Stopp i trafiken på viktiga Europavägar
Interpellation 2021/22:448 av Thomas Morell (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-04-08
- Överlämnad
- 2022-04-08
- Anmäld
- 2022-04-13
- Svarsdatum
- 2022-04-26
- Besvarad
- 2022-04-26
- Sista svarsdatum
- 2022-04-29
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fredagen den 8 april slog vintern till igen. Resultatet blev stillastående trafik på flera stora vägar runt om i Sverige.
På E4, 7 kilometer norr om Örnsköldsvik, stod trafiken still under lång tid. Återigen var det stopp på E20 norrgående vid Finnerödja. Enligt uppgift var det även stopp mellan Kristinehamn och Örebro på E18.
I ett flertal interpellationer de senaste åren har det undermåliga underhållet på vintervägar varit i fokus. Vintersäsongen 2021/22 har alltså ännu inte nått sitt slut, och vi kan konstatera att Trafikverket inte hanterar vinterväder på ett godtagbart sätt.
Med anledning av texten ovan vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa en bättre vinterväghållning kommande vintrar?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:448
Webb-tv: Stopp i trafiken på viktiga Europavägar
Dokument från debatten
- Tisdag den 26 april 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:102
- Protokoll 2021/22:102 Tisdagen den 26 aprilProtokoll 2021/22:102 Svar på interpellation 2021/22:448 om stopp i trafiken på viktiga Europavägar
Protokoll från debatten
Anf. 29 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Herr ålderspresident! Thomas Morell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa en bättre vinterväghållning kommande vintrar.
Det är av stor betydelse att vinterväghållningen av vägarna håller en hög kvalitet. Det har betydelse för såväl framkomlighet som trafiksäkerhet.
Trafikverket, som har regeringens uppdrag att ansvara för vinterväghållningen, har därför framtagna krav för vad som ska gälla för vinterväghållningen på de statliga vägarna. Kraven ser olika ut beroende på vägtyp och trafikering. Kraven gäller dock lika i alla delar av landet. Riksdagen och regeringen har beslutat om ekonomiska ramar som säkerställer att Trafikverket kan genomföra uppdraget. Under 2022 har närmare 13 miljarder kronor avsatts till drift och underhåll av de statliga vägarna.
Trafikverket upphandlar genomförandet av vinterväghållningen och har utvecklat nya, moderna metoder och arbetssätt för uppföljning. Trafikverket anlitar även en tredje part som följer entreprenörernas utförda arbete och kontrollerar att insatser både startar och blir slutförda i rätt tid och med rätt kvalitet. Det är viktigt att säkerställa att entreprenörerna uppfyller sina åtaganden.
Jag kan därmed konstatera att Trafikverket har de ekonomiska resurser som krävs, framtagna krav för vinterväghållningens standard samt rutiner och metoder för att följa upp entreprenörernas arbete.
Anf. 30 Thomas Morell (SD)
Herr ålderspresident! Tack för svaret, statsrådet!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är inte första gången, vare sig i år eller förra året, vi diskuterar vinterväghållningen. Det finns all anledning att diskutera den. För bara ett par veckor sedan var det stopp igen, på E4:an, E18, E20 och riksväg 50. Där stod bilar med gods ombord som inte kom fram till sina mottagare. Det blir också ett annat bekymmer; även räddningstjänsten får svårt att ta sig fram när det ser ut på det viset.
Man måste ställa sig frågan: Lever regeringen i en parallell verklighet? Varför har de så svårt att se hur det verkligen förhåller sig ute på vägarna? Jag får ofta rapporter från åkerier och chaufförer om hur det ser ut. Senast fick jag en film på riksväg 50 från Dalaporten till Hällabacken. Jag räknade inte hur många lastbilar det var som stod där, men det var åtskilliga. Så är det så fort det kommer lite snö.
Jag vet att statsrådet inte tycker om när jag talar om att jag har 45 års erfarenhet av alla slags fordon på vägarna. Men det har aldrig varit så dåligt som det har varit de senaste åren. Minsta lilla snö som kommer leder till att vägen blir glashal. Man lägger på saltlaken som tinar upp vägbanan. Sedan återfryser det, och vägen blir halare än någonsin.
