Svensk flagg inom sjöfarten
Interpellation 2020/21:647 av Jimmy Ståhl (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-12
- Överlämnad
- 2021-04-13
- Anmäld
- 2021-04-14
- Svarsdatum
- 2021-04-27
- Besvarad
- 2021-04-27
- Sista svarsdatum
- 2021-04-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Sjöfarten har en viktig roll att spela för svensk import och export. Närmare 90 procent av allt gods transporteras med sjöfart beroende på vårt geografiska läge och att vi har få gränsöverskridande fasta landpunkter.
Vi har kunnat följa vilka enorma ekonomiska värden det finns ombord på de större fartygen, speciellt nu när ett av Evergreens fartyg hindrade framfarten i Suezkanalen. Att sjöfarten har en viktig roll att spela för världshandeln har nog inte gått någon förbi. Ser vi på svensk sjöfart så har den en stor betydelse, inte minst för som arbetsplats, för försvaret och för näringslivet. Ser man tillbaka i tiden var Sverige en stor sjöfartsnation. Vi hade en stor varvsindustri och en stor svensk flotta. Svenskregistrerade fartyg har dock genom åren minskat i antal och nådde bottennoteringen 83 svenskregistrerade fartyg i augusti 2017.
I februari 2019 var jag och infrastrukturministern med när Blå tillväxt firade in flaggningen av det hundrade svenska fartyget – en dag som gav framtidstro och hopp om att sjöfarten ska fortsätta att växa sig stark under svensk flagg. I dag, april 2021, två år senare finns det fortsatt cirka 100 svenskflaggade fartyg. Varför har inte beståndet av svenska fartyg ökat? Sverige hade stor möjlighet att få fler svenskflaggade fartyg när England valde att lämna EU. Flera redare ville byta flagg på sina fartyg på grund av osäkerheten om vad som skulle hända i och med brexit.
I kontakt med sjöfolket får man höra att det finns en del konkreta åtgärder som hade underlättat för att flagga om till svenskt. De lyfter bland annat upp nettomodellen, tonnageskatten och en förändring av stämpelskatten, som exempel på åtgärder som inte hade varit så kostsamma för staten, men som hade varit till stor nytta för svensk sjöfart.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Vad gör ministern och regeringen för att öka inflaggningen av fartyg till svensk flagg och i övrigt stärka svensk sjöfart?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:647
Webb-tv: Svensk flagg inom sjöfarten
Dokument från debatten
- Tisdag den 27 april 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:114
- Protokoll 2020/21:114 Tisdagen den 27 aprilProtokoll 2020/21:114 Svar på interpellation 2020/21:647 om svensk flagg inom sjöfarten
Protokoll från debatten
Anf. 45 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Jimmy Ståhl har frågat mig vad jag och regeringen gör för att öka inflaggningen av fartyg till svensk flagg och i övrigt stärka den svenska sjöfarten.
Jag vill inleda med att understryka att antalet svenskflaggade fartyg är en viktig fråga med stor betydelse för varuförsörjningen, sysselsättningen och landets krisberedskap.
Därför har regeringen arbetat med att stärka sjöfartens konkurrenskraft genom att öka andelen sjöfart av godstransporter genom överflyttning från väg till sjöfart. Inom ramen för regeringens godstransportstrategi har en nationell samordnare tillsatts med uppdraget att främja svensk sjöfart, och vi har pekat ut fler inre vattenvägar. Vi har dessutom förlängt ekobonusen, och under den rådande pandemin har regeringen beslutat om ett tillfälligt anpassat sjöfartsstöd för att sjöfarten ska stå sig stark även efter pandemin.
Det är exempel på insatser som stärker svensk sjöfarts konkurrenskraft samtidigt som det skapar förutsättningar för den gröna återstarten av ekonomin efter krisen.
Anf. 46 Jimmy Ståhl (SD)
Fru talman! När jag hörde interpellationssvaret tänkte jag tillbaka på min far när han var stressad. När jag som liten ville höra en godnattsaga fick jag en kortversion: "Det var en gubbe som skulle hämta salt. Det var allt." Det är ungefär det jag hör i svaret. Det finns inga förslag. Ekobonusen är en tillfällig bonus för dem som väljer att flytta över gods. Anpassat sjöfartsstöd är jättebra under coronakrisen.
Men jag ska utöka historien och förklara för infrastrukturministern vad sjöfarten behöver.
Av vad jag har kunnat utröna finns en stark önskan om att ändra stämpelskatten till en stämpelavgift och att nettomodellen återställs - en modell som regeringen skalade av för att införa tonnageskatten. Tonnageskatten är uppskattad, men sjöfarten vill också se en utökad tonnageskatt.
