Sveriges indirekta stöd till kärnvapenproduktion
Interpellation 2017/18:313 av Lotta Johnsson Fornarve (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-01-10
- Överlämnad
- 2018-01-10
- Anmäld
- 2018-01-16
- Svarsdatum
- 2018-01-19
- Besvarad
- 2018-01-19
- Sista svarsdatum
- 2018-01-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Vid ett extra regeringssammanträde tisdagen den 7 november gavs Försvarets materielverk (FMV) uppdraget att inleda en process för att förvärva ett medelräckviddigt luftvärn från USA – Patriot. Vänsterpartiet anser att Sverige behöver anskaffa ett nytt modernt luftvärn och ifrågasätter inte att ett sådant ska köpas in. Vi ställer oss däremot kritiska till att regeringen planerar att göra affärer med företaget Raytheon, som är en av nyckelspelarna i den amerikanska kärnvapenproduktionen. Exempelvis fick Raytheon, tillsammans med Lockheed Martin, i augusti 2017 uppdraget att utveckla en ny kryssningsmissil med kapacitet att bära kärnvapen. Det kan röra sig om så mycket som 1 000 missiler. Högt uppsatta talespersoner från det amerikanska flygvapnet har uttalat att projektet är avgörande för USA:s förmåga till avskräckning. Bolaget är också involverat i en rad kringsystem med anknytning till kärnvapen och har vunnit en rad upphandlingar i USA.
Sverige har under decennier spelat en viktig roll i arbetet för fred och nedrustning, och i synnerhet när det gäller avveckling av massförstörelsevapen. Sverige har tagit ställning för ett förbud mot kärnvapen och länge drivit en aktiv nedrustningspolitik. Med anledning av de hot som under den senaste tiden uttalats mellan stater som har kärnvapen blir det extra viktigt att Sverige som en alliansfri stat agerar med kraft för att minska spridningen av kärnvapen – massförstörelsevapen som har makt att döda miljontals människor om de används.
Sjunde AP-fonden och affärsbankerna Swedbank och Handelsbanken har med Raytheon på sina listor över företag som de inte gör affärer med på grund av att de producerar kärnvapen.
Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att Sverige planerar att köpa ett luftvärnssystem från Raytheon och på det sättet indirekt bidra till spridning av kärnvapen och kärnvapenproduktion.
Därför vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:
- På vilket sätt anser ministern att Sverige bör agera för att minska spridningen av kärnvapen i världen?
- Anser ministern att det eventuella inköpet av Patriot är förenligt med Sveriges avståndstagande från kärnvapen?
- Är det ministerns mening att Sverige bör följa Sjunde AP-fonden och svartlista företag som är kärnvapenproducenter?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:313
Webb-tv: Sveriges indirekta stöd till kärnvapenproduktion
Dokument från debatten
- Fredag den 19 januari 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:58
- Protokoll 2017/18:58 Fredagen den 19 januariProtokoll 2017/18:58 Svar på interpellation 2017/18:313 om Sveriges indirekta stöd till kärnvapenproduktion
Protokoll från debatten
Anf. 66 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig på vilket sätt jag anser att Sverige bör agera för att minska spridningen av kärnvapen i världen, om jag anser att Sveriges eventuella köp av Patriot är förenligt med Sveriges avståndstagande från kärnvapen samt om det är min mening att Sverige bör följa Sjunde AP-fonden och svartlista företag som är kärnvapenproducenter.
Sverige har en lång tradition av stort engagemang på nedrustnings- och icke-spridningsområdet. Icke-spridningsfördraget, NPT, är en hörnsten för en säkrare värld och grunden för icke-spridning och nedrustning av kärnvapen. Sverige var ledande i de förhandlingar som ledde fram till fördraget. År 2020 blir NPT 50 år och en översynskonferens äger rum. Det är centralt att denna blir framgångsrik, bland annat genom konkreta framsteg i genomförandet av kärnvapenstaternas nedrustningsåtaganden. Sverige kommer att aktivt bidra till NPT-arbetet kommande år.
