Sveriges arbetslöshet i jämförelse med euroområdet
Interpellation 2024/25:507 av Serkan Köse (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-03-07
- Överlämnad
- 2025-03-10
- Anmäld
- 2025-03-11
- Svarsdatum
- 2025-03-25
- Besvarad
- 2025-03-25
- Sista svarsdatum
- 2025-03-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Enligt Eurostats senaste rapport var arbetslösheten i euroområdet 6,2 procent i januari 2025. Under samma period uppgick arbetslösheten i Sverige till 8,9 procent, vilket innebär att arbetslösheten i Sverige är 2,7 procentenheter högre än genomsnittet i euroområdet.
Arbetslösheten omfattar både kort- och långtidsarbetslösa, och utvecklingen skiljer sig åt mellan olika grupper och regioner. Samtidigt rapporterar flera branscher om kompetensbrist, vilket kan påverka både sysselsättning och tillväxt.
Matchningen mellan arbetssökande och lediga jobb är en utmaning, och vissa grupper har svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden trots efterfrågan på arbetskraft. Det finns även skillnader i arbetslöshet mellan olika delar av landet, där vissa regioner har betydligt högre arbetslöshet än andra.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson:
Vad avser ministern att göra åt Sveriges höga arbetslöshet i jämförelse med euroområdet, och vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att minska arbetslösheten samt förbättra matchningen mellan arbetssökande och lediga jobb?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:507
Webb-tv: Sveriges arbetslöshet i jämförelse med euroområdet
Dokument från debatten
- Tisdag den 25 mars 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:89
Protokoll från debatten
Anf. 89 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Linus Sköld har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att få ned arbetslösheten och hur jag avser att agera för att lösa kompetensbristen i de regioner som fortfarande har större problem med kompetensbrist än med arbetslöshet. Serkan Köse har frågat mig vad jag avser att göra åt Sveriges höga arbetslöshet i jämförelse med euroområdets, och vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att minska arbetslösheten samt förbättra matchningen mellan arbetssökande och lediga jobb.
Den viktigaste åtgärden för att pressa tillbaka arbetslösheten har varit att prioritera bekämpningen av inflationen. Regeringen vill stötta ekonomins återhämtning och prioriterar reformer inom framför allt tre områden: Det handlar om att fortsätta att stärka hushållens köpkraft, reformer för en ökad tillväxt och att återupprätta arbetslinjen så att fler kommer i arbete. Den enskilt viktigaste insatsen för att långsiktigt etablera sig på arbetsmarknaden är utbildning.
I 2025 års budgetproposition gör regeringen satsningar som innebär sänkt skatt på arbete och omfattande satsningar på utbildning. Regeringen har också ökat Arbetsförmedlingens resurser för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och ge bättre stöd till arbetssökande.
Regeringen har en bra grund för att möta arbetslösheten och följer och analyserar hela tiden utvecklingen på arbetsmarknaden för att kunna föra en effektiv arbetsmarknadspolitik vars insatser ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad.
Anf. 90 Linus Sköld (S)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret!
Jag tänkte att svaret förtjänar att förenklas något. Det Mats Persson svarar är alltså att regeringen ska sänka skatten mest för dem som tjänar mest och göra fattiga fattigare. Därefter ska regeringen sitta på händerna och hoppas på det bästa. Det är i varje fall så det ser ut när man tittar på vilken politik som i realiteten förs.
Mats Persson säger i sitt svar att den enskilt viktigaste insatsen för att långsiktigt etablera sig på arbetsmarknaden är utbildning. I den grundtesen är vi faktiskt överens.
Det är fascinerande att Mats Persson företräder en regering som ser till att den enskilt viktigaste insatsen blir tillgänglig för allt färre i tider då allt fler behöver den.
Låt mig förklara. Arbetslösheten är den högsta på decennier. Samtidigt skär regeringen ned på antalet platser i utbildningsformerna kommunal vuxenutbildning, folkhögskola, yrkeshögskola, akademi och arbetsmarknadsutbildningar. I snart sagt alla offentligt finansierade utbildningsformer för vuxna blir alltså platserna färre till antalet det här året jämfört med förra året med regeringens ekonomiska politik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det tycker jag är ett dåligt sätt att visa att utbildning är den enskilt viktigaste insatsen.
Det här följer dessutom ett mönster. Mönstret är som följer:
Regeringen budgeterar med stora kommande minskningar av utbildningsplatser år två och tre i sina höstbudgetar.
