Sveriges nationella arbete mot inhemsk extremism
Interpellation 2019/20:231 av Roger Haddad (L)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-12-17
- Överlämnad
- 2019-12-18
- Anmäld
- 2019-12-19
- Sista svarsdatum
- 2020-01-17
- Svarsdatum
- 2020-02-06
- Besvarad
- 2020-02-06
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
När den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism och dess sekretariat avslutade sitt uppdrag beslutades, efter överenskommelse med bland annat Liberalerna, att funktionen skulle permanentas.
Regeringen valde dock, tyvärr och utan dialog med partierna inom överenskommelsen om åtgärder mot terrorism, ensidigt att lägga ansvaret på myndigheten Brottsförebyggande rådet (Brå).
Liberalerna har från start motsatt sig en sådan lösning och menar att Sverige behöver en operativ förmåga i hela landet för att inte minst lokalt förebygga radikalisering och våldsbejakande extremism, i synnerhet våldsbejakande islamistisk extremism som fortfarande är ett stort problem i samhället.
Nu har det gått en tid sedan S-regeringen inrättade Center mot våldsbejakande extremism vid Brå. Av det jag sett i medier arbetar de ungefär, om än inte lika synligt, som under tiden med den nationella samordnaren genom att ge råd och stöd samt information i form av workshoppar och seminarier.
Nyligen läste jag i ett remissvar till regeringen att Säkerhetspolisen förordar ett inrättande av ett kunskapscentrum för att ge stöd och kunskap till myndigheter i bedömningar av organisationer, aktörer, extremism och antidemokratiska miljöer som mottar offentliga medel genom bidrag från staten eller kommunerna. Det är ungefär den ”uppdragsbeskrivning” som diskuterades redan 2017 inför att Center för våldsbejakande extremism skulle inrättas.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
- Kommer regeringen att behålla CVE-funktionen vid Brå, och motsvarar deras verksamhet det regeringen planerade för 2017?
- Är regeringen beredd att låta polisen få ett operativt ansvar för Sveriges lokala arbete mot våldsbejakande extremism och radikalisering?
- Med tanke på Säkerhetspolisens yttrande, vilka slutsatser drar regeringen av detta önskemål?
- Finns det några planer på att förtydliga länsstyrelsernas regionala uppdrag att kartlägga extremism?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:231
Webb-tv: Sveriges nationella arbete mot inhemsk extremism
Dokument från debatten
- Torsdag den 6 februari 2020Kammarens föredragningslistor 2019/20:70
- Protokoll 2019/20:70 Torsdagen den 6 februariProtokoll 2019/20:70 Svar på interpellation 2019/20:231 om Sveriges nationella arbete mot inhemsk extremism
Protokoll från debatten
Anf. 10 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Roger Haddad har frågat mig om regeringen kommer att behålla CVE-funktionen vid Brottsförebyggande rådet, Brå, och om deras verksamhet motsvarar det regeringen planerade för 2017 eller om regeringen är beredd att låta polisen få ett operativt ansvar för Sveriges lokala arbete mot våldsbejakande extremism och radikalisering. Han har vidare frågat vilka slutsatser regeringen drar av Säkerhetspolisens yttrande samt om regeringen har planer på att förtydliga länsstyrelsernas regionala uppdrag att kartlägga våldsbejakande extremism.
Center mot våldsbejakande extremism, CVE, inrättades vid Brå i januari 2018. Så här långt motsvarar centrets verksamhet i stort sett det som regeringen planerade för.
CVE erbjuder stöd och vägledning till de kommuner som har behov av detta, både via besök och via en stödtelefon för yrkesverksamma. Under 2019 har CVE gett särskilt stöd till de kommuner som berörs av återvändare från Syrien och Irak och även intensifierat samverkan mellan berörda nationella myndigheter och kommuner i planeringen av insatser för denna målgrupp.
Även Polismyndighetens operativa arbete mot våldsbejakande extremism på lokal nivå har utvecklats under året, bland annat genom ett utvecklat samarbete med Säkerhetspolisen. Samarbetet innebär till exempel ett förbättrat utbyte av underrättelseinformation. Navet i ett lokalt förebyggande arbete utgörs av sektorsövergripande samverkan mellan statliga och kommunala myndigheter.
