Stödet till svenska fredsorganisationer
Interpellation 2024/25:404 av Lotta Johnsson Fornarve (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-02-06
- Överlämnad
- 2025-02-07
- Anmäld
- 2025-02-10
- Sista svarsdatum
- 2025-02-25
- Svarsdatum
- 2025-03-21
- Besvarad
- 2025-03-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Sverige behöver ett starkt civilsamhälle som kritiskt kan granska regeringens beslut och bidra till sakkunskap, analyser, debatt och engagemang.
Trots att regeringens reformagenda för biståndet särskilt nämner vikten av civilsamhället har man valt att dra undan mattan för en rad svenska civilsamhällesorganisationer som verkar inom biståndet. Att inte se kopplingen mellan det svenska civilsamhället och civilsamhället i mottagarländerna är i bästa fall naivt.
En granskning i Dagens Arena visar hur regeringens biståndspolitik faktiskt har slagit ut. Inom det tematiska området Fred har anslagen minskat med över 60 procent. Det har också försvunnit både som eget tematiskt målområde och som perspektiv i biståndet (Dagens Arena, den 8 januari 2025).
En av de organisationer som drabbats hårt av regeringens politik är Svenska FN-förbundet, som arbetar för ett bättre och starkare FN. I en säkerhetspolitiskt osäker tid är det viktigare än någonsin att verka för internationell rätt och de institutioner som håller världen samman. Fredsarbetet är en viktig del i att skapa såväl trygghet för oss som för att bygga global säkerhet. Regeringens politik går dessvärre i motsatt riktning.
Regeringen beslutade redan förra året att kapa det statliga ekonomiska stöd som i nästan 100 år getts till svenska organisationer som arbetar för fred och nedrustning. Detta sker i en tid när säkerhetsläget är mer ansträngt än på länge och när stora och avgörande säkerhetspolitiska beslut tas – beslut som kommer att få konsekvenser för Sveriges roll i världen under lång tid framöver.
Det handlar i säkerhetspolitiska sammanhang om en relativt liten summa. Under 2023 uppgick stödet till drygt 20 miljoner kronor. Men det är medel som är helt avgörande för de berörda organisationerna. Det är svårt att inte tolka regeringens beslut som ett direkt angrepp på de kritiska röster som fredsrörelsen utgör.
Detta är en allvarlig utveckling som riskerar att få långsiktiga konsekvenser för det demokratiska inflytandet och engagemanget. Att en regering drar undan stödet till organisationer som är kritiska mot regeringen är någonting vi är vana att se i länder med ett betydligt större demokratiskt underskott än i Sverige.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:
- Har statsrådet för avsikt att återinföra eller på annat sätt ersätta det avskaffade stödet till den svenska fredsrörelsen?
- Har statsrådet för avsikt att säkerställa långsiktig finansiering till fredsorganisationer, i syfte att upprätthålla ett starkt civilsamhälle som kan granska regeringens beslut och bidra till debatt och folkligt engagemang i försvars- och säkerhetspolitiska frågor, och om inte, varför?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:404
Webb-tv: Stödet till svenska fredsorganisationer
Dokument från debatten
- Fredag den 21 mars 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:88
- Protokoll 2024/25:88 Fredagen den 21 marsProtokoll 2024/25:88 Svar på interpellation 2024/25:404 om stödet till svenska fredsorganisationer
Protokoll från debatten
Anf. 91 Statsrådet Benjamin Dousa (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig om regeringen har för avsikt att återinföra eller på annat sätt ersätta det avskaffade stödet till den svenska fredsrörelsen. Vidare har hon frågat mig om jag har för avsikt att säkerställa långsiktig finansiering till fredsorganisationer i syfte att upprätthålla ett starkt civilsamhälle som kan granska regeringens beslut och bidra till debatt och folkligt engagemang i försvars- och säkerhetspolitiska frågor – och om inte, varför.
Låt mig först slå fast att regeringen verkar för fred genom aktivt engagemang i FN, EU och Nato, genom våra bilaterala diplomatiska relationer med andra länder och genom vårt stöd till civilsamhällesorganisationer världen över. Det är centralt i regeringens utrikes- och säkerhetspolitik.
Sverige har en lång tradition av ett generöst och ambitiöst bistånd. En stor del av biståndet syftar till att skapa fredliga, demokratiska och inkluderande samhällen.
