Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

stöd till handikapporganisationerna

Interpellation 2004/05:139 av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-11-15
Inlämnad
2004-11-15
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2004-11-25
Sista svarsdatum
2004-11-29
Besvarad
2004-12-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 15 november

Interpellation 2004/05:139

 av Marietta de Pourbaix Lundin (m) till socialminister Berit Andnor om stöd till handikapporganisationerna

Dagens system för stöd till handikapporganisationerna infördes år 2000. Det har visat sig ge minskat stöd för många handikapporganisationer. Olika organisationer kan, till följd av det funktionshinder medlemmarna har, ha olika kostnader för att skapa full tillgänglighet för sina medlemmar.

Det statliga organisationsstödet till handikapporganisationerna har haft stor betydelse för framväxten av den moderna svenska handikappolitiken. Regering och riksdag har uttalat att det behövs satsning på handikappområdet för ökad delaktighet och mot diskriminering av funktionshindrade och deras familjer.

Den ökade inriktningen på mänskliga rättigheter, FN:s standardregler, arbetet med en FN-konvention på handikappområdet, Sveriges medlemskap i EU samt kommunernas ökade ansvar för handikappfrågor är andra exempel på samhällsförändringar där handikapporganisationerna måste vara med och bilda opinion utifrån sin unika kunskap om livsvillkoren för människor med funktionshinder.

Alla medlemmar ska kunna delta i sammankomster, ta emot och ge information, resa samt kunna vara delaktiga i alla övriga aktiviteter som riksorganisationerna driver. Dagens bidragssystem visar sig ge ett antal skevheter och kan inte anses rättvist bland annat när det gäller fördelning av merkostnader. En översyn av bidragsreglerna för handikapporganisationerna behöver göras omgående. Syftet med översynen måste vara att göra justeringar av bidragssystemet för att kunna uppnå lika delaktighet för samtliga handikapporganisationer.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till statsrådet:

  1. Är statsrådet beredd att göra en översyn av reglerna för stöd till handikapporganisationerna?
  2. Är statsrådet beredd att i direktiven för en sådan översyn klart uttala att syftet är att samtliga handikapporganisationer ska kunna uppnå delaktighet?

Debatt

(10 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2004/05:139, stöd till handikapporganisationerna

