i London, ECB och Euroclear Belgien. IMF har konsekvent betonat att sådana beslut måste vila på stark rättslig grund och med beaktande av riskerna för det internationella finansiella systemet.
Ukraina brottas dessutom med omfattande korruptionsskandaler där flera högt uppsatta personer runt Zelenskyj har fått avgå och flytt till Israel.
Jag vill därför fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
- På vilket sätt hjälper Sverige Ukraina att uppnå fred, förutom genom militärt stöd?
- Har ministern gjort någon analys av svenska folkets vilja att bidra med ytterligare skattemedel, givet korruptionen i Ukraina?
- Vilken analys av förutsättningarna att konfiskera den ryska valutareserven har regeringen gjort, givet att detta strider mot internationell rätt?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:230
Webb-tv: Sveriges stöd till Ukraina
Dokument från debatten
- Torsdag den 22 januari 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:62
- Protokoll 2025/26:62 Torsdagen den 22 januariProtokoll 2025/26:62 Svar på interpellation 2025/26:230 om Sveriges stöd till Ukraina
Protokoll från debatten
Anf. 29 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Elsa Widding har frågat mig på vilket sätt Sverige hjälper Ukraina att uppnå fred, förutom genom militärt stöd. Hon har även frågat om jag har gjort en analys av svenska folkets vilja att bidra med ytterligare skattemedel med tanke på förekomsten av korruption i Ukraina. Vidare har Elsa Widding frågat mig vilken analys som regeringen har gjort av förutsättningarna att använda den ryska valutareserven, då hon menar att detta skulle strida mot internationell rätt.
Först och främst stöder Sverige Ukrainas ansträngningar för att uppnå en rättvis och hållbar fred grundad i folkrätten, inklusive FN-stadgan. Vi är tydliga med att det är upp till Ukraina att avgöra vilka villkor som är acceptabla för en sådan fred. Respekt för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet är grundläggande utgångspunkter för Sverige. Territorium får inte erövras med våld. Regeringen för en nära och löpande dialog med Ukraina samt med europeiska och transatlantiska partner om vägen framåt.
Så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår har regeringen en tvåpunktsplan: mer stöd till Ukraina och mer press på Ryssland. Sedan Rysslands fullskaliga invasion har Sverige bidragit med sammanlagt 111 miljarder kronor i såväl militärt som civilt stöd. Det militära stödet till Ukraina är centralt för Ukrainas förmåga att försvara sig mot Rysslands aggression. Det civila biståndsfinansierade stödet bidrar till ett fungerande samhälle och är grundläggande för Ukrainas motståndskraft.
Ryssland har eskalerat anfallen mot civila och civil infrastruktur trots pågående fredsförhandlingar. Sverige arbetar hårt för att öka trycket på Ryssland genom sanktioner. Sverige driver därför inom EU förslag om utökade restriktioner mot sektorer som bidrar till Rysslands finansiering av kriget samt förslag om listningar av individer och företag som möjliggör Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Svenska folkets vilja att stödja Ukraina är mycket stark. Av den senaste Eurobarometern från december 2025 framgår att 97 procent av svenskarna håller med om att EU bör bidra med finansiellt och humanitärt stöd till Ukraina. Detta är den högsta siffran bland alla EU-länder.
Stödet till Ukraina är inte bara en investering i Ukrainas framtid, säkerhet och existens utan också i vår egen säkerhet och framtid. Det ligger i Sveriges och Europas intresse att fortsätta att stödja Ukraina så länge som det krävs.
I samtal med Ukraina understryker regeringen Sveriges stöd till Ukraina på dess väg mot EU-medlemskap, vilket kräver fortsatta reformer. Sverige arbetar därför aktivt med reformstöd till Ukraina, bland annat i arbetet mot korruption. Att Ukrainas oberoende antikorruptionsmyndigheter kan utreda också personer runt den högsta statsledningen är ett tecken på framsteg.
Den svenska regeringen och EU-kommissionen bedömde att förslaget om att använda de frysta ryska centralbankstillgångarna för ett så kallat reparationslån till Ukraina var förenligt med folkrätten. Regeringen ville gå vidare med detta förslag, men till slut enades medlemsstaterna om en annan inriktning. Det viktigaste är att Ukraina får det stöd som landet behöver.
(Applåder)
Anf. 30 Elsa Widding (-)
Fru talman! Korruptionen i Ukraina påstås ha slukat i storleksordningen 54–108 miljarder dollar, enligt Mykola Azarov, före detta premiärminister i Ukraina. Det är, om det stämmer, mer än en tredjedel av den svenska statsbudgeten.
