Svensk innovationskraft i ett nytt geopolitiskt läge
Interpellation 2025/26:130 av Aida Birinxhiku (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-11-10
- Överlämnad
- 2025-11-11
- Anmäld
- 2025-11-12
- Sista svarsdatum
- 2025-11-25
- Svarsdatum
- 2025-12-05
- Besvarad
- 2025-12-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
I en tid av växande geopolitiska spänningar, hårdnande global konkurrens och snabba tekniska genombrott behöver Sverige använda hela sin innovationsförmåga för att stå starkt. Detta är avgörande inte bara för jobb, tillväxt och välfärd utan även för vår motståndskraft.
Sverige har länge varit ett ledande innovationsland. Genom starka forsknings- och innovationsmiljöer, avancerad teknikutveckling och nära samverkan mellan akademi, näringsliv och samhälle har vi byggt både välstånd och internationell konkurrenskraft. För att fortsatt kunna växa som kunskapsnation är det dock inte tillräckligt att Sverige enbart stärker sina befintliga styrkeområden. Det handlar även om att positionera sig inom de framväxande teknikområden som kommer att driva framtidens välstånd.
När andra länder kraftsamlar för att stärka sina positioner inom strategiska och framväxande teknikområden behöver ambitionsnivån från svenskt håll öka. I dag saknas ett samlat och strategiskt grepp för att stärka innovationskedjan från forskning till marknad.
Mot denna bakgrund är min fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch följande:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att ta ett samlat och strategiskt grepp om svensk innovationskraft, så att Sverige kan stärka sin position som ledande innovationsnation?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:130
Webb-tv: Svensk innovationskraft i ett nytt geopolitiskt läge
Dokument från debatten
- Fredag den 5 december 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:46
Protokoll från debatten
Anf. 24 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Jag beklagar nu lite grann att jag har kapat mitt efternamn. Jag är folkbokförd som Ebba-Elisabeth Busch-Christensen. Detta säger jag med anledning av att Aida Birinxhiku och Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att ta ett samlat och strategiskt grepp om svensk innovationskraft samt vilka regeringens huvudsakliga strategiska insatser är för att stärka Sveriges tekniska ledarskap och industriella konkurrenskraft på lång sikt.
Fru talman! Sverige har ett fantastiskt utgångsläge. Vi toppar European Innovation Scoreboard som det mest innovativa landet i EU, och för tredje året i rad har FN:s immaterialrättsorganisation Wipo utsett Sverige till det näst mest innovativa landet i världen.
Samtidigt har de senaste årens osäkra geopolitiska läge och den globala teknikkapplöpningen haft en negativ påverkan på både svensk konkurrenskraft och vår nationella säkerhet. Det räcker inte längre att vara bra på mycket om Sverige fortsatt ska kunna hävda sig globalt och värna både sin konkurrenskraft och sin säkerhet.
För att Sverige ska kunna vara internationellt ledande inom innovation samt vinna konkurrenskraftsfördelar i såväl befintlig som framväxande industri krävs en mer samlad politik och en strategisk satsning för teknikutveckling som spänner över hela fältet, från grundforskning till nyttiggörande och kommersialisering. Denna inriktning omsätts i forsknings- och innovationspropositionen, där regeringen satsar 6,5 miljarder kronor på fri forskning och innovation av högsta kvalitet.
Satsningarna innefattar bland annat förstärkta medel till excellent forskning, höjda och konkurrensutsatta medel till lärosätena, stärkt forskningsinfrastruktur och satsningar på banbrytande tekniker som stärker Sveriges position i den globala teknikkonkurrensen. Exempelvis inrättar regeringen excellenskluster för strategisk och banbrytande teknik som samlar landets främsta forskare och företag. Vi stärker universitets och högskolors innovationsstödjande funktioner, och vi stärker infrastrukturen för teknikutvecklingen genom forskningsinstitutet Rise.
