svenska högskoleutbildningens internationella anseende
Interpellation 2003/04:304 av Billström, Tobias (m)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-02-17
- Inlämnad
- 2004-02-17
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2004-03-01
- Sista svarsdatum
- 2004-03-09
- Besvarad
- 2004-03-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 17 februari
Interpellation 2003/04:304
av Tobias Billström (m) till utbildningsminister Thomas Östros om svenska högskoleutbildningens internationella anseendeDagens Nyheter har under de senaste månaderna haft en artikelserie om hur utländska studenter luras att läsa utbildningar på svenska universitet i tron att de erhåller internationellt gångbara examina.
I Dagens Nyheter (DN den 7 januari 2004) meddelas att Kinas utbildningsministerium utfärdat en varning för studier i Sverige: "Varning nr 13 (2003) angående studier utomlands gällande MBA- och IEMBA-examen vid företagsekonomiska institutionen vid Stockholms Universitet".
Samma institution har blivit anmäld till Justitiekanslern av en amerikansk student som anser sig ha fått felaktig information om att utbildningen gav en formell MBA-examen. JK har även tidigare fått liknande klagomål från två japanska studenter som ansåg sig ha blivit missledda av Lunds universitet till att påbörja en mastersutbildning som inte motsvarar de internationella kraven för en master (DN den 9 november 2003).
Redogörelsen ovan visar att förtroendet för det svenska utbildningssystemet är lågt ur ett internationellt perspektiv och riskerar att urholkas ytterligare. Problemet gäller såväl MBA-programmen som den svenska nivån på magisterexamen då den svenska magisterexamen officiellt översätts med "master" men inte befinner sig på den nivå som krävs internationellt av en mastersutbildning. Detta medför problem för såväl utländska studenter i Sverige som för svenska studenter i utlandet.
Trots att problematiken påtalats under ett decennium har regeringen och Thomas Östros inte agerat i frågan. I dag, tio år efter 1993 års examensreform, har den svenska magisterexamen ännu inte närmat sig en internationellt konkurrenskraftig nivå.
Mot denna bakgrund vill jag fråga ministern:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att garantera den svenska högskoleutbildningens anseende internationellt?
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förhindra att utländska studenter blir missledda i fråga om de svenska utbildningsnivåerna?
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa svenska studenters möjlighet att erhålla internationellt konkurrenskraftiga magisterexamina vid svenska högskolor?
När avser ministern att presentera en proposition i frågan?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2003/04:304
Webb-tv: svenska högskoleutbildningens internationella anseende
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2003/04:83 Tisdagen den 16 marsProtokoll 2003/04:83 7 § Svar på interpellation 2003/04:304 om svenska högskoleutbildningens internationella anseende
Protokoll från debatten
Anf. 32 Thomas Östros (S)
Herr talman! Tobias Billström har ställt ett antal frågor till mig som rör den svenska högskoleutbildningens och de svenska examinas internationella anseende och konkurrenskraft.
I dagens samhälle, där både studerande och arbetstagare i allt högre grad rör sig över de nationella gränserna, är förståelsen och förtroendet för svensk högre utbildning oerhört viktigt. Jag vill att svenska studenters möjligheter att studera och arbeta utomlands ska förbättras samtidigt som vi bör öka rekryteringen av studenter från andra länder. Vi har all anledning att bejaka och stimulera den internationella rörligheten och arbeta mer aktivt med internationaliseringen av den svenska högre utbildningen.
Generellt sett har svensk högre utbildning ett gott internationellt anseende. Sedan läsåret 1998/99 överstiger antalet inresande utländska studenter inom de etablerade utbytesprogrammen antalet utresande svenska studenter. Totalt uppgick antalet inresande studenter i utbytesprogrammen till 9 500 år 2002, vilket var 4 500 fler än de utresande inom sådana program. Bara mellan läsåren 1998/99 och 2001/02 ökade antalet inresande utländska studenter med ca 1 700. Till detta kommer alla de studenter som kommer hit utanför etablerade utbytesprogram. Det intresse de utländska studenterna visar för Sverige tyder på att förtroendet för det svenska utbildningssystemet är stort. Det bedrivs också ett aktivt arbete för att öka kunskapen om och intresset för Sverige som utbildningsland. Bland annat har Svenska institutet på regeringens uppdrag utvecklat en webbplats med information till studenter i utlandet samt etablerat ett organ för nationell samordning av lärosätenas informations- och marknadsföringsinsatser i utlandet.