Det hade varit lämpligt att inrätta ett sjöfartsråd. Nu finns en nationell samordnare, som jag hoppas tar på sig denna roll.
Vi kan se över lotskostnader, farledsavgifter och Sjöfartsverkets finansiering. Vi kan utöka inlandssjöfarten och kustsjöfarten.
Fru talman! För ungefär två år sedan deltog infrastrukturministern och jag när Svensk Sjöfart firade inflaggningen av det hundrade fartyget. Hur många svenska fartyg finns det i dag? Jo, 100 stycken. Det har inte ökat alls.
Att döma av infrastrukturministerns svar ser det inte ljusare ut framöver heller, för man tar inte tag i problemet. Ekobonusen är tillfällig för överflyttning. Jag vet inte om ministern kan svara på hur många svenskflaggade fartyg som har tillkommit efter denna insats. Hur många fartyg har blivit svenskflaggade efter att man har anpassat sjöfartsstödet? Jag vill säga att detta stöd är väldigt viktigt, speciellt nu under pandemin när man tvingas lägga upp fartyg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Varför ser man inte över stämpelskatten och gör om den till en avgift? Om det inte flaggas in några svenska fartyg får vi ju ingen stämpelskatt. Det är alltså mer eller mindre ett nollsummespel.
Att återställa nettomodellen medför ingen direkt kostnad. Det är 1 procent som man får höja.
Tonnageskatten har vi haft ett tag. Regeringen lovade att se över den. Sker det nu, Tomas Eneroth? Sker det en översyn av tonnageskatten, eller har man glömt av den? Det är några frågor jag vill ha svar på.
Sedan när jag ändå håller på: I min tidigare interpellationsdebatt fick jag aldrig reda på om ministern tycker att det är rimligt att en transport med fartyg mellan Norvik och Köping ska kosta 100 000.
Anf. 47 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Det är inte jag som sätter priset på transporter mellan Norvik och Köping, utan det är en marknad. Däremot är det fascinerande hur Jimmy Ståhl, inom loppet av kanske någon minut, bränner i väg 30-40 miljarder kronor. Det är ungefär den kostnad som Jimmy Ståhl säger att vi glatt ska kunna betala, detta i ett läge där vi lagt 420 miljarder kronor på pandemiåtgärder. När transportsystemet har drabbats har vi kunnat göra extra insatser, inte minst sjöfartsstödet, för att upprätthålla och stärka svensk sjöfart under en svår kris.
Det kan vara så att Jimmy Ståhl och Sverigedemokraterna har väldigt mycket mer pengar än alla andra. Så kan det vara, men som regering ska vi prioritera och vara tydliga med vilka insatser som är viktigast. Vi har säkert valt att stödja sjöfarten mer än många andra transportslag när det gäller att utveckla infrastrukturen. Jag redovisade tidigare hur vi i den nationella planen såg till att öka insatserna för farledsfördjupningar, hur vi reformerade tonnageskatten och hur vi på många andra olika sätt har stärkt sjöfarten, inte minst med den nationella samordnaren. Och var så säker - regeringen planerar och kommer att göra fler insatser för sjöfarten!
Vi kommer däremot inte att utan tydlig prioritering och kostnadsstyrning säga ja omedelbart till åtgärder som kostar 30-40 miljarder kronor. Sverige är ett exportberoende industriland. Vi är väldigt angelägna om att vi ska bibehålla konkurrenskraften. Vi måste, precis som när det gäller industrin och de fantastiska godsmöjligheterna, stärka konkurrenskraften för svensk sjöfart. Det kan vara tufft ibland, eftersom många länder subventionerar sin sjöfart.
Vår konkurrenskraft ska inte ligga i att försämra villkoren för dem som arbetar inom sjöfarten, dumpa priserna eller strunta i klimatkraven, utan vi ska vara lite bättre och lite vassare på logistik, på intermodalitet och ny teknik. Det förstår Stena, det förstår Wallenius och det förstår många progressiva hamnar. Jag tror att detta måste vara utgångspunkten när vi stärker och utvecklar svensk sjöfart.
För att återknyta till den förra interpellationsdebatt som jag hade med Jimmy Ståhl blir det ett bekymmer att Sverigedemokraternas svar på detta är att sänka bensinskatten och dieselskatten och se till att det blir ännu billigare att ta andra alternativ än sjöfarten. Där lägger ni era miljarder, Jimmy Ståhl. Ni finansierar inte förslag på sjöfartens område i era budgetförslag, enligt vad jag har läst hittills, utan ni väljer att lägga det mesta av pengarna på sänkt bensinskatt. På vilket sätt kommer sänkt bensinskatt att stärka svensk sjöfart, Jimmy Ståhl?