Interpellationsdebatt 2004/05:139

Webb-tv: stöd till handikapporganisationerna

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Berit Andnor (S)
Anf. 125 Berit Andnor (S)
Fru talman! Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat mig om jag är beredd att göra en översyn av reglerna för stöd till handikapporganisationerna och att i direktiven för en sådan översyn klart uttrycka att syftet är att samtliga handikapporganisationer ska uppnå delaktighet. Det är naturligtvis viktigt för det handikappolitiska arbetet att det finns aktiva och pådrivande handikapporganisationer. Den kunskap som finns inom organisationerna är oerhört värdefull och nu när det händer mycket både nationellt och internationellt är det viktigt att handikapporganisationerna tar aktiv del i de processer som pågår. Det är snart fem år sedan som det nya statsbidragssystemet för handikapporganisationerna började gälla. När regeringen snart därefter presenterade den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79) ökades statsbidraget till handikapporganisationer med sammanlagt 28 miljoner kronor, och en särskild summa på 5,5 miljoner gick till de organisationer vars bidrag minskade mest på grund av det nya systemet. Den övergångsperiod om fem år som fastställdes för det nya systemet håller nu på att löpa ut. Från och med nästa år kommer det inte att finnas några övergångsregler. Däremot kommer det fortfarande att finnas medel som kompensation för minskade bidrag till vissa organisationer. Enligt regeringens förslag i budgetpropositionen för 2005 ökas anslaget med 2,9 miljoner kronor från och med 2005 särskilt för detta ändamål. Den senaste tiden har jag blivit uppmärksammad på att det är många handikapporganisationer som är missnöjda med den del av organisationsbidraget som utgörs av merkostnadsbidrag. Merkostnadsbidraget avser kostnader som organisationerna har för att göra sin verksamhet tillgänglig för sina medlemmar. Det handlar just om de saker som Marietta de Pourbaix-Lundin nämner: att kunna delta i sammankomster, att kunna ta emot och ge information och så vidare. Det är Socialstyrelsen som ansvarar för att utforma tillämpningsprinciper för den förordning som reglerar statsbidraget. Det gör man i samråd med handikapporganisationerna. Socialstyrelsen har också i uppdrag att följa upp effekterna av det nya systemet. En slutlig rapport ska lämnas till regeringen senast den 28 februari 2005, och utifrån resultaten som presenteras då kommer jag att ta ställning till behovet av en ny översyn av statsbidragssystemet. Det är viktigt att alla organisationer upplever att statsbidraget fördelas på ett så rättvist och rationellt sätt som möjligt. Det måste också spegla de syften som finns med statsbidraget, nämligen att stödja handikapporganisationerna i deras arbete för full delaktighet och jämlikhet i samhället för personer med funktionshinder. På den punkten är syftet med bidraget tydligt redan i dag.
Lars-Ivar Ericson (C)
Anf. 126 Lars-Ivar Ericson (C)
Fru talman! Det kanske är så att interpellationsdebatterna efter en trög inledning i dag har börjat gå snabbare. Jag tror säkert att Marietta de Pourbaix-Lundin är på väg hit, för vi har talats vid tidigare i dag. Vi ingår båda i riksdagens tvärpolitiska handikappforum. Det är ett viktigt ämne som vi tar upp här i dag, för handikapporganisationerna har en viktig roll som opinionsbildare. De erbjuder mötesplatser och verktyg för att medlemmarna ska kunna förbättra sina villkor och sin livskvalitet. Men förändringarna i bidragssystemet har under senare år medfört försämrad ekonomi för många organisationer, framför allt de mindre organisationerna. Därför vill vi från Centerpartiet öka anslaget med 10 miljoner per år. Några exempel på de organisationer som drabbats och som efterlyser en justering av det nuvarande bidragssystemet är Afasiförbundet, Sällsynta diagnoser, Demensförbundet, Riksförbundet Cystisk Fibros. Det är förbund vars medlemmar har flera funktionshinder och därmed också ofta höga merkostnader, för olika funktionshinder ger olika typer av merkostnader. En stor och växande del av handikapprörelsen representerar medicinska, kognitiva, psykiska, dolda funktionshinder. Merkostnader kan utgöras av till exempel anpassade mötesformer för personer med funktionshinder som har behov av att vila oftare och längre möten för personer med funktionshinder som har behov av längre tid för att sätta sig in i en fråga eller för att uttrycka sig på olika sätt. Vidare kan det handla om utökad förberedelsetid inför möten, till exempel genomgång och tydliggöranden av material av en stödperson, individuellt stöd och information för att medlemmar alls ska kunna förmå sig att ta sig till möten. Det kan också vara ökat behov av grupprum för samtal i små grupper och ökat behov av mötesrum utan störande ljud. Riksföreningen Autism redovisar exempelvis följande: Inför varje sammankomst krävs ett omfattande arbete för att förbereda deltagarna. Varje deltagare får inför mötet sig tillsänt en resplan, ett individuellt schema för varje dag där man angett aktiviteter, mattider och så vidare, information om maten, kartor över mötesplatsen, konferensanläggningen med det egna rummet markerat samt bilder, foton på mötesplatsen, konferensanläggningen. Detta är nödvändigt för att deltagarna ska känna sig trygga inför mötet och över huvud taget ha förutsättningar att delta. Det är helt klart att här föreligger ett ökat behov av stöd till handikapporganisationerna och inte minst en rättvis fördelning mellan de olika organisationerna.