Man litar också blint på de där meteorologerna som står i diket - kameran och den nedfrästa termometern. Och man åker inte ut förrän den meteorologen har vaknat till liv. Då har det varit halt i ett par timmar. Det är det som statsrådet hänvisar till när han säger att man "har utvecklat nya, moderna metoder".
Det är alldeles uppenbart att de nya, moderna metoderna inte fungerar. Det behöver finnas en gammal vägmästare som åker ut och inspekterar vägarna för att se hur det ser ut och sätter in åtgärder där det behövs. Man behöver öka saltgivan. De som ligger och kör och gör underhållet på vintervägarna vet var det fryser på och i vilken svacka det är problem med återfrysning. På vissa partier, till exempel i kurvor, är det mycket lömskare än på andra partier på vägen, eftersom man har de olika klimatzonerna i landskapet.
Jag har en kompis som har jobbat med vintervägunderhåll i över 30 års tid. Han slutar nu. Det går inte. Han skäms inför sina kollegor; alla vet ju att det är Tomas som ska vara ute och underhålla vägen. Men han får inte åka ut. Om han skulle åka ut innan jourhavande behagar ringa blir det nämligen vite. Han vet om att det är halkigt. Han vet om att det är besvärligt. Men han får inte åka ut, eftersom någon stackare som sitter och tittar på en datorskärm inte har larmat om att det är halkigt.
Man har tagit bort kunskapen hos de entreprenörer som utför arbetet, och litar blint på de nya, moderna och effektiva metoderna och tar inte ens vara på den kunskap som har byggts upp under 30 år av halkbekämpande på vägarna. Vad blir resultatet? Det blir stopp. Det står still på stora Europavägar. Trafiken kommer inte fram. Räddningstjänsten kommer inte fram.
Nu måste regeringen vakna till.
Anf. 31 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Herr ålderspresident! För dem som följer debatten vill jag till att börja med säga att det inte finns några kostnadsrestriktioner när det gäller vinterväghållning. Trafikverket får använda de resurser som krävs eftersom det kan snöa väldigt mycket en vinter och väldigt lite en annan. Använd resurserna! Förra året var det som sagt närmare 13 miljarder kronor. Det är mycket resurser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Trafikverket bedriver inte vinterväghållningen i egen regi, utan man upphandlar den. Eftersom det är viktigt att veta att skattebetalarnas pengar används rätt har man också försett dem som har fått uppdraget med en gps så att det går att följa var och när de kör.
Herr ålderspresident! Det är precis som Thomas Morell säger; det är inte längre bara en vägmästare som åker ut, där man har möjlighet att åka ut, och känner lite hur vädret är. Nu har vi sensorer och avläsare som på ett ordentligt sätt kan säkerställa att man får in rapportering om statusen på vägbanan.
Thomas Morell nämner den 8 april. Det är klart att det blev bekymmer i trafiken då. I Gästrikland föll det inom en kort period tre decimeter snö. Det var stora mängder blöt snö, och det var kraftig vind. Det föll träd över vägen. De flesta förstår att det uppstår problem när det faller träd över vägarna. Då duger det inte att ta fram en vägmästare, utan då måste andra insatser göras för att säkerställa en väl fungerande vinterväghållning.
Oavsett om vi använder manuell eller digital teknik kommer det även framöver tillfällen då vädret är otroligt dåligt. Jag är glad över att vi har åkare som i det läget är väldigt måna om sin personal och talar om för sina leverantörer att det kommer att bli bekymmer och att det inte är säkert att man kommer fram i tid eller ens kommer fram alls för att problemen på vägarna är så pass stora.
En sak vet jag dock. Enligt de rapporter som jag har fått blev det i alla fall inga personskador eller dödsfall i trafiken den 8 april. På den tiden då det enbart fanns manuella mätmetoder hade vi 1 300 döda i trafiken. Numera är det under 200. Det är alltså färre än någonsin som dödas eller skadas i trafiken. Vi har en säkrare trafiksituation, bland annat tack vare att bilarna men också trafiken som sådan är bättre tekniskt utrustade. Vi använder ny teknik för att säkerställa både förarstödssystem och teknik som talar om hurdan vägstatusen är. Det finns fordon som till och med kommunicerar med varandra för att tala om att det längre fram kan vara halka.
