Sveriges engagemang i Ukraina
Interpellation 2024/25:101 av Elsa Widding (-)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-10-10
- Överlämnad
- 2024-10-11
- Anmäld
- 2024-10-15
- Svarsdatum
- 2024-10-24
- Besvarad
- 2024-10-24
- Sista svarsdatum
- 2024-10-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Försvarsminister Pål Jonson (M)
Nu har kriget i Ukraina pågått i cirka tusen dagar, ett krig som Sverige inte bär någon som helst skuld till men som vi av någon outgrundlig anledning klivit in i och som därmed menligt utmanar hela vår samhällsstruktur.
Det har skett en betydande förändring av nivå och innehåll på stödet som Sverige lämnar, från skyddsutrustning till avancerade vapensystem, och statsrådet talar även om stridsflygplan. Med stödpaket 17, som presenterades av regeringen den 9 september 2024, uppgår det totala värdet av Sveriges militära stöd till Ukraina till cirka 48,4 miljarder kronor (den 2 oktober 2024). Är dessa skattemedel väl investerade? Svaret på den frågan är obevekligen NEJ!
Ukrainas president Zelenskyj medger att Ukraina inte kan slå Ryssland på slagfältet, vilket en lång rad militära experter håller med om. President Zelenskyj vill därför ha långdistansvapen som kan attackera Ryssland långt in på ryskt territorium, vilket skulle innebära en kraftig eskalering av kriget. En dispyt som pyrt i många år i ett rysktalande område i Ukraina har tillåtits eskalera till ett förödande krig.
Ministern sa den 15 augusti att Sverige ska etablera en närvaro i Ukraina med tjänstemän från Försvarets materielverk (FMV) som ska bistå Ukraina med inköp av vapen. Den 3 september 2024 attackerades och förstördes ett utbildningscenter i Poltava.
Jag vill därför fråga försvarsminister Pål Jonson:
- Kan ministern redogöra för skälen till att svenska skattebetalares gemensamma medel ägnade för att betala vägar, skolor och sjukvård i Sverige nu går till Ukraina?
- Ser regeringen någon anledning att ompröva beslutet om svensk närvaro i Ukraina efter katastrofen i Poltava, där åtskillig personal från Nato dödades och skadades?
- Om regeringen står fast vid sin plan att skicka svensk personal från FMV till Ukraina, kan regeringen då garantera deras säkerhet, och har Försvarsdepartementet gjort någon analys av hur detta tolkas av Ukrainas motpart och fiende i detta krig?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:101
Webb-tv: Sveriges engagemang i Ukraina
Dokument från debatten
- Torsdag den 24 oktober 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:22
- Protokoll 2024/25:22 Torsdagen den 24 oktoberProtokoll 2024/25:22 Svar på interpellation 2024/25:101 om Sveriges engagemang i Ukraina
Protokoll från debatten
Anf. 137 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Elsa Widding har frågat mig om skälen till att svenska skattebetalares gemensamma medel ägnade att betala vägar, skolor och sjukvård i Sverige nu går till Ukraina. Elsa Widding har också frågat mig om regeringen ser någon anledning att ompröva beslutet om svensk närvaro i Ukraina efter katastrofen i Poltava där åtskilliga personer från Nato dödades och skadades. Elsa Widding har även frågat mig om regeringen står fast vid sin plan att skicka svensk personal från Försvarets materielverk till Ukraina, om regeringen då kan garantera deras säkerhet samt om Försvarsdepartementet har gjort någon analys av hur detta kan tolkas av Ukrainas motpart och fiende i detta krig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! På grund av Ryssland rasar ett stort krig i Europa. Krigets verkningar har inte begränsats till Ukraina, och förutsättningarna för svensk säkerhetspolitik har därför förändrats i grunden. Att stödja Ukraina är moraliskt rätt, och det stärker Sveriges säkerhet. Det ligger i Sveriges intresse att Ukraina återfår sin territoriella integritet.
En av regeringens viktigaste prioriteringar är att säkerställa ett starkt och långsiktigt internationellt stöd till Ukraina. Tillsammans med tillväxten av förmågan inom totalförsvaret och Sveriges medlemskap i Nato är den viktigaste investeringen i vår framtida stabilitet och säkerhet att Ryssland inte når målen med sitt anfallskrig mot Ukraina.
