Svensk flagg i upphandlingen av Gotlandstrafiken
Interpellation 2023/24:468 av Heléne Björklund (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-02-08
- Överlämnad
- 2024-02-09
- Anmäld
- 2024-02-13
- Sista svarsdatum
- 2024-03-05
- Svarsdatum
- 2024-03-15
- Besvarad
- 2024-03-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Säkerhetsläget i Europa är sämre än på mycket länge, och den utveckling som sker på flera håll i omvärlden bidrar till en ökad instabilitet. Östersjön är inget undantag.
Marinchef Ewa Skoog Haslum uttalade nyligen att handelsfartyg och färjor, exempelvis Gotlandstrafiken, är särskilt utsatta mål för attentat eller fientliga aktioner.
I detta läge måste staten gå in och garantera en långsiktigt trygg och säker tillgänglighet till och från Gotland. I upphandlingen av färjetrafiken som ska bedrivas från 2027 måste säkerhetsluckor täppas till omgående.
Trafikverket menar att de inte har möjlighet att ställa krav på svensk flagg i upphandlingen trots uppenbara säkerhetsrisker.
Med bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet Andreas Carlson:
1. Har statsrådet och regeringen för avsikt att ta generella initiativ för att möjliggöra krav på svensk flagg i upphandlingen av Gotlandstrafiken?
2. Har statsrådet, inom sitt ansvarsområde, och regeringen vidtagit några andra åtgärder för att täppa till säkerhetsluckor?
3. Vilka åtgärder har statsrådet, inom sitt ansvarsområde, och regeringen vidtagit för att Gotlands invånare, besökare och näringsliv ska kunna känna trygghet när fartygen går på internationellt vatten mellan Gotland och fastlandet?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:468
Webb-tv: Svensk flagg i upphandlingen av Gotlandstrafiken
Dokument från debatten
- Fredag den 15 mars 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:85
- Protokoll 2023/24:85 Fredagen den 15 marsProtokoll 2023/24:85 Svar på interpellation 2023/24:468 om svensk flagg i upphandlingen av Gotlandstrafiken
Protokoll från debatten
Anf. 71 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Heléne Björklund har frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att ta generella initiativ för att möjliggöra krav på svensk flagg i upphandlingen av Gotlandstrafiken. Heléne Björklund har vidare frågat mig om jag, inom mitt ansvarsområde, och regeringen har vidtagit några andra åtgärder för att täppa till säkerhetsluckor. Slutligen har Heléne Björklund frågat mig om jag, inom mitt ansvarsområde, och regeringen har vidtagit några åtgärder för att Gotlands invånare, besökare och näringsliv ska kunna känna trygghet när fartygen går på internationellt vatten mellan Gotland och fastlandet.
Regeringen har som ambition att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft och den svenska beredskapen. Jag uppskattar därför att Heléne Björklund lyfter den här viktiga frågan.
Trafikverket har i uppdrag att ingå och ansvara för statens avtal om linjesjöfart till och från Gotland. Linjesjöfarten till och från Gotland omfattas av EU:s så kallade cabotageförordning, som möjliggör att Trafikverket får upphandla trafiken. Cabotageförordningen ger dock alla rederier inom EU rätt att lämna anbud. Trafikverket kan inte ställa krav på att fartygen som utför trafiken ska ha svensk flagg.
Däremot är Trafikverkets avtal utformade så att anbudsgivarna måste vara beredda på att Försvarsmakten kan komma att efterfråga ett säkerhetsskyddsavtal eftersom Försvarsmakten också nyttjar färjetrafiken mellan Gotland och Sveriges fastland.
Enligt myndighetsförordningen (2007:515) ansvarar myndighetens ledning inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och att det säkerhetspolitiska läget beaktas i det arbetet.
Anf. 72 Heléne Björklund (S)
Fru talman! Säkerhetsläget i Europa är sämre än på mycket länge. Den utveckling som sker på flera håll i omvärlden bidrar till ökad instabilitet. Vårt Östersjön är inget undantag. Marinchef Ewa Skoog Haslum har ganska nyligen uttalat att handelsfartyg och färjor, exempelvis inom Gotlandstrafiken, är särskilt utsatta mål för attentat eller fientliga aktioner. Jag ställde min interpellation till försvarsminister Pål Jonson, eftersom det är hans ansvarsområde mina frågor rör. Men i stället är det i dag infrastrukturminister Andreas Carlson som får redogöra för regeringens ambitioner och agerande i de här frågorna. Jag är tacksam för att ministern är här.
