Studiemedel till körkort

Interpellation 2015/16:760 av Jan Ericson (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-08-15
Överlämnad
2016-08-16
Anmäld
2016-08-25
Svarsdatum
2016-09-08
Sista svarsdatum
2016-09-08
Besvarad
2016-09-08

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

 

I valrörelsens slutspurt 2014 lovade socialdemokraternas partiledare Stefan Löfvén att införa möjlighet att erhålla studielån till körkort om han fick regeringsmakten efter valet. Rättigheten skulle tillfalla alla elever som gått ut gymnasiet med godkända betyg.

Man kan ha många invändningar mot förslagets utformning, men den utlovande reformen är inte särskilt komplicerad att utreda och kostnaderna lär bli minimala om man endast erbjuder studielån. Att ett så klart och tydlig vallöfte i en okomplicerad fråga dragits i långbänk i två år är anmärkningsvärt.

Jag vill därför fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson om orsaken till att frågan dragit ut på tiden samt när hon uppskattar att ett konkret förslag om studiemedel för körkort kan presenteras för riksdagen? Kan statsrådet garantera att vallöftet kommer att infrias under mandatperioden?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:760, Studiemedel till körkort

Interpellationsdebatt 2015/16:760

Webb-tv: Studiemedel till körkort

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 40 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Herr talman! Jan Ericson har frågat mig om orsaken till att frågan om att införa möjlighet att erhålla studielån till körkort har dragit ut på tiden samt när ett konkret förslag om studiemedel för körkort uppskattningsvis kan presenteras för riksdagen. Jan Ericson har även frågat mig om jag kan garantera att vallöftet kommer att infrias under mandatperioden.

Bristande ekonomi kan i många fall vara en anledning till att inte ta körkort. Genom innehav av B-körkort kan etablering på arbetsmarknaden underlättas och påskyndas. Det är därför viktigt att möjligheten att ta Bkörkort inte enbart begränsas till dem som själva har råd. Det är dock angeläget att försäkra sig om att eventuella åtgärder för att fler ska ha råd att ta B-körkort är träffsäkra och ger upphov till förväntade effekter. Sådana åtgärder får inte leda till onödiga kostnader, varken för enskilda eller för samhället.

Regeringen avser att utreda möjligheten till att ansöka om lån från CSN för körkortsutbildning i syfte att genomföra förslaget under mandatperioden.


Anf. 41 Jan Ericson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag kan konstatera att dagens debatt kom väldigt lägligt med tanke på det som har hänt och beskeden den senaste tiden. Det är glädjande att regeringen äntligen har kommit till skott i denna fråga.

Men det är lite oklart vad regeringen egentligen lovar, Helene Hellmark Knutsson. Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt sa häromdagen att ni har tagit i hand på att man före nästa val ska kunna ta CSN-lån för att ta körkort. Statsrådet är lite mer försiktig i sitt svar, men det är något ni får reda ut internt, misstänker jag.

Frågan om studielån till körkortskostnader har diskuterats under lång tid, och många har genom åren motionerat i frågan. Föregående år fanns det exempelvis ett tiotal moderata riksdagsmotioner om detta, däribland en från undertecknad. Tanken om studielån för körkort finns även med i en rapport från 2015 från en moderat arbetsgrupp som diskuterar politik för minskat utanförskap.

Jag kan meddela statsrådet att vi från moderat sida ser positivt på tanken att erbjuda studielån för körkort. Vi vill dock se hela förslaget i detalj innan vi tar definitiv ställning. Det finns ett antal frågetecken.

Herr talman! Jag tänkte bidra med några tankar för det fortsatta utredningsarbetet. I valrörelsens slutspurt 2014 lovade den blivande statsministern Stefan Löfven att införa studielån för körkort. Rättigheten skulle dock bara tillfalla de elever som gått ut gymnasiet med godkända betyg, detta som något slags morot för att slutföra gymnasiet. Det vore olyckligt om detta är regeringens linje även framöver.

Man kan i dag börja övningsköra redan vid 16 års ålder, och de flesta har med god marginal passerat sin 18-årsdag när de går ut gymnasiet. Det är naturligtvis betydligt bättre ur arbetsmarknadssynpunkt om man har sitt körkort klart redan när man går ut gymnasiet och då är redo att direkt söka jobb eller vidareutbildningar som kräver körkort.

