Strandskyddsutredningen
Interpellation 2021/22:5 av Kjell Jansson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-09-15
- Överlämnad
- 2021-09-16
- Anmäld
- 2021-09-17
- Sista svarsdatum
- 2021-09-30
- Svarsdatum
- 2021-10-12
- Besvarad
- 2021-10-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Regeringen och samarbetspartierna C och L tillsatte en strandskyddsutredning i syfte att reformera och förenkla hanteringen av strandskyddslagen. Catharina Håkansson Boman har varit ansvarig för utredningen. Miljöministern medverkade i Agenda söndagen den 5 september. Där framförde ministern en mycket bestämd uppfattning, nämligen att han inte vill gå på utredningens förslag.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:
- Har ministern och regeringen för avsikt att verka för en reformering av strandskyddslagen eller inte?
- Om det inte är aktuellt att reformera, vilka är skälen till ministerns och regeringens ställningstagande?
- Anser ministern att gällande lagstiftning är rimlig i förhållande till äganderätten och om inte, vilka åtgärder tänker ministern vidta?
Debatt
(11 Anföranden)Interpellationsdebatt 2021/22:5
Webb-tv: Strandskyddsutredningen
Dokument från debatten
- Tisdag den 12 oktober 2021Kammarens föredragningslistor 2021/22:14
- Protokoll 2021/22:14 Tisdagen den 12 oktoberProtokoll 2021/22:14 Svar på interpellation 2021/22:5 om strandskyddsutredningen
Protokoll från debatten
Anf. 20 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Fru talman! Kjell Jansson har frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att verka för en reformering av strandskyddslagen eller inte. Han har även frågat - för det fall att mitt svar är att det inte är aktuellt att reformera strandskyddet - vilka skäl jag och regeringen har för vårt ställningstagande. Han har slutligen frågat om jag anser att gällande lagstiftning är rimlig i förhållande till äganderätten och, om inte, vilka åtgärder jag tänker vidta.
Utredningen om översyn av strandskyddet överlämnade sitt betänkande till regeringen i december förra året. Betänkandet har därefter varit ute på remiss, och för närvarande pågår den fortsatta beredningen av utredningens förslag. Jag kan inte föregå detta arbete. Av den propositionsförteckning som lämnades till riksdagen den 14 september i år framgår att regeringen avser att lämna en proposition om strandskyddet till riksdagen i december.
Anf. 21 Kjell Jansson (M)
Fru talman! Tack, statsrådet Bolund, för svaret! Eller tack för ickesvaret vill jag säga, för det är inget svar alls.
Min interpellation skrev jag efter att ha läst utredningen och januariöverenskommelsen. Det är därför jag ställer de här frågorna.
Utredningens förslag är lättnader i Norrland men skärpt strandskydd i Stockholmsregionen. Då kan man fråga sig varför. Ska det vara olika lagstiftning i Sverige eller ska likhetsprincipen gälla? Och vem ska vara domare och döma utifrån den här lagen?
Strandskyddslagen kom 1952, efter utredningar under många år, och den var reaktionär när den kom. Den innebar i princip att man annekterade och fördärvade mark för många människor. Sedan kom strandskyddslagen 1975, och den gjorde det än värre. Och varför ska man ha en strandskyddslag när man redan har artskydd och alla andra lagar som begränsar byggnation strandnära? Det här blir lag på lag. Det är som en trave ved.
Lagen omfattar 42 000 mil stränder längs kust och sjöar i Sverige. Tio gånger jordens omkrets omfattas av strandskydd. Man kan fråga sig om det är vettigt.
Varför ska staten äga makt över privat mark i den här omfattningen? Strandskyddet bör ligga enbart på kommunal nivå. Staten bör inte ha med det här att göra, för det är väldigt godtyckligt. Det är samma här som i förra debatten, att länsstyrelsen går in och gör tolkningar och inte den lokala byggnadsnämnden som har kännedom om mark och hur förhållandena ser ut. Deras ord är underlägsna enskilda handläggares på länsstyrelsen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Kommunerna skulle enkelt kunna lägga sina översiktsplaner och säga: Det här området är vi rädda om. Här vill vi verkligen inte att man bygger. De skulle ta med området i översiktsplanen och ge en ersättningen till markägarna i området i och med att de inte får använda det och det i princip blir för allmänheten eller en död hand. Det vore rimligt med en ersättning, ungefär som vid intrång när man bygger vägar på privat mark.
