Stöd för näringslivsutveckling i glest befolkade kommuner
Interpellation 2024/25:50 av Ida Karkiainen (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-09-25
- Överlämnad
- 2024-09-26
- Anmäld
- 2024-10-01
- Sista svarsdatum
- 2024-10-17
- Svarsdatum
- 2024-11-14
- Besvarad
- 2024-11-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
I små och glest befolkade kommuner kan det vara svårt att prioritera näringslivsutveckling. Näringslivet i dessa kommuner har särskilda utmaningar som påverkar deras möjligheter att utvecklas. Det kan handla om befolkningsminskning, långa avstånd till kunder och leverantörer samt glesa servicestrukturer.
Därför gav den socialdemokratiskt ledda regeringen i uppdrag till Tillväxtverket att betala ut ett särskilt statsbidrag om 70 miljoner kronor per år till kommuner i stödområde A.
Stödet har gjort att Sveriges 39 minsta kommuner har fått 1,76 miljoner kronor vardera per år. Det har varit upp till varje kommun att bestämma vad pengarna ska användas till, med det övergripande kravet att de går till näringslivsutveckling och satsningar på ett bättre företagsklimat.
Pengarna har haft stor betydelse för små kommuner att kunna utveckla näringslivet och stötta företagen. Kommunerna som tagit del av stödet, oavsett politiskt styre, vittnar om att det här har varit avgörande pengar för att över huvud taget kunna prioritera näringslivs- och företagsutveckling.
När regeringen lämnade budgetpropositionen för 2025 stod det klart att regeringen kommer att avsluta satsningen och inte längre betala ut stöden.
Mina frågor till landsbygdsminister Peter Kullgren är således följande:
- Vilken konsekvensanalys är gjord med anledning av att stödet nu försvinner?
- Hur avser ministern och regeringen att stötta mindre och glest befolkade kommuner i deras näringslivs- och företagsutveckling?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:50
Webb-tv: Stöd för näringslivsutveckling i glest befolkade kommuner
Dokument från debatten
- Torsdag den 14 november 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:30
Protokoll från debatten
Anf. 91 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Herr talman! Ida Karkiainen har frågat mig vilken konsekvensanalys som är gjord med anledning av att stödet till kommuner i stödområde A nu försvinner samt hur jag och regeringen avser att stötta mindre och glest befolkade kommuner i deras näringslivs- och företagsutveckling. Anna-Caren Sätherberg har frågat mig om behovet av att stötta glesbygdskommuners näringslivsutveckling har minskat samt om jag och regeringen avser att på något sätt stötta glesbygdskommuners näringslivsutveckling.
Goda förutsättningar för företag och näringsliv är grundläggande för att det ska gå att bo, verka och leva i hela Sverige. Eftersom vissa landsbygdskommuner har särskilda utmaningar vad gäller företagsklimat och näringsliv har 39 kommuner i Norrlands inland och vissa kommuner i Dalarna och Värmland under sju år tilldelats ett särskilt statsbidrag för att långsiktigt stärka sin utvecklingskapacitet.
Kommunerna har med hjälp av det tidsbegränsade statsbidraget ökat sin långsiktiga kapacitet att utveckla företagsklimatet i samverkan med näringslivet. Kommunerna har även förbättrat sitt samarbete med andra kommuner och aktörer inom ramen för det regionala utvecklingsarbetet. Detta var också syftet med statsbidraget som nu avslutas enligt plan.
Jag vill i sammanhanget nämna den parlamentariska Utjämningskommittén (SOU 2024:50), som har haft i uppdrag att göra en bred översyn av systemet för kommunalekonomisk utjämning. Kommitténs betänkande överlämnades till regeringen den 2 juli i år och är för närvarande på remiss.
Avslutningsvis vill jag nämna att regeringen har tillsatt en utredning för att se över den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken (Dir. 2024:69). Erfarenheter från tidigare satsningar kommer att tas till vara i utredningen. Ett slutbetänkande ska lämnas den 1 juli 2026.
Förste vice talmannen konstaterade att Ida Karkiainen (S), som framställt en av interpellationerna, inte var närvarande i kammaren.
Anf. 92 Anna-Caren Sätherberg (S)
Herr talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret på frågan! Jag skickade in den i september, och jag är glad att den äntligen besvaras.
Jag bor i en glesbygdskommun i Norrlands inland, där 60 procent av Sveriges yta finns, väl medveten om att inget av statsråden bor norr om Borlänge. Då, herr talman, träffar man nog inte bybor i livsmedelsbutiken, åker långa avstånd för att leverera varor och tjänster eller träffar dem som jobbar på ett kommunkontor med få kollegor, som alla har svåra prioriteringar att göra när resurser ska fördelas.