Sverige röstade ja till konventionen om kärnvapenförbud i samband med att förhandlingarna avslutades. Samtidigt framhöll Sverige i en nationell röstförklaring att texten i flera avseenden inte tillgodosåg svenska önskemål. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska analysera konsekvenserna av ett svenskt tillträde till konventionen. Utredningen kommer att redovisa sina slutsatser senast den 31 oktober 2018.
I budgetpropositionen för 2018 föreslog regeringen att riksdagen skulle bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av ett nytt medelräckviddigt luftvärnssystem. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag men gav också till känna att en förankring ska ske i riksdagen. Regeringen gav den 7 november förra året Försvarets materielverk i uppdrag att till behörig myndighet i USA översända en förfrågan om anbud och inleda förhandlingar avseende anskaffning av luftvärnssystemet Patriot.
Försvarsmakten, som är mottagare av ett luftvärnssystem, har varit mycket tydlig med att Patriot är det system som bäst motsvarar myndighetens krav. Tillverkaren Raytheon är ett av världens största försvarsmaterielföretag och tillverkar en rad olika system. Patriot är inte ett kärnvapenbärande system.
Det finns ett mycket begränsat antal leverantörer av kvalificerade luftvärnssystem. Sverige har valt att förhandla med USA:s försvarsmakt om att eventuellt köpa Patriot, som tillverkas av Raytheon, då det finns ett behov av ett modernt luftvärn i Sverige och Försvarsmakten har bedömt att Patriot är det system som bäst motsvarar de operativa kraven.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sverige har sedan lång tid tillbaka ett omfattande försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete med USA. I juni 2016 undertecknades en gemensam avsiktsförklaring, ett Statement of Intent.
Det transatlantiska samarbetet är fortsatt grundläggande för såväl amerikansk som europeisk säkerhet. Säkerhetsläget i Sveriges närområde har försämrats under de senaste åren. Ur ett europeiskt perspektiv är det viktigt att USA fortsätter att vara engagerat i Europa. Många regionala och globala utmaningar kan endast mötas om Europa och USA agerar tillsammans.
Anf. 67 Lotta Johnsson Fornarve (V)
Fru talman! Tack, försvarsministern, för svaret på min interpellation!
Sverige har under decennier spelat en väldigt aktiv roll i kampen för fred och nedrustning, speciellt när det gäller avvecklingen av massförstörelsevapen. Vi har också sagt oss vara för ett förbud mot kärnvapen, precis som försvarsministern säger i sitt svar.
Genom icke-spridningsavtalet har kärnvapenländerna förbundit sig att bidra till arbetet för en total kärnvapenavrustning. Trots nedrustningslöftena har kärnvapenstaterna behållit en stor del av sina kärnvapen och i stället börjat modernisera dem. Denna uppenbara nonchalans från kärnvapenstaterna har, i kombination med den växande insikten om de ofattbara humanitära konsekvenserna, bidragit till att driva fram ett förbud mot kärnvapen, som jag hoppas att Sverige kommer att skriva på, alltså FN-konventionen om ett kärnvapenförbud. Något annat vore faktiskt ganska skamligt.
Med anledning av den senaste tidens utveckling med direkta hot från både Nordkorea och USA om att använda kärnvapen är det extra viktigt att Sverige som en alliansfri stat med alla medel och med all kraft agerar för att minska spridningen av kärnvapen - massförstörelsevapen som om de används har möjlighet att döda miljontals människor.
Kärnvapen har använts två gånger i krig, den 6 augusti 1945 i Hiroshima och tre dagar senare i Nagasaki, med förödande konsekvenser som vi behöver påminna oss om.
Det har gått en tid sedan Hiroshima och Nagasaki förintades och 340 000 människor dödades. Men vi kan fortfarande se spåren av de fruktansvärda katastroferna, bland annat att tusentals människor fortfarande vårdas på Röda Korsets sjukhus i Hiroshima och Nagasaki.
Jämfört med 1940-talets kärnvapen är dagens kärnvapen mycket kraftfullare, ofta hundratals eller tusentals gånger kraftfullare. Världen och Sverige måste göra sitt absolut yttersta för att en gång för alla avskaffa dessa fruktansvärda vapen som en överväldigande majoritet av jordens befolkning inte önskar.