I en osäker omvärld är framåtlutade investeringar dock bara halva lösningen. Forskning och innovation är strategiska tillgångar som måste skyddas. Vi måste vara öppna för internationellt samarbete men samtidigt ha förmågan att aktivt försvara sådant som är av stor betydelse för Sverige. Internationella forsknings- och innovationssamarbeten behöver därför bedrivas så öppet som möjligt och samtidigt så säkert som möjligt.
Regeringen har gett statliga universitet och högskolor och ett flertal myndigheter i uppdrag att ta fram riktlinjer för ansvarsfull internationalisering. Samtidigt arbetar vi för ökat skydd och nyttiggörande av svensk forskning och innovation genom att regeringen tar ett samlat grepp om immaterialrättsliga frågor samt ökar medel till Patent- och registreringsverket och Vinnova för kunskapshöjande insatser om immateriella tillgångar.
Fru talman! Sverige är och ska förbli ett av världens främsta industri- och innovationsländer. Genom sammanhållna satsningar som förenar stora investeringar med ansvarsfullt skydd av innovationsmöjligheter tar regeringen det grepp som behövs för vårt ledarskap i en alltmer konkurrensutsatt och osäker värld.
Anf. 25 Aida Birinxhiku (S)
Fru talman! Tack till energi- och näringsministern för svaret! Vi har debatterat svensk innovationspolitik flera gånger tidigare i den här kammaren, och bara under de senaste åren har vi sett hur den geopolitiska spelplanen ändras och hur den globala konkurrensen hårdnar för varje dag som går. Det här är inte längre bara en fråga om vår konkurrenskraft, utan det handlar i allra högsta grad även om vår motståndskraft.
Fru talman! Sverige har länge varit ett ledande innovationsland. Därför är det helt riktigt som ministern påpekade att Sverige har ett fantastiskt utgångsläge. Samtidigt står vi inför stora utmaningar. Därför vill jag börja med att adressera två saker som ministern lyfte fram i sitt svar.
För det första är det bra att regeringen ökar anslagen till Vinnova, men man inledde faktiskt mandatperioden med kraftiga nedskärningar. Konsekvenserna ser vi än i dag. De framgår klart och tydligt av myndighetens konsekvensanalys av de senaste neddragningarna på området. Dessutom skickar det helt fel signaler i ett läge där andra länder väljer att öka innovationssatsningarna och höja ambitionsnivån.
Det andra jag vill bemöta, fru talman, är att ministern själv tog upp behovet av en mer samlad och strategisk satsning. Det är ju det som är anledningen till att vi socialdemokrater genom mig och Daniel Vencu Velasquez Castro sedan början av den här mandatperioden har krävt en nationell innovationsstrategi.
Fru talman! För ett tag sedan tog Iva fram en rapport som kartlägger Sveriges globala position inom 48 strategiskt viktiga tekniker. Den visar bland annat att vi ligger bra till när det kommer till batterier och autonoma fordon men att vi tappar mark inom life science och har stora utmaningar när det kommer till AI. Anledningen till att jag lyfter fram just den här rapporten är att den sätter fingret på vad som är utmaningen framåt för svensk innovationspolitik.
Den stora utmaningen är hur vi kan utveckla befintliga styrkeområden samtidigt som vi stärker Sveriges position inom de framväxande och strategiska teknikområdena, som AI och grön teknik. Då behövs också en tydlig vision och riktning för svensk innovationspolitik och hur vi skapar morgondagens välstånd. Just därför, fru talman, behöver vi en nationell innovationsstrategi.
Vi behöver ta ett samlat och strategiskt grepp om vår innovationspolitik, särskilt mot bakgrund av det förändrade geopolitiska läget. Om statsrådet Ebba Busch inte var övertygad om detta tidigare hoppas jag att hon är det nu. När vi debatterade de här frågorna i kammaren 2023 sa ministern: ”Om alla de strategier och det arbete som är igång i Regeringskansliet inte möter det som är avsikten med en renodlad innovationsstrategi kommer vi att kunna återkomma med ett sådant uppdrag.”
