Svensk livsmedelsstrategi
Interpellation 2020/21:765 av Ann-Sofie Alm (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-05-25
- Överlämnad
- 2021-05-25
- Anmäld
- 2021-05-26
- Sista svarsdatum
- 2021-06-09
- Svarsdatum
- 2021-06-18
- Besvarad
- 2021-06-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Regeringen fattade i december 2019 beslut om ytterligare en handlingsplan för livsmedelsstrategin. Handlingsplanen innehåller satsningar på 122 miljoner kronor årligen fram till och med 2025; dessutom gjordes ytterligare satsningar på totalt 114 miljoner kronor under 2020. I budgetpropositionen för 2021 tillfördes ytterligare 74 miljoner kronor 2021–2023 för att förstärka arbetet med livsmedelsstrategin. Regeringen menar att detta är viktiga steg för att stärka konkurrenskraften och öka lönsamheten.
Regeringen har också beslutat om en proposition Totalförsvaret 2021–2025 där regeringen närmare beskriver en inriktning för bland annat uppbyggnaden av en livsmedelsberedskap inom det civila försvaret. Detta är ett långsiktigt arbete där livsmedelskedjans alla aktörer blir viktiga. Med en svensk konkurrenskraftig livsmedelsproduktion i grunden kan en livsmedelsberedskap byggas upp.
För livsmedelsförsörjningen innebär satsningen på civilt försvar i budgetpropositionen 2021 en start på uppbyggnaden av en nationell livsmedelsberedskap. Regeringen avsätter 70 miljoner kronor för 2021 för området livsmedel och dricksvatten inom ramen för civilt försvar. För åren 2022–2023 satsas 80 miljoner kronor respektive 100 miljoner kronor. Inledningsvis behöver omfattande analys- och utredningsarbete genomföras för att livsmedelsberedskapen ska kunna dimensioneras och byggas upp på ett ändamålsenligt sätt.
Satsningarna inom ramen för livsmedelsstrategin är viktiga för vår försörjningsförmåga. Genom satsningar på allt från forskning och livsmedelsexport till ökad hållbarhet i produktionskedjan skapar vi konkurrenskraft, jobb och tillväxt i hela landet, samtidigt som vi kan bidra till en tryggad livsmedelsförsörjning
Ovanstående är utdrag från ett svar jag fått från landsbygdsministern på en fråga ställd till försvarsministern om vilka åtgärder försvarsministern tänkt vidta för att för att öka vår inhemska livsmedelsproduktion i syfte att stärka Sveriges totalförsvar.
Den frågan vill jag fortfarande ha svar på.
Men först och främst önskar jag veta när den svenska livsmedelsstrategin kommer att märkas hos dem som strategin faktiskt berör, de som producerar svenskt livsmedel, hos lantbrukarna. I dagsläget förefaller det som att satsningarna som regeringen gör inte når fram och gör skillnad där det behövs: på de svenska gårdarna. Svenskt lantbruk behöver lönsamhet för att kunna producera.
Därför vill jag ställa följande fråga till statsrådet Jennie Nilsson:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att satsningarna inom livsmedelsstrategin når fram till svenska gårdar och får effekt?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:765
Webb-tv: Svensk livsmedelsstrategi
Dokument från debatten
- Fredag den 18 juni 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:144
- Protokoll 2020/21:144 Fredagen den 18 juniProtokoll 2020/21:144 Svar på interpellation 2020/21:765 om svensk livsmedelsstrategi
Protokoll från debatten
Anf. 102 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Ann-Sofie Alm har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att satsningarna inom livsmedelsstrategin når fram till svenska gårdar och får effekt.
Livsmedelsstrategins övergripande mål är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta nationella miljömål nås i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet.
Precis som Ann-Sofie Alm nämner har stora satsningar inom ramen för livsmedelsstrategin genomförts. Här kan till exempel nämnas uppdragen till Tillväxtverket att identifiera regler som försämrar konkurrenskraften, tillväxtmöjligheterna eller innovationsförmågan för företagen i livsmedelskedjan och att identifiera eventuella brister i transparens och tillämpning av regelverk. Tillväxtverket har även i uppdrag att förenkla myndighetskontakter digitalt, bland annat genom att skapa tjänster för sammanhållna guidade processer.
Det sistnämnda uppdraget till Tillväxtverket utökades i år genom ett uppdrag att ta fram tjänster för att effektivisera och förenkla för företag inom livsmedelskedjan att anmäla eller ansöka om tillstånd för miljöpåverkande verksamhet. Detta gjordes för att ge förutsättningar för en effektiv och snabb ärendehandläggning.