Steg två är att regeringen kommunicerar om nominella minskningar som stora satsningar eftersom man inte skär ned riktigt lika mycket som man planerade att göra året före.
Steg tre är det vi såg i förra veckan i ett utspel från regeringen. Då lägger man till ytterligare lite, men inte nog mycket för att komma upp i en nominell ökning jämfört med förra året. I vårändringsbudgeten lägger man till lite grann. Då kommunicerar man det som en satsning igen, fast det egentligen är en nominell minskning jämfört med föregående år.
Detta är inte ett sätt att visa att utbildning är den enskilt viktigaste insatsen för att långsiktigt etablera sig på arbetsmarknaden.
Jag ställde en fråga i min interpellation som jag inte fick en tillstymmelse till svar på av Mats Persson. Jag tänker därför att jag ska upprepa just den.
Arbetslösheten är, som jag sa, bland de högsta på decennier. Men vi har regionala förhållanden som gör att det finns regioner där kompetensbrist är ett större problem än arbetslöshet. I mitt hemlän Norrbotten är arbetslösheten nära nog hälften av riksgenomsnittet. Och i vissa enskilda kommuner är den så låg som 2 procent. Det öppnar för att arbetsmarknadsministern skulle kunna ha någon åtgärd för att, så att säga, lösa kompetensbrist och arbetslöshet i ett slag. Detta gav faktiskt arbetsmarknadsministern inget svar på här.
Hur avser han att agera för att lösa problemet med kompetensbrist i de regioner som fortfarande har större problem med kompetensbrist än med arbetslöshet?
Anf. 91 Serkan Köse (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Jag har ställt en fråga, fru talman. Min fråga var: Vad tänker regeringen göra åt att Sverige i dag har högre arbetslöshet än euroområdet? Det är en situation som är historiskt unik men också oroväckande. Det svar jag har fått är tyvärr lika förutsägbart som otillräckligt.
Statsrådet säger i sitt svar att bekämpningen av inflationen har varit det viktigaste, att man vill stärka hushållens köpkraft, att man vill införa tillväxtreformer, att man vill återupprätta arbetslinjen och, sist men inte minst, att utbildning är den långsiktiga vägen i fråga om arbete.
Allt det här låter väldigt rimligt, men verkligheten talar ett helt annat språk.
Fru talman! Arbetslösheten i Sverige är den högsta på över tio år, om vi bortser från pandemin. Tillväxten i vårt land är nästan sämst i Europa. Sverige, vårt land, blir bara fattigare. Svenska folket blir bara fattigare. Vi har i dag över en halv miljon människor som är arbetslösa, när man räknar in både de som är öppet arbetslösa och de som finns i arbetsmarknadspolitiska program. 145 000 av dem är långtidsarbetslösa. Samtidigt ligger arbetslösheten i euroområdet på 6,2 procent. I Sverige ligger den på 8,9 procent. Det är alltså ett bottenrekord för Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Samtidigt har vi en ungdomsarbetslöshet som ligger på drygt 25 procent, det vill säga var fjärde ung i vårt land är i dag arbetslös.
Gång på gång, även i svaret, får vi höra att arbetslinjen är central för regeringen. Då kan jag ställa frågan: Varför försämrar man då akassan? Varför återinför man snabbare avtrappning och sänker ersättningen? Det här skapar inte incitament, utan det skapar oro och ekonomisk otrygghet och minskad rörlighet på den svenska arbetsmarknaden. Det leder till enorma konsekvenser nu när vi har den höga arbetslösheten.
Statsrådet påpekar i sitt svar att nyckeln till jobb är utbildning. Jag delar helt den uppfattningen. Som min kollega Linus redogjorde för har man minskat resurserna till vuxenutbildningen och komvux. Och de satsningar som finns i budgeten för 2025 räcker inte på långa vägar för att man ska återställa tidigare nedskärningar, än mindre för att möta dagens utmaningar. Vi har en halv miljon människor som är arbetslösa i Sverige och som behöver insatser.
Det finns också en diskussion om ökade resurser till bland annat Arbetsförmedlingen. Vi såg regeringens senaste utspel: 60 miljoner kronor, främst till kontrollinsatser. Det är inte en offensiv satsning. Detta innebär inga extra resurser till den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Det här visar att regeringen inte ser den kris som finns i dag på den svenska arbetsmarknaden.