I slutet av 1990-talet inleddes den så kallade Bolognaprocessen. Det är ett mellanstatligt samarbete som omfattar 40 europeiska länder och syftar till att genom frivillig samverkan öka rörligheten bland studenter och arbetstagare i Europa och öka Europas attraktionskraft gentemot andra världsdelar, bland annat genom att öka tydligheten och jämförbarheten inom och mellan de olika europeiska utbildningssystemen. Förtroendet för kvaliteten i de olika ländernas utbildningssystem är centralt i processen.
Bolognaprocessen har visat sig vara en stark drivkraft för många länder i Europa att reformera sina system. Även vi i Sverige behöver stärka högskolans konkurrenskraft och öka studenternas internationella rörlighet. Med utgångspunkt i Bolognaprocessen bör vi, enligt min mening, genomföra långtgående förändringar av svensk högre utbildning.
Jag anser att vi bör ändra den svenska examensstrukturen så att den blir tydlig och konkurrenskraftig på europeisk nivå. En central tanke i Bolognaprocessen är att dela in den högre utbildningen i tre cykler. Vi bör ta till oss detta synsätt. För att både svenska lärosäten och de studenter som har läst här ska kunna hävda sig internationellt, krävs att alla oklarheter kring de svenska examinas status arbetas bort. Vi bör därför införa en internationellt konkurrenskraftig masterexamen. Vidare bör studenter som läser i Sverige få studiepoäng och betyg som är gångbara utomlands.
Mot bakgrund av Bolognaprocessen har en projektgrupp inom Utbildningsdepartementet haft i uppdrag att se över vissa examensfrågor i högskolan. Projektgruppens huvudförslag är i korthet att dela in den högre utbildningen och dess examina i tre nivåer - grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå - som tydligt bygger på varandra. Gruppen föreslår också att en masterexamen som kan omfatta 40 eller 80 poäng införs och att magisterexamen avskaffas. För att svenska studiemeriter ska vara tydliga i ett internationellt sammanhang föreslår projektgruppen att det europeiska systemet för överföring av studiemeriter, ECTS, ska användas i högre grad än i dag. ECTS-studiepoängen föreslås införas för både grundutbildning och forskarutbildning, och betygsskalan inom ECTS föreslås införas som huvudalternativ för betygssättning i högskoleförordningen. Universitet och högskolor ska dock även fortsättningsvis kunna besluta att använda en annan betygsskala, om den är mer lämplig.
Projektgruppens slutrapport remitteras för närvarande, och jag ser fram emot diskussionen om gruppens förslag. Jag anser att förslagen är mycket intressanta, och regeringen avser att återkomma i frågan i en proposition under 2005.
Då Tobias Billström, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav talmannen att Göran Lindblad i stället fick delta i överläggningen.
Anf. 33 Göran Lindblad (M)
Herr talman! Jag får å Tobias Billströms vägnar tacka utbildningsministern för svaret. Han är på en annan förrättning, och därför står jag här i dag.
Man undrar när man hör och läser utbildningsministerns svar om det i första hand är volymmål som gäller snarare än kvalitetsmål, med tanke på uppräkningen av antal studenter och så vidare.
Utbildningsministern säger i svaret att Bolognaprocessen startades i slutet av 90-talet. Men då, Thomas Östros, är det väl hög tid att man kommer i gång nu? Thomas Östros har utlovat en proposition 2005, men det är lite sent. Redan i dag är det många utländska studenter som är på väg hit eller redan är här som inte kan tillgodogöra sig en utbildning som är internationellt godkänd.
Min stora grabb - Jacob, 25 år - har läst ekonomi på Johnson & Wales i USA. Ska jag råda honom att gå en masterutbildning eller på det som egentligen inte är en masterutbildning, på Handels i Göteborg? Han funderar på att göra det. För tillfället jobbar han men har inte riktigt bestämt sig. Kan jag våga säga till Jacob att det kan han göra för att det kommer att bli jämförbart?
