Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sveriges möjligheter att uppfylla Schengensamarbetets krav

Interpellation 2003/04:163 av Ask, Beatrice (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-11-27
Inlämnad
2003-11-27
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2003-12-08
Sista svarsdatum
2003-12-11
Besvarad
2003-12-12

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 27 november

Interpellation 2003/04:163

 av Beatrice Ask (m) till justitieminister Thomas Bodström om Sveriges möjligheter att uppfylla Schengensamarbetets krav

Schengensamarbetet vilar på två grundtankar: fri rörlighet för personer inom EU och förstärkt samarbete mot internationell brottslighet. Samarbetet ställer höga krav på de svenska polismyndigheterna vad avser möjligheterna till kontroll av landets gränser.

Det är upp till varje enskilt län att utbilda ansvariga inom polisen som har att övervaka att Schengenavtalet efterlevs. Enligt uppgifter från polisen utbildades det i ett initialskede en ansvarig per län att inneha denna uppgift. Lång tid har gått sedan dess. En del av de ansvariga har slutat eller flyttat. I många fall finns ingen ersättare. Den utbildning som erbjuds lockar inga anmälningar. Det finns län helt utan Schengenansvarig, och län där ingen kan använda sig av SIS-systemet, trots dess fördelar.

Det är regeringens ansvar att ingångna avtal kan hållas. Alltför ofta ingås internationella avtal och skapas institutioner utan att man från regeringens sida närmare övervägt hur dessa i praktiken ska kunna efterlevas och utnyttjas. När det gäller Schengensamarbetet saknas nationell styrning och samordning. I vår utökas antalet medlemsstater i EU. Samtidigt pågår ett arbete för andra generationens SIS-system. Att Sverige kan uppfylla redan avtalad kvalitet i gränskontrollarbetet och har goda förutsättningar att deltaga i det framtida samarbetet borde vara en självklarhet.

Vilka åtgärder ämnar justitieministern vidta för att säkerställa att Schengenavtalets krav kan efterlevas i samtliga svenska län?

Debatt

(5 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2003/04:163, Sveriges möjligheter att uppfylla Schengensamarbetets krav