Det är mot denna bakgrund beklagligt att regeringen har inlett en process för att förvärva ett nytt luftvärnssystem, Patriot, från det amerikanska företaget Raytheon som är en av nyckelspelarna i den amerikanska kärnvapenproduktionen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vänsterpartiet anser att Sverige behöver skaffa ett nytt modernt luftvärn, och vi motsätter oss inte att Sverige köper in det. Dock ställer vi oss kritiska till att regeringen planerar att göra affärer med ett företag som är en nyckelspelare i kärnvapenproduktionen och på det sättet indirekt bidrar till spridningen av kärnvapen och kärnvapenproduktion.
Anf. 68 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Vi är överens om att vi ska hitta olika vägar för att åstadkomma nedrustning av kärnvapen. Sverige ser icke-spridningsavtalet, NPT, som huvudvägen för att åstadkomma detta, framför allt för att kärnvapenmakterna finns med i avtalet.
Vi kan dock konstatera att man inte gör tillräckliga framsteg. Ur denna frustration har tanken att se om det finns andra vägar och andra typer av resolutioner vuxit fram. Det handlar om att seriöst pröva om det finns andra vägar för att nå målet om en kärnvapenfri värld.
När det gäller det kärnvapenförbud som man vill ta upp som en resolution markerade Sverige i sin röstförklaring den 7 juli att vi vill ha en tydlig skrivning om att det är det existerande icke-spridningsavtalet, NPT, som är grundbulten i det internationella arbetet för kärnvapennedrustning och icke-spridning. Vi markerade också att vi vill ha en ordentlig verifikationsmekanism för de länder som ansluter sig till avtalet och även klarare skrivningar om vad detta förbud egentligen handlar om.
Därför har vi tillsatt en utredning för att titta på konsekvenserna och hur vi ska se på ett slutgiltigt ställningstagande och om detta är en effektiv metod. Låt mig markera att det i detta sammanhang också handlar om att titta på vår militära samverkan med andra länder. Regeringen är inte på något sätt beredd att äventyra Sveriges säkerhet, och vi vill fullfölja de försvarspolitiska samarbeten som ligger i vårt nationella intresse.
Vi återkommer till frågan hur vi ska göra med resolutionen när utredningen är klar, och den presenteras i oktober i år.
När det gäller luftvärnssystemet är de allmänna pensionsfonderna statliga myndigheter under regeringen, men fonderna styrs enbart genom lag. Respektive fonds styrelse svarar för förvaltningen av fondmedlen, och regeringens styrning av AP-fonderna är begränsad till rätten att utse styrelseledamöter och utvärdera förvaltningen i efterhand i en skrivelse som överlämnas till riksdagen. Regeringen saknar möjligheter att styra placeringsverksamheten och uttala sig om enskilda investeringsbeslut.
Regeringen tar inte ställning till AP-fondernas placeringsstrategier.
Det finns från statens sida inget som reglerar eller begränsar möjligheten att köpa vapensystem eller göra andra typer av affärer med företag som har en koppling även till kärnkraft eller, i förlängningen, kärnvapen. Låt mig påminna om att på den lista som det refereras till finns företag som Boeing, Airbus och Lockheed Martin. Här finns också BAE Systems med verksamhet i Hägglunds i Örnsköldsvik och i Bofors i Karlskoga.
En intressant fråga i sammanhanget som man bör ta ställning till är: Ska vi sluta göra affärer med Bofors i Karlskoga eller Hägglunds i Örnsköldsvik? Det går nämligen att dra den här typen av frågor väldigt långt, och det slutar med att det blir väldigt fel.
Vi har gjort en värdering av vilket luftvärnssystem som kommer att gagna våra intressen bäst. Försvarsmakten har gjort en mycket noggrann utredning av detta, och den visar entydigt att Patriot är det system som bäst uppfyller våra villkor.
Anf. 69 Lotta Johnsson Fornarve (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman och försvarsministern! Det stämmer att icke-spridningsavtalet är ett viktigt avtal, men eftersom kärnvapenländerna inte har följt avtalet utan varit nonchalanta och i stället börjat modernisera sina kärnvapen måste vi hitta andra vägar. Då är denna FN-konvention mycket viktig, och jag anser att Sverige bör skriva på den.