Hur har utbildningsministern tänkt göra med de utbildningar som faktiskt fungerar bra i Sverige i dag men som ändå inte är helt jämförbara? Vi har civilingenjörsutbildningen och civilekonomutbildningen som ju är på en alldeles speciell nivå. Hur anpassar man dem i det här systemet? Det gäller ju ändå, och det tror jag att vi kan vara överens om, att vi ska behålla det som är bra i det nuvarande och dra nytta av kvaliteten men samtidigt se till att ändra på det som inte uppfyller de internationella normerna.
Jag skulle vilja ha lite reflexioner kring dels tidsaspekten, om det verkligen inte kan gå lite fortare, dels kring frågan hur vi gör det här på ett bra sätt så att vi tar till vara det som är gott och sopar undan resten.
Anf. 34 Thomas Östros (S)
Herr talman! Det är roligt att höra att Göran Lindblad och Moderaterna verkar dela min uppfattning. Den magisterexamen som vi har är ju en moderat uppfinning. Den var bra på sin tid, när den instiftades i början på 90-talet och var i full sving i mitten på 90-talet, men enligt min bedömning har tiden redan passerat för den i och med den process som Sverige har varit väldigt aktiv i, Bolognaprocessen. Om jag kan tolka inlägget från Göran Lindblad som att vi har en uppslutning också från Moderaterna kring mina idéer om hur vi ska utveckla det svenska examenssystemet är jag väldigt glad för det. Vi ska naturligtvis se till att alla aktiva aktörer - universitet, högskolor, avnämare av olika sorter - får en chans att ge sina synpunkter. Vi har precis i dagarna skickat ut vårt förslag på remiss, och jag tycker att det är rimligt att vi får en ordentlig diskussion kring detta.
Samtidigt ser vi över högskolans antagningsregler. Där har vi också ett förslag som snart ska ut på remiss. Vi kommer också att se över möjligheterna att ytterligare stimulera profileringen av våra högskolor. Bara där har vi redan tre viktiga reformområden för den högre utbildningen som naturligtvis kommer att kräva ett gediget grundarbete på Utbildningsdepartementet.
Det är bra att Göran Lindblad är med på tåget, för jag tror att det vore väldigt bra att införa en masterexamen. Den ska dessutom kopplas till en framtida forskarutbildning.
För någon vecka sedan fick vi en rapport från Forskarutbildningskommittén som ser över hur vi moderniserar forskarutbildningen i Sverige och internationaliserar den. Det har naturligtvis en stark samhörighet med hur en masterexamen kommer att se ut i framtiden.
Det här är alltså ett område där vi arbetar med goda förslag, med remissbehandling och med ett bra grundarbete på Utbildningsdepartementet. Vi kommer i god tid att lämna en proposition för förändring, och jag räknar med att Moderaterna redan har ställt upp med stöd för den propositionen.
Anf. 35 Göran Lindblad (M)
Herr talman! I den mån som Thomas Östros menar att vi ska verka för en globalisering som innebär att svenska utbildningar är internationellt översättningsbara och att vi här i Sverige kan tillgodogöra oss internationella utbildningar och lätt överföra dem till svenska förhållanden skulle mycket vara vunnet. Här har ju utbildningsministerns kollega Mona Sahlin i åratal talat om valideringar av internationella utbildningar för att kunna få människor som har kommit hit till landet att få arbete och utbildning på den nivå som de egentligen är kvalificerade för. Det har ännu inte hänt så mycket där heller mer än att det har varit tal om utredningar och så vidare.
Jag är fortfarande oroad för, och jag fick inget ordentligt svar av Thomas Östros, när det här kan ske. Kan man inte komma i gång lite snabbare? Det talas om en proposition 2005 och om att i god tid komma med förslagen. Jag tycker att det är
sen
tid, Thomas Östros. Här är det bråttom att vi gör något nu för de elever som kommer hit till nästa termin eller de studenter som redan är här. Det är faktiskt bråttom och angeläget.