Herr ålderspresident! Detta har jag och Thomas Morell debatterat flera gånger. Jag är teknikoptimist. Jag tror att vi kommer att få se en fortsatt minskning av antalet skadade och döda i trafiken och att en viktig del i det är den tekniska utvecklingen där fordon talar med varandra och där förarstödssystem underlättar. Om det är riktigt dålig vägstatus eller kraftig halka till följd av svartis någonstans kanske förarstödssystemet till och med kan tala om att man bör ta en annan väg i stället. Jag tror att vi kommer att se framsteg även fortsättningsvis.
Man ska naturligtvis också nyttja den erfarenhet som finns hos personer som har jobbat 30-40 år inom svensk väghållning. Man måste dra nytta av den kunskapen och passa på innan en del av dem pensioneras att se om deras kunskap kan tas till vara och digitaliseras så att den finns institutionaliserad inte bara hos en person, som råkar bo på ett visst ställe där man bevakar en del av vägnätet, utan att kunskapen kan användas i hela Sverige. Jag tror att det här är viktigt.
Vi befinner oss i en utveckling där vi tidigare kan förutse och förutspå dåligt väder. Trafikverket, och kanske till och med fordonen, kan gå ut med bättre information och tala vilket slags väg man kommer att se. Vi har också bättre möjligheter att snabbt gå ut med rätt insatser där de behövs för att säkerställa en bra trafiksäkerhet.
Anf. 32 Thomas Morell (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr ålderspresident! Tack för svaret, statsrådet! Jag är inte fientlig till ny teknik. Jag är inne på min andra bil som kommunicerar med andra bilar. Den ligger hela tiden ett steg efter mig som förare. Innan bilen talar om för mig hur väglaget är har jag noterat hur det verkligen förhåller sig. Förarstödssystem är jättebra, men de är lite sena. De är precis som de elektroniska meteorologer som står i diket. De vaknar ju inte förrän de har fått dricka frukostkaffe. Det tar alltså för lång tid.
De killar och tjejer som kör vägunderhåll har en erfarenhet på 20, 30 eller 40 år. På morgonen när de vaknar vet de precis vad de skulle behöva göra, men de får sitta hemma och vänta för att jourhavande inte har släppt ut dem. Om de åker ut tidigare får de ett vite. Under tiden kör bilar av vägen på grund av halkan eller så blir det stopp.
Det som hände vid Dalaporten den 8 april finns dokumenterat på film. Jag har den filmen och delger gärna statsrådet den. Vi kan titta hur det verkligen såg ut och hur bedrövligt det var.
Min kompis skrev en liten dokumentation av detta. Det är lite komiskt. Han är bärgare och hade ringt till Trafikverket och förklarat läget. Han skrev så här: Det hände ingenting när jag ringde och bad om hjälp. Ungefär sex samtal senare var klockan tio på förmiddagen, och då blev jag avfärdad som ett uppviglande troll som bara ringer och stör dem. De hade inga rapporter om att det var problem på riksväg 50 Silverhöjden. Trafiken flyter, sa de.
Videofilmen visar precis motsatt förhållande. Här skiljer sig Trafikverkets verklighetsuppfattning från det som sker på vägen. Är det sådan information som statsrådet får från Trafikverket blir jag inte förvånad över det svar jag får i debatten. Det är alldeles uppenbart att det handlar om två skilda världar: en för den som sitter och tittar på en dataskärm och en för dem som har att nyttja vår infrastruktur.
Transporterna är livsviktiga för mat, kläder, sjukvård och den industriella produktionen. Inte minst måste räddningstjänst och ambulans kunna ta sig fram. Det går inte när det är stopp och blockerat på vägen. Då finns det egentligen bara ett sätt för räddningstjänst och ambulans att ta sig fram, och det är med helikopter. Och sådana har vi inte så rasande många av i det här landet.