Sverige har tillsammans med ett stort antal länder och EU ingått bilaterala säkerhetsåtaganden med Ukraina. Säkerhetsåtagandena och regeringens övergripande prioritering att stödja Ukraina utgör grunden för det svenska Ukrainastödet.
För att främja samarbetet med och utveckla stödet till Ukraina har Sverige viss närvaro i landet. Denna består bland annat av ambassadpersonal och personal från myndigheter och organisationer som exempelvis Business Sweden och Försvarets materielverk. Sverige är i folkrättslig bemärkelse inte krigförande part i kriget mellan Ryssland och Ukraina. Regeringen är samtidigt fullt medveten om de risker som är förknippade med att vistas i Ukraina. Den svenska personal som finns på plats gör en oumbärlig insats för både Sveriges och Ukrainas säkerhet.
Under de senaste månaderna har Rysslands urskillningslösa attacker mot Ukraina nått aldrig tidigare skådade nivåer. Dessa attacker har orsakat omfattande förstörelse av kritisk infrastruktur, samtidigt som de har ödelagt fredliga städer, och hela familjer har fallit offer för den ryska aggressionen. Den 3 september i år attackerade Ryssland en militär installation i Poltava, och fler än 50 civila och militärer dödades. I samband med attacken förekom desinformation på bland annat sociala medier om att bland annat svenska instruktörer från Försvarsmakten skulle ha befunnit sig i området och omkommit. Jag vill vara tydlig med att detta är felaktiga uppgifter. Försvarsmakten hade inte militär personal på plats i Poltava, som det falskeligen framställdes.
Anf. 138 Elsa Widding (-)
Fru talman! Kriget har nu gått in i en ny fas där ukrainska förband ständigt hotas av att bli inringade. Soldater flyr över öppna fält.
Sverige har inte bidragit till fredssamtal för att få stopp på dödandet. I stället har vi genom vapenleveranser bidragit till att snart utplåna en hel generation ukrainska män. Hur kan det öka vår säkerhet?
En snabb tillbakablick är på sin plats. Nato bildades för 75 år sedan, 1949, som en försvarsallians för att motverka det kommunistiska suveräna Sovjetunionen. Nato hjälpte oss att vinna det kalla kriget och att förmå Sovjetunionen att ge upp Warszawapakten, Natos naturliga fiende. Ansträngningarna inbegrep försäkringar från många Natoföreträdare, däribland USA.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Statsrådet minns säkert utrikesminister James Bakers uttalande: Det skulle nu aldrig bli tal om någon utvidgning av Nato österut mot Ryssland. Vid den tiden fanns det 16 medlemmar i Nato. I dag, 33 år senare, finns det 32. Nato har utvidgats österut sju gånger sedan avtalet 1991. I dag omfattar Nato tre länder som gränsar till Ryssland. Nato och USA bröt avtalet.
Fru talman! Kalla det gärna rysspropaganda eller kanske konspirationsteori. Jag kallar det fakta. Frågan är hur USA skulle reagera om Kina eller Ryssland gick in i en ömsesidig försvarsorganisation med Mexiko eller Kanada. Vi vet svaret.
Var det då inte mycket olyckligt att President Zelenskyj övertalades av England och USA att överge den framförhandlade fredsöverenskommelsen i Istanbul bara sex veckor efter att den olagliga invasionen började 2022? Den gången hade det näst intill räckt med att Ukraina stod utanför Nato. I dag är läget tyvärr ett annat. Varför i hela fridens namn stoppade man möjligheten till fred?
Lindsey Graham, amerikansk senator och drivande i proxykriget mot Ryssland, uttalade sig den 9 juni i år i CBS Face the Nation om Ukraina: "They are sitting on ten to twelve trillion dollars critical minerals in Ukraine. They could be the richest country in all of Europe. I don't want to give that money and those assets to Putin to share with China. If we help Ukraine now, they can become the best business partner that we ever dreamed of. This is a very big deal how Ukraine ends. Let's help them win the war. We can't afford to lose."
Fru talman! Frågan är nu: Hur långt är Sveriges regering villig att ta detta proxykrig mot Ryssland, inte minst nu när USA vill vältra över kostnaderna för kriget på Europa? Är vi villiga att stödja kriget till dess fienden står inne i Kiev och Zelenskyj har satt in de sista tonårskillarna i försvaret av staden?