Strandskyddet är i dag generellt 100 meter, men stora områden omfattas av 300 meter. Det finnas öar i skärgården som är strandskyddade tio gånger sin storlek; det är kors och tvärs överallt. Men det räcker inte med öarna. Det är ute i vattnet också; ut i botten är det strandskydd. Vatten rör sig uppåt och nedåt, men just nu är det land som rör sig uppåt. I Stockholmsregionen har vi landhöjning med sex millimeter årligen.
Tyskland har ett differentierat strandskydd som är mer anpassat till verkligheten. Ibland är det 12 meter, ibland 17 meter och ibland 42 meter.
Fru talman! Länsstyrelserna har i dag makt att överpröva kommunala beslut, och vissa överprövningar liknar myndighetsaktivism. Enskilda handläggare gör egna ofta godtyckliga bedömningar och river upp byggnadsnämndens beslut. Det är ett extremt intrång i äganderätten, vill jag hävda.
Frågan är vilket syfte strandskyddslagen har i grunden? Är det att ta bort mark för folk, eller är det att rädda en strand? Eftersom vi har 42 000 mil stränder borde det finnas plats för både och.
Anf. 22 Lars Beckman (M)
Fru talman! Jag tackar Kjell Jansson för en viktig interpellation om strandskyddet och noterar att ministern inte ens försöker besvara Kjell Janssons relevanta frågor.
Fru talman! Jag är en varm anhängare av demokrati, och jag har ett genuint förtroende för alla de förtroendevalda som finns i Sveriges kommuner. Vid sidan av sina jobb sitter de kanske i en byggnadsnämnd eller samhällsbyggnadsnämnd - dessa nämnder benämns ju olika runt om i Sverige - och är kunniga, pålästa, engagerade, bor i kommunen och vill utveckla den. Det är helt fantastiskt. Det är den svenska demokratins själ, och hela vårt demokratiska system bygger på alla dessa tusentals förtroendevalda och deras kunskap och engagemang - plus de kommunala tjänstemännen som jobbar tillsammans med dem.
Fru talman! Därför blir jag bekymrad över att regeringen inte delar denna entusiasm för vår svenska demokrati och våra svenska förtroendevalda utan att regeringen när det till exempel gäller vindkraft säger: Det är så många kommuner som har avslagit vindkraftsetableringar, så vi vill försämra det kommunala vetot. Den synen kan man också ha på våra förtroendevalda. Eller när det gäller strandskyddsfrågan: Nej, vi misstror de kommunala förtroendevalda - precis som Kjell Jansson sa - så de här besluten överprövar vi från staten.
Fru talman! Vi har ett antal sådana exempel i Gävleborg. I till exempel Hudiksvall ville det lokala styret i form av Moderaterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna utveckla kommunen och bevilja byggnation, men staten gick in och upphävde beslutet. Det är alltså motsatsen till demokrati.
I Bollnäs hade man på många år inte haft någon nybyggnation. Men så hittade man ett bra ställe vid Ljusnan, och det fanns en entreprenör som ville bygga småhus. Kommunen ville utveckla sin kommun och beviljade bygglov, kommunen ville ha inflyttning och kommunen ville ge barnfamiljer möjlighet att bo vackert nära vattnet. Men länsstyrelsen upphävde beslutet. Då överklagade kommunen till den regering som Per Bolund sitter i, och regeringen avslog Bollnäs kommuns begäran. Regeringen motverkar alltså aktivt de lokala politiker och förtroendevalda i Bollnäs som vill utveckla sin kommun.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Den demokratisynen kan man också ha. Jag delar inte den.
Det finns ledande politiker i Europaparlamentet som vill avskaffa allmänna val, och det finns andra förtroendevalda som pratar om vikten av klimatdiktatur. För egen del tror jag på lokal demokrati. Jag tror på våra lokala förtroendevalda, jag tror på deras engagemang och jag tror på deras förmåga att fatta beslut om vad som är viktigt för den kommun där de är verksamma.
Fru talman! Därför är det så viktigt att strandskyddet förändras. Det handlar om att flytta makten från staten ned till nästa nivå. Jag vill kanske inte gå lika långt som Kjell Jansson och ge all makt till fastighetsägaren, för jag tycker nog att det allmänna ska få ha någon synpunkt ibland. Men jag är beredd att gå väldigt långt.