Vi bidrar med stöd till många viktiga FN-organ, till Världsbanken och till enskilda internationella organisationer som arbetar med medling, konfliktlösning och förebyggande i konfliktdrabbade länder. Sverige arbetar även förebyggande genom att fortsatt främja de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer. Den strategi som styr detta arbete har 2024 en budget som uppgår till 900 miljoner kronor.
Sverige har bland annat sedan länge varit bland de största givarna till FN:s fredsbyggande fond, PBF. De senaste fem åren har Sverige bidragit med 100 miljoner dollar. Jämte stödet till PBF och bistånd som stöder fredssträvanden i enskilda länder har Sverige en egen tematisk biståndsstrategi för fred, säkerhet och stabilisering.
Det är mycket positivt att det finns organisationer och personer i Sverige som engagerar sig i internationella fredsfrågor. De här organisationerna och krafterna i civilsamhället är viktiga.
För de svenska organisationer som bedriver fredsbyggande verksamhet i konfliktländer finns möjlighet att söka projektstöd från Sida genom strategin för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället.
Anf. 92 Lotta Johnsson Fornarve (V)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret på min interpellation även om jag inte tycker att jag fick några riktigt tydliga svar på mina frågor!
Ministern svarar att det är mycket positivt att det finns organisationer och personer i Sverige som engagerar sig i internationella fredsfrågor. Men varför slår då regeringen undan fötterna på organisationerna när det gäller deras möjlighet att verka genom att kraftigt dra in biståndet till dem? Är regeringen orolig för fredsorganisationernas granskning av till exempel den svenska vapenexporten till diktaturer som Saudiarabien, Qatar eller Förenade Arabemiraten? En tredjedel av svensk vapenexport går till länder med stora brister när det gäller de mänskliga rättigheterna.
Regeringen beslutade redan förra året att kapa det statliga ekonomiska stöd som i nästan 100 år har getts till svenska organisationer som arbetar för fred och nedrustning. Det här sker i en tid när säkerhetsläget är mer ansträngt än på länge. Stora och avgörande säkerhetspolitiska beslut fattas – beslut som kommer att få konsekvenser för Sveriges roll i världen under lång tid framöver.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den summa som man har dragit ned med är relativt liten i säkerhetspolitiska sammanhang; under 2023 uppgick stödet till drygt 20 miljoner kronor. Men det är medel som är helt avgörande för de berörda organisationerna. Det är svårt att inte tolka regeringens beslut som ett direkt angrepp på de kritiska röster som fredsrörelsen utgör.
Det civila samhället är en grundpelare för varje demokratiskt samhälle, och det svenska föreningslivet engagerar hundratusentals människor varje år runt viktiga samhällsfrågor och bidrar till att utveckla den svenska demokratin.
Tyvärr har vi sett hur stödet till civilsamhället förändrats och försämrats sedan den nuvarande regeringen kom till makten. Tidigare har Sidas infokomanslag, som syftade till att främja granskning, debatt och information om biståndet i Sverige, skurits ned mycket kraftigt och är nu nästan helt borttaget. All finansiering till utvecklingsforskning via Vetenskapsrådet är avskaffat. Det här är ett hårt slag mot civilsamhällets organisationer.
Sverige behöver ett starkt civilsamhälle som kritiskt kan granska regeringens beslut och bidra till sakkunskap, analyser, debatt och engagemang. Tyvärr ser vi hur detta viktiga arbete nu hotas. Några av de organisationer som drabbats särskilt hårt är de svenska organisationer som jobbar för fred och nedrustning.
En av de organisationer som drabbats hårt av regeringens politik är Svenska FN-förbundet, som arbetar för ett bättre och starkare FN. I en säkerhetspolitiskt osäker tid är det viktigare än någonsin att verka för internationell rätt och de institutioner som håller världen samman.
Fredsarbetet är en viktig del såväl i att skapa trygghet för oss som för att bygga global säkerhet. En annan organisation som drabbats hårt är Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen som har kunnat vara en plattform för engagemang och för samtal om frågor om fred, säkerhet, försvar och nedrustning.
Har statsrådet för avsikt att återinföra eller på annat sätt ersätta det avskaffade stödet till den svenska fredsrörelsen? Det är ett stöd som alltså har funnits i 100 år.
Har statsrådet för avsikt att säkerställa en långsiktig finansiering till fredsorganisationerna i syfte att upprätthålla ett starkt civilsamhälle som kan granska regeringens beslut och bidra till debatt och folkligt engagemang i försvars- och säkerhetspolitiska frågor? Och om inte, varför?