Jag ska återigen ta upp diskussionen om akassan. Enligt Byggnadsarbetaren har utbetalningarna ökat med 38 procent hittills i år. Det är ett tydligt tecken på att människor inte bara blir arbetslösa utan också fastnar i de här systemen lite längre. Samtidigt försämrar, som jag nämnde, regeringen tryggheten. Efter 100 dagar trappas det ned. Det här är ett dubbelslag mot människor.
Låt mig också konstatera, fru talman, att det inte bara är vi från oppositionen som är kritiska. Hela branschen är kritisk till regeringen och slår nu larm. Inom bygg, handel, restaurang och transport ser man med ökad oro på att regeringen inte gör någonting, inte minst utifrån den stigande arbetslösheten. Man kräver att regeringen, statsrådet, kliver fram och tar det här ansvaret.
Jag har bara en fråga till statsrådet, återigen: När tänker statsrådet inse att Sverige har en hög arbetslöshet, och när tänker statsrådet agera för att hantera den?
Anf. 92 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Tack till interpellanterna, Serkan Köse och Linus Sköld, för frågorna!
Låt mig börja med att zooma ut och beskriva lite var Sverige befinner sig just nu. Trots ett läge med en utdragen internationell lågkonjunktur, som inte minst märks mycket tydligt i vårt land, har vi bland de högsta sysselsättningsgraderna i Europa. Vi har det högsta arbetskraftsdeltagandet i Europa. Vi har en sysselsättningsgrad på över 82 procent för dem mellan 20 och 64. Jag nämner den siffran därför att målsättningen för länge sedan, när Socialdemokraterna hade full sysselsättning som mål, var 80 procent. Det slår vi, så att säga, med råge.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Däremot har den svenska arbetsmarknaden och samhället problem med bristande matchning. Även i en högkonjunktur hade vi ett läge där vi hade bristande kompetens. Det var svårt att hitta yrkeskunnigt folk som kunde ta de lediga jobb som fanns. Detta behov har inte minskat när vi nu gått in i en lågkonjunktur.
Till det har vi av förklarliga skäl oroliga hushåll, som håller hårt i plånboken. De har känt av inflationen och agerar just nu utifrån mycket osäkerhet i vår omvärld och håller därför i pengarna.
Mot bakgrund av detta aviserade vi från regeringen i förra veckan att vi nu ser till att förbättra för hushållen genom att vi mycket tydligt förbättrar rotavdraget. Den som i dag vill och har möjlighet – och som kanske har tänkt på det sedan tidigare – att renovera badrummet, renovera sommarstugan eller göra en renovering hemma har starka skäl att göra det just i år. Om man ser till att fakturan betalas från och med den 12 maj kan man ta vara på det höjda rotavdraget, som nu verkställs.
Till detta görs ytterligare satsningar på fler utbildningsplatser just för att vi vet att yrkesutbildningar som leder till riktiga jobb stärker den enskilde och gör att vårt samhälle fungerar bättre.
Anf. 93 Linus Sköld (S)
Fru talman! Jag tycker att den nöjdhet som arbetsmarknadsministern visar i talarstolen är häpnadsväckande. Han säger att människor har känt av inflationen. Ja, priserna har ju inte blivit lägre, och i synnerhet inflationen ökar igen. Och nu vänder ännu en gång räntorna uppåt efter en kort paus.
Vad gäller tillståndet i den svenska ekonomin finns det några tecken i tiden. Det slogs rekord i antal konkurser förra året. Det slogs rekord i mängden skulder hos Kronofogden, och det talar om för oss vilka hushåll som far mest illa i den här situationen. Det är de som hade de minsta marginalerna innan kaffet började kosta 75 spänn. Det är de som nu får skulder hos Kronofogden. Vi har den högsta arbetslöshet vi har haft på något decennium.
Arbetsmarknadsministern är ganska nöjd. Han vill zooma ut och jämföra arbetskraftsdeltagandet med resten av Europa. Jag tycker att det är skamligt att påstå att det görs satsningar på yrkesutbildningar när det nominellt sett är så att de kommer att bli färre i år än vad de var i fjol.
Om mitt resultat som arbetsmarknadsminister var att arbetslösheten ökade med mer än en halv procent från februari i fjol till februari i år samtidigt som deltagandet i arbetsmarknadspolitiska insatser och program minskade skulle jag vara mycket missnöjd. Jag skulle vara allvarligt oroad över det om det var jag som ansvarade för den utvecklingen. Men Mats Persson står här i talarstolen och är nöjd. Han tycker att det går ganska bra och zoomar ut och kollar vem som har högst sysselsättning.