Vad anser minister Per Bolund om demokratin i Sverige? Är Per Bolund beredd att ge makten till våra lokala förtroendevalda så att de kan utveckla sina kommuner?
Anf. 23 Jan Ericson (M)
Fru talman! Jag kan inte hålla mig bort från den här debatten heller. Jag talar av erfarenhet från min egen hemkommun Marks kommun i Västergötland och våra grannkommuner i valkretsen. Här ser vi allt fler exempel på hur länsstyrelse, trafikverk och regelverk förhindrar utveckling.
Det handlar inte bara om strandskyddet, även om denna debatt gäller det. Det handlar även om att Trafikverket vägrar möjligheten att göra utfarter till allmän väg, om problem att bygga där det är fornlämningar, om hoten om upphävt veto mot vindkraft som gör att stora områden inte kan bebyggas och, som sagt, strandskyddsreglerna.
Om vi staplar alla hinder som lagar, regler och myndigheter sätter upp för våra kommuner är det väldigt svårt för en liten landsortskommun att kunna utvecklas. Ofta är det de attraktiva boendemiljöerna som gör att glesbygds- och landsbygdskommunerna kan konkurrera med storstäderna när det gäller att locka till sig ny befolkning, och de flesta vill inte bo mitt inne i skogen utan på vackra platser.
Precis som Lars Beckman och Kjell Jansson pekar på är det kommunernas politiker som möter väljarna i affären och som vet hur kommunen ser ut och kan känna av stämningarna i kommunen när det gäller var det är och inte är rimligt att bygga bostäder.
Om man har en sjö i närheten av en större ort vill man säkert skydda den för exempelvis rekreation och dricksvatten, och då är det rimligt att ha strandskyddsregler. Men om man har en liten sjö ute i ödemarken som ingen nyttjar, som är svår att ta sig till och som kanske bara någon lokal jägare besöker vid den årliga älgjakten är läget ett helt annat.
Med fler vägar ut i naturen till nybyggda fastigheter i närheten av vattendrag ökas ju tillgängligheten till dessa områden. Därför har jag svårt att förstå den generella motviljan mot att få bygga i närheten av sjöar och vattendrag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I Göteborg, Stockholm, Malmö och andra städer är det okej att bygga hus inte bara på stränder utan ute i vattnet. Där är det inget problem med strandskydd. Men för de små kommunerna ute på landsbygden är det helt hopplöst att komma någonstans över huvud taget.
Jag tycker att detta är en stor och viktig fråga, och jag vet att den ligger på regeringens bord och ska förhandlas. Jag hoppas att de kloka röster som kämpar för att luckra upp strandskyddet och göra det till en mer kommunal angelägenhet kommer att vinna i dessa förhandlingar.
Anf. 24 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Fru talman! Jag tackar interpellanten och andra debattengagerade och intresserade.
Som jag tydligt svarade arbetar regeringen med denna fråga. Vi har redan lagt fram en propositionsförteckning till riksdagen, och i den är vi tydliga med att vi avser att lämna en proposition om strandskyddet till riksdagen i december. Eftersom detta arbete just nu pågår för fullt vore det fel av mig att föregå detta och här och nu ge svar på exakt vilka avvägningar som ska göras.
Det är precis på det sättet som vi arbetar med att utveckla politik. Regeringen tar fram förslag genom utredningar som vi sedan arbetar vidare med i Regeringskansliet, som vi sedan förhandlar politiskt och som vi sedan lägger fram i form av propositioner på riksdagens bord. Sedan är det riksdagens roll att ta ställning till propositionerna och avgöra om man ställer sig bakom dem eller inte. Den hanteringen kommer vi att komma till i ett senare skede.
Jag håller verkligen inte med om att strandskyddet inte behövs. Tvärtom tycker jag att strandskyddet är viktigt. Det är viktigt för att vi ska ha tillgång till natur, för att kunna idka allemansrätten och för att kunna ha tillgång till friluftsliv. Det syftar också till att säkerställa tillgång för många människor till attraktiva områden där många människor tycker om att vara. Detta tycker jag är lovvärt.