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 127 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Fru talman! Jag vill först tacka socialministern för svaret. Jag hade hoppats att svaret skulle vara mer positivt med tanke på att riksdagen förra veckan fattade ett beslut om ett tillkännagivande där man ber regeringen att överväga att avvakta med förändringarna av merkostnadsbidragsdelen tills utvärderingen är gjord av hela det nya systemet som kom till år 2000. Min förhoppning var att det i svaret skulle stå: Ja, regeringen kommer nu att avvakta med att göra någon förändring. Men jag vet inte om svaret möjligtvis skrevs innan riksdagen fattade sitt beslut. Det är så, får jag höra nu. Då kanske vi under debattens gång kommer att få ett väldigt klart besked om att regeringen ser till att avvakta med en förändring i merkostnadsdelen. Jag förstår att ni har diskuterat alla de olika bidragen till handikapporganisationerna. Det finns grundbidrag, föreningsbidrag, medlemsbidrag, samarbetsmedel och merkostnadsbidrag. Bidraget består av väldigt många delar. 22 handikapporganisationer, alltså en merpart - jag tror att det är 43 handikapporganisationer som är med i Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO - tycker inte att det nya förslaget till merkostnadsbidrag är bra. Flera av dem tyckte inte heller att det var bra som det var tidigare. Det är inte så att de bara har tittat på hur de själva drabbas. De säger att det är osäkert. Bidraget ska sökas i efterhand. De kan hamna i en ond cirkel eftersom de får pengarna i efterhand och själva får bidra med en del. Har de då lite pengar kan de inte bidra. Det betyder att de inte får något merkostnadsbidrag. Då är de inne i en ond nedåtgående spiral. Vi är båda överens om att det här bidraget skulle göra folk delaktiga och skulle också kunna förverkliga handikapplanen. Därför är det inte speciellt bra. De som redan nu har fått söka bidrag för nästa år har fått väldigt konstiga signaler från Socialstyrelsen där man säger: Ni söker bidrag för merkostnad under en viss rubrik, men vi skulle föreslå att ni flyttar ansökan till en annan rubrik. Det känns inte speciellt rättssäkert att ha ett system där man ska gå till väga på detta sätt. Min fråga är - och debatten kanske blir kort - om regeringen och socialministern gör det som riksdagen vill att man ska göra, avvakta, och därmed ger alla en viss ro. Man måste kunna se till helheten och utvärdera det system vi har i dag och inte dra i gång något nytt. Jag ser att socialministern nickar, så jag utgår från att jag får ett positivt svar alldeles strax.
Berit Andnor (S)
Anf. 128 Berit Andnor (S)
Fru talman! Svaret skrevs innan riksdagen gjorde sitt tillkännagivande, och jag är väl medveten om tillkännagivandet. Jag är också väl medveten om den diskussion som försiggår inom handikapprörelsen kring de olika bidragsdelarna. Man ska vara medveten om att bilden är lite splittrad. Det finns olika uppfattningar om hur organisationsbidraget har fungerat. Men jag är väl medveten om den kritik som har framförts och om den oro som har uttryckts från många olika håll kring vad effekten skulle bli av den här förändringen. Det är regeringens uppfattning att det är viktigt att följa hur bidragssystemet har fungerat. Det är därför som vi har gett det här utvärderingsuppdraget, och rapporten ska lämnas till regeringen i slutet av februari. Jag ser fram emot den rapporten, för jag tycker att det är väldigt viktigt att vi har organisationsbidrag som fungerar på det sätt som är avsett och som i möjligaste mån innebär att så många som möjligt tycker att det fungerar bra. Jag har tagit till mig tillkännagivandet. Jag har också för avsikt att göra en förändring i förordningen, men vi avvaktar den utvärdering som ska komma i slutet av februari.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 129 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Fru talman! Det var en bra julklapp till alla handikapporganisationer, för då kan de känna lite ro under julen över att man förmodligen kommer att försöka få en helhetsbild av vad det här innebär. Jag tackar för det svaret. När jag ändå har chansen vill jag ställa en fråga till. I svaret tar socialministern upp att man har tilldelat ytterligare 2,9 miljoner kronor för 2005. Det råder väldig oklarhet om hur pengarna ska användas, om de är avsedda för de förbund som redan har kompenserats, och som redan har träffat en överenskommelse, eller om de är avsatta för andra handikappförbund. Det är en fråga som jag har fått från flera handikappförbund. De tycker inte att de kan få någon klarhet i detta. Då kanske vi kan få klarhet också i detta i dag. Det vore nästa mycket positiva signal, inte bara att man avvaktar med att införa detta nya förslag till merkostnadsbidrag utan att man även reder ut vad dessa 2,9 miljoner kronor är avsedda att användas för.