Anf. 48 Jimmy Ståhl (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Återigen ser man att när Tomas Eneroth inte har några svar går han på sänkt bensinskatt. 30-40 miljarder, slänger han ur sig. Det gäller att prioritera, säger han.
Fru talman! 150 miljarder skänktes ganska nyligen till EU. Det är en prioritering. Detta sa vi nej till. Dessa pengar hade vi lätt kunnat satsa på till exempel infrastruktur och sjöfart. Jag ska inte gå in på detta nu, men det handlar om prioriteringar. Jag är inte lika säker som infrastrukturministern på att de åtgärder som jag läste upp når upp till dessa summor. Där har vi olika syn.
Att se över lotsplikten och kostnaderna behöver inte vara jättedyrt. Vi kan till exempel se att lots blir ett bristyrke ganska snart. Väldigt många fartyg tvingas vänta på lots, och det är inte hållbart. Där är det väldigt viktigt med distanslots.
När det gäller farledsavgifterna är det, om vi vill ha igång en sjöfart på riktigt, viktigt att vi kan använda kustsjöfarten, där man åker från hamn till hamn utan att ålägga en massa kostnader. Om ett fartyg inte går in till en hamn hämtar det heller inte containrar eller annat gods.
Jag fick en liknelse om en buss, och det är som med ett fartyg. Om man åker i en buss och ser att det är tre passagerare och man inte tjänar tillräckligt med pengar på dessa tre passagerare åker man vidare. Vilken ilska detta väcker hos de stackare som står i ur och skur och väntar på bussen. Ungefär så är det med sjöfarten. Vi måste in och hämta godset i stället för att åka förbi.
Som sagt, återigen: Vad gör vi för inflaggningen? Ekobonus hjälper inte. Sjöfartsstödet hjälper inte. Stämpelskatten kommer att hjälpa. Att återställa nettomodellen kommer att hjälpa. Att utöka tonnageskatten kommer att hjälpa. Inget av detta har jag sett att infrastrukturministern har berört.
Sedan finns det naturligtvis en hel del andra åtgärder. Vi kan snacka om sjöfart och klimat. Då måste det vara väldigt bra om vi har svenska fartyg där vi kan ha svensk utbildning och där vi kan styra de svenska fartygen till att använda bra drivmedel. Det anser i alla fall jag.
Anf. 49 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! När det gäller det sistnämnda, att utveckla svensk sjöfart, gjorde vi en ordentlig satsning på forskning om sjöfarten. Man kan konstatera att den nu, när vi har skjutit till medel från statens sida, har inneburit att vi har en del riktigt spännande projekt där vi hjälper sjöfarten att ta del av forskningsmedel och forskningsprogram för att kunna ställa om och kanske utveckla elektrifierat flyg. Jag tror att Wallenius har elmodeller där man dessutom vill använda segel.
Det är så vi ska arbeta i Sverige. Vi ska skjuta till resurser så att vi utvecklar det som stärker konkurrenskraften och som klarar klimatomställningen. Där finns inte Sverigedemokraterna med på kartan. Det är därför jag lyfter upp frågan om bensinskatt. Jag förstår att detta är väldigt jobbigt för Jimmy Ståhl och Sverigedemokraterna. Ni har kvar förslag som bara handlar om att titta tillbaka på det gamla och leva populistiskt på människors missnöje i stället för att vara med och utveckla det som bygger Sverige starkt och skapar nya jobb.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Att vi ihop från politiken, forskningen och näringslivet tittar på hur vi ska utveckla framöver är det som gör Sverige starkt som industrination. Jag ska göra en liten utvikning om detta. Titta på investeringarna i norra Sverige - Hybrit, stål utan kol, Northvolt, Green Steel och LKAB! Det är nästan 1 000-1 500 miljarder i investeringar i hållbar teknik.
Jag har inte hört Sverigedemokraterna vara drivande i att vi ska utveckla den typen av teknik. Det är vi som regering som har sagt att vi måste säkerställa att Sverige blir ett land som har förnybar energi och som kan konkurrera med omställning och ligga längst framme. Och nu visar det sig att världens fordonsproducenter vill ha stål utan kol. Man vill ha en ökad batterikapacitet därför att man tror på elektrifieringen.
Det kanske visar sig att investeringarna gör att Sverige inte bara nyindustrialiseras utan också växer, med jobb och sysselsättning, och samtidigt hjälper världen att klara klimatomställningen. Det är därför jag tar upp klimatfrågan. Den är viktig, och där har sjöfarten stor betydelse.