Strandskyddet syftar också till att säkerställa goda livsvillkor för djur och växter, både på land och i vatten. Även där vet vi att det finns stora utmaningar som vi behöver möta. Vare sig man är engagerad i att djur och växter utrotas eller inte har vi en lagstiftning som Sveriges riksdag har ställt sig bakom, med 16 olika miljömål, varav några handlar just om rikt djur- och växtliv och att vi ska ha levande vatten.
Vi har dessutom skrivit under internationella överenskommelser om biologisk mångfald. Jag hoppas och tror att även Moderaterna tycker att vi, när vi har kommit överens om något internationellt, också ska uppfylla det på hemmaplan. Av flera skäl behövs alltså ett strandskydd.
Som har tagits upp i denna debatt ser Sverige inte ut på ett enda sätt runt om hela i vårt land, utan det är ganska stora skillnader mellan olika delar av Sverige. Ett differentierat strandskydd är det som regeringen arbetar efter, och det var också detta som stod med i januariavtalet. Trots att januariavtalet har fallit arbetar vi vidare med denna fråga.
Det är lite svårt att förstå Kjell Jansson, som dels går till storms och inte vill att vi ska ha olika regler i olika delar av landet, dels lyfter upp Tyskland som ett föredöme just därför att de har olika regler i olika delar av landet, för att också Tyskland ser olika ut i olika delar av Tyskland. Jag har lite svårt att hänga med där, så Kjell Jansson kanske kan förtydliga vad han menar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är ganska enkelt att se att i en kommun som Jokkmokk är det 1,4 procent av strandlinjen som är bebyggd. I en kommun som Danderyd är man på väg upp mot 70 procent av strandlinjen som är bebyggd. Det är klart att detta ger lite olika förutsättningar och därmed också förutsättningar att ha mer generösa regler för att bygga i landsbygdsområden där trycket inte är så hårt, men jag anser att det kan finnas skäl att förstärka strandskyddet i de områden där det verkligen är utsatt.
Det är redan så att 28 procent, nästan en tredjedel, av den totala havsstrandlinjen i Sverige är påverkad av bebyggelse. Så var det redan 2019. Jag tycker att det är viktigt att det finns tillgång till strandlinje för alla svenskar och inte bara för dem som har råd att köpa en strandtomt.
Vi kommer som sagt att komma tillbaka till riksdagen med en proposition om strandskyddet i december.
Anf. 25 Kjell Jansson (M)
Fru talman och statsrådet Bolund! Vad jag sa var att jag vill att kommunerna ska ta över hanteringen, och om de sedan väljer 5 eller 27 meters strandskydd är upp till dem. Det är statens hantering som ska bort. Staten jobbar emot kommunerna och vill begränsa människans frihet, även i denna fråga och inte bara när det gäller de historiska bilarna.
Jag kan dra några exempel. I Norrtälje kommuns översiktsplan har vi tagit beslut om att landsbygden och skärgården ska få växa med mer fastboendebebyggelse för att vi ska få folk att bo där. Det bor bara 3 000 i Stockholms skärgård. Det finns plats för många fler, om man lättar på det här.
Jag har ett exempel från min hemkommun. På en ö bor en entreprenör som kör taxibåt för folk som inte har egen båt, ofta äldre personer som inte orkar hantera det längre. Han vill rusta upp sin brygga, som har legat där i 150 år. Då gick länsstyrelsen in och överprövade kommunens beslut att tillstyrka det och gjorde ett tillägg till beslutet: att bryggan, som ligger på hans privata tomt, måste vara tillgänglig för allemansrätten. Det är anmärkningsvärt. Jag måste ta upp detta för att statsrådet ska förstå hur illa det fungerar.
Vid ansökningar om bryggor på öar säger kommunen nästan alltid ja, om det inte är alldeles tokigt, men då går länsstyrelsen in och säger att man inte behöver bygga en brygga där det går en Vaxholmsbåt. Men turlistan kan ju variera. Om man bor i mellanskärgården kan det gå flera båtar per dag, men om man bor i norra skärgården går det kanske en båt om dagen, och ibland bara på helgen - fredag, lördag och söndag. Och då ska man inte få ha en brygga. Det här är att begränsa människans privatliv.
Det är också stora svårigheter för småföretagare som bedriver marin verksamhet att få utveckla sin verksamhet, kanske med större bryggor, kanske med upptagningsramper etcetera, för att få upp båtar och tonnage som ska renoveras. Vad tycker miljöministern om detta?
