Sveriges stöd för fria och rättssäkra val i Ukraina
Interpellation 2024/25:532 av Johan Büser (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-03-17
- Överlämnad
- 2025-03-18
- Anmäld
- 2025-03-19
- Sista svarsdatum
- 2025-04-01
- Svarsdatum
- 2025-04-11
- Besvarad
- 2025-04-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Kriget i Ukraina har nu pågått i över tre år, och landet befinner sig i en svår situation där både Rysslands fullskaliga krig i Ukraina och andra utmaningar påverkar det demokratiska styret. Samtidigt talas det nu om en möjlig vapenvila mellan Ryssland och Ukraina, vilket skulle kunna förändra de politiska och säkerhetsmässiga förutsättningarna i landet.
Ukraina har under krigets gång fortsatt att upprätthålla sina demokratiska institutioner, men om det i relativ närtid skulle bli aktuellt att hålla val är det avgörande att de genomförs på ett rättssäkert sätt. Val i en pågående eller nyligen avslutad konflikt medför särskilda utmaningar, inte minst när det gäller säkerhet, tillgång till oberoende information och möjligheten för alla medborgare att delta i den demokratiska processen.
Som medlem av OSSE:s byrå besökte jag nyligen Ukraina och fick en inblick i de utmaningar som finns när det gäller att organisera val under dessa förhållanden. Sverige har en lång tradition av att stötta demokrati och fria val, bland annat genom internationella organisationer som OSSE och EU. Det är därför viktigt att Sverige är berett att bistå Ukraina i arbetet med att säkerställa att ett eventuellt val kan genomföras på ett demokratiskt och rättssäkert sätt.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
- Hur ser ministern och regeringen på möjligheterna att genom internationella organisationer såsom OSSE och EU bidra till att val i Ukraina kan genomföras på ett rättssäkert och demokratiskt sätt?
- Vilka insatser kan Sverige bidra med för att stärka valadministration, oberoende medier och civilsamhällets roll i en valprocess i Ukraina?
- Hur ser ministern och regeringen på Sveriges roll i arbetet med valövervakning och stöd för att säkerställa att alla ukrainare får möjlighet att delta i ett fritt och rättvist val, även i en situation där delar av landet fortfarande är under ockupation eller påverkas av kriget?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:532
Webb-tv: Sveriges stöd för fria och rättssäkra val i Ukraina
Dokument från debatten
- Protokoll 2024/25:100 Fredagen den 11 aprilProtokoll 2024/25:100 Svar på interpellation 2024/25:532 om Sveriges stöd för fria och rättssäkra val i Ukraina
Protokoll från debatten
Anf. 42 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Johan Büser har frågat mig hur jag och regeringen ser på möjligheterna att genom internationella organisationer såsom OSSE och EU bidra till att val i Ukraina kan genomföras på ett rättssäkert och demokratiskt sätt. Johan Büser frågar vidare vilka insatser som Sverige kan bidra med för att stärka valadministration, oberoende medier och civilsamhällets roll vid en valprocess i Ukraina. Han frågar även hur jag och regeringen ser på Sveriges roll i arbetet med valövervakning och stöd för att säkerställa att alla ukrainare får möjlighet att delta i ett fritt och rättvist val, även i en situation där delar av landet fortfarande är under ockupation eller påverkas av kriget.
Det ryska anfallskriget mot Ukraina har gått in på sitt fjärde år. När Ryssland försöker krossa en demokrati måste svaret från Sverige och likasinnade länder vara glasklart, nämligen att vi står kvar vid Ukrainas sida – för att hjälpa dem att vinna kriget, men också freden. Det är Sveriges främsta utrikespolitiska uppgift.
För att anordna ett val i Ukraina krävs det att undantagstillståndet hävs. Där är vi inte än, och det är ett beslut som är upp till Ukraina att fatta. Att organisera val under pågående krig skulle innebära betydande praktiska utmaningar och säkerhetsrisker, precis som frågeställaren belyser. Det är bland annat därför som Ukrainas konstitution och vallagen förbjuder val under undantagstillstånd. Lagen är till för att främja stabilitet under extrema förhållanden.