Anf. 93 Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Fru talman! Påståendet att regeringen inte ger bidrag till svenska organisationer i arbetet för fred stämmer inte.
Låt mig först säga några ord om det läge vi och världen just nu befinner oss i. Vi befinner oss i en mycket svår säkerhetspolitisk tid. Regeringen fortsätter arbetet för att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde. Vi, Sverige, Nato och EU befinner oss i en långvarig och långtgående konfrontation med Ryssland. Vår uppgift är ofrånkomlig. Vi ska motverka Rysslands förmåga att skada oss och svenska folket.
Det främsta sätt vi gör detta på är genom att stötta Ukraina. Sveriges stöd till Ukraina uppgår sedan februari 2022 till närmare 73 miljarder svenska kronor. Att i det läget skära ned på Ukrainastödet för att öka infokomsatsningen, som tidigare kostade 155 miljoner kronor per år, och satsa på kommunikationsinsatser i Sverige snarare än att bidra till gasturbiner i Ukraina, matleveranser till svårt behövande i Gaza eller skolböcker i Uganda – den prioriteringen kommer regeringen inte att göra under den här mandatperioden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sverige tillhör samtidigt de största bidragsgivarna till FN:s fond för fredsbyggande. De senaste fem åren har vi gett fonden ungefär 1 miljard svenska kronor. Sverige ingår i fondens rådgivande grupp, vilket ger regeringen möjlighet att påverka fondens inriktning.
Sverige är också en av de större givarna till flera FN-organ som arbetar med just institutionsbyggande och demokratiutveckling. Det gäller till exempel UNDP. Under 2024 bistod UNDP i 36 valprocesser, som involverade nästan en halv miljard människor på jordklotet.
Jämte stödet till olika FN-organ och vårt bistånd till enskilda länder har Sverige en global och tematisk strategi för fred, säkerhet och stabilisering. Den förstärker vårt fredsbyggande arbete, och den kan riktas mot miljöer med konflikt eller med hög konfliktrisk där vi inte har bilateralt bistånd och inte heller diplomatisk närvaro.
Även genom strategin för internationell civil krishantering och fredsfrämjande stöder Sverige verksamhet som syftar till att förebygga och hantera kriser och konflikter och bidra till att främja fred och säkerhet.
Det svenska finansiella bidraget till FN:s fredsbevarande insatser uppgår till ungefär 400 miljoner kronor årligen och betalas i vår egenskap av FN-medlemsland. Av de pågående elva fredsbevarande insatserna äger fem rum i Afrika, tre i Mellanöstern, en i Asien och två i Europa.
Sverige bidrar även med annat stöd till långsiktigt fredsbyggande. Vårt stöd för att främja näringslivsutveckling, handel och institutionsbyggande bidrar till att skapa stabila samhällen och stimulera ekonomisk tillväxt.
Sverige arbetar också med medling i olika miljöer. Exempelvis spelar Sveriges sändebud för Koreahalvön en medlande roll mellan Nord- och Sydkorea. I Storasjöregionen verkar Johan Borgstam som medlare för EU, och i Ukraina bidrog vi till tillkomsten av det avtal som gjorde det möjligt för Ukraina att fortsatt exportera spannmål.
Anf. 94 Lotta Johnsson Fornarve (V)
Fru talman! Tack, ministern, för ytterligare svar!
Ministern försöker här göra någon sorts motsättning mellan att stödja Ukraina och att stödja svenska fredsorganisationer. Jag menar att man kan göra båda sakerna. Självklart ska vi fortsätta stödja Ukraina på alla tänkbara sätt, men vi kan också stödja svenska fredsorganisationer. Det blir kanske än viktigare mot bakgrund av den krigföring och aggression vi ser från Rysslands sida.
Det är naturligtvis bra att Sverige stöder FN:s fond för fredsbyggande och andra FN-institutioner. Men nu handlar det om de svenska fredsorganisationer som jobbar här i Sverige.
Det är svårt att förstå varför stödet till svenska fredsorganisationer som funnits i hundra år nu avskaffas. Det rör sig inte om någon stor summa, som sagt, men det är ett viktigt bidrag till dessa organisationer för deras överlevnad.