Nu är slutsatsen från näringslivet och akademin att det pågående arbetet inte är tillräckligt, och det är den som sagt också mot bakgrund av det förändrade geopolitiska läget. Därför vill jag fråga, fru talman, om energi- och näringsminister Ebba Busch är redo att ta initiativ till en nationell innovationsstrategi.
Anf. 26 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Fru talman! Tack, Ebba Busch, för svaret på min interpellation! Som Aida Birinxhiku sa har vi debatterat de här frågorna ett par gånger tidigare. Det har hänt mycket sedan dess.
Jag skulle vilja uppehålla mig lite vid Global Innovation Index. Som Ebba Busch också konstaterade rankas Sverige väldigt högt. Vi är tvåa i världen och har egentligen sedan 2019 aldrig legat under en tredjeplats, vilket är välkommet och ett kvitto på att vårt innovationsekosystem är starkt. Men vi tappar i väsentliga delar. Inte minst ser vi att våra bolag i många fall inte klarar sig från startup-fasen till scaleup-fasen. Mellan åren 2020 och 2024 tappade vi 8,4 procent i volym av investeringar i tidiga finansieringsrundor, vilket innebär att bolagen antingen har gått i konkurs eller har flyttat utomlands.
Regeringen har i budgeten gett ett välkommet tillskott till universitetens holdingbolag, men många av dem saknar den kompetens som krävs för att tillvarata immateriella tillgångar och innovation. Vi ser att samverkan med och inkludering av Vinnova är helt centralt för att det här ska funka bättre och göra att forskningsresultat kommersialiseras. Regeringen ser tyvärr inte det.
Fru talman! I den teknikomställning som sker positionerar sig länder som USA, Kina och Storbritannien genom att kraftfullt investera i sina innovationsekosystem. I EU görs nu en gemensam ansats för att stå starka i den hårda globala konkurrensen. Omnibuspaketet som ämnar förbättra EU:s regelverk har presenterats, men framför allt tas det fram en konkurrenskraftsfond som kommer att vara helt central och strategiskt viktig i EU:s industriella finanspolitik. I denna finns flera initiativ.
Jag skulle vilja uppehålla mig vid IPCEI-regelverket, som möjliggör projekt som går utöver de annars ganska strikta statsstödsreglerna på EU-nivå. Vi ser att det redan nu bildas allianser mellan medlemsstater för att möjliggöra de här olika projekten i de egna länderna. Tyvärr ser vi att Sverige inte är med i något av de projekt som på senare tid har fått godkänt, och alltför få ansökningar ligger inne. Det är ganska förvånande med tanke på att Sverige var med i två av de initiala projekten, som handlade om batterier.
Vi ser att när det formas allianser som Sverige står utanför riskerar viktiga innovationer i Sverige att gå miste om stora satsningar som skulle stärka både vår suveränitet och vår konkurrenskraft.
Fru talman! Jag skulle säga att EU är redo. Man vet hur viktigt det är att satsa på innovationer och se till att vi är framåtlutade i en allt hårdare konkurrens. Men det är också viktigt att det svenska perspektivet får genomslag i Europeiska unionen, för vi är ett ledande innovationsland som har mycket att tillföra.
I många år har vi gjort rätt saker genom att exempelvis satsa på forskning och innovation vid våra lärosäten och underlätta samverkan mellan politik, näringsliv och akademi. Vi har skapat konsortier som Big Science Sweden och Swedish Scaleups för att tillsammans ge goda förutsättningar för höginnovativa bolag att tillgodogöra sig nätverk och resurser. Allt det här finns, men nu behövs en färdriktning för politiken, vilket min kollega Aida Birinxhiku pekade ut.
Jag vill lyfta ett varningens finger när det gäller den höga andelen scaleup-bolag som inte klarar sig i Sverige. Det bådar inte gott för var vi kommer att stå i framtiden. Med anledning av det vill jag fråga statsrådet om hon ämnar leverera ett svar på hur Sverige kan se till att fler bolag kan skala upp här och om hon ser att mer kan göras från regeringens sida för att möjliggöra fler IPCEI-projekt i Sverige som tillvaratar svenska innovationer.
