Svenska Akademiens ordbok

Interpellation 2002/03:358 av Narti, Ana Maria (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld: 2003-05-09
Inlämnad: 2003-05-09
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält: 2003-05-20
Sista svarsdatum: 2003-05-23
Besvarad: 2003-05-27

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 9 maj
Interpellation 2002/03:358
av Ana Maria Narti (fp) till näringsminister Leif Pagrotsky om Svenska Akademiens ordbok

Ett av Sveriges viktigaste kulturprojekt hotas att avbrytas efter över hundra år av skapande historia. Det gäller Svenska Akademiens ordbok vars utgivning helt finansieras med intäkter från Post- och Inrikes Tidningar.

Gustaf III gav 1791 Svenska Akademien utgivningsrätten till Post- och Inrikes Tidningar. Då fastställdes det att ingen kungörelse i Sverige äger laglig verkan innan den publicerats i detta organ. Kungen ville skapa en tillförlitlig anslagstavla för viktiga underrättelser och samtidigt göra Akademien oberoende av statskassan. Akademien skulle vara en nationell institution och inte en del av kronan. Intäkterna från Post- och Inrikes Tidningar och senare också enskilda donationer har givit Akademien frihet att verka utan hänsyn till politiska konjunkturer. Självständigheten har ett stort värde exempelvis för det litterära Nobelprisets integritet.

Ordboken har varit under arbete sedan 1883. Utgivningen nådde förra året bokstaven T. Av 40 planerade band har hittills 33 utkommit. Med nuvarande kapacitet hos redaktionen i Lund beräknas ordboken vara färdig år 2017. Akademien spenderar årligen 11@12 miljoner på ordboken och det anknutna OSA-projektet, som gör de tryckta volymerna tillgängliga för allmänheten i dataform som en gratis nättjänst. Ingen vet varifrån motsvarande summa skulle tas om den gällande kungörelseordningen avskaffades. Akademien har inte sådana reserver. En lagändring hotar hela projektet.

Post- och Inrikes Tidningar utgavs för första gången 1645 och är därmed världens äldsta ännu utkommande tidning. Tidningens försvinnande skulle i sig själv utgöra en stor förlust för den svenska allmänheten. Att den överväldigande delen av de legala kungörelserna finns i Post- och Inrikes Tidningar är ett välkänt faktum för medborgare, myndigheter och näringsliv. Tidningen, som ges ut fem dagar i veckan, är tillgänglig för alla via kommuner och bibliotek som prenumererar på den. Prenumeranter är också banker, kreditinstitut, advokatfirmor och andra företag samt statliga myndigheter. Sedan några år ingår Post- och Inrikes också i Internettjänsten PointLex och kan inhämtas på nätet. Några klagomål på den rådande kungörelseordningen från medborgare, näringsliv och andra myndigheter än PRV finns veterligen inte.

Nu vill Patent och Registreringsverket @ PRV @ som under senare tid har haft ansvaret för tidningen lägga ned den och ersätta den med en särskild elektronisk portal, en hemsida för kungörelser. Bakom denna förändring ligger faktiskt bara Patent och Registreringsverkets dåliga ekonomi. Detta kan inte betraktas som skäl nog för att stoppa utvecklingen och spridningen av en av landets viktigaste kunskapssamlingar.

Problemen som reser sig ur denna strävan är allvarliga. För det första: en oerhört viktig källa till information och dokumentation hotas. En elektronisk utgivning är inte alls garanterad att överleva historiskt, många svåra frågor om bevarande av elektroniska medier är i dag långt ifrån lösta. Flera utredningar försöker finna svar på dessa tekniska svåra frågor som hittills inte har fått en lösning. Alltså @ en elektronisk portal kommer inte att täcka samma funktion som den nuvarande tryckta tidningen, så länge som tekniken inte helt garanterar en absolut säkerhet och ett besående bevarande av informationen.

Samtidigt skulle Svenska Akademiens Ordbok förlora sin finansiering. Patent och Registreringsverkets ekonomiska svårigheter kan inte betraktas som en godtagbar anledning för att en gång för alla underminera den Svenska Akademiens självständighet. Att ersätta intäkterna som försvinner med Post och Inrikes Tidningar via en stark fond kräver en engångsinvestering på 400 miljoner eller en årlig finansiering med skattemedel på 11@12 miljoner fram till 2017.