Jag ser att det här är uppdrag som på sikt kommer att underlätta administrationen för företag i livsmedelskedjan - inte minst för lantbrukare, då de berörs av ett stort antal komplexa regelverk. Statens jordbruksverk har i sin utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin för år 2020 bland annat kommit fram till att livsmedelskedjans förädlingsvärde fortsätter att öka och att andelen innovativa företag är jämförelsevis hög i livsmedelsindustrin, handeln och restaurangledet. Men trots detta ökar inte förädlingsgraden.
I Regeringskansliet arbetar vi nu för fullt med att ta fram en strategisk plan för den gemensamma jordbrukspolitiken för åren 2023-2027. Planen ska lämnas till EU-kommissionen för godkännande i december 2021.
Regeringen har under våren överlämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag till en ny lag om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter. Lagen genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/633 av den 17 april 2019 om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan. Lagstiftningen förväntas stärka jordbrukets position och förhandlingsstyrka i livsmedelskedjan och på det viset öka primärproducenternas lönsamhet. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 november 2021.
Statens jordbruksverk har uppdraget att följa upp livsmedelskedjans utveckling och utvärdera livsmedelsstrategins resultat. Tillväxtverket har uppdraget att samordna livsmedelsstrategins arbete. Genom bland annat dessa två uppdrag tillsammans med livsmedelsstrategins långsiktiga satsningar känner jag mig trygg med att vi kan följa livsmedelskedjans utveckling och säkerställa att livsmedelsstrategins satsningar får effekt.
Anf. 103 Ann-Sofie Alm (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar ministern för att hon tar sig tid att vara här i kammaren och svara på denna never-ending story.
Det finns ju ingen människa som tror att man kan få en flång ny Volvo V90 till priset av en begagnad Renault Clio - förutom när det handlar om mat. Då verkar människor tro att man kan plocka upp en utländsk köttbit ur frysdisken och få den där härliga känslan av att det smakar gudomligt gott och att kroppen samtidigt fylls med ren urkraft från jordar som generationer har vårdat ömt och länge. Det är som att prislappen, som är som ett stort importerat fikonlöv, plötsligt döljer klimathot, antibiotikaresistenshot och behovet av en inhemsk matproduktion genom krig och kris.
En annan tankevurpa i samma klass är att man kan livnära sig på billig importerad vegansk mat och samtidigt kan åka ut till landet för rekreation och tro att service och öppna landskap med biologisk mångfald bara ska finnas där att njuta av.
Det går att bagatellisera sådana här tankevurpor, men det är allvarligt att vi inte värderar våra matproducenters resurser, kunskap och talang högre. Om vi inte värderar dem högre prioriterar vi bort våra bönders välmående, hälsa och lönsamhet, och vi kommer då att fortsätta förlora våra primärproducenter i stor skala. Det är därför, fru talman, jag har väckt denna debatt med ministern.
Jag vill tacka ministern för svaret, men mitt svar på det svaret är att det inte duger. Fortfarande har inte företagarna på landsbygden sett någonting av vår svenska livsmedelsstrategi på gårdsnivå, utan tvärtom ökar regelbördan på dem för varje år. Att Tillväxtverket fått i uppdrag att minska regelbördan - och pengar för att göra detta - hjälper ju inte så länge bonden inte ser några regelförenklingar.
Jag bor i den lite vackrare delen av Sverige, i närheten av Norge. Där har vi väldigt länge jobbat med gränshinder i olika forum. Ett sådant forum för regelförenklingar borde vi ha även för svenskt lantbruk. Vi borde införa en regelförenklingskommission - annars har vi snart inga bönder kvar i vårt land.
Fru talman! Jag har lovat att jobba för tryggheten i vårt land. Att Sverige kan producera mat för landets livsmedelsförsörjning är en basal trygghet, men vi måste politiskt underlätta allt som vi kan underlätta i denna kammare och på regeringsnivå för att detta ska kunna ske.
Det är ren och skär orättvisa att svenska bönder producerar de mest högklassiga livsmedlen men bara har förutsättningar för ett ganska dåligt ekonomiskt resultat. Det är lite som att producera en flång ny V90 men bara få betalt för en begagnad Renault Clio.
Frågan kvarstår: När ska svenska bönder på gårdsnivå se att vår svenska livsmedelsstrategi ger effekt hos bönderna så att de kan producera mer?