Jag står självklart helhjärtat på det ukrainska folkets sida, men vi kan inte längre blunda för realiteterna på slagfältet. Energisystemet är till stora delar utslaget när landet nu står inför en kall vinter.
För att införliva Ukraina i Nato krävs att Ryssland besegras. President Zelenskyj säger att Ukraina inte längre kan besegra Ryssland på slagfältet utan stöd av Natotrupp på marken. Städer och byar lämnas nu över praktiskt taget utan strid.
Utbildningscentret i Poltava förintades av två hypersoniska missiler. Natopersonal från flera länder dog. Det stämmer att ingen från den svenska Försvarsmakten var närvarande den här gången. Jag hoppas att statsrådet kan bekräfta att detsamma gällde civilanställd personal.
Menar kanske statsrådet att ett tredje världskrig är en rimlig lösning för att besegra Putin och få med Ukraina i Nato? Ska vi slåss mot ryssar och kineser?
Anf. 139 Andre vice talman Julia Kronlid
Jag vill bara påminna ledamoten om att anföranden i kammaren ska hållas på svenska.
Anf. 140 Lars Wistedt (SD)
Fru talman! Jag vill bara reda ut att Sverigedemokraterna fullt ut står bakom regeringen i stödet för och till Ukraina. Sverigedemokraterna ser stödet som en investering i vår säkerhet, vårt oberoende och vår frihet att göra våra egna demokratiska vägval.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sverige och Sverigedemokraterna står upp för den regelbaserade världsordningen och våra västerländska värderingar. Och det är just denna världsordning som nu Ryssland och dess allierade i en form av ondskans axelmakter nu försöker rasera.
Ukraina, baltstaterna och Finland har en månghundraårig erfarenhet av ockupation och förtryck från Ryssland och Sovjetunionen, i likhet med övriga före detta östeuropeiska länder, för den delen. Jag vill också påminna om att Finland 1939 stod upp mot sovjetiska krav och hot på samma sätt som Ukraina nu har gjort. Under fem år av krig mot en vida överlägsen motståndare förlorade Finland förvisso 11 procent av sin yta och närmare 100 000 i skadade, döda och försvunna soldater, men man behöll sin frihet och sitt nationella oberoende. Finland fick betala ett högt pris, men man är fortfarande en fri nation. Andra länder gick det inte lika bra för.
Sverigedemokraterna anser att Sverige fortsatt ska stödja Ukraina i deras kamp för frihet - så länge som det behövs och med så mycket som vi rimligen förmår - för friheten är alltid värd att försvara.
Anf. 141 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Det är många saker i Elsa Widdings anförande jag skulle vilja bemöta.
Att vi i Sverige utplånar ukrainska soldater genom vårt militära stöd är en uppfattning som jag tror att Elsa Widding är rätt ensam om. Det ukrainska folket och den ukrainska politiska ledningen uttrycker stark tacksamhet för det svenska stödet. Det svenska stödet är bland de största i världen, och det finns tunga skäl till att Sverige stöttar Ukraina.
För det första handlar det om medmänsklighet och anständighet. Det är alltså Ryssland som har påbörjat en olaglig och fullskalig invasion av Ukraina. Det är Ryssland som systematiskt i kriget har begått folkrättsbrott. Jag har själv varit i Irpin och Butja. Vi ser de systematiska ryska angreppen mot civil infrastruktur och civila mål. Det handlar alltså om medmänsklighet och om anständighet.
För det andra handlar det om att stå upp för värden som är viktiga för Sverige och om att stå upp för Sveriges säkerhet. När vi stöttar Ukraina står vi också upp för folkrätten. Vi står upp för den internationella rätten, och vi står upp för den europeiska säkerhetsordningen.
När Ryssland återkommande invaderar och ockuperar andra länder måste det få konsekvenser. Det är helt avgörande. Folkrätten är viktig för mindre länder som Sverige, för vi vill inte ha ett Europa styrt av stormakter där små länder är stora länders bakgård.
För det tredje är att stötta Ukraina faktiskt också en investering i vår egen säkerhet. Det är Ukraina och de ukrainska soldaterna som nu utgör Europas sköld mot rysk militär expansion. Skulle den skölden falla på grund av att väst inte har uthållighet, tålamod eller förutsättningar att fortsätta stötta Ukraina kommer historiens dom på förekommen anledning att vara hård.