Anf. 27 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Det var många relevanta följdfrågor från mina kollegor här i kammaren. Jag börjar med frågan om en svensk innovationsstrategi.
Jag vidhåller mitt svar att jag inte är militant motståndare till detta utan kan se fördelar med det. Men jag tycker att vi har anledning att känna oss lite stressade. Vi ska känna av konkurrensen. Vi ska inte ta vår position för given, vilket jag har påpekat vid flera tillfällen när vi har haft anledning att debattera tillsammans här i kammaren. Det gäller mycket riktigt det som bland annat Aida Birinxhiku lyfte upp beträffande området life science och AI. Det gör att jag ständigt tittar efter vilket sätt som är bäst för att föra frågorna framåt.
Sedan har vi frågan om huruvida vi ska ta fram en svensk samlad innovationsstrategi. Vi måste ha en samlad strategi, men sedan vi debatterade detta senaste har massor hänt, vilket även båda ledamöterna här i kammaren nämnde. Jag är rädd att om vi fortsätter i samma gamla svenska hjulspår och lägger en massa tid på att ta fram en ny strategi kommer spelplanen delvis att ha ritats om innan man ens har hunnit gå till beslut om strategin. Det är min farhåga, och det är det som gör att jag håller tillbaka lite grann.
Regeringen har därför i stället pekat ut sex strategiskt viktiga teknikområden: artificiell intelligens och autonoma system, avancerad digital teknik inklusive halvledare, kvantteknik, energiteknik, material- och produktionsteknik samt bioteknik. Detta får jag nästan till att bli sju. Det här är avgörande viktiga teknikområden.
Utöver det har vi gett Rise ökade möjligheter för test- och demonstrationsmiljöer för att främja möjligheten att gå från startup och scaleup. Det är en viktig del för att kunna testa möjligheten för kommersialisering. Men därtill behövs ett samordnat stöd för att man ska kunna gå vidare till scaleup-fasen.
Vinnova är fortsatt avgörande i det. Vi tycker olika om hur regeringen navigerade frågan i början av mandatperioden. Jag vidhåller att det var rätt att göra en tung prioritering på försvarsdelarna av innovation. Målet med hur vi har stökat om det treåriga uppdraget till Vinnova handlar om ett mer effektivt, överblickbart stödsystem för unga, innovativa företag. Sverige har just nu en av de starkaste kapitalmarknaderna när det kommer till inte minst fintech. Det ska vi värna, och vi ska titta vidare på vad vi kan göra mer på området.
Jag vill avslutningsvis peka på Danmark och en fråga som kom upp i ett möte för bara några dagar sedan. Om jag får vara kritisk till hur Sverige som land har lyckats historiskt och även hur vi nu navigerar i dessa frågorna är min upplevelse att vi ibland har en övertro på våra stora strategiprocesser. Danmark har gått ganska rakt på. Man har till exempel nu pekat ut elva nya industriparker som ska möjliggöra samlade processer för företagsetableringar. Allt detta kombineras med one-stop-shop-lösningar för företagen.
Det har sina nackdelar. Jag har följt en del av kritiken i Danmark. Men det är lite mer av sådan handlingskraft som jag efterlyser. Jag skulle gärna kroka arm med ledamöterna för att se hur vi kan fortsätta värna vår position som ett av världens mest innovativa länder.
Anf. 28 Aida Birinxhiku (S)
Fru talman! Tack, energi- och näringsministern, för svaret!
Det finns mycket att bena i här, men jag ska försöka konkretisera mina frågeställningar. Jag börjar med behovet av en innovationsstrategi.
Det jag har svårt att begripa är att ministern å ena sidan pratar om behovet av en samlad och strategisk satsning, å andra sidan inte är beredd att göra det i form av en nationell innovationsstrategi. Det är alldeles uppenbart, menar jag, att det arbete som har skett under mandatperioden inte är tillräckligt. Ministern menar att massor har hänt. Jag vet inte om hon syftar på FoU-propositionen, som pekar på behovet av en strategisk riktning men som inte stakar ut den själv, eller om ministern åsyftar industristrategin från i somras. Den är, skulle jag säga, mer en förteckning över redan fattade beslut och pågående arbete snarare än en färdplan framåt.
