Stopp för tonårsutvisningar

Interpellation 2025/26:381 av Annika Hirvonen (MP)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2026-03-04
Överlämnad
2026-03-09
Anmäld
2026-03-10
Svarsdatum
2026-03-20
Besvarad
2026-03-20
Sista svarsdatum
2026-03-23

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Migrationsminister Johan Forssell (M)

 

Konsekvenserna av regeringens utvisningspolitik har blivit smärtsamt tydlig den senaste tiden. Vi har kunnat läsa om unga vuxna med stark anknytning till Sverige som utvisas kort efter att de fyllt 18 år. Många av dem har bott större delen av sina liv i Sverige, är på väg att ta studenten och har sitt sociala nätverk och hela sin framtid här, men de skiljs från sina familjer, som får stanna kvar i landet.

Vi i Miljöpartiet ihop med Vänsterpartiet föreslog ett återinförande av den etableringsventil som fanns i utlänningslagen fram till 2023 och som då avskaffades av S, SD, M, KD och L. Det hade varit det absolut snabbaste sättet att stoppa tonårsutvisningarna eftersom det var en lagparagraf som väldigt nyligen fanns och som redan tillämpats. Regeringen har avfärdat det förslaget och säger sig nu arbeta på en annan lösning. Regeringen hänvisar till förslaget från utredningen Skärpta krav på anhöriginvandring. Det förslaget skulle dock inte stoppa mer än ett mycket litet antal tonårsutvisningar. Planeringen för den propositionen är dessutom att förslaget ska träda i kraft först 2027. Det vore alldeles för sent. Jag föreslog därför en stopplag som skulle kunna gälla snabbt och tillfälligt fram tills en långsiktig lösning finns på plats. Det förslaget samlade hela oppositionen men röstades ändå ned.

Läget för flera ungdomar är akut. För varje vecka som går löper fler ungdomar risken att tiden löper ut och för att de kommer att tvingas lämna sina familjer, studier och liv här i Sverige. Migrationsministern har vid socialförsäkringsutskottets sammanträde talat om att det skulle kunna bli fråga om en annan ventil än den som föreslogs i utredningen och att tidpunkten inte behöver bli 2027. Vi har dock inte fått några svar på vare sig när en sådan bestämmelse kan presenteras och träda i kraft eller hur den kommer att utformas.

Vi har dessutom noterat att det kan bli svårt för ungdomar som redan utvisats att få tillstånd att komma tillbaka till Sverige. Två systrar som utvisats till Iran har till exempel fått avslag på uppehållstillstånd i Sverige eftersom de bedöms ha andra huvudsakliga skäl än studier för att vilja komma till Sverige. Det är ju tyvärr krasst sannolikt att många ungdomar kommer att ha som huvudskäl att de just vill komma tillbaka till sina familjer, vänner och liv i Sverige. Det blir absurt att just detta faktum skulle utgöra ett hinder för dem.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till migrationsminister Johan Forssell:

 

  1. När kommer ministern och regeringen att presentera sitt förslag på ventil?
  2. Kan ministern garantera att den tilltänkta ventilen, när den väl införs, kommer att omfatta samtliga typer av tonårsutvisningar som nu uppmärksammats?
  3. Kommer ministern och regeringen att vidta åtgärder för att de ungdomar som redan har tonårsutvisats ska kunna komma tillbaka till sina familjer i Sverige?
  4. Kommer ministern och regeringen att låta bli att lagstifta så att fler familjer som är etablerade i Sverige splittras i framtiden?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2025/26:381, Stopp för tonårsutvisningar

Interpellationsdebatt 2025/26:381

Webb-tv: Stopp för tonårsutvisningar

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Migrationsminister Johan Forssell (M)

Herr talman! Annika Hirvonen har frågat mig när jag och regeringen kommer att presentera regeringens förslag på ventil, om jag kan garantera att den tilltänkta ventilen, när den väl införs, kommer att omfatta samtliga typer av tonårsutvisningar som nu uppmärksammats, om jag och regeringen kommer att vidta åtgärder för att de ungdomar som redan har tonårsutvisats ska kunna komma tillbaka till sina familjer i Sverige och om jag och regeringen kommer att låta bli att lagstifta så att fler familjer som är etablerade i Sverige splittras i framtiden.

