svarttaxi

Interpellation 2001/02:236 av Ekendahl, Maud (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-02-05
Anmäld: 2002-02-12
Besvarad: 2002-02-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 5 februari
Interpellation 2001/02:236
av Maud Ekendahl (m) till näringsminister Björn Rosengren om svarttaxi

Parallellt med den seriösa taxiverksamheten förekommer i princip i hela landet en olaglig motsvarighet. Denna, vanligen kallad svarttaxi, följer inte regler som den vanliga taxiverksamheten. Den betalar inte skatt, registrerar inte sina taxibilar och ger inga garantier.

Kunderna till dessa svarttaxibilar tar stora risker. Våldsbrott och rån förekommer och förövarna kan vara svåra att spåra. Rörelsen i sig är olaglig.

Ofta är det ungdomar som anlitar dessa eftersom de är billigare och ibland lättare att få tag på. Kunderna inser ofta inte riskerna med sitt beteende utan ser detta som ett komplement till den ordinarie taxiverksamheten. Det är viktigt att informera om farorna med att åka svarttaxi till allmänheten och i synnerhet ungdomar.

Svarttaxiverksamheten slår dessutom hårt mot den ordinarie taxiverksamheten. Den ordinarie taxiverksamheten kan inte hålla lika låga priser eftersom de måste betala skatt och andra avgifter. Detta gör att svarttaxibilarna tar kunder från dem trots riskerna med att åka svarttaxi.

Straffen för att köra svarttaxi verkar inte avskräcka mycket, i alla fall inte till den grad att de avhjälper problemet. Den yrkesmässiga trafiken regleras av yrkestrafiklagen (1998:490). I 6 kap. återfinns straffbestämmelser angående olaga yrkesmässig trafik. "Den som uppsåtligen driver yrkesmässig trafik enligt denna lag utan tillstånd döms för olaga yrkesmässig trafik till böter eller fängelse i högst ett år."

Detta som resultat av att riksdagen 1998 skärpte maxstraffet från sex till tolv månaders fängelse. Ökningen av maxstraffet har dock inte slagit igenom i domstolsväsendet. Taxiförbundet presenterade i juni 2001 en utredning som visar att domstolarna fortfarande bara utdömer låga böter för svarttaxiverksamhet. Inget fall har lett till fängelsestraff.

Straffen måste utformas så att de blir verkningsfulla. Exempelvis skulle förövarna kunna berövas sina körkort och i vissa fall kan det även vara nödvändigt att beslagta redskapet för svarttaxi, bilen.

Jag skrev för ett år sedan en interpellation till näringsministern där han i svaret och i debatten utlovade åtgärder.

Mina frågor till näringsministern är därför:

1. Vilka åtgärder har statsrådet vidtagit sedan vår förra debatt i frågan?

2. Är näringsministern beredd att verka för att göra en översyn av straffen för svarttaxiverksamhet i syfte att göra dem mer verkningsfulla?

3. Hur avser näringsministern i övrigt gå vidare för att bekämpa denna brottslighet?

Debatt

(8 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:236

Webb-tv: svarttaxi

Protokoll från debatten

Näringsminister Björn (S)

Anf. 45 Näringsminister Björn (S)