Från och med januari 2020 tar Brå över uppgiften att fördela statsbidrag till organisationer, kommuner och regioner för förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Under 2020 ser regeringen även över om CVE:s roll ytterligare behöver utvecklas. Detta gäller även frågan om huruvida länsstyrelserna bör få ett uppdrag. Länsstyrelsen i Dalarnas län har lämnat ett förslag om att länsstyrelserna bör få ett regionalt samordningsuppdrag mot våldsbejakande extremism.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Enligt Säkerhetspolisen finns det organisationer med kopplingar till extremistmiljöer som mottar offentliga medel genom såväl statliga som kommunala bidrag. Regeringen delar Säkerhetspolisens bedömning att offentlig verksamhet inte ska finansiera antidemokratiska aktörer.
Förslagen i utredningen Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället bereds just nu inom Regeringskansliet. Förslagen i utredningen syftar till att säkerställa att allmänna medel endast ska gå till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar. Säkerhetspolisens yttrande kommer att vägas in i regeringens helhetsbedömning av utredningens förslag.
Anf. 11 Roger Haddad (L)
Fru talman! Tack, justitieministern, för svaret på Liberalernas interpellation!
Frågan om radikalisering och våldsbejakande extremism är ju tyvärr inte ny, och det går inte en dag utan att vi kan läsa om det. Senast var det i Expressen, men det finns även andra medier som beskriver hur personer, organisationer, föreningar, församlingar och så vidare varje dag utmanar våra demokratiska värderingar och värden och varje dag försöker att radikalisera, uppmuntra, rekrytera och finansiera icke-demokratiska verksamheter i syfte att antingen planera eller finansiera ett terrorbrott eller finansiera resor till konfliktområden.
Nu har inte 2019 års verksamhetsberättelse från Säkerhetspolisen presenterats än, men det finns ingenting som tyder på att radikaliseringen och problemet med den inhemska extremismen minskar i Sverige - snarare utgör detta även fortsättningsvis ett oerhört stort hot mot svenska värderingar och svensk demokrati.
Det är därför vi från Liberalerna återkommer med frågan om Center mot våldsbejakande extremism. Jag satt själv med i förhandlingarna både 2015 och 2017. Vi tyckte från starten att denna funktion, som kom efter den nationella samordnaren, inte ska ligga hos Brå utan hos Polismyndigheten.
Fru talman! Jag får inte riktigt svar på frågan om regeringen tycker att man ska behålla funktionen hos Brottsförebyggande rådet eller om man kan tänka sig att flytta denna viktiga verksamhet för att jobba mer operativt och jobba mer i hela landet. Det finns i dag bara en myndighet som har muskler och nationell, regional och lokal närvaro samt förmåga och kapacitet att faktiskt försöka upprätthålla en modell - en nationell modell, eller ett nationellt system - för att förstärka det lokala arbetet mot våldsbejakande inhemsk extremism.
Jag har också ställt frågor om Säkerhetspolisens yttrande, som man lämnade här i höstas. Det förvånade mig att man i sitt yttrande till regeringen om detta med demokrativillkor och statsbidragshantering förordade ett slags kunskapshus. Detta skulle vara en ny funktion - ytterligare en funktion. När jag har följt arbetet som CVE, Center mot våldsbejakande extremism, har gjort har jag utgått från att detta uppdrag låg hos dem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill gärna få förtydligat av statsrådet hur han ser på att Säkerhetspolisen efterfrågar ytterligare en funktion. Varför vill inte regeringen flytta CVE-funktionen till Polismyndigheten? Hur ser ministern på att Säkerhetspolisen efterfrågar ytterligare en funktion som i alla fall vi från Liberalerna har trott redan låg inom ramen för Brottsförebyggande rådets och CVE:s uppdrag?
Generellt sett, fru talman, har vi under många år drivit ett antal viktiga frågor, bland annat att CVE-funktionen ska ligga hos Polismyndigheten. Vi har varit pådrivande för att kriterier och villkor ska skärpas även för de statliga medlen - inte bara till trossamfunden, som det var tidigare, utan det gäller även det uppdrag som kommer.
Vi har redan påpekat - och vi vill påpeka igen - att det också är viktigt att komma åt de regionala offentliga medel och de kommunala medel som betalas ut i form av föreningsbidrag. Det täcks inte riktigt in i detta förslag, menar vi.
