Sverige som rymdnation inom militär satellitförmåga
Interpellation 2025/26:238 av Markus Selin (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-12-17
- Överlämnad
- 2025-12-18
- Anmäld
- 2026-01-13
- Svarsdatum
- 2026-01-20
- Besvarad
- 2026-01-20
- Sista svarsdatum
- 2026-01-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Försvarsminister Pål Jonson (M)
Sverige har goda förutsättningar genom Esrange, en stark rymdindustri samt ett geostrategiskt läge i norra Europa. Samtidigt stärker allt fler länder sin militära rymdförmåga. Sedan 2024 har Sverige en försvars- och säkerhetsstrategi för rymden, som kompletterar strategin för svensk rymdverksamhet från 2018.
Mot denna bakgrund vill jag fråga försvarsminister Pål Jonson:
- Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att Sverige ska behålla och vidareutveckla sin förmåga inom militär satellitkommunikation?
- Hur säkerställer ministern att Försvarsmaktens behov av rymdbaserade tjänster omsätts i svensk rymdpolitik och investeringar?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:238
Webb-tv: Sverige som rymdnation inom militär satellitförmåga
Dokument från debatten
- Tisdag den 20 januari 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:60
- Protokoll 2025/26:60 Tisdagen den 20 januariProtokoll 2025/26:60 Svar på interpellation 2025/26:238 om Sverige som rymdnation inom militär satellitförmåga
Protokoll från debatten
Anf. 8 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Markus Selin har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att Sverige ska behålla och vidareutveckla sin förmåga inom militär satellitkommunikation. Han har också frågat mig hur jag säkerställer att Försvarsmaktens behov av rymdbaserade tjänster omsätts i svensk rymdpolitik och investeringar.
Rymden är en strategisk domän. Militär rymdförmåga utgör en viktig del för Sverige som rymdnation. En av pelarna i försvars- och säkerhetsstrategin för rymd är en portfölj av rymdförmågor och rymdtjänster till stöd för totalförsvaret.
Regeringen har tilldelat Försvarsmakten 1 miljard mellan 2024 och 2032 för att förbättra den militära rymdlägesbilden, utveckla egna satelliter för spaning och övervakning samt möjliggöra uppskjutning av militära satelliter från Esrange.
Under hösten 2025 beslutade regeringen att satsa ytterligare över 1,3 miljarder på anskaffning av satelliter för spaning och övervakning. Detta så kallade läglighetsköp syftar till att snabbare stärka förmågan till underrättelseinhämtning och långräckviddig bekämpning.
I regeringens försvarsindustristrategi aviserade regeringen etableringen av totalförsvarets rymdprogram. Detta är regeringens initiativ för att realisera rymdportföljen och säkerställa en samlad rymdförmåga för totalförsvaret. Rymdprogrammet utgör således ett konkret verktyg för att säkerställa att Försvarsmaktens behov av rymdbaserade tjänster omsätts i svensk rymdpolitik och investeringar.
Sverige ska verka för att uppnå rådighet tillsammans med allierade avseende säker satellitkommunikation som ger täckning över Arktis till stöd för ledning.
Regeringen vidtar flera åtgärder för att diversifiera tillgången till satellitkapacitet för både statlig, kommersiell och militär satellitkommunikation.
Anf. 9 Markus Selin (S)
Fru talman! Tack till försvarsministern för svaret!
Jag vill börja med att betona att den här interpellationen handlar om ett område som är oerhört angeläget i just detta nu när vi står här och debatterar och som blir mer avgörande för Sveriges försvarsförmåga dag för dag. Jag tror mig veta att jag och försvarsministern i stora drag är tämligen överens om angelägenheten i detta för Sverige som rymdnation.
Fru talman! Jag vill också säga att försvarsministerns svar är ambitiöst. Jag ska vända och vrida lite på det för att visa vad jag tror att vi behöver göra mer tillsammans.
Inriktningen håller jag med om, men svaret är vagare när det gäller genomförandet. Försvarsministerns svar beskriver vilja, pengar och program. Jag skulle vilja framhäva att det saknas mer konkretion kring rådighet, tidsplan, konkreta operativa initiativ, beroenden och prioriteringar – särskilt kring militär satellitkommunikation, vilket var själva kärnan i en av mina två frågor till försvarsministern.
Försvarsmakten måste kunna förlita sig på svensk satellitkapacitet och rymdbaserade tjänster, inte bara i teorin och i strategier utan i praktiken. Ja, Sverige har goda förutsättningar genom Esrange. Ja, Sverige har en stark rymdindustri. Ja, Sverige är ett ingenjörsland. Ja, Sverige har ett geografiskt bra läge i norra Europa. Men det är också tydligt att utvecklingen i vår omvärld sker mycket snabbt.