Anf. 104 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Tack, Ann-Sofie Alm, för frågan!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Frågan är viktig på väldigt många sätt. Jag skulle vilja säga att vi genom att satsa långsiktigt och strategiskt på de gröna näringarna inte bara skapar förutsättningar för jobb och tillväxt på landsbygden utan att detta också är helt rätt givet den klimatutmaning vi har. Det här är branscher som på ett reellt sätt kan vara med och bidra också till andra branschers möjligheter till omställning. Därför känns det väldigt bra att vi för första gången någonsin har en livsmedelsstrategi på plats i Sverige.
En strategi är i och för sig till sin karaktär långsiktig, och därför är också målsättningarna i strategin långsiktiga. Mycket av det som är grunden för strategin handlar om att man ska öka lönsamheten i jordbruket - detta tror jag är vad den svenska bonden önskar sig mest av allt, inte minst givet den beskrivning som Ann-Sofie Alm gav, som det ju är lätt att hålla med om. Det finns många tankevurpor här, både hos konsumenter och hos andra.
Det kommer nu satsningar på forskning och innovation. Vi mer än fördubblar de medel som staten lägger till forskning och innovation, just när det gäller de gröna näringarna, med den senaste FOI-propositionen.
De samverkansarenor som skapas i och med livsmedelsstrategin innebär att stora och små aktörer i olika delar av värdekedjan, som är olika långt komna, tillsammans kan bidra till att hitta innovativa lösningar, inte bara när det gäller produktutveckling utan också när det gäller nya affärsmodeller och annat. Vi ser att detta bär frukt här och nu.
Det handlar också om satsningar på export. Att man har en bra lönsamhet och en högre förädlingsgrad, vilket är ett uttryckt önskemål i strategin, samt att man inte behöver producera kvalitet som en Volvo men få betalt som för en Clio bygger på att man får avsättning på en stor marknad som är beredd att betala för premiumprodukter, som Sverige faktiskt har och som kan produceras i större skala än för bara inom Sveriges gränser. Den strategiska satsningen för att hjälpa fler företag, framför allt små och medelstora sådana, ut på världsmarknaden är jätteviktig.
Jag skulle vilja säga att detta syns för bönderna redan nu, även om jag förstår att man tycker att det är frustrerande med regelkrångel och sådana bitar. Vi har i närtid sjösatt ett antal projekt för att göra det lättare.
Oaktat detta ser vi att vi faktiskt har positiva siffror på det mesta när det gäller lantbruket just nu. Man har trots pandemin ökat exporten med 6 procent från förra året. Nästan samtliga produktionsslag har ökat sitt värde under denna period. Till och med mjölkinvägningen var, för första gången på hur länge som helst, större under det första kvartalet i år än vad den har varit tidigare. Jag ska inte säga att det är ett trendbrott, för det går inte att säga efter en invägning, men detta var inte väntat. Även där ser vi att det finns en efterfrågan på svenska produkter.
Trots många tankefel, som jag tror att vi alla till mans gör oss lite skyldiga till ibland när vi handlar, har vi medvetna konsumenter som faktiskt bidrar och gör skillnad just nu.
Branschen själv tog initiativ till märkningen Från Sverige. Den har fått ett enormt genomslag, mycket större och snabbare genomslag än något som jag tror att vi politiskt hade kunnat lagstifta eller reglera fram.
Konsumenter som ska välja i hyllan kan göra ett enkelt val. När man direkt ser att en vara är producerad i Sverige ser vi att man i hög utsträckning gör det valet. Den typen av incitament och förutsättningar att göra mer av tror jag är en outnyttjad potential i det fortsatta arbetet med att utveckla strategin.
Anf. 105 Ann-Sofie Alm (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack så mycket, ministern, för svaret!
Jag håller fullständigt med om att makten här ligger hos konsumenterna, men vi har också en väldigt stor makt att påverka förutsättningarna.
När det gäller lönsamhet är bondepraktikan ganska enkel. Moder natur och vädret bjuder på de förutsättningar som finns. Och precis som ministern säger får vi verkligen hoppas att det här är en trend som är startad och inte bara en enstaka företeelse.
Det är inte alls länge sedan som vi hade 2018 års torka och en 50-procentig skördenedsättning. Därför tror jag att det är klokt att vi i livsmedelsstrategin satsar på långsiktiga beslut och låter våra matproducenter få en sådan lönsamhet att de kan investera i framtiden, till exempel i vattenlagring för år med torka. Men svenska lantbruksföretagare är förpliktade att följa ett omfattande lagstiftnings- och regelverk gällande miljöfrågor, djurhälsa, djurskydd, livsmedelssäkerhet, markanvändning, vattenskydd, arbetsmiljö och kemikalieanvändning - jag kan göra en ganska lång uppräkning. Miljöhusesyn har visat att svenska bönders regelbörda har ökat med 120 procent på 20 år.