Interpellationsdebatt 2003/04:163

Webb-tv: Sveriges möjligheter att uppfylla Schengensamarbetets krav

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Thomas Bodström (S)
Anf. 39 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Beatrice Ask har frågat vilka åtgärder jag ämnar vidta för att säkerställa att Schengenavtalets krav kan efterlevas i samtliga svenska län. Hon tar upp frågan om nödvändigheten av en kontinuerlig utbildning inom polismyndigheterna och användandet av Schengens informationssystem, SIS. Beatrice Ask påstår vidare att Schengensamarbetet saknar nationell styrning och samordning. Först vill jag säga att jag delar Beatrice Asks synpunkt att det är regeringens ansvar att ingångna avtal ska hållas. Schengensamarbetet är ett mycket viktigt och omfattande samarbete där huvudansvaret för det operativa genomförandet vilar på polisen. Det är av stor vikt att Sverige lever upp till sina åtaganden, både för egen del men också för vårt ansvar gentemot övriga medlemsländer. I samband med att Sverige förberedde sig för att delta i det operativa Schengensamarbetet fick Rikspolisstyrelsen huvudansvaret för att genomföra nödvändiga operativa åtgärder. Bland annat genomfördes i Rikspolisstyrelsens och Polishögskolans regi "utbildning av utbildare", det vill säga att från varje polismyndighet fick ett antal instruktörer utbildning om Schengen och gränskontroll, och dessa instruktörer har sedan utbildat övrig personal vid sina respektive polismyndigheter. Gränskontrollen måste befinna sig på en hög och enhetlig nivå i landet. För att säkerställa det har jag och regeringen vidtagit flera åtgärder. Jag ska nämna några: Regeringen har ändrat förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen och pekar där ut Rikspolisstyrelsen som samordningsansvarig för personkontrollen vid yttre gräns. Regeringen har vidare följt upp samordningsfrågan i budgetpropositionen för 2004 där vi säger: "För att gränskontrollen skall hålla en hög och jämn standard i hela landet, med enhetlig arbetsmetodik och utbildningsnivå hos personalen, är det angeläget att Rikspolisstyrelsen undersöker möjligheten till nationell samordning av gränskontrollarbetet." Även användande av SIS kommenteras i budgetpropositionen: "Såsom också tidigare år konstaterats är det av stor vikt att informationen i SIS kommer till nytta i den brottsbekämpande verksamheten såväl vid de yttre gränserna som i samband med personkontroller inne i landet. Även om nyttjandet av SIS inne i landet har ökat, vore det önskvärt med ett ännu mer omfattande utnyttjande av SIS för sådan personkontroll." Den 18 juni i år utsåg regeringen en särskild utredare för att bedöma vissa konsekvenser av Sveriges operativa inträde i Schengensamarbetet (Gränskontrollutredningen, 2003:7). Utredaren ska utvärdera Schengensamarbetet och se över nuvarande regler ur ett brottsförebyggande och brottsbekämpande perspektiv och beröra frågor om personkontrollen vid yttre gräns, den inre utlänningskontrollen och informationsutbytet mellan gränskontrollerande myndigheter. Denna utredning ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 juli 2004. Jag vill även nämna det nu pågående arbetet med en gränskontrollbyrå inom EU. Denna byrå ska ha till uppgift att organisera och utveckla den nödvändiga samordningen av det operativa samarbetet vid den yttre gränsen, dock med bevarat nationellt självbestämmande över gränskontrollen. Jag tror att gränskontrollbyrån kan bidra till att utveckla gränskontrollarbetet och verksamt bidra till att detta genomförs med hög kvalitet i hela EU- och Schengenområdet. Avslutningsvis vill jag säga att jag delar Beatrice Asks uppfattning om vikten av att Sverige lever upp till Schengenkraven men kan samtidigt konstatera att jag och regeringen har vidtagit flera åtgärder som ska säkerställa att Sverige även fortsättningsvis gör så.
Beatrice Ask (M)
Anf. 40 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka justitieministern för svaret på den fråga som jag har ställt om vilka åtgärder som regeringen tänker vidta för att säkerställa att Schengenavtalets krav kan efterlevas i samtliga svenska län. Av redovisningen framgår att en särskild utredare har tillsatts för att utvärdera samarbetet och hur verksamheten fungerar i Sverige. Bakgrunden till att jag har ställt den här interpellationen är jag har fått veta att polismyndigheterna inte har visat något större intresse för att anmäla deltagare till den utbildning som Polishögskolan försökt ordna som uppföljning för att se till att Schengenkompetensen och förmågan att använda SIS fungerar över hela landet. Det är uppenbart att man har problem på en del håll. Det saknas kunskaper. Men myndigheterna visar inte att de är beredda att prioritera detta. Jag vet inget om orsakerna till att det är så, men med den dåliga ekonomi som polismyndigheterna brottas med ligger det nära till hands att tro att det handlar om att myndigheterna prioriterar mellan alla de olika uppgifter och mål som regeringen anger och att gräns- och personkontrollen får stå tillbaka. Det här är olyckligt. Den kommentar som finns i svaret till detta med brist på nationell styrning som jag skriver om gäller just detta med utbildning. Myndigheterna bestämmer ju själva vilken vidareutbildning som ges. Jag är inte generellt för att staten ska överta det ansvaret, men just i den här frågan blir det ett bekymmer. Det var därför jag undrade om justitieministern tänkte göra något. Det är ju regeringens ansvar att ingångna avtal kan hållas. Därför måste man inte bara följa utvecklingen utan också tillse att man