Frågan om tidningens kungörelserätt har diskuterats i minst 80 år och diskuterades för inte så länge sedan i riksdagens Näringsutskott. Utskottet anmodade regeringen att snarast lägga fram förslag som innebär både att PRV slipper kungöra ärenden i Post- och Inrikes Tidningar och att finansieringen av ordboken säkras. Detta ställningstagande kunde försvaras när Sveriges ekonomi visade bättre siffror men det verkar i dag mynna ut i krav på att göra det omöjliga möjligt. Regeringskansliet arbetar nu med ett förslag. Men som sagt, vi befinner oss vid ingången i en lågkonjunktur vars omfattning och djup ingen kan uppskatta; att nu finna så stora och så långvariga säkra investeringskällor som utgivningen behöver är uteslutet.

Med anledning av beskrivna fakta och framför allt med hänsyn till Sveriges ansträngda budget vänder jag mig till näringsministern med följande frågor:

Hur anser näringsministern att akademiens ordbok ska finansieras i framtiden? Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för att garantera akademiens ekonomiska självständighet och att även i framtiden erbjuda allmänheten och forskningen ett pålitligt och hållbart offentligt organ för kungörelser?

Debatt

(4 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2002/03:358

Webb-tv: Svenska Akademiens ordbok

Protokoll från debatten

Leif Pagrotsky (S)

Anf. 20 Leif Pagrotsky (S)

Herr talman! Jag tänker inte gå in och diskutera allmän högskolepolitik, för det var inte det denna interpellationsdebatt gällde. Den gällde detta med invandrarakademin vid högskolan, som är en speciell del som jag tycker går lite utanför det vanliga. Det har mycket att göra med integration, att verkligen ta till vara invandrares kompetens och att jobba på ett lite annorlunda sätt, det vill säga att försöka få fram en reell kompetens och inte bara översätta papper. Jag håller med Ulf Sjösten om att invandraraka- demin är en utbildning som i och för sig ska inrym- mas inom det ordinarie kursutbudet, men med tanke på hur viktig även regeringen tycker att den är behövs det extra resurser för att den ska kunna genomföras. Precis som Ulf Sjösten sade förut är det inte rätt att minska på någon annan utbildning i stället. Precis som vi i Folkpartiet vill satsa extra på de skolor där det går många invandrarelever måste det också satsas extra när det gäller högre utbildning för att vi ska få den integration vi vill ha. Det här är en fråga som handlar om mer än resurser till just Hög- skolan i Borås. Det är en integrationsfråga i allra högsta grad och en fråga som kommer att få följder långt in i framtiden. Dels kan de invandrarakademiker som får sin utbildning kompletterad bli ett föredöme för sina barn och få dem att vilja gå till högre studier när de är färdiga med sin gymnasieutbildning, dels kan de, på det sätt man jobbar i invandrartäta stads- delar, vara föredömen för invandrarbarn som inte i samma utsträckning går till högskolor. Jag anser att man måste satsa lite extra här. Det går inte att bara prata och prata. Det är nu dags att sätta i gång och stimulera denna verksamhet så att man kan behålla detta bra projekt som man har star- tat, och också så att det inte bara fortsätter att vara ett projekt utan även kommer att hålla i sig i framtiden.

Ana Maria Narti (Fp)

Anf. 21 Ana Maria Narti (Fp)

Herr talman! Det är trevligt att utbildningsminis- tern blir positivt överraskad av mitt och Anne-Marie Ekströms framträdande här. Det borgar för en bra diskussion. Vi moderater har ett starkt engagemang för att ta till vara alla enskilda människors kunskap och kom- petens. Det har vi alltid haft, så det är inget nytt. Det här handlar faktiskt en hel del om detta. Invandrarakademin har 28 studenter i dag. Av dessa är 15 % ingenjörer, 20 % ekonomer och 15 % lärare. Det finns en kartograf och en doktor i biotek- nik i den grupp som nu studerar vid Högskolan i Borås. Alla dessa människor representerar kunskap och kompetens som vi så innerligt väl behöver i det här landet. Nu har vi en möjlighet att på ett strukture- rat sätt ta till vara det som dessa människor har att ge vårt samhälle - en annan, djupare typ av spetskom- petens som är så viktig i vårt mångkulturella samhäl- le. Det kan inte vara speciellt klokt att säga nej till den möjligheten. Flera av dem som har gått på invandrarakademin under den korta tid den har varit i gång har fått arbete, enligt uppgifter jag har fått i dag. Söktrycket inför hösten är också mycket högt. Vi har historiskt i Sverige varit dåliga på att ta till vara den kunskap och kompetens som invandrare har. För några år sedan gjordes en undersökning i Västra Götaland om hur många människor som bodde där som hade legitimation i något yrke från sina hemlän- der men inte arbetade i det yrket. Man fann att det bodde 75-80 läkare i Västra Götaland som inte arbe- tade som läkare. Låt oss ta dessa erfarenheter på allvar, Thomas Östros! Är inte detta projekt värt ett skydd? Och skydd i detta avseende, det är pengar.