Jag kan nämna som en återblick att under socialdemokratiska regeringar åren 2014–2022 togs flera viktiga steg för att stärka Sverige som rymdnation. Rymdstrategin uppdaterades, och Esrange utvecklades till en strategisk nationell resurs. Sverige tog mer plats i ESA, och Sverige tog mer plats i EU:s rymdsamarbeten.
Totalförsvaret började återuppbyggas under dessa år, och försvarsanslagen började öka rejält. Därmed identifierades även rymd- och underrättelseförmågor som framtidskritiska. Försvarsindustrins roll i de diskussionerna kan inte nog betonas. De strategiska partnerskapen stärktes, och rymdindustrin är en viktig del av detta ekosystem.
Mot denna bakgrund skulle jag vilja ställa några ytterligare frågor till försvarsministern.
Försvarsministern redogör för viktiga satsningar på spaning och underrättelse, men min interpellation gäller som sagt militär satellitkommunikation för ledning, samband och uthållighet. Kan försvarsministern redovisa vilken egen svensk militär kommunikationsförmåga som faktiskt byggs?
Försvarsministern talar om rådighet tillsammans med allierade. Men rådighet prövas inte i samverkan, utan den prövas i kris. En aktuell fråga blir då: Vem avgör tillgång, prioritet och kontinuitet om flera länder i försvarssamarbeten samtidigt behöver samma satellitresurser?
Anf. 10 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Jag ska ge Markus Selin åtminstone delvis rätt – jag tyckte också att det skedde bra saker på rymdområdet under förra mandatperioden, men det var inte på det militära området. Det saknade jag faktiskt.
Låt oss gå tillbaka och titta på det totalförsvarsbeslut som togs i december 2020. Jag tror att Markus Selin var i försvarsutskottet då. Själv var jag ordförande i utskottet. I det beslutet tror jag att rymd nämns med fem rader, i alla fall när det gäller svensk förmåga.
I det försvarsbeslut som vi tog i december 2024 är rymd en central och bärande del, så jag vågar påstå att det har skett mycket mer under den här mandatperioden på just försvarsområdet. Det är naturligtvis inte bara regeringens förtjänst, utan det har att göra med omvärldsutvecklingen att rymd har blivit mycket viktigare. Men det faktum att vi har fått en strategi på plats med försvars- och säkerhetspolitiska aspekter av rymd tycker jag är viktigt. Det var något som departementet drev igenom för att åstadkomma just det som Markus Selin efterfrågar, och det är prioritering och allokering av resurser.
Vi har två aspekter av detta. Den första är basplatta rymd, som jag delvis pratade om i svaret. Det är lite drygt 1 miljard till det. Den andra är läglighetsköpen på 1,3 miljarder. Vi får nu precis det som Markus Selin efterfrågar: egen rådighet genom ett tiotal egna satelliter. Det är faktiskt ett genombrott för oss när det kommer till satelliter.
Vi börjar också ta igen det som andra länder har utvecklat. Har vi egen förmåga på detta? Det är en relevant fråga. Det finns företag som delvis levererar tjänster till detta. Ovzon är ett företag som kan erbjuda detta.
Det finns också ett omfattande internationellt samarbete när det gäller rymden. Sverige ingår i det som heter Northlink, som handlar om att de Natoallierade ska kunna stärka sin konnektivitet inte minst när det gäller de arktiska områdena. Där är det väldigt viktigt med satelliter. Vi ingår även i det som heter APSS, som också är ett Natosamarbete inom rymddomänen.
Jag tycker att det har skett väldigt mycket i förhållande till hur det har varit på rymdområdet under tidigare mandatperioder, delvis för att vi har prioriterat detta.
Rymd är, som Markus Selin vet, ett viktigt område av tre övergripande skäl. Det handlar om positionering, som är viktigt för det militära området. Det handlar om spaning – jordobservation för civilt försvar och spaning för militärt, som man uttrycker det. Och det handlar naturligtvis om kommunikation.
Det som har varit en väldigt stor katalysator för svensk rymdindustri är det samarbete vi har med Ukraina – jag återkommer till det. Där har vi lärt oss enormt mycket. Det är första gången som vi upplever ett helt transparent slagfält. Vi vet ju alla var de militära resurserna och förmågorna är, och det vet vi i huvudsak genom rymdbaserade system som man sedan fusionerar med sensorer och drönare. Detta skapar också helt nya behov för oss kopplat till långräckviddig förmåga och targeting.
Det har alltså skett väldigt många framsteg. I juni i fjol undertecknade jag själv en avsiktsförklaring med min ukrainske kollega om hur Sverige och Ukraina kan vidareutveckla rymdsamarbetet. Jag kan återkomma till det, men där har vi jobbat i praktiken. Ett antal företag från Sverige har varit leverantörer och lämnat väldigt viktiga tjänster.