Fru talman! Maud Ekendahl har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att komma till rätta med den s.k. svarttaxiverksamheten. Maud Ekendahl och jag har tidigare debatterat denna fråga hösten 2000 i anledning av en interpellation. Som jag sade redan i den förra debatten ser jag mycket allvarligt på den olagliga taxiverksamhet som förekommer. Att transportera passagerare mot betal- ning utan tillstånd är olagligt. Den skärpning av straffskalan för olaga yrkesmässig trafik som trädde i kraft den 1 oktober 1998 var en tydlig signal om att denna typ av brottslighet är ett samhällsproblem som det är angeläget att bekämpa. När man diskuterar vilket straff en gärning bör leda till är det dock viktigt att komma ihåg att det alltid är domstolen som avgör detta. Man måste också komma ihåg att den olagliga verksamheten sker i samförstånd mellan föraren och passageraren. Det är därför viktigt att informera all- mänheten om riskerna med att åka svarttaxi. Som jag nämnde i interpellationsdebatten för ett år sedan pågår det mycket arbete på gator och torg för att komma åt den olagliga taxiverksamheten. Polisen har i samverkan med flera olika aktörer startat pro- jekt, och strategier har lagts upp för att komma åt de personer som ägnar sig åt den olagliga verksamheten. Tyvärr verkar dessa inte ha gett önskat resultat efter- som det fortfarande förekommer en relativt omfattan- de svarttaxiverksamhet. Problemet med svarttaxi har nyligen uppmärk- sammats av Svenska Taxiförbundet i en skrivelse till Näringsdepartementet. I skrivelsen lämnar Taxiför- bundet flera förslag till åtgärder. Skrivelsen bereds för närvarande inom departementet. Under bered- ningens gång kommer vi även att inhämta synpunkter och kunskap från Rikspolisstyrelsen och andra berör- da aktörer. Det är dock ännu för tidigt att säga vilka beslut som kan komma att fattas med anledning av skrivelsen.

Maud Ekendahl (M)

Anf. 46 Maud Ekendahl (M)

Fru talman! Låt mig få börja med att tacka nä- ringsminister Björn Rosengren för svaret, även om det är nästan identiskt likt det svar jag erhöll för ett och ett halvt år sedan i kammaren. Inga som helst aktiva insatser har vidtagits från regeringens sida sedan dess, däremot har problemet ökat i omfattning. Det visade sig tydligt när närings- ministern för ett och ett halvt år sedan uppskattade att det fanns 400-500 personer som regelbundet ägnade sig åt att köra svarttaxi. Dessutom påstod näringsmi- nistern att det var fråga om ett storstadsproblem, trots att jag i den debatten påtalade vilka problem vi hade i Ängelholm med den typen av svarttaxi. Verksamhe- ten pågår även för närvarande. Näringsminister Björn Rosengren gjorde en grov underskattning av omfattningen av verksamheten. Svenska Taxiförbundet genomförde en egen under- sökning under oktober förra året. Denna svarttaxiin- ventering skedde i 27 av landets städer. Där visade det sig att det var minst tusen personer som agerade svarttaxiförare. Efter denna passivitet vill jag, naturligtvis, ställa följande fråga till näringsministern: Har svarttaxi- verksamheten en låg prioritet inom regeringen efter- som ingenting har hänt på flera år? Det går ju inte att bara hänvisa till en skärpning i lagstiftningen som trädde i kraft 1998 - en höjning av fängelsestrafftiden - när svarttaxiförarna inte döms till fängelsestraff. Varför vågar inte regeringen slå till rejält mot denna organiserade brottslighet, som ofta utförs av tungt kriminellt belastade personer - som inte har efternamn som Andersson och Jönsson? Hur kan näringsministern bara stå och se på? Så här sade Björn Rosengren till mig för ett och ett halvt år sedan: "Om det visar sig att det inte går att få bukt med svarttaxiproblemet inom gällande lagstiftning kan det självklart finnas anledning för regeringen att titta närmare på om det finns skäl att strama upp lagstift- ningen. Jag delar den meningen. Vi får se med kam- panjerna etc. hur vi bättre kan klara av företeelsen med svarttaxi." Det har inte hänt ett dugg på ett och ett halvt år. Nu har Svenska Taxiförbundet lämnat in en skrivelse till Näringsdepartementet. Jag hoppas att skrivelsen kommer att vara ett bra underlag och att kraftfulla åtgärder kommer att vidtas så att inte ett tandlöst förslag läggs fram.