Fru talman! Ministern är fortfarande svaret skyldig. Hur ska regeringen ta ett helhetsgrepp? Det helhetsgrepp som jag och Daniel pratar om spänner över hela fältet från grundforskning till kommersialisering och nyttiggörande. Sverige har en stark forskningsbas, och det har vi påpekat flera gånger i den här och i tidigare debatter. Men vi behöver bli mycket bättre på att omvandla det till nya tekniska lösningar. Vi har stor potential som vi måste kunna utnyttja mycket bättre och inte hålla tillbaka, som ministern framförde.
Fru talman! Låt oss tala om fler frågor än en renodlad innovationsstrategi. En central del i arbetet är hur vi hanterar våra immateriella tillgångar. Även här behöver vi bli mycket bättre på att hantera våra kunskapsbaserade tillgångar på ett bättre sätt. Det är bra att regeringen har tillsatt en arbetsgrupp, men sett till de utmaningar som finns är det långt ifrån tillräckligt.
I mitt första anförande hänvisade jag till en rapport från Iva. Även nu skulle jag vilja hänvisa till Ivas förstudie om en nationell immaterialrättsstrategi. Man pekar där ut 23 konkreta förslag som skulle kunna göra att vi hanterar våra kunskapsbaserade tillgångar på ett mycket bättre sätt.
Där finns flera förslag som vi socialdemokrater också har drivit. Ett som jag särskilt vill lyfta fram är möjligheten till ett snabbspår för patentansökningar inom grön teknik. Där finns ju flera andra länder som vi konkurrerar med på innovationsområdet. Ett annat förslag är hur vi kan använda vår patentinformation på ett mycket bättre sätt. Här finns oerhört värdefull kunskap som skulle kunna hjälpa oss att studera utvecklingstendenser runt om i världen, påskynda vissa innovationer och undvika dubbelforskning.
Det finns alltså väldigt mycket att göra, fru talman. Jag har inga problem med att titta på vad som sker i andra länder. Tvärtom uppmuntrar jag ministern att göra det. Jag uppmuntrar också ministern att titta mer på den immaterialrättsstrategi som Danmark har tagit fram. Jag tror att det skulle kunna utgöra ett bra underlag.
Fru talman! Jag vill också säga något om strategiska teknikområden. Ministern verkar vidhålla de kraftiga nedskärningar som skedde hos Vinnova. Det har såklart påverkat arbetet. Det är bra att man nu har inrättat excellenskluster och gett i uppdrag att föreslå strategiskt viktiga teknikområden. Det skulle kunna utgöra ett viktigt kunskapsunderlag till en nationell innovationsstrategi.
Låt mig sammanfatta mina frågeställningar, fru talman. Varför är ministern inte beredd att ta fram en strategi när den behövs mer än någonsin? Hur arbetar regeringen vidare med arbetsgruppen om immaterialrätt? Och hur arbetar man vidare med uppdraget till Vinnova om strategiskt viktiga teknikområden?
Anf. 29 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Fru talman! Även jag vill börja med att bena lite i det som sades av Ebba Busch i förra inlägget.
Regeringen gör såklart olika satsningar för att få bolag att skala upp. Här nämndes Vinnova, men jag tänkte inte uppehålla mig vid den ryckighet och de nedskärningar som gjordes i början av mandatperioden, även om jag tycker att de var helt fel. Vi ser att Vinnova i dag har ett stöd. Det är bra, även om vi socialdemokrater vill se större stöd till Vinnova och olika innovationsekosystem.
Problemet är att väldigt mycket av stödet från Vinnova i dag går till grundforskning. Vinnova behöver mycket mer medel för att se till att forskningsresultat kan kommersialiseras. Det är här problemet ligger. Det finns väldigt mycket pengar till grundforskning, men det finns alltför lite medel för att se till att bolag kan komma ut på marknaden.