Anf. 11 Markus Selin (S)
Fru talman! Tack, försvarsministern, för svaret!
Jag skulle vilja gå ned till detaljnivå och konkretisera detta. Jag förstår att allt inte går att säga offentligt när man börjar bottna i frågorna, men jag tror att jag och försvarsministern kan ta några steg till. Jag vill återigen tacka för de svar försvarsministern hittills har gett.
Jag vill, som jag gjorde i mitt första anförande, understryka att strategier, program och samarbeten är bra och behövs. Jag skulle dock vilja höra mer om konkreta prioriteringar, om vad behovet är och hur behovsspecifikationen ser ut samt om mätbara åtaganden och faktisk genomförandekraft när det gäller vår gemensamma rymdförmåga.
Vi ser just nu att jämförbara länder tydligt prioriterar egen rymdförmåga – inte som ett alternativ till samarbeten, utan de satsar både på sin egen förmåga och på viktiga samarbeten.
Med risk för att förekomma lite kan jag också nämna något som ligger några steg framåt. För oss socialdemokrater handlar det här om att utveckla nationell förmåga och kompetens och om att modernisera upphandlingsprocesser. Vi ska säkerställa att staten är en aktiv och långsiktig beställare på rymdområdet. Mot den bakgrunden menar jag också att rymdfrågorna nu måste lyftas upp från att vara ett kompletterande område bland annat inom totalförsvarspropositionen så att det här blir mätbart och får en reell operativ effekt. Som försvarsministern vet är det inte förrän vi kopplar ihop strategierna med resurser, tidsplaner, uttryckta behov, ansvarsfördelning och materielbeslut som det till slut faktiskt blir en konkret försvarsförmåga.
Min fråga kvarstår, fru talman: Hur säkerställer regeringen och försvarsministern att den militära satellitförmågan och i synnerhet säker satellitkommunikation för ledning och samband inte blir sidospår i försvarsplaneringen utan ett prioriterat område i kommande beslut, i materielplaner och i forskning och innovationssatsningar? Jag vet ju att detta ligger nära försvarsministerns intresse sedan tidigare.
Fru talman! Jag tänkte beröra förmågegapen, något som är kopplat till mina tidigare frågor. Hur ser försvarsministern på de fem närmaste åren? Vilka steg och mått kommer vi att ta? Hur avser regeringen och försvarsministern att täppa till de förmågegap som försvarsministern ser i vår rymdförmåga? Sist men inte minst: Har Försvarsmakten den rådighet och uthållighet som krävs när det här verkligen ska genomföras och när det väl gäller?
Anf. 12 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Tack, Markus Selin, för alla frågor! Jag ska göra vad jag kan för att beta av dem – det var ju en radda.
Låt mig idka lite självkritik. Det jag tycker att vi behöver bli bättre på är kommersialiseringen när det gäller rymden. Där ser vi att andra länder som skulle kunna vara jämförbara ligger framför oss. Jag tänker på Nederländerna, Norge och Finland. Är det någonting vi vet om rymdsektorn eller Space X eller vad vi nu gillar så var detta kommersialisering av rymden.
Vi är duktiga på rymdforskning, och vi har gamla anor med Esrange och så vidare. Men det handlar om att fånga kommersialiseringen och få ett civil-militärt samarbete. Jag tycker att vi skulle kunna åstadkomma ännu mer när det gäller det här. Det tycker jag är viktigt.
Vad är det som är viktigt med rymddomänen? Det är tjänster som man behöver från rymddomänen. Jag tycker att tre saker är väldigt viktiga. Det är naturligtvis en egen rådighet kopplat till underrättelsetjänst, alltså spaningssatelliter för att kunna följa olika trupprörelser i vårt närområde. Det får vi nu. Det är ingen hemlighet att vi följer Ryssland, framför allt i vårt eget närområde. Det kommer vi till dels också att få med de nya militära satelliter vi får rådighet över.
Det andra vi behöver är satellitförmågor när det gäller det som på engelska heter targeting och på svenska målval. För att vi ska utveckla den långräckviddiga förmågan måste vi också kunna identifiera var motståndarna har sina militära resurser. Det här handlar till dels om det arbete vi gör när vi bygger upp ett mycket starkare luftförsvar. Vi behöver också jobba med breddluftvärn. Regeringen presenterade i Sälen en satsning på 15 miljarder för att skydda Sverige, inte bara när det gäller de militära installationerna utan också de civila. Det är ett sätt att kunna hantera inkommande robotar.
Ibland är det dock bättre att skjuta bågskytten än att slå ut pilarna. Därför är det viktigt att Sverige också utvecklar en långräckviddig militär förmåga, och vi har tagit mått och steg i detta som vi ser fram emot att vidareutveckla.