Berit Andnor (S)
Anf. 130 Berit Andnor (S)
Herr talman! Jag kan svara mycket kortfattat. De är avsedda att öka den pott som ingår i den så kallade stötdämparen som är avsedd att lindra de konsekvenser som förändringen av organisationsbidraget har inneburit.
Lars-Ivar Ericson (C)
Anf. 131 Lars-Ivar Ericson (C)
Herr talman! Jag konstaterar att de fyra borgerliga partierna har lagt fram motioner i det ämne som vi diskuterar i dag. Det har även Vänsterpartiet och Miljöpartiet gjort. Det finns också ganska många enskilda motioner i detta ämne från socialdemokratiska ledamöter. Jag ser också att ministern har tagit intryck av detta, och jag hoppas att det ska bli positiva besked för handikapprörelsen framöver.
Berit Andnor (S)
Anf. 132 Berit Andnor (S)
Herr talman! Jag vill egentligen bara önska socialministern god jul och en gång till tacka för den julklapp som inte jag utan handikapporganisationerna fick. De har varit väldigt oroliga.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 133 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Då får jag önska Marietta de Pourbaix-Lundin och Lars-Ivar Ericson en god jul. Vi får se fram mot den utvärdering som ska komma i slutet av februari, och så får vi se vad som sägs i den. Sedan får vi försöka sträva efter att hitta en konstruktion som gör att vi får en uppslutning från så många handikapporganisationer som möjligt, helst alla naturligtvis, men det är en svår fråga som inrymmer en del motsatta åsikter. Men det är min förhoppning att vi ska kunna lösa detta på ett bra sätt.
Berit Andnor (S)
Anf. 134 Berit Andnor (S)
Herr talman! Kenneth Lantz har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra situationen för de sämst ställda pensionärerna. Pensionsreformen har en bred politisk förankring som ger goda förutsättningar för ett långsiktigt stabilt pensionssystem. I pensionsöverenskommelsen lades tyngdpunkten på att stimulera till arbete genom livsinkomstprincipen. Enighet rådde också om ett rimligt grundskydd som inte motverkar incitamenten till arbete, och vi var då överens om nivån för grundskyddet. Jag utgår från att vi fortfarande är överens om detta. Jag vill understryka att det är mycket viktigt för regeringen att värna om de sämst ställda pensionärernas situation och att vi därför kontinuerligt följer upp att grundskyddet möjliggör en skälig levnadsstandard. Vi har också under krisåren på 90-talet gjort insatser i syfte att skydda de sämst ställda pensionärerna, och Socialdepartementets studier har visat att de har klarat 90-talet bättre än pensionärer med hög pension. Regeländringar har inneburit en klar förbättring av grundskyddet inom pensionssystemet. Pensionstillskottet, det särskilda grundavdraget, bostadstillägg till pensionärer (BTP) och det särskilda bostadstillägget (SBTP) har förbättrats och verkar kraftigt utjämnande. Pensionärer med de lägsta inkomsterna har fått ett realt förbättrat netto. Pensionsreformen har inneburit att grundskyddet höjts i och med införandet av garantipension. Pensionärer som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet kan nu också få äldreförsörjningsstöd. Utöver de förbättringar som redan har genomförts, lämnar regeringen i årets budgetproposition förslag till förbättringar i reglerna för bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget. Av 121-punktsprogrammet framgår att regeringen även avser att fortsätta med satsningar inom äldreomsorgen. Regeringen inleder nu Kompetensstegen - en flerårig nationell satsning där drygt 1 miljard kronor avsätts under 2005-2007 för att stödja kommunernas långsiktiga kvalitets- och kompetensutvecklingsarbete inom vård och äldreomsorg. För att öka möjligheten till samverkan inom bland annat äldrevårdsfrågor har regeringen också beslutat att kommuner och landsting har möjlighet att inrätta gemensamma nämnder. Avgiftsreformen inom äldre- och handikappomsorg innebär bland annat att en maxtaxa införts som skyddar omsorgstagarna mot höga avgifter för bland annat hemtjänst. Ett högkostnadsskydd för äldre har införts både inom tandvården och äldre- och handikappomsorgen. Avslutningsvis vill jag säga att regeringen även fortsättningsvis kommer att följa utvecklingen av pensionärernas ekonomiska situation och utifrån detta ta initiativ till förbättringar.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.