Claes-Göran Brandin (S)

Anf. 47 Claes-Göran Brandin (S)

Fru talman! Jag hade i och för sig inte tänkt att lägga mig i debatten, men frågorna vilar under trafi- kutskottet och det var utskottet som föreslog att rege- ringen skulle skärpa lagen 1998. Lagen finns, men den används kanske inte på ett riktigt sätt av åklagarna. Precis som Maud säger har några fängelsestraff inte utdömts. Det är endast i några enstaka fall i Sverige som fängelse har utdömts under dessa år. Det är helt klart att verksamheten har accelererat de senaste åren. Vi var många i den här kammaren som trodde att detta bara var ett storstadsfenomen. Men så är inte fallet. Jag hade förmånen att i lördags natt vara ute med Göteborgs taxi för att se hur det fungerar i vår stad. Det var skrämmande. Under de timmar vi var ute kunde vi räkna till 30-40 svartåkare. Det var fråga om rena svartåkare, dvs. sådana som kör med privata bilar i centrum och raggar kunder. Jag tror inte riktigt att det hjälper med att bara in- formera ungdomar och andra om hur farligt det är att använda en sådan tjänst hem på kvällen. Vi vet att det har hänt många tragiska saker. Tjejer har blivit våld- tagna, och andra har blivit bestulna på sina plånböck- er, kreditkort osv. Maud säger att det inte är fråga om efternamn som Svensson och Jönsson, men det finns också namn som Andersson och Persson bland dem som kör dessa taxibilar. Jag vill inte göra denna delning, utan det är fråga om ett problem i samhället där vi måste se till att skärpa lagstiftningen. Som det har framgått tidiga- re är det svårt för polisen att få fram bevisen. Den som åker med ska erkänna: "Jag har tagit en svart- taxi." Det är det beviset som åklagaren måste ha för att yrka på fängelsestraff. Därför hjälper det inte så mycket med bara hårdare lagstiftning. Men det kan finnas andra saker som kan göras. Jag ser gärna att bilar kan beslagtas. Sedan går det att hävda att det blir en massa skrotbilar för samhället - i regel är det fråga om det. Jag håller med om att något måste göras i frågan. Situationen håller på att accelerera. Det här är inte bara ett storstadsfenomen, utan det är ett fenomen som finns på olika ställen ute i landet.

Näringsminister Björn (S)

Anf. 48 Näringsminister Björn (S)

Fru talman! Jag vill först göra ett konstaterande. När det gäller svarttaxi tror jag att utvecklingen har varit sådan att omfattningen av detta först har minskat något och under senare tid har ökat mycket kraftigt. Tittar man på underlaget från Svenska Taxiför- bundets inventering så finns det närmare 1 000 svart- taxiförare i Sverige. I Stockholm har fyra av fem kända svarttaxiförare en grov kriminell bakgrund. Det förekommer i hela landet och är inte enbart ett stor- stadsproblem. Och jag får erkänna att jag inte hade detta underlag vid den förra debatten. Under 2001 har minst sju kvinnor våldtagits av svarttaxiförare i Stockholm. Tittar man sedan på de förslag som föreligger sägs det bl.a. att det ska vara fler poliser ute på nätterna och att de ska ges resurser så att de kan bevisa dessa brott. Jag ska återkomma till detta. Det handlar alltså då inte om lagstiftning utan om svårigheten att bevisa detta, som också har nämnts här i debatten. Det sägs vidare att lagen ska skärpas och att gator ska stängas av. Flera kommuner har med framgång stängt vissa gator nattetid för privatbilister. Det är alltså en kom- munal angelägenhet. Man vill att kollektivtrafiken ska förbättras, bl.a. genom fler bussturer på fredags- och lördagsnätter. Detta är också en kommunal an- gelägenhet. Man ska vidare varna allmänheten för riskerna. Och vi kan alltid diskutera vem som har ansvaret för det. När det sedan gäller lagstiftningen tror jag inte - vi får väl pröva det - att det är den som är problemet. Problemet är ju - vilket polisen säger, och jag tror att också taxirörelsen håller med om det - helt enkelt bevisbördan, att bevisa att det var en svarttaxi. Det bottnar väldigt mycket i att de som har åkt svarttaxi inte erkänner detta. När det gäller lagstiftningsfrågan har det också förts en debatt om att man skulle kriminalisera även den som åker svarttaxi. Men det är nog ingen enkel fråga. Bristen gäller inte lagstiftningen utan att det är svårt att bevisa detta. Möjligen handlar det också om resursbrist hos polisen, där man inte har möjligheter att följa detta, eftersom det är resurskrävande etc. Där har vi mycket att titta på. Att beslagta bilar och återkalla körkort är inte heller så enkelt. Det finns möjlighet att återkalla kör- kort för den som kör svarttaxi. Enligt lagen ska ett körkort återkallas bl.a. om körkortsinnehavaren ge- nom upprepade brott i väsentlig grad har visat bris- tande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestäm- melser som gäller trafiksäkerhetens intressen. När man sedan diskuterar frågan om att beslagta bilen ska man ha i minnet att den bestämmelse som finns när det gäller att förklara bilar som har använts för olovlig körning förverkade har visat sig relativt svår att tillämpa. Det beror dels på att bilar har ett relativt högt värde, varför tillämpningen av den s.k. proportionalitetsprincipen oftast leder till att bilen inte kan förverkas, dels på att de personer som gör sig skyldiga till upprepade olovliga körningar ofta har tillgång till flera bilar. Sammantaget inser jag detta stora problem. Jag ska återkomma i mitt nästa inlägg med vad jag tycker att man ska göra.

