studenters ekonomi
Interpellation 2003/04:114 av Narti, Ana Maria (fp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-11-17
- Inlämnad
- 2003-11-17
- Besvarad
- 2003-12-01
- Sista svarsdatum
- 2003-12-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 17 november
Interpellation 2003/04:114
av Ana Maria Narti (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om studenters ekonomiSveriges studenter kämpar mot en allt svagare ekonomi. Under hösten har nya beräkningar blivit kända och de avslöjar en skrämmande verklighet. De siffror som citerades beskriver perioden mellan 1989 och 2003. Siffrorna i denna debatt kommer från Föreningssparbankens institut för privatekonomi och har sammanställts av Ulla Samuel med utgångspunkt i den årliga skriften Ungdomsekonomen. Studenternas disponibla belopp efter det att "nödvändiga utgifter" täcks har under denna tid minskat från 1 187 till 807 kr.
För att få en ännu tydligare bild av de svårigheter som drabbar den undersökta gruppen behöver man också komma ihåg att återbetalning av studielån har ändrats, att det nuförtiden är mycket svårt att få avskrivning av skulderna. Som bekant kan människor som avslutar sina studier inte alltid omedelbart finna välbetalda jobb, men att de nuförtiden obönhörligen ställs inför krav på återbetalning av studieskulderna.
Det blir alltså allt svårare för de unga att ägna sig åt djupgående studier eftersom nuvarande stödsystem ger dem en svag ekonomi och lägger på dem ständigt ökande skuldbördor. Utan överdrift kan man påstå att de unga som tidigt engagerar sig på studiebanan straffas av samhället @ framför allt om man jämför de unga studenternas situation med de fördelar som staten erbjuder äldre personer som startar studier med stöd av den mycket generösa AMS-finansieringen via det nya rekryteringsbidraget för studenter över 25 år. Denna jämförelse leder tankarna till en kanske oavsiktlig men förödande diskriminering av unga studenter.
Det är i de unga åren som inte bara inlärningsprocessen utan också mottagligheten mot tidigare oformulerade tankar och kraften att ge uttryck till det nya är som störst hos de flesta av oss. Det är därför obegripligt att det svenska utbildningssystemet inte tillräckligt starkt uppmuntrar och stöder de ungas inträde i den högre utbildningen och i högt kvalificerade yrken. Välkända folkpartikrav behöver upprepas i detta sammanhang.
Totalbeloppet för studiemedel bör höjas, studerande med barn bör få bättre ekonomi, den så kallade fribeloppsgränsen bör avskaffas @ de unga som både studerar och arbetar ska inte straffas för detta.
Med hänsyn till de nya beräkningar om studenternas @ och i första hand de unga studenternas @ drastiskt försämrade ekonomi vill jag fråga:
Avser utbildningsministern att korrigera de uppenbara orättvisorna i behandlingen av unga studenter?
Har utbildningsministern i dag handlingsplaner för förbättringar av de unga studenternas ekonomi?
Debatt
(6 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2003/04:114
Webb-tv: studenters ekonomi
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2003/04:39 Måndagen den 1 decemberProtokoll 2003/04:39 6 § Svar på interpellation 2003/04:114 om studenters ekonomi
Protokoll från debatten
Anf. 1 Thomas Östros (S)
Fru talman! Ana Maria Narti har frågat mig om jag avser att korrigera de, enligt henne, uppenbara orättvisorna i behandlingen av unga studenter och om jag har handlingsplaner för förbättringar av de unga studenternas ekonomi.
Inledningsvis vill jag understryka att det nya studiestödssystemet i en internationell jämförelse är ytterst generöst och ger de allra flesta goda förutsättningar att bedriva framgångsrika studier. Det nya generella studiestödssystem som infördes den 1 juli 2001 innebär bland annat högre studiebidrag, högre fribelopp och pensionsgrundande studiebidrag. Bidragsdelen höjdes med 6,7 procentenheter till 34½ % av totalbeloppet. Den höjda bidragsnivån leder till att skuldsättningen minskar för de studerande.
Studiemedlets totalbelopp är relaterat till kostnadsutvecklingen i samhället via knytning till prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Totalbeloppet är i år 7 528 kr per månad, beräknat på nio månader per år. Studiestödet ska göra det ekonomiskt möjligt för så breda grupper som möjligt att bedriva studier. Systemet ska kunna rymma studerande i olika åldrar och i skilda utbildningsformer. Studiemedelssystemet är tänkt att fungera tillsammans med övriga trygghetssystem. Studerande med försörjningsbörda har till exempel möjlighet till kompletterande ekonomiskt tillskott, främst barnbidrag och bostadsbidrag. Regeringen tillkallade under hösten 2002 en särskild utredare som fick i uppdrag att göra en analys av studerandes ekonomiska och sociala situation under den samlade studietiden. Utredaren ska, mot bakgrund av de studerandes skiftande sociala situation, kartlägga samspelet mellan studiestödssystemet och andra förmånssystem som socialförsäkringssystemet inklusive bostadsbidragssystemet samt det ekonomiska biståndet enligt socialtjänstlagen och arbetslöshetsförsäkringen. I tilläggsdirektiv har utredaren fått i uppdrag att analysera förutsättningarna för att införa ett barntillägg till studerande. Utredningen ska enligt direktiven redovisa resultatet av sitt arbete senast den 31 december 2003.