Vi har också efterfrågat en ändring i socialtjänstlagen för att ännu bättre dela information.
Jag hoppas att dessa utredningar, och förslag till riksdagen, snart levereras.
Anf. 12 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Det är min bestämda uppfattning att Center mot våldsbejakande extremism utvecklas väl. Detta arbete bedrevs tidigare i kommittéform under temporära former. Det vi gjorde var att skapa en fast och permanent organisation. Vi ökade resurserna och såg till att det kom in fler anställda. Jag är stolt över den verksamhet som man nu bedriver, och jag följer den mycket nära.
Ta bara alla kontakter som man har med kommuner; jag tror att man gjorde 79 kommunbesök 2019. Vi vet att det finns en stor efterfrågan från kommunsektorn på stöd, råd och utbildning. Senast jag hörde om detta från SKR, alltså Sveriges Kommuner och Regioner, sa de att CVE nu har kommit igång så bra med sin verksamhet att kommunerna inte ringer lika mycket till SKR utan i stället ringer till CVE när de vill ha råd och stöd. Då får kommunerna precis det stöd de behöver ha. Det är nämligen också min bedömning att CVE:s verksamhet är mycket uppskattad av de kommuner som CVE på olika sätt hjälper.
Man hade förra året ett särskilt fokus på återvändande och samlade till exempel 39 kommuner för en utbildningsdag i april just för att diskutera hur vi jobbar med återvändande utöver det polisiära - för att utreda om personen i fråga har begått några brott - och hur vi kan jobba mer brett med den sidan. Det handlar ju inte bara om återvändarna utan också om deras familjer, deras barn och allt annat som berörs i kommunerna.
Man bedriver mycket utbildning, inte bara i Stockholm. Förra året ordnade man till exempel fortbildningar i Västerås, Linköping och Växjö.
Man har också en särskild stödtelefon för yrkesverksamma, dit exempelvis socialtjänstens handläggare kan ringa för att få råd och stöd när de ska göra denna typ av avvägningar. Över 160 samtal ringdes förra året; det är mer än dubbelt så många som 2018.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu ligger man också i framkant när det gäller att återinrätta den orostelefon som fanns för anhöriga, som drevs av Rädda Barnen. Den kommer att starta igen i mars. Det blir Rädda Barnen som kommer att bedriva detta, men CVE är med och finansierar det.
Roger Haddad efterlyser mer operativt arbete. Jag påstår att CVE bedriver det och att man bedriver det enligt de riktlinjer som man har fått av regeringen.
Chef för Center mot våldsbejakande extremism är Jonas Trolle. Han har varit polis i över 20 år och jobbat operativt, framför allt mot organiserad kriminalitet. När vi rekryterade Jonas Trolle gjorde vi det just mot denna bakgrund. Jag ville ha en person med erfarenhet av operativt arbete inom polisen. Jag tycker att Jonas Trolle svarar väldigt väl mot de krav som vi ställde på ledningen för CVE.
Vad jag förstår har Roger Haddad aldrig besökt CVE utan bildar sin uppfattning utifrån saker och ting han har läst i tidningen och drar slutsatser av det. Jag skulle uppmana Roger Haddad att besöka CVE en eftermiddag. Sätt dig med dem som jobbar där, Roger Haddad, och gå igenom vad de faktiskt gör. Då tror jag att du kommer att få uppfattningen att de gör ett väldigt bra jobb. Jag tror att du kanske också kommer att få en annan och djupare bild av hur CVE arbetar rent operativt.
Anf. 13 Roger Haddad (L)
Fru talman! Jag har inte besökt CVE, för det tog ett halvår, en stor del av våren 2018, innan de över huvud taget fick ett kansli på plats, började anställa medarbetare och så vidare. Men jag tar del av dokument och har jobbat med de här frågorna under åtminstone åtta år, både i Säpos tidigare insynsråd och i Rikspolisstyrelsen, på den tiden då de hade ansvar för de här frågorna. Och vi har förhandlat med regeringen under drygt två år om åtgärder mot terrorism och våldsbejakande extremism. Vi får också ta del av Säkerhetspolisens rapporter.