Vi i försvarsutskottet har flera gånger träffat Trafikverkets generaldirektör för att diskutera upphandlingen och innan upphandlingstiden går ut förvissa oss om att man har ställt krav på svensk flagg och vidtagit nödvändiga säkerhetsåtgärder. Vi har inte fått svar som gjort att vi känner oss trygga, och det är därför jag har ställt denna interpellation. Vi har framfört att staten måste gå in och garantera en långsiktig, trygg och säker tillgänglighet till och från Gotland och att säkerhetsluckorna måste täppas till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Precis som statsrådet säger anser sig Trafikverket inte ha möjlighet att ställa krav på svensk flagg i upphandlingen eftersom man då måste ange särskilda skäl. Min fråga är: Om inte nu rådande säkerhetsläge innebär särskilda skäl, när skulle då sådana finnas? Försvarsmakten har varnat för att den inte kan eller får bistå ett utlandsflaggat fartyg vid ett eventuellt hot om fartyget befinner sig på internationellt vatten och krigsläge inte råder. Det innebär i klartext att om ett terrorhot skulle riktas mot en färja i Gotlandstrafiken med utländsk flagg på väg mellan Visby och Oskarshamn eller Nynäshamn skulle Försvarsmakten inte ha mandat att agera. När det finns en reell risk att det skulle kunna hända har man ändå inte hänvisat till att man har särskilda skäl.
Därmed blir mina första frågor: Hur ser regeringen på detta allvarliga påpekande? Om inte läget nu är ett särskilt säkerhetsläge för att begära undantag i upphandlingsreglerna, när är det detta?
Anf. 73 Mattias Ottosson (S)
Fru talman! Det väsentligt försämrade säkerhetsläget i Europa och framför allt runt Östersjön har gjort att frågan har blivit så aktuell. Det har gjort att vi i trafikutskottet vid ett flertal tillfällen har haft en dialog med Trafikverket om att vi känner en oro för hur upphandlingen av Gotlandstrafiken går till.
Jag ska beskriva det på det sättet att första gången vi träffade Trafikverket ställde jag en hel del frågor om detta och om man kan kringgå upphandlingen på något sätt och göra en direktupphandling. Man visste inte och hade inget svar, och man skulle återkomma.
Det gjorde man efter ett tag. Det svar jag fick var att man hade ett tydligt uppdrag. Det gick inte att göra på något annat sätt. Det var ett tydligt direktiv från regeringens sida. Jag upplever det inte så. Det finns någonting som heter väsentliga säkerhetsintressen som man skulle kunna hävda i det här fallet.
Jag har också ställt en skriftlig fråga till statsrådet och fått svaret att det inte går. Det ska hanteras på det sättet att det måste upphandlas men att Försvarsmakten kan ställa vissa krav.
Det är bra att vi nu muntligen också får diskutera frågan. Det som bekymrar mig mycket är att Gotland är en strategisk ö i Östersjön. Det är naturligtvis oerhört viktigt att försörjningstryggheten fungerar för dem som bor, lever och verkar där.
Men det är också en viktig strategisk punkt för Försvarsmakten och våra allierade. Den som kontrollerar Gotland kontrollerar också Östersjön och vad som händer och sker. Det handlar om vår säkerhet och våra allierades säkerhet att kunna försörja Gotland i kristider.
Ledamoten Heléne Björklund från Blekinge har tydligt deklarerat hur regelverket ser ut. Det finns en fråga som jag vill ställa till statsrådet. Det gäller att det i EU-fördraget finns artikel 346 som hanterar väsentliga säkerhetsintressen.
Det är inget som är främmande för regeringen. Vi tillämpar det undantaget i lagstiftningen redan i dag när det gäller stridsflygsförmåga, undervattensförmåga och vissa områden inom ledningsområdet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det står tydligt i artikeln att högt ställda försörjningstrygghetskrav också kan vara grund för att vara väsentligt säkerhetsintresse, och man skulle kunna göra en direktupphandling.
Är det någonting i Sverige som jag hävdar är av den digniteten att det krävs högt ställda försörjningstrygghetskrav så är det försörjningen av Gotland.
Det är lite förvånande att regeringen inte har hanterat det som sådant. Min fråga till statsrådet är fortfarande: Har ni tittat på detta? Skulle ni kunna använda undantaget så att vi kan säkra trygga färjeförbindelsen med Gotland i kriser och i krig?