Jag var själv nyligen i Moldavien. Det finns en betydande oro i Moldavien för att Ryssland skulle vara framgångsrikt - det har varit ett ryskt krigsmål förut - och etablera en omedelbar förbindelse mellan Transnistrien och Ryssland.
När vi stöttar Ukraina investerar vi också i vår egen säkerhet. Skulle Ryssland vinna detta fruktansvärda krig skulle det få genomgripande konsekvenser också för Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Låt mig också säga något om det ryska narrativet. Det ryska narrativet säger att det är dyrt och farligt att stötta Ukraina. Ja, vi har investerat 48 miljarder i vårt militära stöd till Ukraina, men det är ett stöd som vi betalar med kronor och ören. De ukrainska soldaterna betalar i blod. Vi ska vara tacksamma över att Ukraina fortsätter att kämpa och stå upp för sin territoriella integritet och sin frihet.
Vi har återkommande haft diskussionen om att det är farligt att stötta Ukraina, och Ryssland försöker hota och skrämma oss hela tiden. Den diskussionen hade vi när vi hade diskussion om små och lätta vapen. Den diskussionen hade vi när vi hade diskussion om stridsfordon. Den diskussionen hade vi när vi hade diskussion om stridsvagnar. Den diskussionen hade vi när vi hade diskussion om stridsflyg, och den diskussionen har vi när vi har diskussion om långräckviddiga vapen.
Ukraina har till och med gått in i Kursk. Det har inte fått några eskalatoriska konsekvenser såtillvida att Ryssland har gjort någon ökning i det avseendet. Ryssland försöker alltså hota och skrämma. Våra ukrainska vänner säger: Låt er inte köpas av den ryska retoriken och av att de skramlar med sablar! Fortsätt att stötta oss, för då stöttar ni också er egen säkerhet!
Anf. 142 Elsa Widding (-)
Fru talman! Försvarsministern uttalade följande i SVT den 15 augusti 2024:
Sverige ska etablera närvaro i Ukraina med tjänstemän från Försvarets materielverk. Myndigheten kommer att bistå Ukraina med att köpa in vapen.
Givet Ukrainas svårigheter i kriget och hur Natos resurser, materiel och personal attackerats av ryssar med vapen som Nato och väst saknar försvar mot undrar jag: Är det verkligen rimligt att Sverige ska skicka mer materiel samt etablera en närvaro av FMV:s personal på marken i Ukraina?
Hur långt ska det gå innan statsrådet kan dra slutsatser av vad som faktiskt händer på marken i Ukraina och börja agera utifrån det? Skulle statsrådet själv vilja sitta vid fronten i östra Ukraina helt utan eget luftförsvar och med ryskt bombflyg, drönare, missiler och ett ständigt regn av artillerigranater över sig?
Det är inte konstigt att ukrainska män nu deserterar eller flyr landet. Allt prat om Ukrainas höga stridsmoral är ett minne blott. Att fortsätta skjuta Ukraina framför oss som ett vapen mot Ryssland leder ingenvart. Det är omoraliskt och oetiskt.
Dödstalet i kriget börjar nu närma sig 1 miljon - ukrainska och ryska soldater samt många civila.
Försvarsmakten har med hjälp av medierna lyckats skrämma upp svenska folket till den grad att vi svenskar faktiskt tror att efter Ukraina kommer Ryssland att gå på Sverige. För detta fanns inga belägg förrän Sverige gick med i Nato och klubbade igenom DCA-avtalet.
Vad har vi i Sverige att se fram emot vid en eskalerad konflikt - att ryssarna bombar de 17 baser och övningsområden som vi har lämnat över till USA eller kanske något ännu värre?
Går Sverige med i Nato ökar Rysslands misstro mot väst - detta skrev diplomaterna Hans Blix, Rolf Ekéus och Sven Hirdman i en uppmärksammad artikel i DN redan 2014. Nu är vi tyvärr där. Vi kan kallt konstatera att dessa erfarna diplomater tyvärr fick rätt. Regeringens politik har gjort Sverige till ett osäkert land. Artikeln tar upp Rysslands icke-intresse av Sverige. Jag citerar:
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ett ryskt anfall där Sverige vore indraget framstår inte som tänkbart. Ett svenskfinskt Natomedlemskap skulle däremot öka det ryska misstroendet.
Detta skriver alltså tre svenska toppdiplomater, som statsrådet och regeringen valt att inte lyssna på.