Regeringen genomför en ansvarsfull omläggning av migrationspolitiken. Det är av stor vikt att asylinvandringen till Sverige minskar för att vi ska få bättre förutsättningar att lyckas med integrationen. Det kräver bland annat ett mer restriktivt regelverk för anhöriginvandring än vad Sverige hittills har haft. Det är dock viktigt att reglerna är enhetliga och rimliga.

Att unga vuxna, som fyllt 18 under tiden med uppehållstillstånd som anhöriga till sina föräldrar, sällan beviljas förlängt uppehållstillstånd är ingenting nytt, utan det är en konsekvens av lagändringar från 2016 och 2021.

Regeringen är angelägen om att skyndsamt hitta en lösning för de ungdomar som hamnat i kläm på grund av tidigare regeringars lagändringar.

Som framgick på en pressträff den 6 mars ska uppehållstillstånd kunna beviljas nära anhöriga i fler situationer.

Migrationsverket har meddelat att myndigheten tills vidare inte kommer att fatta beslut om avslag i vissa ärenden om fortsatt uppehållstillstånd. Det gäller ärenden för personer som inte har fyllt 21 år och som har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd som barn och anhöriga till föräldrar som har uppehållstillstånd i Sverige eller är svenska medborgare. De berörda personerna har under tillståndstiden eller handläggningstiden fyllt 18 år.

Inom Regeringskansliet pågår ett aktivt arbete med att utarbeta ett författningsförslag. Regeringen är angelägen om att lagstiftningen ska vara enhetlig och att det är en permanent och hållbar lösning som presenteras så snart arbetet är klart.

Det kommande förslaget kommer inte att gälla för de unga vuxna som har fått utvisningsbeslut som vunnit laga kraft och de unga vuxna som redan lämnat Sverige. Det finns emellertid möjlighet att lämna in en ny ansökan om uppehållstillstånd. Huvudregeln är dock att en ansökan om uppehållstillstånd ska göras utanför Sverige.


Anf. 2 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Vi har en situation där många ungdomar har drabbats på ett helt fruktansvärt sätt av de lagändringar som även Johan Forssell har lagt fram till riksdagen. Migrationsverket skriver i sitt beslut att pausa nya avslag att avskaffandet av den ventil som vi i Miljöpartiet krävde och fick igenom 2021, med särskilt ömmande omständigheter för vuxna personer med stark anknytning till Sverige, har bidragit till att kraftigt öka antalet ungdomsutvisningar.

Herr talman! I dag har vi en situation där de ungdomar som mitt i sitt livs kanske värsta kris vågat berätta för oss andra om sin livssituation inte kommer att omfattas av regeringens ventil. Statsministern sa att de skulle kunna söka på nytt, men det finns i dag ingen grund för dem att söka på nytt om regeringen inte tänker ändra lagen.

För några veckor sedan träffade jag Jomana, 18 år gammal. Hon kom till oss i riksdagen tillsammans med vänner, lärare, sin rektor och sin pappa för att berätta om sin livssituation. Hon hade precis köpt sin studentmössa när brevet från Migrationsverket kom. Pappa, mamma och lillebror, som nu är svensk medborgare, får fortsätta leva här. Men Jomana, som kom hit när hon var fyra år, ska ensam utvisas till Egypten. Hon hade fyra veckor på sig att packa ihop ett helt liv.