Anf. 74 Hanna Westerén (S)
Fru talman! Tack, Heléne Björklund, för att den här frågan lyfts fram i kammaren! Det är oerhört glädjande för mig som gotlänning när fler ledamöter än jag själv diskuterar frågor som rör Gotland. Det får mig att påminnas om att det finns de som menar att vi är en del av Sverige, och det värmer gott.
Detta är en fråga som diskuteras väldigt flitigt hemma. Det sprider också en stor oro att det här osäkerhetsmomentet finns och att man inte kan få fullgoda garantier för vad som gäller i händelse av kris eller krig.
Det säkerhetspolitiska läget har förändrats och kraftigt försämrats de senaste åren. Gotland ligger, som bland annat Mattias Ottosson precis belyste, verkligen i hetluften. Det är det jag vill ska tas på allvar.
Gotlandstrafiken är vår landsväg. Jag vet att det har sagts många gånger, men det förtjänar att sägas igen. Det är vår landsväg och vår livsnerv, och det är vår väg över havet. Den måste vara säker och trygg. Vi måste ha garantier för vårt trygga resande och våra trygga transporter. Vi behöver garantier för långsiktigt hållbara och trygga villkor.
Heléne Björklund frågade förtjänstfullt: Om det inte är ett särskilt läge nu, när är det detta? Det är exakt den frågan som jag också skulle vilja kretsa kring här. Jag förstår inte hur man kan bedöma tajmningen för att hävda särskilda skäl skulle vara bättre vid något annat tillfälle.
Det går på tvärs med den konsensus som jag ändå upplever finns i ganska stora delar av Sveriges riksdag om Gotlands strategiska läge, behovet av att säkra och bygga upp Totalförsvaret och att täppa till de luckor som finns.
Här har vi en lucka och en möjlighet att täppa till. Det handlar om att göra Gotlandstrafiken tryggare och säkrare. Det måste lira. Allt det vi nu gör, all den återuppbyggnad vi utför och all den resiliens vi gemensamt bygger måste hänga ihop, och luckorna måste täppas. Det måste lira.
Gotlandstrafiken är särskilt utsatt. Då kan jag inte för mitt liv förstå att man är så ovillig att åberopa särskilda skäl. Jag skulle gärna vilja få ett utvecklat resonemang om den argumentationen.
Anf. 75 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Jag vill tacka för engagemanget i en angelägen fråga och understryka att det finns en stor samsyn om Gotlands strategiska läge och betydelsen för Gotland i sig men också om Gotlands betydelse för vår gemensamma säkerhetspolitik inte bara i Sverige utan också som Natomedlem. Det hänger absolut ihop, som Hanna Westerén är inne på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Låt mig ändå påminna om vad som framgår av den mycket tydliga myndighetsförordningen. Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och att det säkerhetspolitiska läget beaktas i det arbetet.
Det är förstås viktigt. Det är min förväntan på alla myndigheter och också myndigheter under pågående upphandlingar. Men det ankommer inte på ett enskilt statsråd eller regeringen att i detalj kommentera pågående upphandlingar. Det ligger förstås på myndigheten. Då är vi tillbaka på vad myndighetens ledning har för ansvar. Där är det tydligt att det säkerhetspolitiska läget ska beaktas i arbetet.
Fru talman! Det är också som jag sa i mitt svar att anbudsgivarna måste vara beredda på att Försvarsmakten kan komma att efterfråga ett säkerhetsskyddsavtal. Det är en mycket viktig del i upphandlingen. Det är förstås viktigt att stärka tryggheten i stort i Östersjön.
Det är därför som det är ett väldigt positivt besked att vi nu äntligen är medlemmar i Nato. Det stärker vår trygghet i Sverige, men vi bidrar också till trygghet och säkerhet i Östersjön. I den pågående upphandlingen ska säkerhetspolitik beaktas.
Fru talman! Låt mig också berätta om vad regeringen gör för att stärka sjöfartens konkurrenskraft. Det är också en viktig del i frågan. Det är viktigt att vi har fler svenskflaggade fartyg. Där har regeringen vidtagit åtgärder, tagit emot en utredning som man själv har tillsatt och på ganska kort tid tagit fram förslag på stämpelskatt och tonnageskatt.
Vi har gjort förändringar i utbildningen som gör den mer flexibel för att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft och därmed också vår beredskap. Det hänger ihop, precis som Hanna Westerén sa. Det är ett viktigt besked.