Zelenskyjs stabschef har tvingats avgå, och energi- och justitieministrarna har flytt till Israel efter att ha stulit enorma belopp. En granskning av New York Times visar att den ukrainska regeringen under de senaste fyra åren inte har gjort någonting för att stoppa korruptionen i landet, snarare tvärtom. New York Times kallar det den värsta korruptionsskandalen i Ukrainas historia.
Nu ska denna regim få ytterligare 90 miljarder euro, ungefär 1 000 miljarder svenska kronor, delvis för att hålla igång kriget. Regeringen försöker till och med inbilla svenska folket att en fred i Ukraina kan utgöra ett hot mot oss och att kriget därför måste understödjas med ytterligare miljarder.
Ingenting tyder dock på att Ryssland är ute efter Sverige, om inte vi själva väljer att göra oss till måltavla för Ryssland, vill säga, eller USA bestämmer att så ska ske. Den dag USA, med stöd av DCA-avtalet, monterar upp långdistansvapen på vårt territorium blir det förödande för Sverige. Då blir vi definitivt ett förstahandsmål eller ett förbekämpningsmål för Ryssland, och vår säkerhet blir ett minne blott.
Fru talman! Utrikesministern pratar om att hon vill försvaga Ryssland i ett läge där Nato håller på att braka samman och Ukraina förlorar kriget. Varför försöker vi inte genom diplomati föra en dialog med vår nära granne i öst? Nyttan med detta verkar både Frankrike och Italien ha insett. Kanske borde vi rent av ansöka om inträde i BRICS och börja handla med hela världen.
Nej, i stället pratar utrikesministern om förslag om listning av individer som möjliggör Rysslands anfallskrig. Syftar hon här kanske på Jacques Baud, före detta överste i den schweiziska armén, underrättelseanalytiker och före detta rådgivare till Nato? I december 2025 satte EU honom på sanktionslistan, beslutad av utrikesministrarna i EU. Sedan dess har hans bankkonton frysts, och han är förbjuden att resa inom EU.
Han anklagas inte för att vara rysk agent, utan vi pratar om en privatperson som är mycket sakkunnig inom det område han representerar. Han har skrivit ett antal böcker och ställt upp i intervjuer för att förmedla sin ganska kritiska syn på hur väst hanterar kriget i Ukraina. Nu anklagas han av EU för att sprida prorysk propaganda och desinformation, inklusive påstådd spridning av en konspirationsteori om att Ukraina självt skulle ha orkestrerat Rysslands invasion 2022. Detta förnekas kraftfullt av honom själv. Han har endast citerat uttalanden från 2019 av Oleksij Arestovytj, dåvarande rådgivare till president Zelenskyj, om risken för krig om Ukraina skulle söka Natomedlemskap.
Angela Merkel sa faktiskt precis samma sak i Bukarest 2008; jag vet inte om ministern minns det. Jag tror att även USA:s ambassadör i Ryssland sa samma sak.
Citeringen av en ukrainsk tjänsteman behandlas alltså som bevis på att Jacques Baud agerar som rysk agent, trots hans påstående att han inte har några kopplingar till Ryssland. För att upprätthålla akademisk objektivitet har han baserat sitt arbete huvudsakligen på ukrainska och amerikanska källor. Beslutet var alltså politiskt, inte juridiskt. Det fanns inget domstolsbeslut, inga åtal enligt någon lag, ingen rätt till försvar och ingen verklig möjlighet till överklagande.
Vad vi ser är bevis på en allvarlig urholkning av demokrati och mänskliga rättigheter, som yttrandefriheten faktiskt är en del av. Är det här en utveckling som utrikesministern ställer sig bakom eller har medverkat till? I så fall är det nog många som snart måste fly vårt land.
Anf. 31 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Det skeende som mest sannolikt skulle leda till att människor tvingas fly vårt land är om vi låter Ryssland vinna kriget mot Ukraina. Hur det kriget slutar kommer att ha ett avgörande inflytande på vår säkerhet under generationer framöver.
Det är tydligt att Ukraina länge har varit villigt att förhandla om en rättvis och hållbar fred. Ryssland har inte visat några som helst tecken på att man är intresserad av det, och då är det naturligtvis helt meningslöst att lyfta luren och ringa Putin.
Ryssland fortsätter i stället att angripa civila mål, inklusive energiinfrastruktur och sjukhus. 2025 var det dödligaste året för civila i Ukraina sedan 2022. Det är mot den här brutala verkligheten som regeringens politik måste ses, och jag är glad att det finns så starkt stöd bland svenska folket för just den här politiken.