Svenska bönder levererar en trygg, säker och näringsrik mat, vilket svenska konsumenter förhoppningsvis nu har upptäckt så att de använder sin makt. Men vi får inte kväva producenterna under regelbördor. Därför skulle jag vilja veta, fru talman, hur ministern och regeringen ställer sig till den regelförenklingskommission som Moderaterna har föreslagit.
En annan jätteviktig fråga för att den svenska livsmedelsstrategin ska bli verklighet på riktigt är hur vi tacklar den våldsbejakande djurrättsaktivismen.
Fru talman! Jag skulle vilja fråga ministern vilka åtgärder regeringen tänker vidta för att nolltolerans ska råda mot dessa aktivister. Hela regeringen måste ju se allvaret med att matproducenter hotas till livet, skräms till tystnad och terroriseras tills de inte längre orkar bedriva sin verksamhet. Försvarsministern skulle kunna befästa att svenskt lantbruk är en självklar och skyddsvärd del i vår totalberedskap. Justitieministern borde kunna lägga skarpa förslag på riksdagens bord om höjda strafftider och hårdare straff för dem som är direkt involverade i aktionen men även de som har varit behjälpliga.
Fru talman! När tror ministern att vi kan klassa våldsbejakande djurrättsaktivism som ren och skär terrorism? Jag skulle också gärna vilja veta hur ministern tänker agera framåt för att vi ska få nolltolerans mot våldsbejakande djurrättsaktivism.
Anf. 106 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Tack, Ann-Sofie Alm, för uppföljande frågor!
Om vi börjar med reglerna tror jag att vi alla politiskt är väldigt besjälade av att kunna göra det enklare att vara företagare, oavsett bransch. Dock är det lättare sagt än gjort många gånger, inte minst för den grupp som jobbar inom de gröna näringarna och då kanske främst de som jobbar med matproduktion, alltså Sveriges bönder. Det beror givetvis på väldigt många saker, bland annat att man hanterar livsmedel. Livsmedlen ska vara säkra, de ska kunna spåras, man jobbar med djur och vi har en djurskyddslagstiftning. Man jobbar i verksamheter som är i nära samklang med naturen, vilket betyder att man behöver säkerställa att utsläpp och annat är reglerat. Det där tror jag är svårt att komma ifrån. Jag tror också att konsumenter mer och mer förväntar sig att det man köper är producerat säkert och av bra kvalitet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Däremot tror jag att man kan göra mycket för att göra det enklare. Bara för att man ska ha verksamheter som är bra betyder det inte att man inte kan jobba med standardiserade processer, att man behöver söka hos många ställen och så vidare. Allt det där är sådant som jag tror att Ann-Sofie Alm menar att en regelförenklingskommission skulle jobba med. Jag har ingenting emot det. Men jag kan tänka mig att i princip alla uppdrag som en sådan nämnd eller kommitté skulle lägga ut är lagda på Tillväxtverket, på Jordbruksverket specifikt kopplat till livsmedelsproducenterna och på näringsministern rent övergripande för all näring.
Jag talar gärna vidare om konkreta sätt att göra det lättare, och jag tror att vi har samma ambitionsnivå.
Jag kan också konstatera att vi har samma ambitionsnivå när det gäller att det ska råda nolltolerans mot djurrättsaktivism. Jag utgår från att det är en självklarhet för de flesta människor att så ska vara fallet.
Den här regeringen har varit tydlig med att detta inte är acceptabelt och att vi borde ha infört åtgärder för att komma till rätta med det. Nu känner jag inte till statusen, för det är inte jag som hanterar detta, men jag tror att vi har ärenden på väg fram här men som inte har passerat ännu. Det handlar om alltifrån att man till exempel ska kunna tillåta kameraövervakning på en gård för att upptäcka, förebygga och kunna gripa individer. Men det handlar också om att se över brottsrubriceringar och straffskalor i det här sammanhanget. Sedan är justitieministerns område givetvis mycket större än bara den här frågan. Vi har gängkriminalitet och annat på agendan som gör att det är väldigt många lagstiftningsförslag som kommer nu, och det här är en del av dem.
Här kan vi konstatera att det rör sig om väldigt få individer, men de orsakar väldigt mycket skada. Och låt mig vara tydlig: Jag har ingen som helst acceptans eller tolerans för att man kränker näringsidkare på det sätt som ibland görs. Opinionsyttringar ska självklart tillåtas, men de ska göras på ett helt annat sätt och inte så här.