Vi måste också försöka hitta andra möjligheter och vägar att driva på för en kärnvapennedrustning, speciellt nu när vi ser att det finns länder som på allvar hotar med att använda kärnvapen.
En av statens egna pensionsfonder, Sjunde AP-fonden, har Raytheon på sin svarta lista på grund av att företaget producerar kärnvapen. Det är just denna kärnvapenkoppling som är viktig att diskutera. Det är märkligt att regeringen inte ser att det finns ett problem med att handla med detta företag.
Det är inte bara Sjunde AP-fonden som har detta företag på sin svarta lista. Även affärsbankerna Swedbank och Handelsbanken har med Raytheon på sin lista över företag som man inte gör affärer med på grund av att de producerar kärnvapen. I dagarna har dessutom Hollands och Europas största pensionsfond, ABP, som har ett stort antal aktier i Raytheon, beslutat att sluta investera i kärnvapen. Detta växer alltså alltmer.
Jag är medveten om att Patriot inte är ett kärnvapenbärande system, precis som försvarsministern påpekar, men att handla med ett företag som är ledande kärnvapenproducent innebär ett indirekt stöd till kärnvapenproduktion.
Exempelvis fick Raytheon tillsammans med ett annat företag i augusti 2017 uppdraget att utveckla en ny kryssningsmissil med kapacitet att bära kärnvapen. Det rör sig om uppemot 1 000 missiler. Högt uppsatta talespersoner för det amerikanska flygvapnet har uttalat att projektet är avgörande för USA:s förmåga till avskräckning. Bolaget är också involverat i en rad kringsystem med anknytning till kärnvapen.
Jag delar inte försvarsministerns analys om vikten av samarbete med Nato och USA. Jag anser att Sverige bör stå upp för sin alliansfrihet på allvar. Det är en alliansfrihet som har tjänat oss väl och som nu riskerar att urholkas på grund av det alltmer nära samarbetet med Nato och USA.
Jag anser att Sverige bör göra sitt yttersta för att minska spridningen av kärnvapen och se sig om efter en annan leverantör av luftvärn. Det finns ju andra. Jag ifrågasätter som sagt inte att Sverige köper in ett nytt luftvärnssystem, för det behövs. Det vi har i dag är alltför gammalt och omodernt. Men vi ska avhålla oss från att göra affärer med företag som producerar kärnvapen.
Vi måste öka pressen på kärnvapenländerna så att de tar sitt ansvar och på allvar lever upp till sina löften om nedrustning av kärnvapen. Vi måste använda alla tänkbara medel för att minska spridningen av kärnvapen, och ett sätt kan vara att följa Sjunde AP-fonden med fleras beslut om att sluta handla med företag som producerar kärnvapen.
Anf. 70 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Då vill jag veta om Vänsterpartiet är berett att ytterst ta konsekvensen av detta resonemang och säga att svensk försvarsmakt och svenska staten inte ska ha några affärer med BAE Systems, vilket innebär inga affärer med Hägglunds i Örnsköldsvik och med Bofors i Karlskoga. Ni måste ge ett svar på om det är det ni menar. Konsekvensen blir i så fall minskad sysselsättning, utveckling och kompetens.
Jag ska inte gå in i detalj på vad olika företag producerar som kan ha koppling till kärnvapen. Det kan vara många olika saker och komponenter i detta. Det kan vara sådant som har utvecklats i ett helt annat syfte och som jackar in i denna typ av produktion.
På listan jag nämnde finns också Rolls Royce. Ska vi inte kunna ha med dem att göra? Man ska ha klart för sig att många svenska företag samarbetar med dessa företag och är underleverantörer till dem, och dessa företag kan också vara underleverantörer till svenska företag. Det är alltså ett komplicerat förhållande med många olika typer av samband.
När det gäller att ta initiativ mot kärnvapen har vi sökt nya vägar, och det var bland annat därför som resolutionen mot kärnvapenförbud blev aktuell. Det är också därför vi prövar om den står i relation till svenska intressen. Men vi måste syna korten ordentligt så att vi verkligen vet vad vi gör och står på fast grund innan vi ratificerar något.