Fru talman! Syftet med denna debatt är att jag vill främja en levande skärgård och också stärka äganderätten. Det nu liggande förslaget - att man ska skärpa strandskyddet i Stockholms län och göra det enklare i övriga landet - är helt odemokratiskt. Att man ska göra det enklare i övriga landet tycker jag är jättebra. Det finns inga skäl att ha strandskydd vid älvar, diken och allt möjligt så som det är just nu, men varför ska man vara så begränsande mot Stockholms skärgård, som ligger nära storstaden? Där finns en stor möjlighet för fler att bo fint och för barn att växa upp i en fin skärgårdsmiljö, så som jag själv har haft förmånen att göra, vilket är unikt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller etablering av vindkraft vill regeringen ha andra regler. Då ska inte ens kommunernas veto gälla längre, finns det förslag på, vilket också är anmärkningsvärt. Vindkraften med dess vindsnurror som kommer hit från Kina är egentligen det som förstör naturen och skärgårdsmiljön allra mest.
Anser statsrådet att det är rimligt att fastigheter som redan är bebyggda sedan kanske 60-70 år ska prövas för strandskydd när man ska bygga om ett hus, bygga till ett hus, bygga en veranda eller bygga en sjöbod vid en brygga som har legat där i 70 år? Anser statsrådet att detta är skäligt?
Anf. 26 Lars Beckman (M)
Fru talman! Jag förstår inte varför miljö- och klimatministern, som tillika är vice statsminister, misstror alla de tiotusentals förtroendevalda politiker som finns runt om i Sverige. Jag förstår inte hur man kan ha den synen på sina medmänniskor. Varför skulle till exempel Hudiksvalls kommunalråd, eller om hon är gruppledare, miljöpartisten Andréa Bromhed, vilja skada Hudiksvall? Varför skulle hon vilja fatta beslut för att skada Hudiksvalls kommun, till exempel när man beviljar ett utvecklingsområde nära vatten i Hudiksvall?
Rimligtvis borde det vara så att de som är lokalt förtroendevalda, ihop med de tjänstemän man har anställt och jobbar tillsammans med, vet vad som är bäst. Jag ska vara drastisk, fru talman. Jag har förstått att Danderyd är höjden av ondska på jorden för miljöpartister och andra, men om det är så att även Danderyd vill utveckla ett område och politikerna där i samförstånd bestämmer sig för det måste de väl få göra det.
Jag förstår inte varför man som regering har den centralistiska synen att man vet bättre än de förtroendevalda som finns i kommuner. Jag förstår inte detta, fru talman. Jag tycker tvärtom att vi ska föra makt till kommunerna i strandskyddsfrågan. Det finns mängder av områden där man kan utveckla till exempel bra bostäder eller andra saker nära vatten. Det är klart att man ska få göra det. Av samma anledning är jag fundamentalistisk motståndare till att man ska försämra det kommunala vetot vad gäller vindkraftsutbyggnad. Jag har nämligen den demokratisynen att jag tror att de tusentals förtroendevalda som finns runt om i landet gör bra saker för sin kommun.
(Applåder)
Anf. 27 Jan Ericson (M)
Fru talman! Jag skulle bara vilja tillföra en sak som inte har varit uppe i debatten, och det är den biologiska mångfalden, som miljöministern nämnde, och värnandet av djur och natur. Vi vet att det ute på landsbygden ofta är stora kalhyggen runt sjöar och våtmarker på grund av att det är områden som ingen bryr sig om i övrigt utan som är produktionsskog.
Om det finns bostäder i närheten av vattendrag är jag övertygad om att de som bor där också kommer att bry sig mycket mer om närmiljön. Det är alltså inte bara tillgängligheten som ökar utan kanske också omsorgen om naturmiljön allra närmast vattendrag, att man kommer att bry sig mer om den om strandskyddet luckras upp lite grann.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill även koppla ihop detta med vindkraften. Nu har vi konstaterat att vindkraften i dag har förtur till nästan allting. Nu är det till och med så att vi som elkonsumenter tvingas subventionera ledningsdragningarna ut till den havsbaserade vindkraften. Vindkraften kan göra precis vad den vill, medan den enskilda lilla människan inte ens får lov att bygga ett hus på sin egen mark ute på landsbygden bara för att det råkar finnas ett vattendrag i närheten. Detta är en orimlig prioritering.