Det tredje inom rymdområdet som jag vill prioritera är Sveriges integration in i det som heter IAMD, alltså integrerat luft- och missilförsvar. Det är också någonting som Försvarsmakten efterfrågar. Det handlar om att binda ihop den långräckviddiga förmågan, det handlar om att binda ihop sensorer och det handlar om att binda ihop rymdförmågan för att kunna anpassa detta till det moderna slagfältet. Ett antal åtgärder genomförs för att kunna åstadkomma det.
Jag tycker att det är viktigt att framhålla de saker som har skett under rätt begränsad tid tack vare hårt arbetande individer i Försvarsmakten. Jag vill få sagt till protokollet att vi sände upp vår första militära satellit i augusti 2024 genom det som heter GNA 3. Vi har också ett samarbete med Danmark som heter Bifrost. När vi börjar arbeta mer integrerat och handfast med att kunna sända upp egna satelliter får vi det Markus Selin efterfrågar, vilket är ett större strategiskt oberoende och att vi utvecklar vår egen förmåga.
Markus Selin är ingenjör, så han kan det här bättre än mig, men det som också är kopplat till rymddomänen är att överföringskapaciteten och militariseringen gör att man har brutit kostnadskurvorna. Det är därför det är en veritabel explosion av satelliter. Sverige ska naturligtvis också vara framgångsrikt i att använda satelliten. Vi kommer att gå från omkring 7 000 satelliter i dag till uppåt 40 000 eller 50 000 satelliter om några årtionden.
Anf. 13 Markus Selin (S)
Fru talman! Jag kan återigen säga att jag är hyfsat tillfreds med försvarsministerns svar. Det är till min belåtenhet att vi har en samsyn i de här viktiga och långsiktiga frågorna, som sträcker sig flera mandatperioder framåt i tiden.
Jag tycker att försvarsministern ska ha ett tack för att han har svarat på många av mina frågor här i talarstolen i dag. Med risk för att jag ställer för många frågor får jag faktiskt anstränga mig för att hitta en eller kanske två frågor som försvarsministern inte riktigt hann plocka upp.
En fråga gällde förmågegapen. Hur ser själva behoven ut här och nu hos till exempel Försvarsmakten? Finns det mätetal om mått och steg där som vi kan jämföra med ända upp till strategin? Det får försvarsministern gärna kommentera.
En annan fråga är visserligen ganska tråkig, men den är dagsaktuell: Hur gör vi? Hur gör Sverige när det ska prioriteras mellan olika allierade och mellan olika försvarssamarbeten? Vi har en begränsad mängd bandbredd när det gäller kapacitet upp till rymden. Hur ska detta prioriteras med våra allierade i olika försvarssamarbeten? Den frågan är som sagt aktuell.
Jag väljer att avsluta här, fru talman, och ser fram emot försvarsministerns två avslutande svar.
Anf. 14 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Ytterst är det Försvarsmakten som är bäst beskaffad att göra den prioriteringen. Politiken sätter ramarna och ser till att det finns balans mellan mål och medel, och sedan kommer Försvarsmakten naturligtvis att väga in prioriteringen i resursallokeringen.
Vi står rätt väl rustade att göra detta. Som Markus Selin vet har flygvapnet ansvar för rymddomänen, och vi har nu en daglig rymdlägesbild. Vi har en rymdchef och en rymdavdelning, som jag har besökt, vid flygstaben kopplat till flygvapnet. Det gör att vi gradvis arbetar oss in i rymddomänen, praktiskt och operativt, för att komma framåt i de här frågorna.
Kopplat till vad vi lär oss när det gäller våra behov kan jag utan att gå in på detaljer säga att det, precis som på rymddomänen, finns förmågemål. Vi är en allierad, vilket kommer att prägla en del av de behov vi har på den punkten. Som en allierad får vi militära förmågemålsättningar inom olika domäner. Dessa omges dock, på förekommen anledning, av sekretess.
Låt mig avslutningsvis säga att något som vi gör och som vi lär oss väldigt mycket om telekrig av är att Sverige och Tyskland inom ramen för Ukraine Defense Contact Group leder arbetet med att stötta Ukraina i telekrigsförmågan. Det finns naturligtvis en uppenbar koppling mellan rymd och telekrig, eftersom det handlar om konnektivitet.
Ukrainarna har varit rätt beroende av vissa amerikanska leverantörer, och man vill diversifiera sig. När det gäller telekrigsdimensionen är det självklart bra med olika typer av konnektivitet, och det arbetar vi med – samtidigt som vi har en rymdstrategi för försvarsaspekter. Vi har också ett rymdprogram, och för några veckor sedan fattade vi beslut om att inom ramen för läglighetsköp köpa ända upp till tio militära satelliter.
Tack för debatten, Markus Selin!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.