Jag tycker att det är lite tidigt än att slutligt ta ställning till detta. Vi är överens om att det har hänt för lite inom ramen för NPT och arbetet där, men vi har en stor översynskonferens planerad till 2020 inom ramen för NPT. Även kärnvapenmakterna är med i avtalet och blir involverade i konferensen, och om vi ska kunna se reella resultat måste arbetet ske där när det gäller hur nedrustningen ska gå till och att den sker på ett sådant sätt att den upplevs som både ömsesidig och balanserad. Här finns utrymme för att ta olika typer av initiativ.
Vi är alltså överens om målet, men man måste också kunna diskutera olika typer av medel från tid till annan. Vi får återkomma till kärnvapenförbudsresolutionen i oktober när vi har fått utredningen, så att vi har ett gediget och ordentligt material att ta ställning till.
Om vi bara skulle gå på detta rakt av skulle vi nog, när det gäller vilka företag vi kan ha att göra med, kunna se avsevärda problem också inom svensk försvarsmakt så småningom. Detta är inte enkla frågor. Det finns många och komplicerade samband som man i så fall måste ha en realistisk syn på hur man reder ut.
När det gäller den utvärdering som Försvarsmakten har gjort av valet av luftvärnssystem menar jag att det finns starka och goda grunder för att detta i nuläget är det bästa och mest effektiva systemet för svensk försvarsmakt och svenska förhållanden.
Anf. 71 Lotta Johnsson Fornarve (V)
Fru talman! Det finns delade uppfattningar om Patriots förträfflighet, försvarsministern. Det har kommit fram en hel del kritik mot systemet, och det har också visat sig vara ganska dyrbart. Det finns alltså anledning att diskutera detta framöver.
Det jag vänder mig emot är att vi köper ett system från en ledande kärnvapenproducent, alltså en nyckelproducent av kärnvapen. Det är detta som frågan handlar om. Jag anser att man verkligen bör vara restriktiv när man handlar med den typen av företag, för man kommer indirekt att bidra till att sprida kärnvapen och kärnvapenproduktion. Jag anser att vi i stället bör göra vårt absolut yttersta för att få bort massförstörelsevapen. Då kan ett sätt att gå till väga vara att inte handla med företag som producerar kärnvapen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Tack för debatten!
Anf. 72 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Jag fick alltså inget svar på frågan om konsekvenserna i Karlskoga och Örnsköldsvik och om vi ska ha med BAE Systems att göra i framtiden. Jag noterar att detta är ett stort frågetecken.
Sedan kan man utveckla det hela till att ställa sig frågan om vi över huvud taget ska samarbeta med USA, Storbritannien och Frankrike. De är väldigt viktiga partner för oss i en mängd olika sammanhang. Dessa länder har ju kärnvapen. Borde man inte som en konsekvens av det resonemang som förs här säga att vi ska sluta samarbeta med dem? Jag menar att om man skulle göra på det sättet hamnar Sverige i en väldigt svår säkerhetspolitisk situation. Dessa länder är viktiga i vårt samarbete för att bland annat upprätthålla balansen i vår del av Europa.
Jag tycker att det är viktigt att utveckla det samarbete vi har med Finland, de baltiska länderna, Tyskland, Polen, de nordiska länderna, Storbritannien och Frankrike samt den transatlantiska länken till USA. Den är helt avgörande för balansen, stabiliteten och säkerheten i Europa och kommer att vara det under en avsevärd framtid.
Vi har utifrån en militärt alliansfri position utvecklat denna politik under tre år och gjort betydligt mycket mer än vad som gjordes under de åtta år som den förra regeringen satt.
Med tanke på den nationella försvarsförmåga, det uppbyggnadsskede och det trendbrott vi har när det gäller den nationella försvarsförmågan är det nödvändigt att komplettera med ett samarbete med andra länder.
Samhällsutvecklingen har varit sådan att hastigheterna är väldigt höga, och det går fort med besluten. Flera länder blir inblandade väldigt snabbt. Jag kan inte tänka mig ett scenario där någon kan stå utanför om ett land i vårt närområde blir drabbat. Vi måste se till att förbereda oss på att hjälpa till tillsammans. Vad man då gör får vi återkomma till, men det är en situation som jag verkligen hoppas inte ska uppstå.
Tack för debatten!
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.