Regeringen måste rimligen styra upp sina myndigheter. Jag nämnde ett antal exempel förut. Myndigheterna ska ju vara ett stöd och en hjälp för landsbygden att utvecklas. De ska inte stjälpa utvecklingen. Myndigheterna har faktiskt blivit en bromskloss för utveckling, där kommunerna ofta stångar sig blodiga. Kommunerna har en massa fina planer för nya bostadsområden och för utveckling av kommunerna, men olika statliga myndigheter och organ säger tyvärr stopp.
Jag har avslutningsvis en fråga till ministern. Han säger att arbetet pågår för fullt i regeringen när det gäller strandskyddet. Då vill jag veta vilken linje som Miljöpartiet driver i denna fråga. Vill man lindra reglerna, eller vill man skärpa reglerna?
Anf. 28 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Fru talman! Jag vill börja med att svara på den sista frågan, även om jag inte ska föregripa vad som blir utfallet av den proposition som läggs på riksdagens bord i december. Om allt går som vi planerar är Miljöpartiets ståndpunkt ganska tydlig, och den kan jag gärna upplysa om. Vi vill inte göra det ena eller det andra, utan vi vill göra båda delarna. Vi tror att det finns större möjligheter att bygga och bo på landsbygden, även sjönära, inom områden där det inte är ett stort exploateringstryck. Men vi tror också att vi behöver se med allvar på den utveckling som sker i andra delar av landet där det är ett väldigt stort exploateringstryck och där stränderna försvinner i en ganska hög takt även med dagens befintliga regler. Det ges trots allt ett stort antal dispenser i strandskyddsreglerna. Där måste vi se till att vi har stränder med tillgänglighet för alla människor, så att till exempel friluftslivet faktiskt kan idkas även i strandnära områden.
Vi har också en utveckling där den svenska besöksnäringen har en stor utvecklingspotential. Det är många som vill uppleva den svenska naturen, både utländska turister som kommer hit och svenskar som vill hemestra, som det brukar kallas nu för tiden. Då är det viktigt att det också finns tillgång till de attraktiva områden som utgör grunden för den växande näringen och som också ger jobb runt om i hela vårt land.
Jag kan såklart inte gå in i enskilda fall. Kjell Jansson vill gärna få mig att ta ställning till bryggor oavsett hur gamla de är. Det är inte min uppgift som minister att gå in och döma i denna typ av fall, utan det är just därför som vi har generell lagstiftning som myndigheterna sedan gör bedömningar utifrån.
Eftersom vindkraften har tagits upp ett antal gånger vill jag rätta till något slags missförstånd som har uppstått, medvetet eller omedvetet. Det är inte så att regeringen tänker ta bort regleringen av vindkraften. Däremot ser vi att det kommunala vetot har medfört en hel del problem, både för den som vill bygga och i många fall för den som inte vill ha ett vindkraftverk i närheten, där man har hela processen och det är oklart för alla ända fram till det sista beslutet i fullmäktige om det blir ett ja eller ett nej. Denna typ av osäkerhet tror inte vi är bra för någon part, och det är därför som vi driver att man ska ha en annan process för att säkerställa det kommunala inflytandet som är mer tydlig och rättssäker och där alla också kan vara engagerade under processens gång.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag hade inte tänkt att jag skulle ge svar till Lars Beckman. Jag försöker i dessa sammanhang att inte bli förolämpad av en del tokigheter som sägs, men jag ska erkänna att det ibland är väldigt svårt. Jag har själv en lång bakgrund som kommunpolitiker, och jag tycker att det är ganska förolämpande att bli utmålad som att jag inte bryr mig om den kommunala demokratin och inte skulle tycka att demokratin i vårt land är viktig. Jag skulle önska att Lars Beckman i nästa debatt kan undvika den typen av fåniga påståenden som inte har någon som helst förankring i verkligheten. Tvärtom tycker vi att kommunerna har en enormt viktig roll. Kommunerna har planmonopolet och ska fortsätta att ha det. Jag har stor tillit till kommunpolitiker runt om i hela vårt land, inte minst miljöpartistiska kommunpolitiker såklart som gör ett väldigt bra jobb.