Inflationsbekämpning genom att sänka skatten för de välbärgade funkar inte. De människor som har de allra högsta inkomsterna får de allra största skattesänkningarna. Det handlar om en riktad skattesänkning på 6 miljarder till dem som tjänar 65 000 eller mer i månaden. De pengarna kommer att hamna på skattebefriade ISK:n i det här landet. Skulderna hos Kronofogden ökade med 52 miljoner om dagen förra året. De som tjänar 65 000 i månaden är inte överrepresenterade i den gruppen. Det var inte de som behövde förstärkning av hushållens köpkraft.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Mats Persson företräder en regering som vill fixa detta genom att sänka skatten för de rika. Rotavdraget är bara ännu ett exempel. Det förutsätter att man har råd att äga sitt hus och att man har råd att renovera. Det är bara ännu ett exempel på hur han vill sänka skatten för de rika och göra livet jobbigare för de fattiga.
Mats Persson tänker att inflationen kommer att gå över och att arbetslösheten kommer att försvinna då. Men allting tyder på att det inte är så det funkar. Om det var så det funkade hade ju regeringens politik fungerat. Nu ökar arbetslösheten fortfarande. Hur kan det komma sig?
Anf. 94 Serkan Köse (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det är väl fantastiskt att Sverige har en hög sysselsättningsgrad? Sverige har ett bra arbetskraftsdeltagande, och det är vi helt överens om. Det har Sverige haft väldigt länge, även under den socialdemokratiska regeringens tid. Vi har haft en hög sysselsättning och ett högt arbetskraftsdeltagande.
Det är viktigt att fortsätta ställa krav på människor att finnas tillgängliga, göra sig anställbara och ta de jobb som förhoppningsvis kommer snart. Vi är överens om att alla som kan arbeta ska arbeta. Sverige är fantastiskt unikt på sitt sätt genom att människor skriver in sig och är redo att ta ett arbete. Där är vi helt överens.
Vi är även överens om att man måste ha ett mål med politiken. Vi socialdemokrater hade ett mål. Jag önskar att statsrådet också kunde ha ett mål eller redogöra för ett mål. Vad vill statsrådet med arbetsmarknadspolitiken? Hur hög ska arbetslösheten vara? Vad vill man åstadkomma under den här mandatperioden?
Fru talman! Nya siffror från SCB visar att andelen svenskar som lever på ersättning, försäkring och bidrag ökade rejält förra året. Enligt vad Tidningen Näringslivet skriver tror de inte heller på regeringens arbetsmarknadspolitik. I en debattartikel krävde faktiskt företrädare för Almega, utbildningsföretag och kompetensföretag att ministern kavlar upp ärmarna och levererar en bred, aktiv arbetsmarknadspolitik. De skrev att Sverige inte kan vänta. Jag delar den uppfattningen. Sverige kan inte vänta. Därför är det väldigt viktigt att regeringen kommer tillbaka med konkreta förslag på reformer och åtgärder.
Jag nämnde 60 miljoner. Jag tror att jag och statsrådet är överens om att 60 miljoner – som enbart ska gå till kontroll av insatser – till Arbetsförmedlingen i det här läget inte kommer att räcka långt parallellt med att programinsatserna måste öka.
Låt mig bara konstatera något om diskussionen om utbildningsinsatser. Enligt Skolverket har antalet elever på komvux minskat med över 10 procent sedan 2022. Det är oroväckande siffror, som man måste ta på allvar. Enligt Arbetsförmedlingens budgetunderlag för 2025 och 2027 har regeringen dragit ned på arbetsmarknadsutbildningarna, vilket försvårar matchningen och gör det omöjligt för myndigheten att klara av sitt uppdrag.
Vi konstaterade precis att det finns en missmatchning på svensk arbetsmarknad i dag. Det finns lediga jobb, men det finns också många människor som inte kan ta de jobben. Där behöver man fortsätta satsa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag delar uppfattningen att vi behöver satsa på utbildning. Det är statsrådet och jag överens om. Men när vi socialdemokrater tittar på hur mycket pengar som de facto är avsatta och hur många platser som finns blir vi oroliga. Det är det vi framhäver här; vi är oroliga för den utveckling vi ser i dag.
Det finns även en långtidsarbetslöshet. Det är vi också överens om. Vi måste göra allt vad vi kan för att komma åt den. Väldigt många unga människor har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Det är över 25 procents arbetslöshet i den gruppen. Var fjärde ung människa i Sverige i dag har inget arbete att gå till. Personer i förorten och glesbygden, äldre arbetare och människor med funktionsnedsättning har lämnats därhän.