Neddragningarna är en allvarlig utveckling som riskerar att få långsiktiga konsekvenser för det demokratiska inflytandet och engagemanget. Att en regering drar undan stödet till organisationer som är kritiska mot regeringen är någonting vi är vana att se i länder med ett betydligt större demokratiskt underskott än Sverige. Så kan vi inte ha det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Hur förklarar ministern neddragningarna i stödet till fredsorganisationerna? Jag tycker inte att jag får något riktigt bra svar.
Fredsorganisationerna i Sverige har under många år erhållit ett relativt litet men viktigt verksamhetsstöd och projektbidrag från myndigheten Folke Bernadotteakademin, först genom den satsning som kallades Fredsmiljonen. Det stödet omvandlades sedan till stöd till civilsamhället för fred och säkerhet och betalades ut till 18 svenska fredsorganisationer som Kvinnor För Fred, KFUM, Kristna Fredsrörelsen, Svenska Läkare Mot Kärnvapen och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, för att nämna några. I december 2023 kom dock beskedet att stödet skulle avvecklas.
Statligt stöd till fredsrörelsen har funnits i Sverige sedan 1920-talet. År 1982 instiftades Fredsmiljonen för att stödja ideella organisationers fredsarbete. Anslaget var unikt med svenska och internationella mått mätt och tillkom på uppmaning av FN. Att dra in de miljoner som ges i stöd till arbete för konfliktförebyggande arbete, fredlig konflikthantering och nedrustning samtidigt som världen aldrig lagt mer på militär upprustning och kärnvapenhotet är större än på decennier sänder oerhört olyckliga signaler, inte minst för att regeringen slagit fast att arbetet för att lösa internationella tvister med fredliga medel är viktigt.
Svenska fredsorganisationer sitter på viktig expertis när det kommer till konfliktförebyggande, fredsbyggande och dialog. Den expertisen har bidragit till att öka kompetensen hos svenska myndigheter och gjort det möjligt för Sverige att bidra till fredsprocesser runt om i världen. Som konkret exempel kan nämnas Svenska Freds opinionsarbete, som bidragit till att Sverige anslutit sig till konventionerna som förbjuder personminor och klustervapen samt infört ett demokratikriterium i regelverket för vapenexport. Svenska fredsorganisationer har också värdefulla nätverk med civilsamhällesorganisationer i konfliktdrabbade länder, kontakter som statliga aktörer inte har möjlighet att ha.
Forskning visar att jämställdhet och kvinnors organisering är centralt för att bygga demokrati och hållbar fred. Stöd till kvinnors organisering för fred och demokrati är därför nödvändigt om regeringen vill bidra till global fred och säkerhet. Här har Kvinnor För Fred, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet och självklart Operation 1325 spelat en oerhört viktig roll. Vikten av arbetet med 1325 kan inte nog understrykas – ett arbete som behöver stärkas ytterligare.
När många länder går i alltmer odemokratisk riktning är det viktigare än någonsin att värna en öppen och demokratisk debatt i Sverige. Förändrade förutsättningar som kommer plötsligt och inte ger utrymme för omställning slår undan benen för organisationers möjlighet att fortsätta bedriva sitt arbete.
Anf. 95 Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Fru talman! Världens behov är näst intill oändliga. Den svenska statsbudgeten är inte det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I dag ser vi det högsta antalet konflikter runt om i världen sedan andra världskriget. Färre fredsöverenskommelser ingås, och färre respekteras. 110 miljoner människor befinner sig på flykt. Demokratin är på tillbakagång, och det finns auktoritära stater som söker underminera folkrätten. Hybrida hot- och desinformationskampanjer spär på konfliktdrivande faktorer, liksom klimatförändringar och konkurrens om naturresurser.
Sverige stöder internationella civilsamhällesorganisationer för att driva arbetet för fred och säkerhet. Vi ger stöd till organisationer som Crisis Management Initiative, European Institute of Peace, Centre for Humanitarian Dialogue och International Crisis Group. Vi står i nära kontakt med dessa organisationer och har stor nytta av deras arbete i Afrika, Mellanöstern och Centralasien.
Även organisationer i det svenska civilsamhället, som Svenska Freds, bedriver ett mycket viktigt arbete i att engagera svenskar i internationella fredsfrågor. Men för den del av verksamheten som är inriktad på Sverige och på en svensk publik måste de nu hitta sin finansiering genom exempelvis medlemsavgifter, insamlade medel, stöd från privata finansiärer eller andra tillgängliga möjligheter.