Det är också ytterst tveksamt om det verkligen skulle bli en morot av någon betydelse för en gymnasieelev att få låna 20 000-25 000 till ett körkort. Moroten för att klara gymnasiet borde självklart vara helt andra saker, exempelvis att det gör det lättare att få ett arbete eller gör det möjligt att studera vidare på högskola.

Det är dessutom givetvis så att många av dem som inte klarar gymnasiet med godkända betyg, liksom många andra, också kan ha behov av stöd till körkort. Det är minst lika viktigt för dessa grupper att kunna ta arbeten som kräver körkort. Det vore inte orimligt att ha samma åldersgräns och regelverk för studielån till körkort som för andra studiemedel och att låta regelverket vara lika för alla. Då skulle dessa studielån för körkort exempelvis kunna bidra till minskat utanförskap bland lågutbildade unga och utrikes födda, två grupper som vi ofta talar om i dessa sammanhang.

Studielån borde dessutom kunna erbjudas för alla typer av körkort, även för tunga fordon, buss, taxi med mera. Det är utbildningar som är klart jämförbara med andra kortare yrkesutbildningar som i dag ger rätt till studiestöd. Studielån för dessa körkortsutbildningar skulle kunna hjälpa många att få jobb och förse arbetsmarknaden med efterfrågad kompetens.

I dag ger Arbetsförmedlingen emellanåt bidrag till körkort om man ser att det kommer att leda till jobb. Detta uppfattas som mycket orättvist för alla andra, som bekostat sina körkort själva. Om alla typer av körkort gav rätt till studielån skulle alla behandlas lika, och Arbetsförmedlingen kunde då använda dessa pengar till annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också viktigt, som statsrådet påpekar, att regelverket utformas på ett sätt som motverkar missbruk. Kanske behövs en beloppsgräns som gör att inte hela kostnaden täcks av lånet. Det skulle motverka att kostnaderna för körkortstagning stiger som en följd av reformen. Kanske borde också studielånet utbetalas i delbelopp efter hand som utbildningen fullföljs. Det här är viktiga saker som jag tycker att man ska fundera över under det fortsatta arbetet.


Anf. 42 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Herr talman! Tack, Jan Ericson, för ditt inlägg och dina medskick! Jag tänkte att jag skulle kommentera en del av de här sakerna.

Först vill jag bara säga att jag är glad att vi har en samsyn när det gäller att detta är en viktig åtgärd för att se till att ungdomar kan komma i arbete. När vi tillträdde makten hade Sverige en rekordhög ungdomsarbetslöshet, som nu är den lägsta på 13 år. Det är fantastiskt bra, men målet måste naturligtvis vara att alla ungdomar kan gå vidare antingen till studier eller till arbete efter fullföljt gymnasium.

Det efterfrågas för flera arbeten att man har körkort. Det är fakta, och det är någonting som också har förts fram av näringslivets organisationer och arbetsgivare. Det är därför frågan har väckts av oss. Vi har en samsyn med Vänsterpartiet om att frågan ska utredas för att vi ska hitta den bästa utformningen. I detta ligger också att vi ska föra en ansvarsfull ekonomisk politik, och därför blir jag lite orolig när riksdagsledamoten talar om att det är minimala kostnader. Hur det hela ska se ut beror ju helt på målgrupp och utformning.

Det finns också några marknadspåverkande saker som kan uppkomma. Om detta skulle vara en generell rättighet för alla och om man kan få statliga lån finns också risken för att kostnaderna skulle öka mycket och att branschen skulle passa på att ta ut en högre kostnad än vad som är legitimt.

Det finns också en risk att detta inte leder till den sociala utjämning som jag uppfattar att också Jan Ericson vill ha. Lån är fortfarande någonting som avskräcker hushåll och människor med lägre inkomster mer än dem med högre inkomster. Det ser vi när det gäller de vanliga studielånen.

Trots allt är det detta vi har sagt att vi nu ska utreda och titta på. Det är viktigt att göra en grundläggande utredning av hur det här ska göras för att det ska bli så bra som möjligt. Syftet är vi helt överens om: Detta ska stärka ungdomars möjlighet att komma i arbete, och det ska minska klasskillnaderna i fråga om att kunna ta körkort. Men omfattningen och utformning måste som sagt noga utredas så att vi inte får marknadssnedvridning eller inte når syftet med hela reformen.