Det är alltså statsrådet, regeringen och den föregående regeringen som har dragit ett krigshot över Sverige.
Fru talman! Om mina och andras söner stupar i ett krig mellan Nato och Ryssland är det statsrådet och regeringen som har deras blod på sina händer.
Vår regering utsätter nu det svenska folket för en gigantisk risk, en risk som FOI, Must och FRA har visat inte existerade innan Sverige gav sig in i konflikten genom militärt stöd. Som kronan på verket har regeringen bjudit in Rysslands i dagsläget största fiende - USA - att verka från svenskt territorium genom DCA-avtalet.
Fru talman! Om man viftar med ett rött skynke framför en tjur tillräckligt länge kan den gå till anfall.
Anf. 143 Andre vice talman Julia Kronlid
Jag vill påminna om att vi uttrycker oss respektfullt gentemot varandra.
Anf. 144 Lars Wistedt (SD)
Fru talman! Sammanfattningsvis: Som jag sa tidigare handlar stödet ytterst, och precis som försvarsministern sa, om vårt oberoende och om att den demokratiska globala gemenskapen måste stå upp mot den ryska aggressionen.
Återigen: Sverigedemokraterna står fullt ut bakom stödet till Ukraina och kommer även fortsättningsvis att stödja regeringen i detta. Självklart anser vi att ett land ska få försvara sig utan att ha ena armen uppbunden. Det är faktiskt så här: Ryssland startade kriget, och de kan avsluta det när som helst. Det är bara att sluta skjuta, dra sig tillbaka och ersätta för de skador de har åstadkommit.
Anf. 145 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Jag kan informera Elsa Widding om att jag har varit i Ukraina tre gånger under kriget. Jag har varit i Mykolaïv, Tjernihiv och Kiev och också på många andra ställen. Det är ett utmärkt sätt att få en djupare förståelse för kriget.
Jag kan konstatera att risken för att Sverige ska utsättas för ett väpnat angrepp minskar genom Natomedlemskapet. Genom Natomedlemskapet omfattas vi av artikel 5 och Natos gemensamma försvarsplanering. Det höjer tröskeln för varje form av frestelse att utsätta Sverige för ett väpnat angrepp.
Jag vill också påminna om att precis de aktörer som Elsa Widding refererar till, Must och FRA, och även Säpos årsrapport återkommande har varnat för det aggressiva ryska agerandet, Rysslands låga tröskel för militär våldsanvändning och att Ryssland har höga ambitioner när det kommer till återmilitarisering. Man har uttryckt en ambition om att man ska ha en högre militär förmåga än när kriget bröt ut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan är det återigen det ryska narrativet som framförs. Det är att det inte är någon idé för Ukraina att göra motstånd. Om man besöker de av Ryssland ockuperade områdena ser man systematiska gripanden av aktörer i civilsamhället. Vi har tiotusentals dokumenterade folkrättsbrott som Ryssland har begått mot Ukraina. Vi ser systematiska exempel på att Ryssland har deporterat barn från ockuperade områden in i Ryssland. Detta kan vara ett skäl till att Zelenskyj och Ukraina har en stark vilja att fortsätta försvara sig - man vet att det är en fruktansvärd situation att bli ockuperad.
Sedan handlar det om att Ryssland är framgångsrikt i detta krig. Det hör vi hela tiden och återkommande från vissa aktörer. De säger att Ryssland har varit framgångsrikt i det här kriget. Nu är vi alltså nästan 1 000 dagar in i ett krig som Putin trodde att han skulle vinna på 5 dagar. Det var det som var målet för Ryssland. Man skulle ta Kiev, rulla in exekutionspatruller - detta har det redogjorts för - och angripa den politiska ledningen i Ukraina och ta kontrollen över landet. Efter nästan 1 000 dagar kan vi konstatera att Ryssland fortsatt kontrollerar mindre än 18 procent av det ukrainska territoriet.
Detta har haft genomgående konsekvenser också för Ryssland på den internationella arenan. Man har mötts av den största upprustningen av Nato sedan det kalla krigets slut. Sverige och Finland har blivit Natoallierade som en direkt konsekvens av den illegala och fullskaliga invasionen.