håller hög kvalitet. Jag tycker därför att den tillsatta utredningen är bra. Men frågan är ju om man verkligen bara ska vänta på ett dokument och en rapport som bekräftar brister som vi redan känner till. Gränskontrollarbetet står ju inför nya utmaningar, och det tar tid att rätta till uppenbara brister. Anser ministern verkligen att man kan vänta på en utredning som kommer i juli? Det innebär att den utbildning som är nödvändig knappast kan genomföras ens under det här året. Jag blir också väldigt förvånad över att justitieministern i det här sammanhanget tar upp det pågående arbetet med en europeisk gränskontrollbyrå. Vad ska en sådan samordna om vi inte ens uppfyller elementära krav här hemma? Risken är dessutom uppenbar att dålig kvalitet i det nationella arbetet ger näring åt en utveckling där fler medlemsstater i EU tvingar fram europeiska gränspoliser, något som Sverige hittills på väldigt goda grunder bestämt har avvisat.
Thomas Bodström (S)
Anf. 41 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Beatrice Ask och jag är överens om att det är väldigt viktigt att Schengensamarbetet fungerar. Det är därför som vi har vidtagit de här åtgärderna. De här initiativen togs alltså redan i juni. Med tanke på att vi trots allt inte har varit med i Schengen så länge var det inte möjligt flytta tillbaka den tidpunkten alltför långt. Det var därför vi tog dessa initiativ vid den tidpunkten. Jag kan självfallet inte säga att allting fungerar perfekt överallt, även om jag inte har samma bild som Beatrice Ask. Jag vet också att Rikspolisstyrelsen under hösten genomfört tre regionala gränskontrollseminarier där varje polismyndighet varit representerad. Särskild SIS-utbildning har också getts till polismyndigheternas instruktörer. Men jag vet också att RPS för närvarande planerar att göra en översyn av hur gränskontrollverksamheten bedrivs i landet. Om inte annat får vi då se huruvida det som Beatrice Ask säger är rätt eller inte. Enligt min uppfattning fungerar det generellt bra, men jag kan naturligtvis inte säga om alla poliser i hela Sverige har exakt samma intresse för saken. Jag ska inte göra det här till en budgetdebatt, men som Beatrice Ask vet har polisen fått nästan 2 miljarder i resurstillskott för perioden 2001-2004. Vid utgången av förra året hade man faktiskt ett överskott. Om det nu finns ett mindre intresse hos vissa poliser lär det knappast bero på den ekonomiska situationen. Vi vet inte alla svar ännu, men eftersom vi tycker att det här är en väldigt viktig fråga har vi vidtagit flera åtgärder, och det har även Rikspolisstyrelsen gjort.
Beatrice Ask (M)
Anf. 42 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Nej, det är riktigt att man inte kan utvärdera hur tidigt som helst när man är ny i ett samarbete. Det förstår jag också. Det är utmärkt att det har ordnats kurser som det har varit deltagare på. Men de rapporter av folk som kan det hela som justitieutskottet fick när vi besökte Polishögskolan var att bristerna är uppenbara och att intresset har varit väldigt lågt. Det tycker jag är bekymmersamt. Därför är det naturligtvis bra om Rikspolisstyrelsen planerar en översyn av det hela. Jag menar att om det uppenbart brister i vissa myndigheter är man väl tvingad att erbjuda dem en kurs och tala om att detta är nödvändigt. Jag vet inte riktigt hur man formellt ska göra det, men det är ju viktigt att gränskontrollen och den inre personkontrollen kan fungera och att vi drar nytta av det som Schengensamarbetet ger. Detta är ju för vårt eget bästa, för att åstadkomma ett bättre resultat. Jag vet inte om ministern kommer att vara med i budgetdebatten på måndag. Visst ser resultatet just nu bra ut, men prognosen för de kommande åren är illavarslande. Tyvärr har vi prioriteringsproblem inom polisen. Jag tror att det är väsentligt att vi lever upp till de samarbetsmöjligheter och krav som finns inom Europasamarbetet för att få en bättre effekt av det hela. Därför är det viktigt att se till att vi åtminstone har grundläggande kompetens runtom i hela Sverige. Det är utmärkt att vi är överens om det. Sedan fick jag ingen kommentar om detta med gränspolisen. Det är ett sidospår, men det var ministern som ledde mig in på det i sitt svar. Jag vill i alla fall ha bekräftat att regeringen inte har ändrat uppfattning när det gäller frågan om huruvida gränskontroll ska vara en nationell angelägenhet eller inte. Vi har tidigare varit överens om att vi ska hålla den där byrån på en ganska begränsad nivå. Man hade kunnat samordna ändå, men om nu de andra tyckte att det var så nödvändigt med denna får det väl vara så. Men det får inte användas till ursäkt för att inte rätta till brister som vi borde se om i vårt eget hus. Min avsikt med den här interpellationen var faktiskt att uppmärksamma ministern, som kanske inte får all den information som behövs, på att det kommer signaler om att det inte fungerar tillräckligt bra på vissa håll i landet. Där har vi alla en skyldighet att hjälpa till.
Thomas Bodström (S)
Anf. 43 Thomas Bodström (S)
Herr talman! För att undvika att upprepa mig hänvisar jag till vad jag tidigare har sagt om de initiativ som regeringen tagit och de initiativ som Rikspolisstyrelsen har tagit. Anledningen till att gränskontrollbyrån togs upp var att jag försökte ge ett så fullödigt svar som möjligt och att Schengen har en internationell karaktär. Jag kan passa på att säga att regeringen inte har ändrat inställning. Det ska ligga på nationell nivå, men det är naturligtvis bra om man kan utveckla samarbetet.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.