Runt om i Sverige samlades hundratals, kanske till och med flera tusen människor för att demonstrera förra helgen. På Norrmalmstorg fick vi höra Jomana, Ayla, Batis och flera andra ungdomar som inte omfattas av Migrationsverkets stopp. Deras liv kommer nu i vissa fall att avgöras av hur snabbt regeringen kommer fram med sin lagändring: Hinner lagändringen före domstolens slutliga beslut?

För några är det redan för sent. De har överklagat så långt det går, och de ska snart möta samma öde som systrarna Darya och Donya. Darya och Donya var bland de sista som utvisades till Iran innan Israels och USA:s bomber började falla. Nu skriver de och berättar för sina vänner när de har täckning: ”Glöm oss inte. Vi kommer att dö.”

Jag kräver att Johan Forssell också hittar en lagändring som ger de här systrarna möjlighet att komma tillbaka till Sverige. De har redan sökt om tillstånd, och med dagens regler har de fått nej.

Jag kräver också en lösning för de ungdomar som redan har hunnit få sitt beslut. Låt oss hålla statsministerns ord och stoppa alla utvisningarna av ungdomar!


Anf. 3 Migrationsminister Johan Forssell (M)

Herr talman! Till att börja med kan man väl konstatera att den historieskrivning som Annika Hirvonen ger har stora luckor i sig. Den lagstiftning som vi har i dag har faktiskt gällt i Sverige i nästan exakt tio år. Det var en enig riksdag som antog den. Miljöpartiet stod också bakom den lagändringen. Så är det, och det går att se i riksdagens protokoll att det var på det sättet.

Sedan är det i och för sig sant att det har skett andra förändringar sedan dess. Vi fick svenska folkets mandat att lägga om inriktningen på migrationspolitiken. Väljarna såg ju att det som den rödgröna regeringen lämnade efter sig var kaos, med ett stort utanförskap och stora integrationsproblem. Det gick inte att fortsätta som tidigare. Allt detta såg svenska folket.

När det gäller den förändring som interpellanten pekar på här, alltså att man går från särskilt ömmande till synnerligen ömmande skäl, har Migrationsverket självt konstaterat att det är oklart vilken påverkan just den förändringen har haft för den här gruppen.

Grunden är alltså lagändringen från 2016. Jag kan också konstatera att Migrationsverket självt har pekat på att antalet tonårsutvisningar har gått ned. Det är alltså lägre nu än det har varit tidigare. Detta är inget nytt problem.

Det som är nytt, herr talman, är att vi är den första regering som faktiskt har ansträngt sig för att ta fram en permanent lösning för den här gruppen skötsamma ungdomar, så att de ska kunna studera klart i Sverige och söka andra uppehållstillstånd för arbete eller studier.

Jag vänder mig lite emot Annika Hirvonen. Det är klart att en opposition ska kunna utkräva ansvar av en regering. Men kanske skulle Annika Hirvonen se sig själv i spegeln och fundera på sitt eget ansvar för detta, när Miljöpartiet har röstat igenom den här lagstiftningen.

När det gäller propositionen verkar det som att det var först för några veckor sedan som man vaknade till liv, när medier började skriva om detta. Men från regeringens sida har vi jobbat med detta i nästan ett års tid. Vi har jobbat med att ta fram en permanent lösning – inga nödlösningar, inga paniklösningar och inte det som vi såg för några år sedan med de fullständigt rättsosäkra gymnasielagarna, som stressades fram efter väldigt omfattande kritik från allt och alla och som medförde väldigt skadliga konsekvenser som vi faktiskt fortfarande lever med.

Vi vill ha en permanent lösning för den här gruppen, och vi har utrett en sådan lösning. Vi har fått ett förslag. Vi bearbetar det förslaget just nu. Det handlar om en ventil. Den ventilen kommer att bli bredare än vad utredningen föreslog. Men det är viktigt, så att vi får just en långsiktig lösning på plats.