Vad gäller de andra frågorna med koppling till EU som jag lyfte ganska mycket i mitt tidigare anförande, om till exempel IPCEI, fick jag inga svar på hur man kan möjliggöra detta. Vi i Socialdemokraterna har sedan mandatperioden började föreslagit att man ska möjliggöra fler projekt för att kunna få fler IPCEI till Sverige.
Man kanske ska ge lite sakupplysning om IPCEI. Jag har frågat Ebba Busch om detta, och vi hade också en debatt om det för ungefär två år sedan. Det handlar om en strategisk kompass för att stärka Europas industriella framtid genom att motverka fragmentering, främja gränsöverskridande samarbete mellan medlemsstaterna och också främja innovation som är av strategisk betydelse för hela unionen. Man får ändå säga att det är ett unikt anpassat svar på den aggressiva industripolitik som bedrivs av våra konkurrerande ekonomier – att strategiskt använda oss av offentliga medel för att stärka vår teknologiska suveränitet.
Det finns alltså, fru talman, flera finansieringsmöjligheter. En annan som jag vet att statsrådet har jobbat med är Horizon Europe, som är EU:s största innovationsprogram, där det finns 95 miljarder euro att söka.
Men problemet är att Sverige presterar bland de sämre. Vi är sämre än genomsnittet när det gäller ansökningar, och vi är sämre även när det gäller godkända ansökningar. Finland får hem tre gånger så mycket pengar som Sverige trots att deras befolkning bara är ungefär hälften av vår.
Bizmaker i Sundsvall och Rise tog fram en förstudie som tittade på vad detta kan bero på. En av de saker som konstaterades var att vi inte ser till att ha stärkta medel för att bygga konsortier i EU och att ha människor och miljöer som kan ge stöd vid sådana här ansökningar.
Fru talman! Jag skulle vilja veta vad regeringens plan är för att hämta hem mer medel från EU. När offentliga medel ska riktas, vilket behövs eftersom marknaden underinvesterar i den här typen av risk, behövs en riskdelning mellan staten och näringslivet, och i det arbetet krävs det en färdriktning. De flesta är rörande överens om vad vi behöver investera i. Det handlar om kvantfysik, AI, 6G, biotech och satsningar på våra deep tech-bolag. Då behövs den här färdriktningen.
Den geopolitiska världssituationen har nämligen gjort företagsstöd till en säkerhetsfråga. USA subventionerar, och Kina subventionerar. Om vi inte stöder bolag genom ett strategiskt användande av medel kommer produktion att flytta och teknik att försvinna, och vi kommer att tappa kontrollen över viktiga värdekedjor. Jag skulle vilja säga att stödet till scaleup i grunden är en fråga om industriell suveränitet.
Det finns alltså, fru talman, många delar att få ihop här. Men jag skulle vilja ha svar om hur vi möjliggör fler IPCEI-projekt och vad statsrådets plan är för att hämta hem mer EU-medel för att i grunden se till att vår innovationspolitik omsätts i en strategi som tar vara på svenska innovationer.
Anf. 30 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Jag ska göra mitt bästa för att bena i några av följdfrågorna.
För det första är det många delar som vi nu väljer att ta vidare på olika sätt. Vi har gjort satsningar på teknikinfrastruktur med förstärkta anslag till Rise, som jag har pekat på i olika sammanhang. Vi har programmet Avancerad Digitalisering, som innebär en medfinansiering från näringslivet för forskning och digital teknik och medfinansiering från EU-programmet Digital Europe. Det handlar om att ge bättre tillgång för företag till avancerad digital teknikinfrastruktur, vilket många gånger gör att mindre och nystartade företag också har möjlighet att få tillgång till sådant som gör att de kan svinga över sin viktklass, så att säga.
Apropå att svinga över sin viktklass: Det finns också underlag som pekar på att Sverige är bra på att få medel i stöd från EU som gäller gröna och innovativa satsningar. Jag ser gärna att vi blir bättre på detta. Det här är något som företagen ofta pekar på i dialoger och möten som jag har. Det tar väldigt mycket tid; det är krångligt. Flera av dem har själva valt att gå andra vägar.