Sedan kan vi vidga problematiken lite grann. Är det möjligt att man inom det medicinska, naturvetenskapliga området - läkarlinjen, tandläkarlinjen - nu när man tänker lite mer modernt skulle kunna tänka sig att sälja utbildningar? Tidigare har man bara gjort det till länder. Kan man numera också tänka sig att göra det till individer så att vi kan utnyttja den kapacitet som vi har på dessa fakulteter? I och med att vi har dragit ned här hemma - med all rätt eftersom behovet delvis var täckt inom i alla fall vissa av de här områdena - finns det en överkapacitet på en del fakulteter. Skulle Thomas Östros vara beredd att ta tillfället i akt och säga att ja, vi kanske kan samarbeta kring det om
jag
är beredd att samarbeta kring de här andra frågorna - försåvitt att Thomas Östros menar det jag tror.
Anf. 36 Thomas Östros (S)
Herr talman! Det här är nästan för komplicerat för mig.
Jag är också lite otålig i den meningen att jag hade kunnat tänka mig att vi hade gjort de här förändringarna redan i början av 90-talet. Varför har vi en examen som inte är direkt anpassad till de internationella sammanhangen? Unckel valde att skapa en svensk variant av masterexamen som inte riktigt har den internationella lyskraft som behövs.
Nu behövs det ett utvecklingsarbete. Vi föreslår ju en fördjupad masterexamen med stark koppling till forskning och forskarutbildning. Det snyter man inte ur näsan på ett par veckor på en institution. Nu pågår ett utvecklingsarbete på landets universitet där man dels deltar i remissomgången, dels mycket aktivt börjar diskutera hur vi ska lägga upp en framtida masterutbildning för att vi ska ligga i världstopp när det gäller kvalitet och attraktionskraft. Det är roligt att se att jag har fått en så positivt respons från högskolevärlden för det här initiativet - och nu också från Moderaterna.
När det gäller utbildningarna till civilingenjör och läkare, de legitimationsutbildningar vi har, är det inte alldeles självklart att man direkt säger att Bolognaprocessens tre cykler ska överföras också till dem. Det gör inte heller alla andra länder. För läkarutbildning skulle det till exempel vara en återgång till forna tiders med.kand.-utbildningar, där man stannar på mitten. Jag tror inte i dagsläget att det är en bra utveckling. Vi ska vara rädda om de delar där vi redan har stark kvalitet och internationellt renommé. Men i fråga om rader av andra utbildningar kommer Bolognaprocessens tre cykler att vara en kvalitetshöjning. Det kommer att stärka möjligheten för Sverige att vara attraktivt som utbildningsland.
Som svar på den konkreta frågan kan jag mycket väl tänka mig att vi i framtiden också öppnar för möjligheten att ta ersättning för kostnaden för studenter av individer. Det är en fråga som det måste tittas på noggrant, för här handlar det om en rad olika juridiska spörsmål. Men det är en långsiktig idé, och svenska högskolor bör kunna vara attraktiva. Redan i dag får de ju sälja uppdragsutbildning till utländska myndigheter, utländska företag, delstater och annat.
Anf. 37 Göran Lindblad (M)
Herr talman! Det har väl framgått med önskvärd tydlighet att jag inte tänker stå här och försvara den Unckelska magisterexamen på något som helst sätt. Men det som bekymrar mig är att Thomas Östros och hans parti ändå sedan 1994 har haft ansvaret för att göra något åt det här och försöka få en bättre internationell examen än vi har nu.
Jag tycker faktiskt att det går lite sakta. Jag är bekymrad när vi nu skriver 2004. Thomas Östros har väl kanske tyckt så här de senaste fyra fem åren i alla fall. Då hade det varit hög tid att redan nu vara i gång med det här. Vad jag värnar om nu är de enskilda studenter som mer eller mindre luras hit till Sverige och inte har möjlighet att få den examen de hade hoppats på.
Men jag är ändå glad över den här debatten. Vi hade rätt mycket mer samsyn än jag trodde när jag gick hit. Det får man väl vara glad och tacksam över.
Anf. 38 Thomas Östros (S)
Herr talman! Jag ska fatta mig mycket kort. Det var en fantastisk uppslutning för en sådan här återställarpolitik. Om Göran Lindblad menar att vi redan 1994 skulle ha återställt den reform som Unckel genomförde 1993 med stöd av Moderaterna kanske det är ett sätt vi kan använda oss av någon annan gång om det skulle bli aktuellt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.