Sedan är det så att med tiden kommer också de i den här gruppen att behöva hitta andra uppehållstillstånd i Sverige. Det är samma regler som gäller för alla andra. Då ska man studera eller arbeta. Återigen: Vi ska inte ha några sådana här gymnasielagar. Vi ska inte ha några amnestier eller andra rättsosäkra lösningar. Vi ska ha ett stramt regelverk för anhöriginvandring för att lyckas med integrationen. Men det regelverket måste också var rimligt, och det måste vara rättvist. Det är den ventilen som vi nu bereder.

Jag är fullt inriktad på att ta fram den så snart som det bara går – jag är väldigt angelägen om det. Men jag är också, herr talman, väldigt angelägen om att det ska bli rätt. Jag vill inte ägna mig åt något politiskt spel för den här gruppen ungdomar. Jag tycker att de redan har haft tillräckligt många problem. Jag vill att det ska bli bra för dem. Jag vill att det ska finnas en lösning som håller i längden, så att vi kan gå vidare.

Jag är fullt inriktad på att göra detta, och jag tror att det kommer att bli väldigt bra för de här ungdomarna.


Anf. 4 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Jag är helt överens med Johan Forssell om att vi i grunden inte hade haft det här problemet om permanenta uppehållstillstånd hade varit huvudregeln redan från början, när barnet får tillstånd att komma till sina föräldrar i Sverige som anhörigt till dem. Om man skulle få ett permanent uppehållstillstånd skulle inte den här situationen uppstå, där man måste söka på nytt och där handläggningstiden kan avgöra om man har hunnit fylla 18 år eller till och med hunnit passera 21-årsåldern när Migrationsverket äntligen tar beslutet.

Vi såg det här problemet och den här risken – tillsammans med remissinstanser i hela landet. Det var därför som vi krävde en ventil – särskilt ömmande omständigheter för personer med stark anknytning till Sverige – som Moderaterna, SD, KD, Liberalerna och Socialdemokraterna avskaffade 2023.

Om man nu ser att problemet i grunden är att permanenta uppehållstillstånd inte finns kan lösningen inte vara att ta bort permanenta uppehållstillstånd, som regeringen planerar. Det borde vara motsatt slutsats. Men jag inser att vi är långt ifrån en majoritet i den här riksdagen som ser att det rimliga vore att det skulle vara just permanenta uppehållstillstånd vid första beslutet, i alla fall för barn.

Jag är helt överens med Johan Forssell om att vi inte ska stressa fram en lösning som inte blir bra. En bra kompromiss hade varit det förslag som jag lade fram, som det faktiskt röstades om i den här kammaren och som bara genom en röst fick nej. Det handlar om en tillfällig stopplag, så att inte fler ungdomar hinner utvisas innan den långsiktiga lösningen från regeringen är på plats.

Jag undrar om Johan Forssell är medveten om att det inte är självklart att man får komma tillbaka till Sverige när man väl har lämnat landet. För de ungdomar som vill tillbaka till mamma och pappa och vänner – till sitt liv – kan det faktiskt vara så att just det faktum att de har allt i Sverige kan tala emot att de får komma tillbaka hit. Darya och Donya sökte för att komma tillbaka till sina studieplatser på sjuksköterskeprogrammet, som de hade påbörjat i Sverige. Men de fick nej med motiveringen att domstolen inte såg att studier var deras huvudskäl för att vilja komma till Sverige. Domstolen kanske tänkte att de vill komma tillbaka på vilket sätt som helst. Men låt oss fråga oss: Vad hade vi själva gjort i den situationen?

Lagstiftningen är riggad mot de här ungdomarna, de som vill komma tillbaka till hela sitt liv. Därför behövs det en signal från regeringen. Tycker regeringen att det är rimligt och rättvist att de ungdomar som har hunnit utvisas ska ha svårare att komma tillbaka till Sverige just för att de har fler skäl än bara arbete eller bara studier för att vilja komma hit?