Det som föranledde den här interpellationen var att Säkerhetspolisen i november yttrade sig till regeringen om att man ville att det skulle införas ytterligare en funktion, nämligen ett kunskapscentrum. Kunskapscentrumet skulle ge stöd och kunskap till myndigheter men också till kommuner för att de ännu bättre skulle komma åt de statliga, regionala och kommunala bidrag som vi fortfarande ser betalas ut till icke-demokratiska föreningar och organisationer men också personer.
Detta visar, menar jag med bestämdhet, att CVE i den bemärkelsen inte har uppfyllt det uppdrag som jag trodde att CVE skulle ha vid inrättandet 2018. Men det aviserades redan sommaren 2017 på DN Debatt av Morgan Johansson.
Det låter på ministern som att allting fungerar även när det gäller polisens operativa arbete. Då vill jag fråga justitieministern om han har läst Polismyndighetens tillsynsrapport som kom i november. Den underkänner totalt Polismyndighetens lokala arbete mot våldsbejakande extremism på alla nivåer i samtliga besökta regioner. Det talar egentligen för att vi måste göra någonting när det gäller Polismyndigheten.
Vi vill och vidhåller att den här funktionen ska föras över till Polismyndigheten. Men då måste funktionen, samordningen, implementeringen och genomförandet vara underrättelsebaserat, rättssäkert och effektivt. Samtliga funktioner, de operativa och lokala, måste fungera. Men det gör de inte i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag hävdar med bestämdhet, stärkt av den tillsynsrapport som kom före jul, att vi inte har något tillfredsställande arbete mot den lokala våldsbejakande extremismen. Tillsynsrapporten säger till och med att på de myndigheter och i de regioner där det finns riktlinjer är de inte kända ens av medarbetarna. Det innebär följaktligen att riktlinjerna för arbetet mot våldsbejakande extremism inte tillämpas i någon av de besökta regionerna.
Det här är ett underkännande av den socialdemokratiska regeringen och ytterst justitieministern, som är chef för Justitiedepartementet som har ansvar för såväl den brottsförebyggande som den ingripande och polisiära verksamheten, även om man inom regeringen fördelar verksamheterna på två statsråd.
Ansvarsfördelningen måste ses över. Vår förmåga måste bli bättre, och CVE måste få ett mycket tydligare uppdrag. Jag hörde i statsrådets interpellationssvar att regeringen under 2020 även ser över om CVE:s roll ytterligare behöver utvecklas. Då vill jag ha besked direkt om på vilket sätt det har tagits ett sådant beslut att se över CVE:s roll.
Detta med länsstyrelserna tog vi upp redan för tre år sedan i en interpellation till Ardalan Shekarabi.
Anf. 14 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Jag känner inte alls igen den bild som Roger Haddad vill återge här. Det beror kanske på att jag så gott som dagligen har kontakt med myndigheter på olika nivåer, med rättsväsendets myndigheter förstås men också i ett bredare perspektiv. Min uppfattning är den att Center mot våldsbejakande extremism utvecklas på ett bra sätt.
Roger Haddad säger att han inte har besökt CVE. Han har väl inte ens träffat någon som jobbar på CVE, men han har ändå en mycket bestämd uppfattning om hur de jobbar och varför de borde jobba på ett annat sätt.
Min uppmaning till Roger Haddad är väldigt enkel: Åk till CVE, sitt ned med dem en eftermiddag eller så och gå igenom hur de jobbar! Han kommer då att möta en oerhört kompetent personal som jobbar aktivt och operativt i hela landet, nedifrån och upp, skulle jag vilja påstå, med just de här frågorna. Roger Haddad kan inte säga att han inte har haft tid att besöka dem eftersom de rekryterade personal våren 2018. Nu är vi inne i 2020, och CVE har varit up and running i över ett års tid, åtminstone hela 2019, och kommit igång på ett väldigt bra sätt.
Att Säkerhetspolisen vill utvidga sina ansvarsuppgifter ska inte tolkas som något slags misstroende mot CVE. Det gör i alla fall inte jag, utan jag tolkar det som att Säkerhetspolisen helt enkelt vill ha ytterligare instrument för att kunna göra de bedömningar som man måste göra. Det bejakar jag naturligtvis. Jag kan konstatera att både Säkerhetspolisen och polisen har fått betydligt större resurser för att jobba med just den här typen av frågor under vår regeringstid.