Maud Ekendahl (M)

Anf. 49 Maud Ekendahl (M)

Fru talman! Jag vill tacka Claes-Göran Brandin som också ger sig in i denna debatt. Detta är ett stort problem. Jag nämnde tidigare att de som sysslar med svarttaxi är, som vi har hört, kriminella personer. Och vi vet att det varje år sker ett stort antal rån, stölder, våldtäkter och misshandelsfall. Jag blev för några veckor sedan uppringd av en polis från Örebro. Jag förstod att polisen känner sig väldigt maktlös inför den här kriminella verksamhe- ten. Såvitt jag förstår väljer ofta svarttaxiförarna ut si- na offer. De vill gärna ha mycket berusade personer som kunder. Anledningen till att man använder sig av svarttaxi är ju att det är billigare. Man känner sig väldigt trött och berusad och vill hem fort, och det finns kanske inte någon vanlig taxi i närheten och inte heller någon buss. Polisen får ofta tips om att det inte bara handlar om själva åkandet, utan i detta sammanhang försiggår försäljning av smuggelsprit, smuggelcigaretter och narkotika samt förmedling av sexuella tjänster. Jag ska nämna en ort i detta sammanhang. Bara i Örebro var det 26 stölder, 9 rån, 3 våldtäkter och 4 misshandelsfall förra året. Man räknar med att det finns en svarttaxi på 1 000 invånare i Örebro, men de kommer utifrån landet. Näringsministern är faktiskt inne på samma linje som jag själv och som jag tänkte fråga om. Problemet är att vissa åklagare kräver så mycket som kanske 15-20 säkra observationer för att man ska kunna slå till. Polisen känner sig därför uppgiven. Och framför- da förklaringar känner de som ointressanta. Domsto- larna har lagt bevisbördan orimligt högt. Det är alltså ett mycket stort problem att ta tag i i dag. Detta är ju inte näringsministerns område. Jag undrar därför om han har för avsikt att ta en diskus- sion med justitieministern just när det gäller denna del. Nu står justitieministern här. Han kanske vill svara på en gång. Det kanske vore lämpligt att samar- beta över gränserna mellan departementen.

Claes-Göran Brandin (S)

Anf. 50 Claes-Göran Brandin (S)

Fru talman! Det kan vara trevligt att någon gång diskutera en fråga där det finns ett rätt så stort sam- tycke mellan oss och att vi slipper ha olika uppfatt- ningar. Jag tror att detta är en sådan fråga som berör väldigt många människor i samhället och också oss politiker över partigränserna. Det är alltså bevisbördan som är det stora proble- met. Och jag har fått mig till livs hur det går till när man ska sätta fast dessa killar, eftersom det i regel är killar som kör dessa bilar. Det är ett rent detektivar- bete när polisen tillsammans med skattemyndigheter och kronofogden ska göra dessa razzior. De som har blivit dömda av domstol har egentligen inte blivit det för själva svartåkandet utan för andra brott. Maud Ekendahl sade också att detta ska upprepas kanske 10-20 gånger innan man kan bli dömd i domstol. Jag har hört att det ska upprepas fyra-fem gånger. Men det finns alltså mycket annan kriminalitet i dessa kretsar. Näringsministern sade också att kommunerna kan göra mycket. Efter den här lördagsnatten har jag varit i kontakt med det kommunalråd hemma i Göteborg som har hand om trafikfrågorna. Bara genom att stänga av en enda gata har man kommit från ett stort problem i centrala Göteborg när det gäller detta. Så detta tror jag är något som man får göra. Men med det har jag inte sagt att man inte ska göra något åt det andra som också måste till. Därför ser jag fram emot det som näringsministern har att utlova här i kväll när det gäller vad han tycker att man ska göra.