Låt oss titta på de felrapporter som kommit in till trafikredaktionen. Det handlade om E20 och backen utanför Finnerödja, ett klassiskt ställe. Man åkte inte ut och gjorde förberedande insatser. Det var stopp på E18 vid Immetorp, i backen mot Örebro. Det var även stopp på E18 mellan Kristinehamn och Karlskoga, i riktning mot Karlskoga. Vidare var det stopp på riksväg 50 utanför Lindesberg, i Hällabacken i Storå, liksom riksväg 50 vid Silverhöjden.
Detta är bara några exempel på vad som hände den där dagen. Att det skulle komma snö var ingen överraskning. Det hade man berättat på tv två dagar innan. Man borde därför ha kunnat förbereda sig för att vidta åtgärder innan det blev stopp i trafiken med tanke på de samhällskostnader som uppstår i samband med sådana stopp.
Anf. 33 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr ålderspresident! Jag uppskattar Thomas Morell engagemang. Jag hoppas att han med sin erfarenhet ställer sig till Trafikverkets förfogande för att delge sin kunskap om hur man kan göra halkbekämpningen ännu bättre.
Det finns tydliga kriterier för när man ska sätta igång med vintervägbekämpning. Man har delat in det i standardklasser. För den som är nyfiken och följer debatten kan jag berätta hur det ser ut.
Standardklass 1: 2 200 kilometer, ungefär 14 procent av trafiken. När det fallit en centimeter snö har plogbilen två timmar på sig att ploga sträckan. Efter att det har slutat snöa ska vägen vara snö- och isfri inom två timmar. Halkbekämpningen sker normalt med salt.
Standardklass 2: 6 500 kilometer, ungefär 27 procent av trafiken. När det har kommit en centimeter snö har plogbilen normalt tre timmar på sig att ploga sträckan. Efter att det har slutat snöa ska vägen vara snö och isfri inom tre timmar. Halkbekämpningen sker normalt med salt.
Så här ser systemet ut. Det är strukturerat, och numera finns dessutom mätpunkter för att man ska veta statusen på vägarna. Detta kan alltid kompletteras - och ska ibland säkert också kompletteras - med personlig erfarenhet och kunskap och med ett samarbete mellan Trafikverket och de olika åkarna. Jag tror att det är så det behöver fungera.
Jag tror att det är farligt att så tydligt frånsäga sig användandet av ny teknik. Vi vet ju att vi med ny teknik nu har en väsentligt bättre och mer trafiksäker situation än vad vi någonsin haft. Det är färre döda och skadade i trafiken.
I den situation som vi nu talar om med tre decimeter blöt snö och hård vind föll träd över vägen. Man stängde skolor. De flesta inser nog att det var en extraordinär situation. Trots det klarade vi i Sverige oss från personskador, som jag förstår det av rapporterna. Det är en positiv utveckling att Sverige ändå klarar detta.
Vi ser ofta på tv om stora trafikolyckor eller oväder som drar förbi ute i världen. Vi ser vilket kaos det skapar. I Sverige har vi byggt en infrastruktur som i större utsträckning klarar av detta och ser till att allt färre skadas och dör i trafiken, och det måste vara det viktigaste.
Oavsett om det gäller när vi som privatpersoner ska ut och köra eller en åkare som ska skicka ut ett antal personer som i sitt jobb har att hålla Sverige rullande måste man alltid behålla omdömet och ansvaret att kunna säga att man i ett visst läge inte ska köra.
Jag är naturligtvis oroad för allt tuffare villkor för dem som kör inom yrkestrafiken, vilket är en diskussion som vi har haft tidigare här i kammaren. Man stressas att komma fram med godset så snabbt som möjligt på grund av just-in-time. Det gör att många yrkeschaufförer får en allt tuffare vardag. Det är skälet till att vi nu i många år har jobbat för att stärka yrkestrafiken genom att få ett mobilitetspaket på plats med tuffare regler och sanktionsavgifter för dem som bryter mot kör- och vilotidsregler. Regeringen har infört krav på vinterdäck även för alla utländska lastbilar som finns i Sverige. Vi har extragranskat EU-trailrarna där det finns en fällknivseffekt och risk för allvarliga olyckor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är på detta sätt vi systematiskt jobbar med att öka trafiksäkerheten. Då räcker inte anekdotisk bevisföring med egen erfarenhet från ett eller annat tillfälle, nu eller förr. Detta måste kombineras med den samlade erfarenheten. Låt oss hitta en väg där man både kan använda erfarenheten från alla dem som arbetar med vägstandarden och se till att man med ny teknik införlivar den kunskapen. Jag hoppas att Thomas Morell ställer sina kunskaper till förfogande för Trafikverket och pratar med dem om hur man kan göra väghållningen ännu bättre.