Jag vill vara tydlig med att de säkerhetspolitiska aspekterna självklart ska beaktas i myndighetens arbete. Är det någon tid som det är angeläget är det förstås nu, fru talman.
Anf. 76 Heléne Björklund (S)
Fru talman! Som Hanna Westerén lyfte är detta en ordentlig debatt på Gotland, bland invånarna där, men också i resten av landet. Vi ser ju att detta påverkar.
Man påpekar: Om detta, i den här upphandlingen, skulle gå till ett fartyg som är registrerat i ett annat land skulle det landet rent hypotetiskt kunna kalla hem sin färja vid en krigssituation. På samma sätt är det om man inte har svensk personal på fartyget. Personalen skulle då också kunna bli kallad hem till ett annat land vid en krigsfara, även om vi nu är allierade.
Man kan såklart avfärda detta som hypotetiska frågor, men regeringen har vid flera tillfällen gått ut och sagt att det kan bli skarpt läge och att det kan bli det snabbare än vi förstår. Då måste man i en upphandling tänka in alla hemska och förfärliga hypotetiska situationer, och det är svenska staten som måste säkerställa att man har en trygghet även på internationellt vatten.
Jag upplevde inte att jag fick svar på frågan: Om inte nu, när? Vi tycker att Gotlandstrafiken behöver ha både svensk flagg och svensk besättning för att vi ska känna trygghet och säkerhet när det gäller de frågor som jag tog upp tidigare. Jag ska inte ta upp tid genom att upprepa dem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men jag vill ställa en ny fråga. Om regeringen nu inte ansåg att detta tillfälle var tillräckligt allvarligt för att begära särskilda skäl blir min fråga: Har regeringen för avsikt att driva detta i EU? Där kan man kanske tänja eller testa lagstiftningen, och man kan också påverka lagstiftningen. Större delen av Europa är ju i ett väldigt speciellt läge. Det är inte bara Sverige och Gotland. Möjligen kan man driva frågan i EU. Min fråga till statsrådet blir: Avser regeringen att göra det?
Anf. 77 Mattias Ottosson (S)
Fru talman! Statsrådet berörde den utredning som handlar om tonnageskattesystemet och arbetet med att få fler svenskflaggade fartyg. Det är oerhört viktigt att detta faller på plats. Däremot finns det ett allvarligt problem i utredarens förslag. Det handlar om att linjetrafik mellan svenska hamnar inte ska omfattas av tonnageskattesystemet. Det innebär att det är mycket billigare för utlandsflaggade fartyg att resa här. På det sättet försämras konkurrensmöjligheterna för svenska fartyg när det gäller att arbeta på den linjen. Där hoppas jag verkligen att regeringen kommer att lägga fram ett annat förslag i den proposition som kommer.
Jag ska återgå till den pågående upphandlingen av Gotlandstrafiken. Även om Försvarsmakten skriver skyddsavtal, så att säga, är det oerhört viktigt att det är svensk flagg. Flera ledamöter har tydliggjort varför det är viktigt. Är det inte svensk flagg och fartyget blir angripet på internationellt vatten får inte svensk försvarsmakt undsätta fartyget. Det är klart att det är oerhört allvarligt, och det underlättar inte försörjningstryggheten för Gotland.
Jag fick inget svar på den fråga som jag tycker är den kanske mest väsentliga här. Den gäller detta med att det finns ett undantag i EU-fördraget om det handlar om väsentliga säkerhetsintressen. Jag tycker att det skulle vara väldigt positivt om jag kunde få ett svar på den frågan. Jag tycker nämligen att detta är ett av få fall där man verkligen ska frångå det här och använda den särlagstiftning som finns inom EU för att kunna säkra sjötransporterna till Gotland i kris och krig.
Anf. 78 Hanna Westerén (S)
Fru talman! Jag hörde Andreas Carlson, infrastrukturministern, säga att det säkerhetspolitiska läget ska beaktas. Givet den situation vi nu befinner oss i är jag av uppfattningen att det helt enkelt inte räcker. Det finns utrymme att åberopa särskilda skäl, och jag förstår fortfarande inte varför det inte görs. Jag vill, ärligt talat, inte åka hem till Gotland ikväll med det här ofullständiga beskedet.
Svenska staten ska, som Heléne Björklund var inne på, säkerställa tryggheten på våra vägar. Det borde inkludera havet. Gotlandstrafiken är, som vi redan har konstaterat, särskilt utsatt. Möjligheten finns att åberopa särskilda skäl. Varför tar man inte chansen? Vad är det man väntar på? Varför låter man detta ske på sitt skift när så mycket annat görs?