Det här är inte min analys, utan det är Tidningen Näringslivet som skriver att arbetslösheten är historiskt hög i alla grupper och att man inte tror på någon vändning.
Min fråga är: Kan statsrådet ge oss lite hopp om hur man ska vända utvecklingen? Alla som tittar på den här debatten, alla de grupper som är oroliga, många som är arbetslösa eller på väg att bli arbetslösa – vad är statsrådets budskap till dem? Dessa människor väntar på ett svar från regeringen.
Anf. 95 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Stort tack till Serkan Köse för den konstruktiva tonen i debatten! Jag håller med om att vi ska vara stolta över hur det är i Sverige och tycker att det finns bred politisk enighet om att vi har en väldigt hög sysselsättningsgrad och ett högt arbetskraftsdeltagande. Det har vi också haft under de senaste socialdemokratiska regeringarna. Det är någonting som svensk politik har hanterat på ett väldigt bra sätt, egentligen ända sedan finanskrisen. Det vi behöver bli bättre på är att se till att arbetslösheten går ned och att matcha individer bättre till de lediga jobb som finns.
Under högkonjunkturen fanns det många lediga jobb, och det gör det även i dag. Då handlade det mycket om utbildning. Serkan Köse ställde en mycket berättigad fråga om hur det kommer sig att utbildningsplatser gapar tomma, exempelvis inom komvux. Det är ett jätteproblem. Här i riksdagen får man väl ändå erkänna att vi är hyfsat överens om att vi tror på yrkesvux och komvux som är yrkesinriktade. Vi satsar pengar på detta – men i grova drag hälften av pengarna betalar kommunerna tillbaka. Det är en förklaring och något som regeringen nu rättar till.
Från regeringens sida ger vi nu bättre planeringsförutsättningar genom att ge kommunerna möjlighet att planera inte bara ett år framåt utan flera år framåt. Det, tillsammans med den förändrade lagstiftning som kommer, innebär att Arbetsförmedlingen och kommunerna i högre utsträckning kan samarbeta och utbyta information sinsemellan. Arbetsförmedlingen kan då få veta om den enskilde är inskriven på komvux och vice versa, vilket också gagnar vår strävan att fler människor ska kunna gå någon utbildning.
Det är inte brist på pengar, ambitioner eller vilja, utan det är en brist på förmåga. Våra system är i dag lite för slappa och fungerar inte, vilket gör att människor inte får de möjligheter som de skulle kunna få.
Jag delar Serkan Köses engagemang för ungdomsarbetslösheten och ungdomar. Man kan diskutera om ungdomsarbetslösheten är 25 eller 10 procent; det beror på hur man mäter. Men det spelar ingen roll, för även om Sverige ligger bra till vid en internationell jämförelse av gruppen unga som inte gör någonting – omkring 7 procent i Sverige har inte jobb, utbildar sig inte och är inte i praktik – tycker jag fortfarande att den nivån är för hög. Vi behöver göra mer för att skolan ska funka bättre, och vi måste ha insatser till unga människor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I vårändringsbudgeten har regeringen aviserat en särskild satsning på ungdomar. Det gäller både sommarjobb och jobb till unga, en satsning som riktar sig till en större grupp, inte minst till ungdomar under 20 år som kanske inte har fullständiga gymnasiebetyg. De kan få arbete och därmed en referens, och de tjänar pengar och får in en fot på arbetsmarknaden. På det sättet förstärker de med all sannolikhet sin situation på arbetsmarknaden.
Slutligen frågade Serkan Köse mig vilka insatser vi gör och vad man kan göra i detta läge. Det är inte bara i Sverige vi brottas med en utdragen lågkonjunktur och en amerikansk president som pratar mycket med medierna och som skapar osäkerhet med hot om tullar, utan det är något som präglar hela Europa. Men vad vi kan göra är att se till att hushållen får en framtidstro genom att vi ger dem starka ekonomiska drivkrafter att ta en del ekonomiska beslut just det här året.
Ett sådant exempel är att via rotavdraget få människor som ändå har planerat att renovera badrummet att göra det just 2025 och inte några år senare, som de hade tänkt. På det sättet kan vi få igång byggindustrin och få de ekonomiska hjulen att snurra lite bättre.