Min målpunkt är absolut att vi ska kunna ha förslaget klart innan mandatperioden är slut.


Anf. 43 Jan Ericson (M)

Herr talman! Som vanligt kommer vi in på frågan om ungdomsarbetslösheten. Det tycker jag är intressant. Det blir lite konstigt när regeringen tar åt sig äran av att ungdomsarbetslösheten har sjunkit de senaste åren. Det beror nämligen inte så mycket på att de här ungdomarna alltid har fått jobb, utan det beror helt enkelt på att de har blivit äldre. De är inte längre arbetslösa unga, utan nu är de i stället arbetslösa vuxna och har gått över i den statistiken. Det här beror helt och hållet på demografin. Under de år som Alliansen styrde var ungdomskullarna väldigt stora, och nu har de krympt kraftigt. Skolor som tidigare hade kanske fem parallellklasser har i dag en klass i varje årskurs. Det visar vilken enorm förändring i demografin det har varit när det gäller de unga. Det säger sig självt att när många arbetslösa unga i en viss ålder blir äldre och räknas som vuxna minskar också ungdomsarbetslösheten. Det är helt och hållet en demografisk fråga. Den totala arbetslösheten i Sverige har minskat ganska lite under de år som statsrådet talar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller frågan om studielån för körkort är vi dock hyfsat överens. Jag står absolut upp för tankarna om att vi måste ta ansvar för statsfinanserna och att vi måste motverka missbruk. Det var därför jag var inne lite grann på dessa frågor; man måste vara noga när man utformar ett sådant här system så att det inte leder till stigande kostnader för att ta körkort, till exempel.

Däremot delar jag inte statsrådets funderingar på att det här inte skulle verka utjämnande. Jag var ansvarig för studiemedelsfrågor i utbildningsutskottet för Moderaterna under förra mandatperioden. En sak var vi väldigt överens om, nämligen att studiemedlen har en kraftig utjämnande effekt i alla andra sammanhang. Det vore konstigt om de inte skulle ha det när det gäller att ta körkort. Om man har en svag ekonomi är det självklart lättare att ta körkort om man får möjlighet att låna av staten. Det är en rättighet som alla får oavsett ekonomisk standard, och dessutom till de förmånliga räntevillkor som gäller i dag. Jag är helt övertygad om att detta kan ge möjlighet att ta körkort för många som annars kanske inte skulle ha prioriterat det. Då får vi också fler som kommer i arbete.

Man kan konstatera att det är vi politiker som delvis har bidragit till att det har blivit så dyrt att ta körkort. Vi har lagt till nya moment, nya avgifter och nya kostnader på körkortstagning i stort sett hela tiden, och vi har ofta gjort det i politisk enighet. Det har gjort att körkorten bara blir dyrare och dyrare. Delvis har det varit befogat av trafiksäkerhetsskäl och så vidare, men ibland kan man också tycka att vi har gjort systemet lite väl byråkratiskt och dyrt. Då tycker jag att vi också kan bjuda till och göra det möjligt att klara av kostnaderna genom att införa studielån för körkort.

Jag välkomnar att diskussionen fortsätter, och jag hoppas att statsrådet tar med sig en del av de här tankarna i det fortsatta arbetet.


Anf. 44 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Herr talman! Tack, Jan Ericson, för medskicken! När det gäller ungdomsarbetslösheten sa ni inför valet att när vi tar bort de generella skattelättnader som ni hade skulle den mer eller mindre fördubblas. Det gjorde den inte. Det har tvärtom visat sig att de åtgärder som vi vidtar har lett till en sänkt ungdomsarbetslöshet. Det är självklart att generationers storlekar varierar, men vi räknar ungdomsarbetslöshet i procent. Det handlar alltså om en andel av gruppen oavsett hur stor den är. Det är dessa två siffror vi jämför, och inte det faktiska antalet. Då har ungdomsarbetslösheten sjunkit och är den lägsta på 13 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det behövs som sagt en ordentlig utredning för att hitta utformningen på det här. Jag hoppas verkligen att det är som riksdagsledamoten säger och att detta får socialt utjämnande effekter. Det är mycket riktigt så att studiestödet i sin helhet har lett till att fler ur arbetarklassen har sökt sig vidare till exempelvis högre utbildning. Men den sociala snedrekryteringen består, och under de senaste tio åren har inte andelen från socialt och ekonomiskt mer utsatta grupper till vidareutbildning ökat. Det är alltså inte hela sanningen.