De specifika formerna för svenskt stöd vid ett framtida val i Ukraina kan vi därför endast spekulera om. När undantagstillståndet lyfts är det centralt med en nära dialog med ukrainska myndigheter och civilsamhälle för att vara lyhörd inför deras behov. Internationellt stöd till att genomföra fria och rättvisa val i Ukraina kommer givetvis att vara centralt när val är möjliga att genomföra.
Regeringen antog sommaren 2023 en strategi för Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina 2023–2027. Strategin omfattar totalt 9 miljarder kronor och är Sveriges största bilaterala biståndsstrategi någonsin. Vid strategiperiodens slut ska det svenska stödet ha bidragit till ett friare, mer motståndskraftigt och ekonomiskt välmående Ukraina på väg mot EU-medlemskap. Arbetet stärker Ukrainas motståndskraft och demokratiska utveckling, vilket också hjälper landet att stå emot Rysslands fullskaliga invasion.
Ett av strategins mål är att Sveriges bistånd ska bidra till mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer och jämställdhet. Inom området ska verksamheten bidra till att stärka demokratiska institutioner och en ansvarstagande, oberoende och mer effektiv offentlig förvaltning på nationell och lokal nivå. Stödet går bland annat genom FN-organisationer, ukrainska statliga myndigheter, ukrainska medier samt genom ett antal ukrainska och internationella civilsamhällesorganisationer. Sveriges engagemang genom EU och OSSE bidrar också till detta arbete. Genom vårt omfattande bistånd bidrar Sverige till en god grund för att Ukraina ska kunna hålla fria och rättvisa val när förutsättningarna så tillåter.
Anf. 43 Johan Büser (S)
Fru talman! När jag i februari reste till Ukraina med OSSE fick jag med egna ögon se något som är svårt att beskriva och omöjligt att glömma. Jag fick se en del av krigets verklighet.
Vi rullade in med tåget i ett mörkt Kiev, tidigt på morgonen – en natt då staden attackerades. Under resan de få dagar vi var där fick vi, liksom många andra som har besökt Ukraina eller befinner sig i Ukraina, sitta i skyddsrum. Människor som bor och lever i Ukraina är vana, och vi som är där tillfälligt är inte vana. Det här var en upplevelse som gör det omöjligt att prata om Ukraina som en konflikt långt borta. Ukrainas konflikt är på sätt och vis också här. Det är nu och det är Europa.
Ett annat besök som vi gjorde under vår resa till Ukraina var att åka till en minnesplats tillägnad unga människor strax utanför Kiev. En del av dem var födda så sent som 2003. Några av dem var så unga som 19 år när de gav sina liv i kampen för att försvara sitt land. Det var en av de mer gripande upplevelserna i mitt liv att se minnesplatsen och tänka på alla de liv som inte fick levas. De slogs för ett fritt, demokratiskt samhälle – värderingar som vi delar i Sveriges riksdag.
Under resan träffade vi talmannen, premiärministern och den tidigare presidenten Porosjenko. Vi mötte både regering och opposition. Det som slog mig då var hur imponerande enigheten, som man har lyckats upprätthålla, har varit sedan Rysslands fullskaliga krig inleddes 2022. Men på senare tid har jag i möten med ukrainska parlamentariker och oppositionella, och Porosjenko själv, hört varningssignaler om att den politiska sammanhållningen börjar utmanas. Därför är det viktigt att Sverige och det internationella samfundet stöder Ukraina inte bara militärt utan också demokratiskt.
Fru talman! Jag har själv ett särskilt intresse för val och demokratiska processer. Jag har varit valobservatör för OSSE flera gånger i USA, på västra Balkan, i Centralasien, nyligen i Moldavien och tidigare även i Ukraina. Jag har en del av de insikter som krävs för att genomföra val i svåra sammanhang. Och det är därför jag har ställt interpellationen.
Ukraina är, precis som utrikesministern påpekar, inte redo att nu hålla val. Men när den dagen kommer, vilket vi hoppas, måste allt finnas på plats. Det handlar om tillit, infrastruktur, oberoende medier, fungerande valadministration och möjlighet för flyktingar och internflyktingar att delta. Sverige ska naturligtvis vara redo att bidra, inte i sista stund utan i god tid.