Vi har naturligtvis också sett att Ryssland har fått 14 sanktionsrundor och ökad internationell isolering mot sig. Vi har även sett att Ryssland har betalat ett mycket högt militärt pris för kriget. Man pratar om över 600 000 sårade, döda eller tillfångatagna ryska soldater. Vi pratar om över 10 000 stridsfordon och stridsvagnar som Ryssland har förlorat. Snart 1 000 dagar in i kriget har Ryssland faktiskt inte uppnått någon av sina strategiska målsättningar. Man lyckades inte ta Kiev. Efter det lyckades Ukraina återta 50 procent av de ockuperade områdena. Man har inte heller lyckats ta Donbass.
Att kalla detta krig för en framgång för Ryssland är att göra våld på sanningen.
Anf. 146 Elsa Widding (-)
Fru talman! Jag delar inte statsrådets uppfattning, men en sak kan vi vara helt överens om: Det mänskliga lidandet är helt enormt.
EU har definierats som ett fredsprojekt. Varje gång det har uppstått en konflikt någonstans i världen har EU stått för diplomati och förhandlingar. Man behöver inte vara överens om allt, men man måste åtminstone börja prata. Nu har frågan om fred plötsligt blivit tabu i västvärlden. Kommunikation som diplomati och förhandlingar - förutsättningen för fred - har plockats bort från agendan. I Ukrainakriget tar EU nu öppet avstånd från diplomati och förhandlingar. EU väljer krig som den enda vägen till fred.
Hur ska det gå till? Krig kan aldrig leda till fred utan bara till undergång för minst en av parterna. Diplomati verkar numera vara att sitta i ett rum tillsammans med sina bundsförvanter och gemensamt fördöma motståndaren, som inte ens får närvara vid förhandlingarna. Det handlar inte längre om att diskutera parterna emellan. Då återstår tyvärr bara en uppgörelse på slagfältet, där den starkaste kommer att vinna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Frågan är om statsrådet agerar för Sveriges och svenskarnas bästa eller primärt är ett språkrör för USA:s militärstrategiska intressen, där Sverige utnyttjas på bekostnad av vår säkerhet.
Ukraina är i dag i ett allt väsentligt sämre läge än för två år sedan trots västs vapenleveranser och stöd. Att i detta läge fortsätta med vapenleveranser och en eskalering strider mot all logik och visar att Sveriges regering inte har dragit några slutsatser eller lärdomar av utfallet av ett två och ett halvt år långt krig.
Fru talman! Jag tror att historiens dom kommer att bli hård.
Anf. 147 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Jag tror att ingen önskar fred starkare än det ukrainska folket. Men det måste vara en fred på ukrainska villkor. Om Ukraina ska förhandla måste landet kunna få göra det utifrån en styrkeposition.
Den svenska linjen är denna: Vill Ukraina förhandla kommer vi att stötta Ukraina. Vill Ukraina fortsätta att arbeta för att återfå sin fulla frihet och sin territoriella integritet kommer vi att fortsätta att stötta Ukraina.
Det är nämligen så att både Donbass och Krim är ukrainskt. Det tillhör Ukraina. Vi vill inte belöna rysk aggression. Men återigen: Det är bara det ukrainska folket och den ukrainska politiska ledningen som får avgöra om de vill förhandla eller om de vill fortsätta att kämpa för sitt territorium.
Jag vill säga några ord kopplat till desinformation. Det vilar ett stort ansvar på alla i det svenska samhället att inte sprida desinformation. Det sker systematiskt från Ryssland. Vi påverkas, och det sker på ett mycket omfattande sätt. När det gäller påståenden om att det till exempel skulle finnas svenska civila eller militära soldater i Poltava är det belagt att detta är felaktigt.
Avslutningsvis skulle jag vilja uttrycka en stor uppskattning för det breda stöd som finns i det svenska samhället när det kommer till stödet till Ukraina. Någonstans mellan 85 och 90 procent stöder enligt Pew Research det svenska militära stödet till Ukraina eller är villiga att även öka det.
Även i den här kammaren har vi från regeringens sida presenterat nio stödpaket till Ukraina. Samtliga dessa stödpaket har röstats igenom med acklamation. Alla riksdagsledamöter har röstat för stödpaketen till Ukraina. Det är en styrka för Sverige att vi kan hitta breda säkerhets- och försvarspolitiska lösningar, framför allt i en sådan fråga som är så central för Sveriges säkerhet som ett fortsatt militärt starkt stöd till Ukraina.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.