Näringsminister Björn (S)

Anf. 51 Näringsminister Björn (S)

Fru talman! Svenska Taxiförbundets rapport om svarttaxiverksamheten under hösten har skickats ut till Rikspolisstyrelsen, Vägverket, Konkurrensverket, länsstyrelsen i Y län och Stockholm denna vecka. Deras reaktioner och svar ska lämnas senast den 21 mars. Därefter kommer jag att kalla till mig Svenska Taxiförbundet och Rikspolisstyrelsen för ett gemen- samt resonemang om hur vi lämpligast ska lösa frå- gan. Jag kommer också att ta kontakt med berörda kommuner, eftersom det till stor del är en kommunal angelägenhet. Jag vill också säga att jag tar till mig det som har sagts under denna interpellationsdebatt. Jag inser det stora problemet, men det här måste vi göra gemensamt, med de mått och steg som staten kan ta. Jag tror inte att det då i första hand handlar om lagstiftning. Det handlar om vad vi kan göra tillsam- mans med kommunerna, med taxirörelsen och med andra berörda aktörer. Först ska emellertid det här gå ut på remiss, och sedan ska jag föra en diskussion och se vad vi gemen- samt kan göra för att komma åt detta. När det sedan gäller polisresurser vill jag peka på att vi har justitieministern här. Jag vill ändå säga att regeringen har ökat polisresurserna kraftigt och att jag därför tror att vi ska kunna klara den delen.

Maud Ekendahl (M)

Anf. 52 Maud Ekendahl (M)

Fru talman! Det är väl att vi inte ska ta upp poli- sens resurser nu, för jag instämmer inte i Björn Ro- sengrens uttalande om att vi har fått flera poliser. Men det kommer vi till senare i debatten. Till Claes-Göran Brandin får jag så här offentligt ändå meddela att jag har tagit mina siffror från Taxi- förbundets nu utkomna rapport. Det står där att åtal ogillats i minst fem fall därför att rätten ansett att det för åtal krävs upprepade svarttaxikörningar. Vissa åklagare kräver så mycket som 15-20 säkra observa- tioner. Det är alltså inte fråga om antaganden från min sida utan jag har gått efter en skrivelse som många av oss har fått. I mitt förra inlägg tog jag upp en debatt med nä- ringsministern om hur man ska agera. Jag har också tidigare tyckt att det finns ett glapp i påföljderna. Först har vi böter och sedan fängelse. Man utnyttjar inte nämnvärt påföljden fängelse, och då återstår böter. Men vad är det som svarttaxiförarna gör? Claes-Göran Brandin var faktiskt inne på samma sak. Man kör antingen med eller utan körkort, och dess- utom har man en bil. Jag skulle precis som Brandin vilja att bilarna kunde beslagtas, även om det finns vissa värde- ringsskäl som jag inte är klar över. Och när det gäller dem som har körkort: Ta av dem körkortet! Då har de inte verktygen för att utföra de transporter som de vill genomföra. Om man vågar sätta hårt mot hårt kanske man får stopp på svarttaxiverksamheten. Jag vill avslutningsvis läsa upp vad en polis har skrivit till mig: "Det vore önskvärt om det gick att få en förbättrad eller ny lagstiftning, så att vi kan skydda medborgar- na från den här typen av brottslighet. Eftersom den här brottsligheten är svår att komma åt med den lag- stiftning som finns idag känner man sig maktlös som polis. Det är svårt att utföra det arbete som man blivit tillsatt att sköta."

Intressenter

Frågeställare

Ekendahl, Maud (m) Moderaterna

Besvarad av

näringsminister Björn Rosengren Socialdemokraterna