Vi hör nu tal om en eventuell vapenvila, även om jag och andra självklart tvivlar på Rysslands verkliga intentioner att uppnå en vapenvila. Ändock är det tal om val mer än vad det har varit under tidigare år av detta fruktansvärda krig. Därför har jag en uppmaning till utrikesministern: Det kan vara klokt att ta vissa initiativ bilateralt via OSSE och EU för att säkerställa att ett framtida val i Ukraina blir både fritt och rättvist och att Sverige ger signaler om att vi är villiga att bidra till valet på ett bra sätt.
Anf. 44 Carina Ödebrink (S)
Fru talman! Jag tackar Johan Büser för att han har tagit initiativ till denna viktiga interpellation, och jag tackar även statsrådet för svaret.
Jag har varit ledamot av den svenska OSSE-delegationen sedan 2018 när jag kom in i riksdagen. Sedan förra året är jag också rapportör för OSSE:s parlamentariska församlings tredje kommitté, som ansvarar för demokrati och mänskliga rättigheter.
Fru talman! Min första valobservation var 2019 i Ukraina. Det var något alldeles speciellt. Jag observerade tillsammans med en senator från Kanada, och det var vår första observation för oss båda. Det var otroligt berörande, lärorikt och högtidligt att observera och träffa människor. Valobservationerna är ju något av hjärtat i OSSE:s parlamentariska församling.
Vi vet att Ukraina under lång tid har arbetat målmedvetet för en riktning mot Europa, för öppenhet, för demokrati och för att motarbeta korruption. Det finns stora utmaningar, och mycket återstår att göra, men det finns en klar tanke och ambition om vart man vill och vilka man vill tillhöra.
Det krävs en fungerande struktur för att planera och genomföra ett val och en valkampanj. Vi hade byråmöte i OSSE:s parlamentariska församling i måndags denna vecka. Representanterna från Ukraina, både majoritet och opposition, är tydliga med att det i nuläget inte är möjligt att genomföra val – precis som statsrådet sa i sitt svar. Den dag det finns en hållbar och långsiktig fred och vapenvila kan man börja planera, och tidsspannet för att genomföra ett val handlar om minst sex månader.
Vad är regeringens bedömning när det gäller just vapenvilan och förutsättningarna för fria och rättvisa val? Vad anser statsrådet? Och vad är statsrådets bedömning av läget när USA så tydligt köper det ryska narrativet och ställer krav på att man ska genomföra val, trots situationen i landet och att man faktiskt är i krig? Det ska vara fria och rättvisa val, och alla ukrainska medborgare ska tillerkännas rätten att rösta. Samtidigt är 20 procent av landet faktiskt under rysk ockupation. Jag vill gärna höra statsrådet utveckla det lite.
Anf. 45 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Tack, Johan Büser och Carina Ödebrink, för era viktiga insatser för OSSE, bland annat som valobservatörer!
Johan Büser nämner i sin interpellation vissa av de särskilda utmaningarna med att organisera val vid en pågående eller nyss avslutad konflikt, till exempel när det gäller säkerhetsrisker och valdeltagande. Och Carina Ödebrink tar upp den särskilt svåra frågan om ockuperade områden.
I tillägg till detta vill jag nämna Rysslands försök att ständigt undergräva stabiliteten och enigheten i Ukraina genom informationspåverkan och andra hybrida medel. Ukrainas institutioner har i det sammanhanget visat en imponerande motståndskraft för att bevara sin suveränitet och för att försvara för våra gemensamma värderingar.
Jag vill också nämna att det är Ryssland och dess ledning som ytterst bär ansvaret för att det i dagsläget inte går att hålla val i Ukraina. Så länge kriget pågår och undantagstillstånd råder är det, som jag sa i mitt förra inlägg, enligt ukrainsk lagstiftning inte möjligt att hålla val. Och det finns ett brett stöd i Ukraina, inklusive från oppositionen och inom civilsamhället, för att inte hålla val under rådande omständigheter.
Carina Ödebrink tar upp diskussionen om vapenvila och uppger att USA köper det ryska narrativet om behovet av att hålla ett val inom kort. Det var något som oroade också mig. Men jag upplever att det har tonats ned väsentligt nu och att det i princip inte sägs längre från amerikansk sida. Jag har också diskuterat just den frågan med både Zelenskyj och utrikesminister Sybiha. Det handlar om vilka svårigheter som finns och ytterst vilka konsekvenser det skulle kunna få som också skulle gynna Ryssland.