Kommer vi att vidareutveckla, utvärdera och se över den här verksamheten? Ja, det kommer vi naturligtvis att göra löpande. Och jag utesluter inte att vi också gör organisationsförändringar i framtiden. Men skälet till att vi inte lade detta på polisen 2017 var faktiskt att polisen inte ville det, för polisen var fortfarande 2017 fullt upptagen av sin stora omorganisering, där man slog ihop alla myndigheterna till en och samma myndighet. Det är något som för övrigt har blivit en stor framgång. Då sa polisen i sina remissvar till oss att det i det läget inte funkade för dem att ta hand om ytterligare en uppgift och organisation. Därför lade vi det på Brottsförebyggande rådet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi gör löpande utvärderingar. Det kan hända att vi behöver göra omorganiseringar, och då gör vi det. Men då ska man vara pragmatisk och se var den här verksamheten funkar bäst. Min uppfattning är den att CVE under de år som det har varit igång har stärkt arbetet mot våldsbejakande extremism väldigt påtagligt i Sverige.
Anf. 15 Roger Haddad (L)
Fru talman! Sanningen är att inte heller Brå ville ha det här uppdraget, men Morgan Johansson gav dem uppdraget i alla fall. Det är alltså inget argument för att det inte lades på polisen.
Nu har det gått ett antal år. Det är bra att ministern har kontakt med myndigheterna, men jag jobbar med de här frågorna som skolpolitiker. Jag träffar personal i socialtjänsten och har återkommande tagit upp den här frågan i länsstyrelsens insynsråd i Västmanland. Jag har också träffat kommuner som jobbar med de här frågorna på marken. Det är det som är skillnaden. Morgan Johansson har kontakt med sina generaldirektörer, och jag tar upp de här frågorna på markplan. Och inte minst de regionpoliser och lokalpolisområdeschefer som jag träffar lokalt, som jobbar med de här frågorna, bekräftar att det fortfarande är en otydlig ansvarsfördelning mellan Säkerhetspolisen och polisen. Det bekräftas även i den tillsynsrapport som kom före jul men som justitieministern uppenbarligen inte har läst. Där säger man att medarbetare inom Polismyndigheten fortfarande upplever att när det kommer till det som är temat för den här debatten, fru talman, nämligen arbetet mot lokal våldsbejakande extremism, finns det otydligheter.
Det är oacceptabelt och beklagligt att ministern och regeringen inte visar något slags självkritik när det gäller detta viktiga politiska område, som i första hand gäller Sveriges brottsförebyggande arbete men också stödet till polisen, socialtjänsten och skolan. Det tycker jag är helt och fullt anmärkningsvärt.
Anf. 16 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Jag vill återigen bara påminna om att när vi tillträdde för fem år sedan fanns det en temporär verksamhet som bedrevs i kommittéform i form av en nationell samordnare.
Det vi gjorde var att vi skapade en fast och permanent verksamhet för att förstärka arbetet mot våldsbejakande extremism. Vi sköt till nya resurser och såg till att fler anställdes. Vi har nu en ordning där kontakten med inte minst kommunsektorn är mycket bättre än vad den var tidigare.
Med detta sagt är givetvis inte alla frågor lösta. Men jag påstår att det är väsentligt mycket bättre nu än vad det var när vi tillträdde för fem år sedan. Detta ska man kanske ändå ha i minnet.
Nej, det är riktigt att Brå inte ville att verksamheten skulle läggas där. Men jag tyckte att polisen hade starkare argument än vad Brå hade. Polisens argument var att den stod mitt uppe i en omorganisering av verksamheten och att då ta emot ytterligare en organisation var vid den tidpunkten inte görligt. Vi lade det på Brå, och det fungerar utmärkt väl och utvecklas på ett bra sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi talar inte bara med våra generaldirektörer. Både jag och inrikesministern gör kommunbesök praktiskt taget varje vecka, ibland ett par gånger i veckan, och träffar polis, åklagare, brottsförebyggande verksamhet, kommuner och kriminalvård. Vi får också information om hur saker och ting fungerar på markplan; tro inget annat.
Roger Haddads brist i denna debatt är att han själv inte har träffat CVE och ändå tar upp detta till diskussion i en interpellationsdebatt. Jag tycker att han borde sätta sig med dem, för då tror jag att han skulle få en annan och bättre uppfattning.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.