Anf. 34 Thomas Morell (SD)
Herr ålderspresident! Tack för svaret, statsrådet! Jag ställer mig till förfogande vilken dag som helst, inga bekymmer. Och jag kan ta med mig statsrådet, så kan vi föra en riktig diskussion kring detta.
Det ena utesluter inte det andra. Man kan visst nyttja ny teknik. Men den erfarenhet som en erfaren väghållare har samlat på sig under många år är svår att slå. Man vet vad som kommer att ske på vägbanan under vissa väderförhållanden, och det kan tekniken inte förutse. Detta är skillnaden mellan teknik och erfarenhet som man samlar på sig under ett yrkesliv.
Jag hade i går besök av en åkeriägare. Han redovisade vad som hände mellan Sundsvall och Luleå under just denna period, den 7-8 april. De hade då extrakostnader för bärgning på 12 357 kronor, för extratid för personal på 14 000 och för bränsle på 6 000 kronor, på grund av väghållning som var under all kritik. Det blev alltså totalt 32 357 kronor totalt för bilarna den dagen. Det tar en vecka för åkeriet att köra in de pengarna igen. Detta är en seriös åkare som tar säkerhet på fullaste allvar. Men när grejerna blir stående längs vägen är man ju chanslös.
Denna åkeriägare kör dessutom mat. En förutsättning för att de allra flesta medborgare ska klara sin dag är att det finns mat i butikerna.
Detta är bara ett exempel. Jag kan ta åtskilliga fler, där man har räknat ut vad det kostar när väghållningen inte fungerar.
Det är många som tittar på denna debatt, som vet hur förhållandena är ute på vägen. Nu måste regeringen ta tag i detta, för det här duger inte.
Anf. 35 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Herr ålderspresident! Tack, Thomas Morell, för en bra diskussion! Det är sant att det kanske är många som tittar på denna debatt. Låt mig vara tydlig med en sak: Ska vi få ordning och reda i yrkestrafiken måste vi premiera seriösa åkerier och god arbetsmiljö för yrkeschaufförerna och säkerställa att det är utvilade och välutbildade chaufförer som kör vårt gods eller våra livsmedel längs våra vägar.
Detta är skälet till att vi, från att ha haft en fullständigt avreglerad transportmarknad före 2014, har infört klampning, sanktionsavgifter, beställaransvar och vinterdäckskrav och säkerställt att det skett en ökning med 470 procent av kontrollerna från polisens sida när det gäller fordon som bryter mot cabotageregler och kör- och vilotidsregler.
Vi har jobbat internationellt för ett mobilitetspaket som nu träder i kraft och som innebär att man har rätt att från dag ett kräva utstationeringsdeklaration av utländska chaufförer; annars stoppas fordonet. Detta innebär att man kan kräva svenska avtal och villkor. Vi har tillsammans med svensk åkerinäring, Transportarbetarförbundet och andra systematiskt jobbat med detta, och nu är vi där, när mobilitetspaketet träder i kraft. Det är en seger.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Thomas Morell arbetar för att Ulf Kristersson ska bli statsminister i Sverige. Ulf Kristersson företräder Moderata samlingspartiet, som kallade denna typ av insatser protektionism när man satt i regeringsställning. Man lyfte inte ett finger för att vi skulle få ordning och reda i det svenska transportsystemet. I EU har man, tillsammans med Sverigedemokraternas partivänner i Lag och rättvisa, motarbetat denna typ av insatser.
Så, allvarligt talat - vill man ha ordning och reda och se till att yrkeschaufförer har bra villkor och att vi har goda möjligheter att ha säkra transporter på våra vägar ska man använda sig av Fair Transport, och man ska fortsatt jobba för en socialdemokratisk regering.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.