För fredsbyggande verksamhet i fält, det vill säga i konfliktländer, kan svenska organisationer fortfarande söka projektstöd från Sida och svenska myndigheter och institut. I dagsläget ger Sida exempelvis via strategin för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället stöd till svenska organisationer som Civil Rights Defenders, Afrikagrupperna och Kvinna till Kvinna i deras internationella verksamhet för att främja fred och dialog på plats i berörda länder. Sida arbetar nu med att hantera inkomna ansökningar och genomföra ytterligare utlysningar för stöd efter den 30 september i år.
Anf. 96 Lotta Johnsson Fornarve (V)
Fru talman! Jag tackar ministern för ytterligare svar.
Biståndet är inte oändligt, och behoven är enorma. Det håller jag verkligen med om. Då gäller det att göra rätt prioriteringar. Jag anser att det är fel prioritering när man drar ned på stödet till civilsamhället och särskilt till sådana viktiga organisationer som fredsorganisationerna för deras arbete här i Sverige. Det är en otroligt viktig del, en grundpelare, för varje demokratiskt samhälle.
Vi har ett svenskt föreningsliv som varje år engagerar hundratusentals människor runt viktiga samhällsfrågor och bidrar till att utveckla den svenska demokratin. Detta arbete riskerar nu att undermineras.
Tyvärr ser vi hur stödet till civilsamhället förändrats och försämrats sedan den nuvarande regeringen kom till makten. Sverige behöver ett starkt civilsamhälle som kritiskt kan granska regeringens beslut och bidra till sakkunskap, analyser, debatt och engagemang. Tyvärr ser vi hur detta viktiga arbete nu hotas. Några av de organisationer som drabbas särskilt hårt är de svenska organisationer som jobbar för fred och nedrustning i en tid när detta arbete behövs mer än någonsin.
Regeringen beslutade redan förra året att kapa det statliga ekonomiska stöd som i nästan hundra år getts till svenska organisationer som arbetar för fred och nedrustning. Detta sker som sagt i en tid när säkerhetsläget är mer ansträngt än på länge och stora och avgörande säkerhetspolitiska beslut tas – beslut som kommer att få konsekvenser för Sveriges roll i världen under lång tid framöver. I det här läget behövs fredsorganisationerna mer än någonsin.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När många länder går i alltmer odemokratisk riktning, precis som ministern beskriver, är det viktigare än någonsin att värna det öppna och demokratiska samhället och den öppna och demokratiska debatten i Sverige. Förändrade förutsättningar som kommer plötsligt och inte ger utrymme för omställning slår undan benen för organisationers möjlighet att fortsätta bedriva sitt arbete.
Tänk om och tänk rätt! Återupprätta stödet till fredsorganisationerna! Det behövs i dag mer än någonsin.
Anf. 97 Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Fru talman! Det är mycket positivt att vi är överens i debatten om att den svenska statsbudgeten inte är oändlig. När man är överens om detta måste man göra prioriteringar, ibland tuffa prioriteringar. Den här regeringen har prioriterat ned kommunikationsinsatser och opinionsbildning i Sverige för att kunna prioritera upp mer verksamhet ute i fält som på allvar kan göra skillnad för fredsbevarande insatser runt om i världen och stötta aktivister för mänskliga rättigheter och demokratikämpar.
Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik bedrivs i flera parallella spår: multilateralt, regionalt, bilateralt och genom stöd till icke-statliga aktörer, både svenska och internationella. Vi stärker de multilaterala organisationer som vi är medlemmar i. Vi arbetar multilateralt i ett antal organisationer, främst i FN, de internationella finansiella organisationerna och Nato. Vi verkar via EU som en regional organisation.
Dessutom stöder vi enskilda organisationer, både inom området för fredsbyggande och konfliktlösning och inom demokratifrämjande. En viktig demokratiorganisation, European Endowment for Democracy, ger i sin tur stöd till demokratirörelser, civilsamhällesorganisationer samt fria och oberoende medier, bland annat i Östeuropa.
För varaktiga resultat spelar också privatsektorn en stor roll. Jag vill också understryka vikten av att främja marknadsekonomi och handel. Inhemsk resursmobilisering och privata investeringar krävs för att minska fattigdom och bygga välstånd, vilket i sin tur kan agera konfliktdämpande och gynna stabiliteten i ett land och i hela regioner.
Att stimulera handel och ekonomisk tillväxt i våra partnerländer är därför en viktig del av regeringens utrikes- och säkerhetspolitik.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.