Rätten till studiemedel har alltsedan studiemedelssystemets tillkomst 1965 prövats mot den studerandes inkomst. Eftersom studiemedel lämnas endast under den tid studier bedrivs uppmuntras förvärvsarbete vid sidan av studierna. En successiv reducering av studiemedlen görs dock när inkomsten överstiger ett visst belopp, det så kallade fribeloppet. Denna reducering av studiemedlen sker oavsett om inkomsten härrör från till exempel tjänst eller kapital. Reformeringen av studiemedelssystemet 2001 innebar att fribeloppet höjdes från 54 900 till 96 500 kr årligen vid heltidsstudier under 40 veckor. En effekt av höjningen är att den enskildes skuldbörda minskas.
Statens resurser är begränsade, och varje kostnad eller insats på ett område måste vägas mot andra insatser på andra områden. Det nya studiestödssystemet innebar en reform på över 4 miljarder kronor. En övergripande princip för utformningen av studiestödssystemet är att tilldelade resurser ska bidra till rimliga förutsättningar för studerande och stimulera till studier på alla nivåer. När Folkpartiet föreslår förbättringar för vissa grupper av studerande och finansierar dem med kraftiga försämringar för andra grupper, såsom exempelvis avskaffande av rekryteringsbidraget, motverkas snarare möjligheten till studier för såväl yngre som äldre studerande.
Anf. 3 Thomas Östros (S)
Fru talman! När regeringen förra mandatperioden lade fram en proposition om förstärkning av studiemedelssystemet avsatte vi 4 miljarder kronor. Det handlar just om att stärka möjligheterna inte minst för unga människor att studera. Vi vet att skuldbördan är en av de frågor som växer fram när man inte kommer från hem med studietradition. Kommer jag att kunna betala tillbaka skulden? Vad innebär det att skuldsätta sig? Därför var det oerhört viktigt att se till att fortsätta att höja bidragsdelen för att minska skuldbördan och därigenom få en lättare väg in till studier för studieovana grupper.
Det andra gällde fribeloppet, som i det gamla systemet var så lågt satt att ganska måttliga arbetsinsatser vid sidan av studierna gjorde att man kom till fribeloppets gräns och därmed fick mycket skarpa marginaleffekter. Vi fördubblade det, och det är i dag närmare 100 000 kr.
Det tredje var att se till att också studier och den bidragsdel som man får i studiemedlen blir pensionsgrundande. Också det är en ganska dyr insats, men en insats som väldigt tydligt signalerar: Satsa på studier, för det innebär att du kommer med i pensionssystemet och kan känna att det är år som är viktiga också ur den aspekten.
När man lyssnar på Ana Maria Narti får man nästan för sig att ni i folkpartiet gör stora insatser för att stoppa in mer pengar i studiemedelssystemet. Men så är det ju inte. Ni gör ganska skarpa besparingar. Ni minskar studiestödet med 1,8 miljarder kronor.
Nu talar Ana Maria Narti om att man gör det genom att ta bort någonting som enligt henne förefaller vara onödigt, nämligen rekryteringsbidraget för studier. Vilka grupper riktar sig rekryteringsbidraget till? Jo, det riktar sig till dem med mycket kort utbildning, som riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden vid varje ekonomisk lågkonjunktur som vi går igenom och som riskerar att hamna i ett långvarigt bidragsberoende på grund av detta.
Vi vet, från erfarenheterna av kunskapslyftet, att skapar vi en miljö som gör att människor vill och vågar komma tillbaka till studier skapar vi också fördelar för hela samhällets ekonomiska och sociala utveckling. Studier ger kunskaper, ger självförtroende och ger en väg tillbaka till egen försörjning.
Rekryteringsbidraget riktar sig till personer som till exempel inte har fullgjorda grundskolestudier eller som har mycket knapphändiga gymnasiestudier. Som Ana Maria Narti säkert vet är det inte alltid så lätt för en person att börja studera igen, när man kanske har skaffat familj, befinner sig i yngre medelåldern och har många år kvar framför sig i arbetslivet men har alldeles för bristfälliga kunskaper.