Jag tycker att det är viktigt att vi både utformar detta på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt och ser till att det får rätt effekter: Det ska öka möjligheten att få ett jobb för unga människor, och det ska leda till att skillnader utjämnas. Jag välkomnar att ni verkligen ser behovet av en ordentlig utredning och att det inte blir någon snabb och ogenomtänkt reform. Vi behöver både värna statens finanser och se till att utformningen gör att vi uppnår målet med en sådan här reform.


Anf. 45 Jan Ericson (M)

Herr talman! Jag glömde kommentera vad det här kan tänkas kosta. Jag skrev om minimala kostnader. Vi talar alltså om lån i sammanhanget; vi talar inte om några bidrag. Vi vet att statens upplåning i dag är billig, vilket gör att kostnaderna bör vara väldigt små. Den kostnad man brukar tala om är de eventuella förluster man gör när folk inte betalar tillbaka sina lån. Men om man har en begränsad återbetalningstid har man betydligt bättre kontroll än när det gäller de andra studiemedlen, som ju betalas av i princip under hela livet. Där är det betydligt större risk för förluster. Kostnaderna för detta borde alltså vara minimala.

Jag är glad att statsrådet trycker så mycket på att ta ansvar för statens finanser. Jag sitter i finansutskottet, och jag är snarare ganska bekymrad över att Sverige i dag lånar pengar - ganska mycket pengar - mitt i en högkonjunktur och att statsskulden ökar i en högkonjunktur, vilket den inte brukar göra. Det är bra om statsrådet tar med sig detta tankesätt även i andra politiska frågor framöver. Det skulle vara välkommet.

Jag kan inte riktigt släppa det här med ungdomsarbetslösheten. Statsrådet talar om alla åtgärder som regeringen har vidtagit för att minska ungdomsarbetslösheten. Jag känner inte till någon sådan åtgärd över huvud taget som har trätt i kraft under den här perioden och som kan ha haft någon som helst betydelse för ungdomsarbetslösheten. Statsrådet får gärna upplysa mig om det i slutanförandet.

Det enda jag vet att man har gjort är att man har gjort det dyrare att anställa ungdomar. Det har gjort att en del arbetsgivare har tvekat att till exempel ta in sommarjobbare. Om man hade behållit nedsättningen av arbetsgivaravgiften för ungdomar hade kanske ännu fler kunnat komma i arbete nu när konjunkturen är ganska stark. Jag är alltså inte säker på att man kan slå sig för bröstet och säga att det inte hade någon effekt alls att höja arbetsgivaravgiften för unga. Det har faktiskt gjort det mycket dyrare att anställa unga tyvärr.

Jag konstaterar att alla från höger till vänster uttrycker sig positivt om det här förslaget. Lägger ni fram ett bra förslag kommer ni säkert att få ett brett stöd i riksdagens kammare.


Anf. 46 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Vi kan diskutera, men fakta är ändå att vi fick ta över ett underskott på nästan 70 miljarder. När ni tillträdde åtta år tidigare var det ett överskott på lika mycket. Vi har jobbat med att kunna göra reformer även med ett svårt budgetläge som vi fick ärva efter era 140 miljarder i skattesänkningar.

Ekonomerna var som sagt överens om att den där typen av generella skattelättnader inte var tillräckligt träffsäkra, och det var därför ungdomsarbetslösheten steg under er tid. I stället krävs det individuella åtgärder för att ungdomar ska kunna komma i arbete. Vi investerar i bland annat ett stort kunskapslyft eftersom det nu visar sig att de som står längst ifrån arbetsmarknaden ofta saknar gymnasieutbildning. Det är ett exempel.

Sedan gäller det att villkoren för ett CSN-lån för körkort är attraktiva för att träffa den grupp som i dag avstår från att ta körkort av ekonomiska skäl, och de behöver vara rimliga. Det är det som kommer att avgöra hur kostnaden ser ut för hela den här reformen.

Tack vare ett ansvarsfullt ekonomiskt budgetarbete från Magdalena Anderssons och regeringens sida ser vi nu att det finns ett utrymme för en sådan här reform. Den är viktig i den fortsatta kampen mot ungdomsarbetslösheten och därmed mycket viktig för det fortsatta samhällsbygget.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.