Jag tror att vi i grunden är överens om att vi måste stötta fria och rättvisa val i Ukraina den dag det är dags för det. Naturligtvis bidrar den här debatten till att hålla frågan levande. Det tror jag är viktigt.
Anf. 46 Johan Büser (S)
Fru talman! Tack, utrikesministern, för ett seriöst svar på frågan!
När det gäller Ukraina är vi överens om relativt mycket, och det är bra. Men jag tror ändå att Sverige redan nu ska förbereda sig för att ta en aktiv roll i ett kommande val i Ukraina, även om det, precis som utrikesministern påpekar, kommer att ta ett tag. Vi kan notera att opposition och regering i Ukraina åtminstone är överens om att man efter en eventuell vapenvila bör vänta sex månader med att hålla val. Det hörde jag och ledamoten Ödebrink senast i måndags på vårt möte med OSSE.
Fru talman! Att organisera ett val i ett land där delar av territoriet är ockuperat, där miljontals människor är på flykt och där informationspåverkan är konstant är bland det mest komplexa man kan göra. Jag var, som jag nämnde tidigare, i Moldavien och observerade i utbrytarregionen Transnistrien precis intill. Jag fick lära mig mycket om både OSSE:s arbete med medling där och hur man de facto organiserar ett val när delar av landets territorium helt enkelt är ockuperade.
Jag har sagt att jag tycker att Sverige kan bidra i och föra samtal med den ukrainska valmyndigheten, med andra internationella organisationer och med civilsamhället om vad som behövs för att ett legitimt val ska kunna hållas. Det handlar förstås om att bygga kapacitet och inte bara om att skicka valobservatörer på valdagen.
En viktig och central fråga att fundera på är hur vi säkrar informationsflödet till medborgarna. Vi vet att Ryssland lägger enorma resurser på desinformation – det har vi talat om – i både Ukraina och andra miljöer. Ganska nyligen hade vi en delegation från Moldavien på besök i Sveriges riksdag. De tog upp just problematiken med desinformation. Sverige har en viktig roll i att stödja oberoende medier, särskilt de som verkar digitalt och som också riktar sig till flyktingar i Europa.
Civilsamhället i Ukraina är glädjande nog starkt, men det är hårt prövat. Många organisationer arbetar redan med att övervaka offentliga beslut, stärka minoriteternas röster och möjliggöra för kvinnor och unga att både delta och bidra i det ukrainska samhället. Men deras resurser är såklart begränsade. När vi talar om valförberedelser bör vi också tala om stöd till dessa grupper.
Vi måste även ta höjd för att det inte bara handlar om teknik utan också om legitimitet. Ett val som sker i skuggan av ett eventuellt avslutat krig riskerar såklart att ifrågasättas, särskilt om det sker i ett klimat med intern politisk misstro, som jag nämnde tidigare. Det är därför viktigt att Sverige, som är en trovärdig och bred, enad aktör, hjälper till att lägga grunden för öppenhet och delaktighet redan nu.
Jag skulle vilja höra hur utrikesministern ser på att Sverige skulle kunna bidra med stöd till valmyndigheten, till att stärka oberoende medier och till civilsamhället, så att vi också motverkar desinformationen.
Anf. 47 Carina Ödebrink (S)
Fru talman! Jag välkomnar de åhörare som är här i kammaren och lyssnar i dag.
Stödet till Ukraina här och nu, i dag, är helt avgörande för att Ukraina ska kunna vinna kriget över Ryssland och säkra en långsiktig, hållbar fred. Vår insats tillsammans med insatserna från övriga EU och resten av världen är otroligt viktiga. När vi träffar våra ukrainska kollegor i OSSE:s parlamentariska församling kan de inte nog understryka och tacka för den hjälp och det stöd de får.
Precis som statsrådet säger i svaret och som Johan Büser är inne på handlar vårt stöd om insatser här och nu, i dag. Men det är såklart lika viktigt att faktiskt ha ett stöd och en plan för att finnas där den dag kriget är slut.