Vi använder pengarna för att stimulera den här gruppen att utbilda sig, med ett års rekryteringsbidrag, som inte är ett lån utan ett bidrag och som därefter följs av att man får ta studielån. Det kan innebära det där steget in till studier. De pengarna säger Ana Maria Narti ska användas till att dels dra ned studiemedelssystemets kostnader över huvud taget, dels satsa på en liten totalbeloppshöjning för unga studenter.
Jag tycker att det är en mycket dålig politik. Det innebär att dessa grupper av studerande, som vi behöver locka tillbaka till studier så att de kan komma tillbaka till en arbetsmarknad med kunskaper och självförtroende, inte får den möjligheten.
Och inte nog med det! Ni tar även den del av studielånssystemet där vi har en högre bidragsdel och skär kraftigt i den, för att också där rikta in er mot dem som har kortast utbildning, använda de pengarna till att spara generellt på studiemedelssystemet och ge en liten totalbidragshöjning till de unga studenterna. Jag tycker att det är en dålig politik, Ana Maria Narti.
Anf. 4 Ana Maria Narti (Fp)
Fru talman! Vems politik är dålig? Det återstår att diskutera. Vi har massor med olika tillfällen att göra det.
Jag tänker inte gå in i den vanliga debatten om några miljoner till här och mindre belopp där. Jag vill bara fråga hur våra system i samhället fungerar tillsammans.
Vi har i dag ett pensionssystem som för full ersättning kräver 40 års aktivt arbetsliv och inkomst. Det betyder att om man vill gå i pension vid 65 års ålder måste man börja arbeta vid 25. Okej, om vi säger 67, enligt de senaste bestämmelserna, ska man börja arbeta och ha en ordentlig inkomst vid 27 års ålder. Det betyder att just människor som har studerat och som kommer in i arbetslivet väldigt sent döms att dels betala tillbaka studieskulderna, dels som äldre stå ut med att leva med en mycket låg pension.
Är det då inte helt förnuftigt och helt rationellt att skapa system som ger incitament till intensiva studier och tidig debut i yrkeslivet? Ska vi inte ta vara på energin och begåvningen under de bästa åren i ett människoliv, åren mellan 20 och 30? Vi lurar människor att komma i mycket svåra situationer om vi jämt säger till dem att det inte spelar någon roll vid vilken ålder man börjar arbeta som yrkesetablerad person med goda kunskaper.
Det finns här också en annan intressant vinkel som behöver tas upp. Man talar i dag väldigt ofta om livslångt lärande. Men man talar som om det livslånga lärandet skulle vara någonting helt annat än tidig debut i lärandet. Min erfarenhet är precis den motsatta. Ju tidigare man lär sig att lära sig, desto starkare blir man som vuxen i det livslånga lärandet.
Det finns ingen motsättning mellan de här två möjligheterna - tvärtom. Den tidiga passionen för kunskap, den tidiga intensiteten i inhämtning av kunskap och den självständiga tidiga orienteringen i kunskapens värld ger människorna den bästa plattformen för livslångt lärande. Jag menar att vårt system i dag - jag upprepar det - inte tillräckligt starkt uppmuntrar de unga.
Anf. 5 Thomas Östros (S)
Fru talman! Ana Maria Nartis lovsång till stimulans av ungas sökande efter kunskap och hur de växer med kunskap kan jag helt och hållet stämma in i.
Det är en av de grundläggande orsakerna till att vi jobbar så hårt med att stärka kvaliteten i grundskolan, bland annat genom hjälp och stöd tidigt till elever som har problem av olika sorter i grundskolan. Det är en av de viktiga orsakerna till att vi vill reformera gymnasieskolan. Fler måste få med sig de kunskaper som behövs för att kunna få ett gott arbetsliv och komma vidare i utbildningen. Det är en av de viktigaste drivkrafterna bakom att vi har lyckats få en mycket kraftig ökning av andelen ungdomar som går vidare till högre utbildning. Det har gått från en femtedel av landets ungdomar till över 40 % av en ungdomskull som i dag går vidare till högskolor och universitet. Det är också en av anledningarna till att vi nu ser över antagningssystemet till högskolan, för att se till att ytterligare underlätta för unga att komma in på högre utbildning.
När Ana Maria Narti säger att hon inte vill gå in i en diskussion om miljoner handlar det om att Folkpartiet vill avskaffa rekryteringsbidraget till vuxna med låg utbildning. Det ger 1,4 miljarder kronor. Det är tusentals människor som får en stängd dörr i ansiktet när de söker möjligheten att studera, människor som behöver få en grundläggande utbildning för att kunna få de kunskaper och det självförtroende som behövs för att klara sig på en modern arbetsmarknad.
De pengarna använder ni till att totalt sett spara krafter till studiemedelssystemet och dessutom ge någon hundralapp till studenterna. Är det värt att ta bort hela rekryteringsstödet till grupper med mycket kort utbildning, när vi alla tjänar på om vi förmår dem att fortsätta att studera, att läsa in grundskolan, att läsa in gymnasieskolan och därmed också få en chans att klara sig på arbetsmarknaden och försörja sig själva?