Jag vill ställa en fråga tillbaka till Ann-Sofie Alm. Jag uppfattar att Ann-Sofie Alm delar min bild att en av de viktigaste sakerna i det här sammanhanget handlar om att skapa lönsamhet för primärproducenterna och för de små aktörerna i kedjan. Här har vi Livsmedelsstrategin, och jag har redogjort lite grann för olika delar i den. Men ytterligare ett förslag, som kanske är det viktigaste utifrån ett lönsamhetsperspektiv, är det om implementeringen av UTP-direktivet. Där lämnade regeringen ett förslag till riksdagen som ju Moderaterna först sa nej till, eftersom man inte lyssnade på vad vare sig LRF eller Livsmedelsföretagarna sa om vikten av detta. Nu har jag noterat att man accepterar detta. Men jag skulle gärna vilja veta hur Moderaterna tänkte där.
Anf. 107 Ann-Sofie Alm (M)
Fru talman! Tack, ministern, för svar och för fråga!
Vi moderater är aldrig sämre än att vi kan ändra oss när vi får reda på saker och ting som förändrar bilden och den grund man står på. Här är det viktigt att man gör det. Jag skulle önska att ministern och regeringen också kunde vara lite mer följsamma när det gäller att snabba på hela Livsmedelsstrategin så att lönsamheten hamnar på gårdsnivå mycket snabbare, för det börjar bli bråttom.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag uppfattar att ministern tror sig förstå Moderaternas förslag gällande regelförenklingskommissionen. Jag skulle bara vilja påpeka att vi inte anser att det är Tillväxtverket som ska göra regelförenklingarna. Här måste man jobba med uppföljning och analys tillsammans med de parter som finns inom näringarna, för det är de som berörs och det är de som kan berätta vad det är för fel. Går man via Tillväxtverket är det nästan som en ursäkt, eftersom de inte dagligdags befinner sig i verksamheten.
Fru talman! Jag skulle gärna vilja ställa en fråga gällande miljötillstånd också. I dag tar det i genomsnitt tre år att få ett miljötillstånd prövat. Renahav hemma i Sotenäs kommun är ett skolexempel på hur det inte ska gå till. Jag hoppas att ministern kan ta del av deras berättelser vid ett senare tillfälle.
Det här är akut och bråttom, för våra bönder får ju inte sluta att producera mat. Det är en livsviktig fråga.
Anf. 108 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! När frågorna är angelägna och spännande räcker tiden inte till. Jag har stor respekt för det, men jag tänker att vi kanske kan tala vidare om de här frågorna också utanför kammaren.
Jag börjar med den sista frågan, för det där är givetvis en viktig del. Det handlar om att skapa legitimitet för det arbete som vi gör och att vi kan visa att vi tar de problembeskrivningar som kommer upp här på allvar och försöker hitta sätt att lösa dem.
Just när det gäller detta exempel sa jag i mitt första anförande att vi i år har gett ett uppdrag till Tillväxtverket att titta på hur man effektiviserar och förenklar för företag inom livsmedelskedjan att anmäla eller ansöka om tillstånd för miljöpåverkande verksamhet. Det är specifikt utpekat givet den problematik som vi har sett. Det handlar om att ge förutsättningar för en effektiv och snabb ärendehantering. Jag förutsätter att myndigheten gör det i dialog med dem som är berörda, för det är sättet att få fram det bästa beslutsunderlaget.
Jag kan konstatera att det är jättebra att alla är villiga att ta till sig av konstruktiv kritik. Det är bra att Moderaterna till syvende och sist accepterade UTP. Jag kan bara hoppas på samma tema. Lönsamhet regleras av många saker. Vi har strategin och allt det vi har beskrivit i den. Mycket av det är långsiktigt, och en del är kortsiktigt. Den kanske viktigaste frågan för branschen var UTP. Nu får vi den på plats. Den förändrar styrkeförhållandena så att man kan få bättre betalt för den kvalitet man producerar - superviktigt.
Men vi har också utfodringen och förslaget om att kunna reglera den då skadorna på jordbruket blir för stora om man inte klarar av att lösa problematiken med samverkan. Där säger Moderaterna också nej.
Jag inser att jag inte kan ställa en fråga till Ann-Sofie Alm om detta, men jag hade hoppats att vi skulle kunna ha en konstruktiv diskussion om alla delar som påverkar lantbrukets förutsättningar. Det handlar både om att skapa lönsamhet och att vilja och orka göra den värdefulla insats som lantbruket gör för att vi alla ska få högkvalitativ mat på bordet varje dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.