Anf. 5 Migrationsminister Johan Forssell (M)

Herr talman! Annika Hirvonen tar upp enskilda fall. Sanningen är att de kanske hade kunnat vara kvar i Sverige om Miljöpartiet hade gjort någonting åt problemet under de sex år man hade på sig. Men man gjorde ingenting.

Det är vi som har fått reda ut den här lagstiftningen. Det är vi som får städa upp bland alla tillfälliga lagar, alla paniklösningar och alla nödlösningar, som knappt ens är några lösningar. De har skapat en massa andra problem. Den här regeringen är den första regering som har ansträngt sig för att ta fram en permanent lösning för den här gruppen skötsamma ungdomar. Det vet Annika Hirvonen. Det är så. Att lägga ansvaret för detta på mig tycker jag därför haltar. Vilket ansvar har Annika Hirvonen? Man hade ändå sex år på sig att ta fram en lösning.

Men nu står vi där vi står. Jag önskar att vi inte hade varit i den här situationen. Det hade varit mycket bättre om det hade funnits en permanent lösning tidigare. Men ansvaret för detta faller nog tyngre på Annika Hirvonen och Miljöpartiet, som hade sex år på sig men som ändå inte lyckades eller inte ville – jag vet inte hur det var.

Sedan har jag då fått önskemål om en stopplag. Vi har såklart tittat på det. Vi funderar på den typen av frågor. Men vi har landat i att det vore en dålig lösning av flera skäl.

För det första är det ingen permanent lösning. Det är bara ett stopp – ingen lösning. Ovissheten skulle fortfarande finnas kvar för den här gruppen skötsamma ungdomar. Förvisso har antalet tonårsutvisningar minskat den senaste tiden, enligt Migrationsverket, men vi vet att det finns personer som har påverkats av ett, så att säga, orättvist regelverk. Detta skulle dock inte vara någon lösning.

För det andra är det ett faktum att det skulle ta längre tid att ta fram en stopplag än en permanent lösning. Då kan man fundera på vad man egentligen skulle vinna med det.

För det tredje tar det tid att bereda lagstiftning så att den blir bra. Det får inte bli fel. Vi har sett historiska exempel på när man just stressar och slarvar fram lösningar. Det vet kanske Miljöpartiet bättre än några andra. Samma jurister som nu arbetar med att ta fram en permanent och hållbar lösning för den här gruppen skulle, om vi skulle ha en stopplag, behöva lägga ned det arbetet för att i stället ta fram en stopplag. Arbetet med att hitta en permanent lösning skulle alltså till och med försenas, och det skulle skapa ännu större osäkerhet och ännu större otrygghet för den här gruppen. Vad skulle vi då egentligen vinna? Ingenting alls. Vi skulle bara skapa ny osäkerhet.

Vad vi behöver är just en permanent lösning, och vi arbetar med den.

Sedan säger Annika Hirvonen någonting annat som jag tycker är intressant: att vi i Sverige i stället ska ha permanenta uppehållstillstånd som huvudregel. Jag har också förstått att Miljöpartiet säger nej till skärpningen av anhöriginvandringen, som vi planerar. Det är viktig konsumentinformation inför höstens val. Skulle man säga nej till den skulle det leda till några saker. Sverige skulle då naturligtvis få en betydligt högre asylinvandring än vad vi har i dag. Efter vår omläggning har Sverige i dag den lägsta asylinvandringen på 40 år.

Vi gör detta av ett enda skäl. Vi gör det för att Sverige ska lyckas med integrationen av alla människor som har kommit till Sverige de senaste tio åren.

Miljöpartiets politik skulle vara ett dråpslag mot den möjligheten. Den skulle kanske innebära att vi ånyo får en situation liknande den som var för tio år sedan, under flyktingkrisen, då det var kaos. Det var utanförskap. Vi lever fortfarande med integrationsproblemen efter det. Det skulle dessutom leda till väldigt stora kostnader. Det är klart att det är saker som måste finansieras på något sätt, till exempel i form av höjda skatter för människor som arbetar och nedskärningar i skola, sjukvård eller någon annanstans.