Återigen: Vi utvecklar sjöfarten. Vi satsar stora resurser på att förstärka den. Jag inser att det är en utmaning för Jimmy Ståhl att redovisa vad Sverigedemokraterna vill. Jag kan möjligtvis, inför de avslutande anförandena, ställa en fråga.
Jimmy Ståhl och Sverigedemokraterna vill ha en moderatledd regering. Ni har varit tydliga med detta. Innebär det att ni kommer att ställa krav på en moderatledd regering när det gäller tonnageskatten, stämpelskatten eller andra förslag som Jimmy Ståhl har redovisat här? Ställer ni sådana krav, eller är det bara ord som vi hör i talarstolen? Kommer ni att ha en lista på detta område där ni ställer krav på den som ni tycker ska styra landet? Ulf Kristersson från Moderaterna är ju er statsministerkandidat; det har ni tydligt uttalat.
Vi är en regering som har bidragit till att stärka svensk sjöfart, och vi gör omfattande investeringar. Men ni vill något annat, och det är naturligtvis upp till varje parti att bestämma. Kommer ni att ställa krav? Har ni någon lista till den regering som ni kommer att stödja framöver, eller är det bara ord?
Anf. 51 Jimmy Ståhl (SD)
Fru talman! Vad ska man säga? Det pratas om allt annat än sjöfart. Det innebär någonstans att det inte finns någon tanke och att det inte finns någon drivkraft för att få in mer svenska fartyg. Om vi har mer svenska fartyg har vi möjlighet att göra precis det som Tomas Eneroth eftersträvar med forskning, teknikutveckling och nya sköna drivmedel på fartygen. Det blir enklare att utbilda och fixa praktikplatser för våra kommande sjömän med rätt tankar på miljötänk. Det ser jag som en förutsättning. Vi har också större möjligheter att ställa krav på svenska fartyg. Vi kan också ställa högre krav vad gäller till exempel säkerhet och arbetsvillkor, som jag antar att ministern brinner för också. Det är en jätteviktig fråga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Naturligtvis kommer vi att göra allt i vår makt för att främja våra viktiga frågor. Mig veterligen har jag ingen tanke på att föregripa några förhandlingar över huvud taget. Självklart kommer jag att driva de frågor som jag brinner för, ungefär som jag gör i dag med infrastrukturminister Tomas Eneroth när jag ställer frågor för att försöka få till en bättre politik.
Jag har en sista fråga till Tomas Eneroth. Varför har det inte blivit mer fartyg än för två år sedan när vi invigde det hundrade fartyget, Tomas Eneroth?
Anf. 52 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Tack, Jimmy Ståhl, för denna interpellation och sammantaget två interpellationer som handlar om sjöfarten. Det är två interpellationer som handlar om hamnarnas utveckling och hur vi kan se till att lägga över mer gods på sjöfart och det som är klimatsmarta alternativ. Det är faktiskt det som det innebär.
Jag redovisar väldigt tydligt här att vi gör rekordstora satsningar från regeringens sida. Det handlar både om en infrastrukturproposition som omfattar 876 miljarder kronor och om en nationell plan som pekar ut sjöfarten i en utsträckning som vi inte har varit med om tidigare. Det handlar också om ett engagemang i hamnarnas utveckling som vi inte heller har varit med om tidigare med en utveckling av hamnarnas betydelse i godstransportsystemet. Det är också fråga om ett ökat ekonomiskt stöd för sjöfarten. Men det finns naturligtvis alltid mer att göra.
Jag tycker att utvecklingen när det gäller tonnageskatten, som det var vi som genomförde, också visar på utmaningen i en konkurrensutsatt värld där antalet pendlar. Låt oss arbeta gemensamt i Sverige för att fortsatt stärka svensk sjöfart. Det är viktigt. Men då måste konkurrensvillkoren vara rimliga. Då måste också konkurrensförmågan finnas där hos sjöfartens aktörer, inte minst gentemot väg- och landtransporter. Jag noterar att Sverigedemokraterna har en del bekymmer när det gäller hur man kan förändra den konkurrenssituationen.
Jag och regeringen kommer att fortsätta att arbeta för att stärka svensk sjöfart. Den är otroligt viktig för Sverige. Inte minst gläds jag nu åt farledsfördjupningarna i Malmporten i Luleå och i Skandiahamnen i Göteborg där vi nu med regional medfinansiering får fantastiskt stora möjligheter att utveckla sjöfartens potential. Det är bra för svensk sjöfart, det är bra för Sverige som exportnation, men det är också bra för oss som vill att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland, för sjöfarten är klimatsmart.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.