Vi kan inte förändra Putins målsättningar, men vi kan förändra hans kalkyl. Varje sanktionspaket försvagar den ryska ekonomin, och det påverkar i sin tur rysk krigsförmåga. Vi vet att det fungerar. Förra året minskade de ryska energiintäkterna med 25 procent. Regeringen arbetar därför systematiskt för att stärka sanktionerna och för att täppa igen de kryphål som ger ryska intäkter.
Inför nästa sanktionspaket har Sverige och Finland nyligen lagt fram förslag på tre ytterligare åtgärder: för det första ett maritimt tjänsteförbud som kan minska Rysslands energiintäkter, för det andra ett totalt stopp för EU:s export av lyxvaror till Ryssland och för det tredje begränsningar av EU:s import av rysk gödsel.
Den snabbaste vägen till fred är att Ryssland drar tillbaka sina trupper. Det är mycket enkelt. En fred som bygger på att Ukraina tvingas kapitulera skulle inte vara en fred. Det vore en belöning för aggression, och det skulle sätta hela den europeiska säkerhetsordningen på spel – och även svensk säkerhet.
Anf. 32 Elsa Widding (-)
Fru talman! Ni hör ju: ”Om vi låter Ryssland vinna.”
Jag håller helt med om att kriget är brutalt. Men den här regeringen, med Sveriges statsminister i spetsen, var ändå beredd att stjäla Rysslands valutareserv trots att motståndet inom EU var brett. Jag måste få ta upp det här.
I det tyska parlamentet var 87 procent emot det här förslaget. Till skillnad från den svenska regeringen ville man inte se de här reserverna som ett verktyg i pågående krig.
Centralbanksreserver är inte som vilken egendom som helst. De skyddas särskilt i internationell rätt för att det globala finansiella systemet ska fungera. Stölden av de ryska tillgångarna stoppades inte av bristande solidaritet utan av juridik, ekonomi och ren självbevarelsedrift. Plötsligt stod hela eurons trovärdighet på spel.
Sverige har visat hur lättvindigt man överger internationell rätt, så jag tycker att man kan prata lite försiktigt om den.
Sveriges mål är att stärka Ukraina och försvaga Ryssland, säger utrikesministern. Det betyder att kriget måste få fortsätta. Sverige förvägrar därmed det ukrainska folket den fred som man så innerligt vill ha. Den stora gallupundersökning som genomfördes i juli 2025 visar att endast 24 procent av den ukrainska befolkningen kan tänka sig ett fortsatt krigande. Att många svenskar gärna ser en fortsättning på kriget är rätt ointressant för Ukrainas del. Det är alltså inte över 80 procent som vill se en fortsättning på kriget i ett försök att stärka Ukraina, som försvarsministern och jag tror även utrikesministern påstår. Sverige agerar helt i strid med den ukrainska befolkningens vilja.
Iuliia Mendel, Zelenskyjs före detta pressekreterare, skriver väldigt talande på X att tron på Nato innebär en oändlig slakt av människoliv. Hon skriver också: Natomedlemskap som mål driver direkt på kriget i dag och garanterar instabilitet i morgon. Att fortsätta ett krig för en illusion och samtidigt kalla varje kompromiss ”förräderi” – det är det som riskerar att svika just de människor som redan har gett allt.
Det är nu viktigt att regeringen slutar leva i den illusionen och ser till Sveriges säkerhet – och Ukrainas, för den delen.
Steg ett är att sätta sig in i både Ukrainas och Rysslands behov av säkerhet eftersom det var detta som var upprinnelsen till kriget. Det handlar inte bara om Ukrainas säkerhet utan även om Rysslands.
EU har valt bort billig energi från Ryssland och importerar nu i stället tre till fyra gånger så dyr gas från USA. Vad händer när Trump stoppar LNG-gasen till Europa och relationen till Ryssland som gasleverantör har upphört? Vad händer med Sveriges exportmarknad när Tyskland tvingas stänga ned i allt snabbare takt?
Varför ansåg Ryssland att ett ukrainskt medlemskap i Nato skulle innebära ett existentiellt hot mot Ryssland? Varför gillade man inte tanken på långdistansrobotar och kärnvapen riktade mot Moskva längs den 200 mil långa gränsen? Och varför befarade man att väst ville dela upp Ryssland i flera delar, som lättare skulle kunna styras från väst? Var det för att Rand Corporation redan 2019 beskrev det som ett önskvärt scenario, vilket politiker från väst har upprepat?
Vad hände egentligen i östra Ukraina 2014 när Petro Porosjenko kom till makten efter regimbytet i Ukraina? Det infördes diskriminerande lagar mot den rysketniska befolkningen i östra Ukraina, vilket ryssarna i Donetsk och Luhansk inte ville acceptera. Var det egentligen så konstigt?