Den politiken har vi prövat förut. Den ledde till kaos, segregation och utanförskap. Dit vill i alla fall inte jag att Sverige någonsin ska återvända.


Anf. 6 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Johan Forssell frågade vad vi skulle vinna på en stopplag. Vi kanske skulle vinna Batis framtid, Jomanas drömmar och Aylas trygghet. Ungdomar som redan har fått beslut från Migrationsverket skulle skyddas från utvisning.

Det skulle vi vinna. Och även om det tar lite längre tid för den långsiktiga lösningen skulle vi ha räddat fler från det fruktansvärda öde som många ungdomar redan har upplevt, till exempel Darya och Donya som skickades till krigets Iran.

Herr talman! Det är fantastiskt att den folkliga mobilisering som dessa ungdomars berättelse har lett till gör att Johan Forssell nu står här och talar om hur han ska stoppa familjesplittringar, för i regeringens plan ligger ju en ännu värre familjesplittringslag.

Regeringens plan har varit att familjer som kommit hit, där mamma eller pappa blir av med jobbet eller får lägre lön, kan tvingas välja bort ett av sina barn till utvisning. Den cancersjuka mamman som inte längre kan jobba kan ställas inför samma fruktansvärda val. Mamman som får tvillingar men vars lägenhet bara klassas stor nog för ett barn till kan behöva utvisa storebror om regeringen går vidare med det här förslaget.

Johan Forssell, du svarade inte på frågan som jag ställde: Kommer ni att gå vidare med familjesplittringslagen eller inte?


Anf. 7 Migrationsminister Johan Forssell (M)

Herr talman! Som jag har sagt flera gånger önskar jag att vi inte hade haft den situation vi har i dag. Jag önskar att den rödgröna regeringen, Annika Hirvonen och Miljöpartiet inte hade lämnat efter sig ett kaos och en orättvis lagstiftning.

Jag konstaterar att Miljöpartiet hade sex år på sig att hitta en permanent lösning men inte gjorde någonting. Jag konstaterar också att vi är den enda regering som faktiskt har tagit oss tid att utreda en permanent lösning så att det ska bli bra för den här gruppen skötsamma ungdomar. Det är klart att de ska kunna gå klart gymnasiet. Det är klart att dessa ungdomar ska kunna bygga sig i en framtid i Sverige och arbeta och bli en del av vårt fantastiska land.

Det är klart att vi ska kunna hitta en sådan lösning. Men vi ska inte ha några paniklösningar. Den lösning som Annika Hirvonen nämner här är ju ingen lösning utan bara ett stopp som skulle ta längre tid att få på plats än en permanent lösning. Vad har man då vunnit? Om man verkligen vill den här gruppen väl vill man väl hitta en permanent lösning som går så fort som möjligt, inte en lösning som ligger ännu längre fram i tiden, som bara är ett stopp och som fortfarande leder till stor osäkerhet och otrygghet?

Jag kan inte dra någon annan slutsats än att Miljöpartiet är mer inriktade på ett politiskt spel än på verklig omtanke om den här gruppen, för om man vill dem väl vill man väl hitta en permanent lösning så fort som möjligt.

Vi står för en restriktiv migrationspolitik för att vi ska lyckas med integrationen. Det är jätteviktigt för oss. Därför blir jag väldigt orolig när jag hör Annika Hirvonen och Miljöpartiet tala om att vi ska tillbaka till precis den migrationspolitik som ledde Sverige rakt in i flyktingkrisen och som har skapat så stora problem med segregation, utanförskap, otrygghet och miljardkostnader.

Den politiken vill Miljöpartiet ha tillbaka, och det är en konsumentupplysning: Med Magdalena Andersson som statsminister får man kanske Miljöpartiets migrationspolitik på köpet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.