Det är ändå så att vi, oavsett om vi sitter i riksdagen eller i regeringen, har den svåra uppgiften att göra en avvägning av många angelägna områden. En fråga handlar om att människor ska kunna leva, bo och verka i hela landet. Det är en otroligt viktig fråga för både mig och regeringen. En annan fråga handlar om att vi också ska ha ett levande friluftsliv där människor har tillgång till naturområden. Vi har också åtagit oss att ha ett levande djur- och växtliv i framtiden. Då vet vi att stränderna är viktiga även ur den synvinkeln. Just denna avvägning kommer vi att komma tillbaka till riksdagen med i december i och med vår proposition.
Anf. 29 Kjell Jansson (M)
Fru talman! Detta utredningsförslag som Catharina Håkansson Boman har lämnat har nu varit ute på remiss, och regeringen har fått remissvaren. Nästan samtliga instanser är negativa, utom Naturskyddsföreningen. Inte minst SKR som företräder alla Sveriges 290 kommuner är oerhört kritiska till utredningen. LRF, Företagarna, Fastighetsägarna och Stockholmsregionen är kritiska till detta.
Det sägs också att strandskyddet ska skärpas i Stockholms län för att det är hårt exploaterat. Jag kan möjligen hålla med om att det är ganska väl exploaterat ut till Vaxholm. Utanför Vaxholm finns det hur mycket plats som helst att bygga på. Jag kan bjuda ut Bolund på en sjötur för att visa hur det ser ut där ute. Jag kan lova honom att det inte är någon trängsel där vare sig när det gäller skärgårdstrafik eller bebyggelse. Det är ingen trängsel när det gäller något. Det finns hur mycket plats som helst.
Då kan vän av ordning fråga: Av vilka skäl ska andra regler gälla i Stockholmsregionen än i övriga Sverige? Ska vi ha dubbla lagstiftningar? Och än en gång: Vem ska tolka det? Eller är meningen att man vill göra skärgården till ett Skansen? Många uppfattar det så i dag, i alla fall bland skärgårdsborna.
Varför ska redan bebyggda fastigheter omfattas av strandskydd? Det är faktiskt obegripligt. Det var inte så tidigare. Det borde man ta bort direkt. Det prövades redan när de byggdes. Och byggdes de före strandlagen 1952 står de där suveräna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det borde vara en självklarhet att alla ska ha rätt att få bygga en brygga eller en sjöbod på redan bebyggda fastigheter. Att bygga en brygga i skärgården är som att bygga ett garage i Enskede. Och det behövs bara ett strandskydd, fru talman, och det är Nato.
Anf. 30 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Fru talman! Jag vet inte om jag har så mycket att tillägga i debatten, och jag vet inte heller om det tillkom så mycket nytt i det sista inlägget.
Jag kan bara konstatera att vi också har statistik och inte bara självupplevda upplevelser av om det finns mycket eller lite plats. Jag spenderar själv mycket tid i skärgården och tycker att det är fantastiskt och njuter av att det faktiskt finns möjlighet att få tillgång till stränder. Men det är lätt att konstatera att det är många strandlinjer som har bebyggts. Enligt den statistik som våra myndigheter har tagit fram är det närmare en tredjedel av havsstrandlinjen som är bebyggd redan i dag. Och, som sagt, det byggs fortfarande ganska mycket med dagens regelverk.
Däremot är det såklart viktigt att poängtera att vi också behöver uppdatera lagstiftningen. Det händer mycket i vår värld och i vår omvärld. Inte minst lär vi oss mer av de klimat- och miljöutmaningar som hela tiden förändras i och med att vi också har ett klimat som håller på att förändras. Vi har till exempel klimateffekter i form av stigande havsytor som gör att vi också måste ta hänsyn till klimatanpassning och de risker som finns med att bygga strandnära. Men vi har också möjlighet, som jag ser det, att i större utsträckning medge byggande i strandnära delar av vårt land där det inte är ett stort exploateringstryck utan där det helt enkelt finns väldigt mycket strandlinje per person.
Men jag anser inte minst att det är viktigt att strandskyddet är utformat så att olika områden som har varierande skyddsbehov också ska hanteras på olika sätt. Det är inte minst viktigt att strandskyddet också är förutsägbart och lätt att tillämpa. Där verkar vi i alla fall vara överens om att det kanske inte är så alla gånger. Men det är någonting som regeringen eftersträvar i den proposition som, som sagt, kommer att lämnas till riksdagen under hösten.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