Precis som infrastrukturministern själv konstaterade görs det oerhört mycket annat för att täppa till luckor, öka vår motståndskraft, göra oss starkare tillsammans och få saker och ting att hänga ihop. Men här lämnar vi liksom luckan öppen av för mig helt obegripliga skäl. Jag har hört infrastrukturministern när han stått här och pratat, men det går inte att ta till sig vad skälet är till att inte åberopa särskilda skäl.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag menar att detta haltar betänkligt, och det sprider oro på Gotland.
Anf. 79 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Att det säkerhetspolitiska läget är sådant att det betyder något och att det säkerhetspolitiska läget ska beaktas är självklart.
Jag uppskattar engagemanget i denna angelägna fråga. Jag är fullt förvissad om att vi vill samma sak, uttryckt av Mattias Ottosson: säkra sjötransporterna i kris och krig. Detta är förstås väldigt viktigt i den upphandling som nu är igång. Anbudstiden gick ut nu i veckan.
Jag tror att ledamöterna har respekt för att det inte ankommer på ett enskilt statsråd och på regeringen att uttala sig i alltför detaljerad form under pågående upphandlingar som en myndighet har ansvar för. Men jag kan konstatera vad som framgått av Gotlandsmedier både i dag och i går: Det danska rederiet Molslinjen har inte lagt något anbud. Det uppger de för helagotland.se. Anledningen uppges vara vinsttaket på 22 procent, som Trafikverket har satt upp. Det framgår också av medierapporteringen att Molslinjen är det enda rederi som vid sidan av Destination Gotland öppet visat intresse för Gotlandstrafiken.
Fru talman! Nu när anbudstiden har gått ut vill jag upprepa det jag tidigare har sagt: att det säkerhetspolitiska läget ska beaktas, att anbudsgivare måste vara beredda att teckna avtal med Försvarsmakten, att detta är en viktig del i arbetet med att stärka vår robusthet och beredskap och att det är viktigt att säkra tryggheten på Östersjön. Vårt Natomedlemskap bidrar förstås till att ytterligare öka tryggheten eftersom vi nu inte står ensamma i detta. Det har vi inte gjort tidigare heller. Vi har haft tydliga allierade. Men Östersjön är ett mycket strategiskt viktigt innanhav även för Nato.
Fru talman! Med detta hoppas jag att ledamöterna är fullt förvissade om att regeringen tar detta på allvar, att säkerhetspolitiska skäl ska beaktas och att vi med tillförsikt kommer att kunna se en robust och säker trafikering på den viktiga vägen mellan Gotland och fastlandet.
Anf. 80 Heléne Björklund (S)
Fru talman! Jag ska inte fylla min talartid bara för att fylla den, och jag kommer inte att upprepa frågorna. Jag är inte helt nöjd med hur man har agerat här, för påpekanden har funnits under en lång tid. Men jag förstår utmaningen.
Min förhoppning är att vi - regering, riksdag och våra Europaparlamentariker - framöver ska jobba tillsammans och våga driva dessa frågor i EU, för vi är verkligen i ett utsatt och särskilt läge. Då kan inte upphandlingsregler vara som de alltid har varit, menar jag, och det kan absolut inte vara så att lägsta pris vinner i en sådan här viktig fråga. Min förhoppning är att vi kan lita på det statsrådet säger här och att vi kan bli överens om att fortsätta driva frågan.
Anf. 81 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Jag tackar för engagemanget och förståelsen. Det finns ingen skiljelinje i sak, utan vi vill stärka rådigheten över den svenska sjöfarten. Det är därför som regeringen arbetar steg för steg för att öka inflaggningen av svenska fartyg. Det är ambitionen, och det är arbetets inriktning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Mattias Ottosson tog upp utredningen och förslagen om tonnageskatt. Låt mig säga att förslagen bereds i Regeringskansliet, och jag ser fram emot att återkomma med regeringens förslag. Inriktningen kommer att vara att stärka svensk sjöfart. Det säkerhetspolitiska läget kräver det, och det har varit ett, vågar jag påstå, delvis eftersatt område där det nu är viktigt att ha ett högt tempo. Jag uppskattar den samsyn som finns i Sveriges riksdag och där svensk sjöfart är och kommer att vara mycket viktig av många olika skäl, inte minst ur robusthets- och beredskapsperspektivet.
Tack för den angelägna debatten!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.