Hur kunde Ryssland ta Krim så lättvindigt? Kan det ha berott på att den största etniska gruppen på Krim består av ryssar? Vi, inklusive jag själv, förfasades. Men det gjorde tydligen inte de som bodde där.
Varför gick ryssarna in med 150 000 soldater i utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk i februari 2022, när Ukraina med hjälp av väst hade byggt upp Europas största armé?
Europa sitter nu fast mellan sitt eget narrativ och USA, som vi har gjort oss alltför beroende av.
Anf. 33 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Låt oss tala om de frysta ryska tillgångarna.
Det här är alltså Rysslands krig, och därför ska Ryssland också betala. Regeringen välkomnade därför kommissionens förslag. Låt mig understryka, som jag också sa i mitt svar och med tanke på Elsa Widdings påstående, att EU-kommissionen bedömde att förslaget var i enlighet med folkrätten.
Sverige ville tillsammans med flera länder gå vidare med förslaget, men vi kunde inte nå enighet om de garantier som Belgien krävde. I det läget enades i stället 25 medlemsstater om gemensamma europeiska lån till Ukraina. Vi säkrade Ukrainas finansiering för de kommande två åren, vilket är det absolut viktigaste. Men det står också klart att det inte räcker.
Jag och regeringen menar att frågan om de frysta ryska tillgångarna måste aktualiseras igen. Det är det mest rättvisa, både för Ukraina och för europeiska skattebetalare. Jag är stolt över Sveriges stora stöd. Jag önskar att fler länder i Europa kunde leverera på samma nivå. Men när de inte gör det måste också de frysta ryska tillgångarna tas.
Jag är stolt över att Sveriges bistånd bidrar till att samhället i Ukraina kan fungera, att löner och pensioner kan utbetalas och att sjukhus kan fortsätta rädda liv. På så sätt bidrar vi till Ukrainas motståndskraft och därmed till hela Europas.
Det går väldigt fort med de här orimliga påståendena, men det är uppenbart att vi står långt från varandra i många delar. Det kom en rad frågor här som jag inte tycker att det finns någon mening med att bemöta.
Anf. 34 Elsa Widding (-)
Fru talman! Jag tror att ministern glorifierar läget i Ukraina, och det är mycket tragiskt att regeringen inte ställer sig bakom internationell rätt.
Svenska folket har bestulits på miljarder och skickat pengar till den mest korrumperade regimen i Europa för att förlänga ett krig som var hopplöst förlorat redan från början. Genom att trumma ut en felaktig historiebeskrivning av Ukrainakriget försöker regeringen lura människor att acceptera krig i vårt land. Man har hjälp av Digital Services Act, som klassar alla avvikelser från EU:s uppfattningar som desinformation.
Att man fokuserar på enbart två punkter i fredsavtalet – att stärka Ukraina och att försvaga Ryssland – visar att Sverige inte på något sätt är intresserat av en framförhandlad fred i Ukraina. För varje dag som kriget fortsätter minskar Ukrainas möjlighet att fortleva som nation.
Om vi i Sverige och Finland accepterade amerikanska långdistansrobotar från vårt territorium, som kan slå in i Ryssland, skulle vi på exakt samma sätt som Ukraina utgöra ett existentiellt hot mot Ryssland.
Varför försöker vi inte med diplomati lugna ned situationen? Hur mycket vi än motsätter oss Rysslands analys av landets säkerhetssituation är det den analysen, fru talman, som styr deras agerande. Därmed kommer den också att definiera vår säkerhet – eller osäkerhet.
Enligt Ryssland handlar det inte om imperialistiska ambitioner, som utrikesministern tycks tro, utan om överlevnad som nation. Närmare 2 miljoner soldater har mist sina liv i detta fruktansvärda krig. Lika många mödrar har fått sina liv förstörda. Låt mig slippa bli en av dem!
Regeringen vill inte kännas vid upprinnelsen till kriget eller hur vårt eget agerande och provocerande påverkar Ryssland och därmed vår egen säkerhet.
Statsministern pratar om att vi befinner oss i ett förkrig. Är det någon som vet vad det ens betyder? Är det kanske som förspel – att man hoppas att någonting annat, mer substantiellt, ska komma efteråt?
Anf. 35 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Upprinnelsen till kriget är mycket enkel, och den förstår de flesta. Den var att Ryssland helt utan provokation angrep, anföll och startade ett krig mot Ukraina. Ryssland är inte intresserat av diplomati, och det är därför vår tvåpunktsplan med ökat stöd till Ukraina och ökad press på Ryssland ligger fast.
Jag är otroligt stolt och tacksam över att 97 procent av svenska folket står bakom både det militära och det humanitära stödet till Ukraina. Jag kan bara beklaga att Elsa Widding inte är en av dem.
(Applåder)
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.