Jag tycker att det visar väldigt naket hur Folkpartiet prioriterar. Ni har inte mer pengar till studiemedel än regeringen. Ni har kraftigt mindre resurser till studiemedel. Ni tar pengar från de grupper som behöver en extra stimulans för att över huvud taget komma tillbaka till utbildning - något som är så viktigt för oss alla. Ni använder de pengarna för att spara men ger en hundralapp till unga studenter och tror att det förändrar verkligheten för de unga studenterna i någon större utsträckning.
Som jag ser det gäller de viktigaste framtida reformerna studenter med barn, för där behöver vi göra förstärkningar. De har visserligen gynnats av maxtaxan på dagis, som gör att en student i de flesta kommuner i dag inte har någon avgift alls för sin förskola och sin barnomsorg. De har gynnats av höjda barnbidrag, men det är fortfarande en grupp som har det mycket knapert och som kan få det mycket svårt att gå ihop. Det har vi pekat på som en angelägen reform i takt med att den ekonomiska utvecklingen ger oss möjligheter att göra den typen av reformer.
Att göra den prioritering som Folkpartiet gör, att rycka undan stödet för dem som har kortast utbildning för att ge en hundralapp till studenterna, tycker jag är en mycket dålig politik.
Anf. 6 Ana Maria Narti (Fp)
Fru talman! Det är mycket lätt att angripa ett parti genom att bara läsa vissa bitar ur dess dokument. I våra dokument finns det väldigt många klara och tydliga ställningstanden som förbättrar för studenterna.
Vi vill plocka bort gränsen för fribelopp, och det betyder att studenterna kan få mycket bättre villkor. Vi vill också höja incitamenten för studenterna att studera snabbt genom att införa vissa avskrivningar av skulder när studenterna når bra resultat. Så aritmetiken ser inte ut precis som utbildningsministern beskriver den.
Jag undrar vad som ligger bakom att man sätter grupp mot grupp. Varför ska de yngsta, som arbetar konsekvent och som studerar under en kort tid, ha den svåraste ekonomiska situationen i studiesystemet? På den frågan har jag inte fått svar, för det finns inget svar.
Jag vill också påminna om att vi med vår utbildningspolitik inte skulle ha så många människor med korta utbildningar i krisartade situationer. Vi skulle nämligen ta itu med de stora svårigheterna med inlärningen redan i grundskolan, vilket utbildningsministern mycket väl vet.
Som avslutning vill jag påminna om att Einstein var 26 år när han blev Einstein. Det är oerhört viktigt att ta vara på de ungas begåvning och deras energi och vilja att skapa.
Anf. 7 Thomas Östros (S)
Fru talman! När vi talar om de unga verkar vi ha en gemensam åsikt, men när vi talar om dem som behöver få en andra chans i livet öppnar sig mycket stora skillnader mellan regeringens synsätt och Folkpartiets synsätt.
Egentligen är jag inte förvånad. Under hela den period när vi har arbetat med vuxenutbildningen och kunskapslyftet och lyckats få tiotusentals människor att ta steget att utbilda sig, skaffa sig kunskap, komma tillbaks till en arbetsmarknad och få ett arbete har Folkpartiet motarbetat detta genom att skära i satsningar på vuxenutbildning. Nu gör man det också genom att dra undan benen när det gäller studiefinansiering.
Rekryteringsstödet är ett ettårigt stöd för dem med kortast utbildning. Det är vuxna människor som ofta har varit ute på arbetsmarknaden ett tag. De har kanske blivit arbetslösa och har ett familjeförsörjaransvar. Det handlar om att förmå dem att komma tillbaks till studier för att de ska ha en chans att få ett arbete i en framtid. Vi vill se till att det finns system som stöttar och hjälper dem. Folkpartiet motarbetar det konsekvent. Det är allvarligt, och det måste lyftas fram.
Sedan delar jag Ana Maria Nartis ambitioner när det gäller att man ska fortsätta att stärka de ungas situation. Det är mycket större chans att komma in på högre utbildning i dag än för tio år sedan. Vi behöver titta över detta för att förstärka det ytterligare.
Vi behöver en starkare samverkan mellan universitet och gymnasier för att ge ungdomar en tydligare bild av att det är intressant att gå vidare i utbildningssystemet och att det är värt det. Vi behöver insatser på grundskolan som gör att alla får de grundläggande kunskaper som man behöver för att kunna studera vidare. Men jag tycker inte att det är en klok strategi för framtiden att säga att vi ska ta 1,4 miljarder kronor från de mest utsatta grupperna och använda det mesta för att spara generellt på studiemedelssystemet och också ge en slant för att höja studiemedlen för unga med någon hundralapp.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.