Anf. 96 Linus Sköld (S)
Fru talman! Den svenska ekonomin uppvisar starka tecken på att det finns behov av åtgärder, något som regeringen avstår från. Det är rekord i konkurser. Det är rekord i skuldsättning hos Kronofogden. Vi har färre utbildningsplatser, och färre deltar i arbetsmarknadspolitiska program. Samtidigt ser vi den högsta arbetslösheten på åtminstone ett decennium. Hittills i år har lika många varslats som under hela förra året. Det verkar inte gå bättre.
I min interpellation ställde jag en fråga som fortfarande inte fått något svar. Den handlade om omflyttning av arbetskraften. Det finns regioner i landet som brottas med en väldigt låg arbetslöshet. Den motsvarar inte ens omställningsarbetslöshet utan ligger på endast ett par procent. Det vore därför möjligt för regeringen att överväga åtgärder för att i ett slag minska arbetslösheten och tillgodose behovet av kompetens i de regioner det rör sig om. Jag ställde frågor till ministern om detta, men han har ännu inte gett något svar.
I förra veckan hörde jag en företrädare för ett av regeringspartierna i positiva ordalag prata om ett flyttbidrag. Har regeringen en plan för att införa något liknande, det vill säga ekonomiska incitament för att flytta dit där jobben finns? Det vore intressant att få veta det. Kanske kan ministern antingen bekräfta eller dementera den utsagan här?
Anf. 97 Serkan Köse (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Vi ser fram emot en fortsatt dialog och diskussion om dessa viktiga frågor. Låt mig inledningsvis också säga att vi välkomnar propositionen om informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och kommuner och ställer oss bakom den. Det är viktigt att det finns ett tydligt informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna. Det är ett steg i rätt riktning. Vi kräver att denna samverkan ska vara strukturerad, och det gäller även informationsutbytet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det jag vill skicka med statsrådet från denna diskussion är att resurserna också måste följa med så att det hela inte bara blir en administrativ åtgärd som inte leder till förbättringar för de arbetssökande. Ambitionen är ju att förbättra förutsättningarna för de arbetssökande och att det ömsesidiga informationsflödet mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen ska funka så att man kan sätta in de åtgärder som krävs för att människor ska få den hjälp och det stöd som de behöver för att bli anställbara.
Återigen: Vi är överens om att Sverige är ett fantastiskt land. Vi har hög sysselsättningsgrad och ett högt arbetskraftsdeltagande. Väldigt många människor i vårt land vill ha ett arbete och gör allt de kan för att göra sig anställbara och ta de jobb som finns. Men vi har också grupper som befinner sig långt ifrån detta. Där behöver vi sätta in åtgärder.
Diskussionen handlar om just det. Vi måste stärka de arbetsmarknadspolitiska insatserna och åtgärderna så att de går till de grupper som behöver stöd som mest. Det är detta vi måste fortsätta diskutera med statsrådet. Möjligtvis gör vi samma analys, men vi landar i olika lösningar. Det är väl här som den politiska skillnaden finns. Vi gör samma analys och ser problemen, men vi har andra lösningar än statsrådet.
Medskicket till statsrådet är att dessa frågor måste hanteras varsamt, och vi är redo att diskutera dem med honom.
Anf. 98 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Jag ska kort svara på några frågor som har ställts av ledamöterna. Det handlar bland annat om höjd ersättning för intervjuresor. Den som har behov av att göra en intervju i en annan landsända än där man bor för att söka ett jobb kan efter ett förslag från regeringen nu få höjd ersättning. Det är ett initiativ vi har tagit för att gynna förutsättningarna för kompetensförsörjning i norra Sverige. Vi gör även olika utbildningsinsatser för att åtgärda den kompetensbrist som finns.
Jag vill ta tillfället i akt och tacka interpellanterna för debatten. Jag tackar inte minst Serkan Köse för ett gott samarbete och för en god ton i debatten samt konstruktiva inspel, som jag som statsråd naturligtvis tar med mig.
Jag noterar avslutningsvis även den retorik Linus Sköld använder när han talar om rotavdrag. Ledamoten menar att det är något som enbart höginkomsttagare och rika kan använda sig av. Det är ett häpnadsväckande uttalande. Den svenska medelklassen använder ju rotavdraget och får genom det större ekonomiska drivkrafter att göra investeringar i sina hem. Socialdemokraterna har vid flera tillfällen använt ett förstärkt rotavdrag som konjunkturåtgärd. Att då hävda att detta enbart är något för höginkomsttagare är häpnadsväckande.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.