Men det är klart att Sverige, som också är nettobetalare i EU-systemet, ska vara noga med att dessa medel kommer hem. Det är därför jag ibland i den svenska debatten har värjt mig ganska hårt mot dem som tycker att det har varit dåligt att olika enskilda industrisatsningar, till exempel, har fått ta del av medel genom industrikliv, klimatkliv och annat och tycker att detta är slöseri med skattemedel. Jag har tvärtom tyckt att det vore slöseri med skattemedel om inte Sverige, som är nettobidragsgivare i EU-systemet, såg till att dessa skattemedel kommer tillbaka till Sverige och används till tunga och viktiga industrietableringar här.
Jag vill lyfta en annan aspekt som inte har varit uppe så mycket i debatten, nämligen frågan om ansvarsfull internationalisering. Sverige har tidigare haft en naivitet när det gäller hur öppna våra system har varit. Det har till del tjänat oss väl, men det har också gjort att vi har blivit utsatta för industrispionage. Man har snott värdefulla immateriella tillgångar från vårt land. Här finns nu helt andra förutsättningar genom det uppdrag som vi gett till Universitets- och högskolerådet, Vetenskapsrådet och Vinnova: att se till att vi får riktlinjer för detta och att vi kan bygga stödsystem som hjälper aktörer att göra informerade och säkra val i internationella samarbeten.
Detta leder mig till frågan om strategi. Jag vill tydligt säga att jag inte utesluter att man tar fram ytterligare en strategi på detta område. Men vi har en strategi, även om den inte är formulerad i den sortens papper. Detta ger oss en möjlighet att löpande ta in goda idéer. Frågan om snabbspår för patent är en sådan som har varit uppe för diskussion och som lyfts i debatten här. Även där går det att se många fördelar.
Men vad gäller strategi har det nu varit en medveten strategi från Sverige att peka på en rad länder med vilka vi delar grundläggande värderingar och vill bygga strategiska partnerskap och sammanhängande värdekedjor. Jag kom ganska nyss hem från ett statsbesök i Kanada, där vi ingick just ett sådant omfattande strategiskt partnerskap som också sträcker sig till forskning och innovation för ett starkare näringsliv. Detta tycker jag är ett gott sätt att i handling omsätta planen och målen för stärkt innovationskraft i Sverige.
Anf. 31 Aida Birinxhiku (S)
Fru talman! Tack till energi- och näringsministern för den här debatten! Eftersom detta är mitt sista anförande vill jag inflika att jag inte riktigt fick svar på alla mina tidigare frågeställningar. Men jag hoppas att statsrådet kan återkomma till dessa i sitt nästa anförande.
Hur som helst vill jag som sagt tacka för den här debatten. Det är inte ofta frågor om innovation och tillväxt dominerar nyhetsrubrikerna. Men vi får inte glömma bort att det, när den geopolitiska spelplanen ändras och vi står inför nya teknikskiften, också uppstår nya möjligheter för Sverige. Vi har kunnandet, naturresurserna och de innovativa lösningarna.
Men vi måste också visa politiskt ledarskap. Vi måste visa att vi vill att investeringarna, jobben och välståndet ska hamna i Sverige. Det gör vi inte just nu, fru talman, när vi har företrädare för regeringsunderlaget som hellre ägnar sig åt kulturkrig än sakpolitik och som hellre lägger fokus på allt annat än att lösa verkliga problem – som det faktum att vi har en arbetslöshet som är rekordhög, en tillväxt i EU:s bottenliga och, som sagt, stora utmaningar när det gäller svensk innovationskraft och konkurrenskraft.
Därför måste vi kunna tänka längre än till nästa val. Vi måste ha en idé om vad vi ska leva av i framtiden och hur vi skapar morgondagens jobb och välstånd. Det är det den här interpellationsdebatten handlar om.