Jag är övertygad om att otroligt många människor i Sverige sedan Rysslands anfallskrig inleddes har knutit band till Ukraina. Det är personliga band eller band mellan olika civilsamhällesorganisationer. De kommer att vara värdefulla den dag kriget är slut. Vi ska verkligen ta vara på att vi har byggt upp relationer som också är av stor vikt för Ukrainas framtid.
Jag vill tacka för den här värdefulla debatten.
Anf. 48 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Sveriges stöd till demokrati och fria val har en lång tradition, och genom vårt omfattande och långsiktiga stöd till Ukrainas uppbyggnad och reformarbete, både via EU och bilateralt, bidrar vi till att stärka motståndskraften och främja landets demokratiska utveckling. Det hjälper också landet att stå emot Rysslands fullskaliga invasion. Vi ger bland annat ett omfattande stöd till civilsamhällesorganisationer i Ukraina som arbetar för att främja demokrati och mänskliga rättigheter.
Under krig, påverkan och propaganda från Ryssland är behovet av oberoende medier mycket stort. Sedan den fullskaliga invasionen 2022 ger vi stöd till det ukrainska nationella public service-bolaget och oberoende medier för trovärdig och korrekt nyhetsrapportering under kriget.
Tillsammans med partnerländer och biståndspartner stöttar vi Ukrainas demokrati inför och under val. Här spelar EU och OSSE viktiga roller vad gäller bistånd respektive valövervakning.
Genom vårt omfattande bistånd menar jag att vi ger Ukraina en god grund för att hålla fria och rättvisa val när Ukraina bedömer att det finns förutsättningar för detta.
Till dess måste vi, precis som Carina Ödebrink är inne på, ge tillräckligt stöd till Ukraina att stå emot den ryska aggressionen. Därför är det centralt att vi inom EU ökar vårt militära och finansiella stöd till Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet. Sverige har en ledande roll i detta. Det samlade svenska stödet till Ukraina sedan den fullskaliga invasionen i Ukraina i februari 2022 uppgår i dag till 90,6 miljarder kronor.
Anf. 49 Johan Büser (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaren på min interpellation. Ukraina kämpar som vi vet för sin frihet, men Ukraina kämpar också för sin demokrati. Demokratin är inte självklar, inte i Ukraina och inte heller på många andra ställen i vår värld. Vårt stöd ska inte stanna vid militär hjälp, utan vi ska bygga förtroende, institutioner och deltagande.
Vi har också någonting i Sverige som många andra länder inte har. Vi har faktiskt en bred politisk enighet här hemma i stödet för Ukraina. Det är väldigt glädjande. Detta tackar jag för att utrikesministern är en bärare av. Det är vi socialdemokrater också, och vi kommer att fortsätta med vårt engagemang för Ukraina.
Blickar vi ut ser vi oroväckande att stödet till Ukraina nu ifrågasätts i USA. I flera EU-länder växer splittringen. Det var också något som både jag och min kollega ledamoten Ödebrink märkte i måndags när vi träffade flera länder i OSSE:s parlamentariska församling. Det är oroande.
Som sagt: I Sverige står vi enade. Det är en styrka, och det är ett ansvar. Min avslutande uppmaning till utrikesministern i den här interpellationsdebatten är: Låt oss fortsätta använda den svenska enigheten och det förtroende som vi har byggt upp gemensamt för att fortsätta spela en mer aktiv roll i att stötta Ukrainas demokrati långsiktigt och strategiskt.
(Applåder)
Anf. 50 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Jag vill avslutningsvis lyfta fram den ukrainska befolkningens kamp för fria och rättvisa val. Det var i försvar för demokratin och dess grundläggande värderingar som den ukrainska befolkningen samlades på Majdan under den orangea revolutionen 2004 och värdighetsrevolutionen 2014. Deras mod och beslutsamhet ger inspiration och påminner oss om vikten av att stå upp tillsammans för våra gemensamma värderingar.
Jag är väldigt glad över det engagemang som finns här i riksdagen, både för Ukraina och för rättvisa val. Det har bland annat yttrat sig genom de många ledamöter som deltar i valobservationer. Tillsammans måste vi fortsätta stärka demokrati, mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och respekten för folkrätten, som också är grunden i vår utrikespolitik. Stort tack för detta! Låt oss fortsätta arbeta tillsammans.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.