Leif Pagrotsky (S)

Anf. 22 Leif Pagrotsky (S)

Herr talman! Jag är positivt överraskad över att det till synes finns ett engagemang, men i sak väldigt bekymrad. Anne-Marie Ekström sade att jag inte bara ska prata. Nej, sannerligen inte. Det pågår verksamhet för fullt i våra högskolor, där man just jobbar med hur vi ska få ökad mångfald i högskolorna, den öppna hög- skolan, breddad rekrytering. Man arbetar med be- greppet reell kompetens som infördes i och med pro- positionen Den öppna högskolan och som går ut på att man måste bli bättre på att värdera människors reella kunskaper, inte bara de formella. Det spelar särskilt stor roll för de här grupperna. Där pågår mycket engagerat arbete, och man erbjuder möjlig- heter för människor att komma in på svensk arbets- marknad tack vare kompletteringarna. Det som däremot behövs är att Anne-Marie Ek- ström och Ulf Sjösten börjar prata med sina partivän- ner. Ända sedan slutet av 70-talet har Moderaterna motsatt sig varje ny högskola med argumenten, som vi alla känner från den här kammaren, att sådana bygdehögskolor ska vi inte ha. Vi ska ju satsa på universiteten. Det är inte lätt att berätta det hemma i Borås, men det bör man göra om man ska vara riktigt ärlig. Folkpartiet motsatte sig alla tankar kring breddad rekrytering, särskilt frågorna kring reell kompetens. Folkpartiet är det parti som allra tydligast talar om den formella kompetensen och har gjort det till sin överideologi. Därmed är man rädd för att alla tankar om reell kompetens riskerar att bli en sänkning av kunskapskraven. Men framför allt har ni lagt budgetar där jag inte kan ana att ni faktiskt ger Borås en extra dusör. Det brukar ju vara så. När regeringen föreslår åtgärder för att stärka ekonomin, forskningsresurser, utbildnings- platser till våra högskolor utanför universiteten är det ett konsekvent nej från Moderaterna och Folkpartiet, inte heller det helt lätt att få ihop naturligtvis. Jag är mycket engagerad i frågan hur vi ska få högskolorna att bli mer aktiva, mer kompetenta, hur vi ska skapa ingångar i högskolan just för gruppen invandrade akademiker så att de lättare och snabbare får den kompetens de behöver genom extra kurser och kompletteringar. På det sättet kan de snabbt komma ut på arbetsmarknaden. Då är det också vik- tigt med den nya arbetsmarknadspolitik som rege- ringen har presenterat genom Hans Karlsson. Också via arbetsmarknadspolitiken ges ökade möjligheter att stötta högskolorna så att de ska kunna ta emot in- vandrarakademiker och erbjuda den komplettering som behövs.

Ana Maria Narti (Fp)

Anf. 23 Ana Maria Narti (Fp)

Herr talman! Jag ska inte bli långrandig, för jag ska komma tillbaka hit senare i kväll. Det känns märkligt att utbildningsministern säger att Folkpartiet skulle vara emot reell kompetens. Folkpartiet har länge pratat om att det är viktigt att man tar till vara alla invandrares kunskaper. Det gäl- ler både de som inte har utbildning och de som har utbildning. Det vore mig främmande att vi skulle vara emot att man tar till vara denna kunskap. Jag ska inte prata så mycket mer, jag vill bara framhålla att jag tycker att det är viktigt att man verkligen tar till vara den kompetens som finns. Där tror jag att utbildningsministern och jag är överens.

Intressenter

Frågeställare

Ana Maria Narti

Besvarad av

Leif PagrotskySocialdemokraterna