Fru talman! För att försöka knyta ihop säcken: Sverige har länge varit ett ledande innovationsland, men det innebär inte att vi kan luta oss tillbaka, särskilt inte mot bakgrund av det läge som vi befinner oss i just nu. Jag hoppas och får också intrycket att energi- och näringsministern delar den bilden. Jag ser fram emot att fortsätta debattera dessa frågor vid ett annat tillfälle.
Anf. 32 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Fru talman! Jag vill också tacka för debatten. Jag älskar att debattera innovationspolitik med Ebba Busch. Det vet jag att hon också gör.
Jag skulle ändå vilja svara lite när det gäller det här med Industriklivet och om att ge offentliga stöd. Att inte göra det är ett slöseri med skattebetalarnas pengar. Jag är helt enig på den punkten. Som Aida Birinxhiku var inne på är det dock inte alla i Ebba Buschs regeringsunderlag som är eniga med det. Det ser vi nu.
Ebba Busch valde att lyfta fram Industriklivet, som jag tycker är en fantastisk åtgärd som har varit ganska riktad mot just scaleups. De bolagen har kunnat ta del av Industriklivet på ett sätt som gör att just de kan växa. Men i regeringens budget försvinner nästan allt stöd som har gått via just Industriklivet. Det är djupt beklagligt. Om man talar med tillväxtbolag som vill skala upp nämner de just detta som något som
kommer att slå hårt mot den svenska industrin.
Som jag sade i mitt förra inlägg, fru talman, handlar den svenska industrin och de satsningar vi gör om vår suveränitet i ett läge av geopolitiska spänningar. Jag håller med statsrådet om att vi behöver positionera oss. Problemet är ju att vi inte gör det.
Jag skulle också vilja framhålla hur viktigt detta är för svenska jobb. I framtidens tekniker ligger också framtidens jobb. Anledningarna till att vi är i det läge vi är, med innovationer och kapplöpning, är egentligen två. Den första är att hela världen har insett att framtidens välstånd ligger i banbrytande teknik – i den gröna omställningen och i sådana satsningar inom sjukvård som är life science. Den andra är att vi har en geopolitisk situation som ställer krav på självförsörjning och beredskap. Ska vi klara av att stå starka, ha motståndskraft och klara av klimatkrisen som är här och nu måste vi också investera i de här bolagen. Annars kommer vi inte att få se svenska jobb. Vi kommer att få se en alltmer sjunkande tillväxt, och det kommer att göra Sverige fattigare.
Anf. 33 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka Daniel Vencu Velasquez Castro och Aida Birinxhiku för interpellationerna och för den här debatten. Jag kommer avslutningsvis att svara lite mer övergripande och sammanfatta det vi trycker på när det gäller det här området.
Vi talar om den största forsknings- och innovationspropositionen någonsin i Sveriges historia. Det andra är det avgörande värdet av tydligt utpekade strategiska teknikområden och nya excellenskluster. Det handlar om förstärkt teknikinfrastruktur där Rise med mera är en viktig del som kan minska gapet från forskning till marknad. Samlat stöd till startups och scaleups och nytt industripartnerskap ger fler växande innovativa företag. Därtill kommer starkare verktyg för ekonomisk säkerhet och immaterialrätt som skyddar känslig kunskap och svenska intressen.
Jag är väldigt glad över engagemanget i de här frågorna. Som jag ser det har företagande och forskning nu blivit en avgörande del av försvaret. Företagande och forskning är också en avgörande del av framtidstron i en i övrigt ganska mörk och dyster värld.
Jag tycker att vi ska vara totalt prestigelösa när det gäller att plocka goda exempel från andra länder. Några av dem har lyfts fram av oss alla tre här i kammaren i dag. Vi ska också vara prestigelösa när det gäller att sätta Sveriges bästa före partipolitisk prestige.
Vi har lyssnat och tagit del av de goda förslag som har lyfts fram här. De har också förts fram från andra remissinstanser.
Med detta önskar jag god jul. Jag tackar för den här debatten och ser fram emot vad vi kan göra mer på området under nästa år.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.