Detta är vad den här debatten handlar om - hur man i en glesbygdskommun ska klara av att ha en oftast hög skattenivå och en låg servicegrad och samtidigt ha fokus på den viktiga näringslivsutvecklingen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! För att hjälpa till med detta införde den socialdemokratiskt ledda regeringen 2018 ett riktat stöd för att utveckla näringslivet i 39 glesbygdskommuner. För dessa 39 kommuner, vilka som jag sa kännetecknas av långa avstånd till service och kunder, har statsbidraget varit viktigt för att kunna arbeta med ett bättre företagsklimat.
Hemma hos mig i Jämtlands län har samtliga kommuner fått del av pengarna, och det har på olika sätt stärkt näringslivsutvecklingen. Exempelvis har Bergs kommun satsat på förutsättningar för fler bostäder och ökad attraktivitet. I Ragunda har pengarna bland annat använts till rekryteringsfrämjande insatser för näringslivet, projekt för inflyttning och framtagande av en ny översiktsplan. I Åre och Bräcke har insatser kunnat göras bland annat för föreningsliv och företag tack vare att pengarna räckt till en starkare näringslivsenhet. Och Härjedalen har kunnat fokusera på lokalt livsmedelsföretagande, hållbart fiske och medfinansiering av olika projekt inom företag och föreningsliv.
Den senaste utvärderingen visar att sedan 2018 har närmare två tredjedelar av kommunerna förbättrat sitt företagsklimat. Den tydligaste förbättringen har skett inom kommunernas myndighetskontakter med företag.
I regeringens budget för 2025 finns det särskilda statsbidraget till glesbygdskommunernas näringslivsutveckling inte längre med. Det är ingen stor summa, herr talman; det handlar om 70 miljoner kronor. Samtidigt vet vi att regeringen satsar 60 miljarder på nya utgifter under året och prioriterar höginkomsttagare i storstäder.
Mina frågor i interpellationen till Peter Kullgren fick jag inte riktigt svar på. Har behovet av att stötta glesbygdskommuners näringslivsutveckling verkligen minskat, och avser ministern och regeringen att på något sätt fortsätta att stötta glesbygdskommuners näringslivsutveckling?
Det enda jag uppfattade i ministerns svar var en utredning, men den ska inte vara på plats förrän den 1 juli 2026. Det lär ta ett bra tag innan det kommer något förslag från den.
Anf. 93 Lars Isacsson (S)
Herr talman! Jag tackar statsrådet och interpellanterna Ida Karkiainen och Anna-Caren Sätherberg för möjligheten att debattera frågan om indraget näringslivsstöd till 39 av de kommuner i Sverige som har det tuffast.
Stödområde A omfattar kommuner som står inför betydande utmaningar när det gäller att förbättra företagens möjligheter att verka och utvecklas. För att en kommun ska innefattas i stödområde A ska en hel del kriterier vara uppfyllda.
Kommuner med låg befolkningstäthet och långa avstånd till större marknader, kommuner med avfolkningstendenser och ogynnsamma klimatförhållanden och kommuner med låg bruttonationalprodukt eller hög arbetslöshet kan inkluderas, liksom områden som genomgår en omfattande strukturomvandling eller är på kraftig tillbakagång. Det är alltså kommuner som har det väldigt tufft.
Herr talman! Jag vill lyfta upp två lokala exempel från Dalarna, där 5 av 15 kommuner är med i stödområde A.
Från Vansbro rapporterar kommunalrådet Marcus Kock att 50 procent av stödet på 1 760 000 kronor per år har använts till fysisk planering och 50 procent till näringslivsutveckling och kompetensförsörjning. I Vansbro har man under de tidigare 15 åren haft en detaljplan. Med de pengar man fått håller man nu på att genomföra eller färdigställa elva tomter för flerfamiljsbostäder och enfamiljsbostäder, industritomter och tomter för skolverksamhet. Det kan låta lite, men det är en väldig utveckling i Vansbro, där det inte har hänt mycket på 15 år. Marcus Kock skriver vidare att när medlen försvinner vid årsskiftet tvingas de anpassa sitt arbete tillbaka till en nivå på sparlåga, trots att utmaningarna, behoven och möjligheterna fortsatt finns där.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I Malung-Sälen rapporterar kommunalrådet Hans Unander att stödet har möjliggjort ett gemensamt talangutvecklingsprogram för framtidens ledare i Malung-Sälens kommun, som man har tillsammans med det lokala näringslivet. Man har åtta personer från offentlig sektor och åtta personer från näringslivet som deltar med lika många mentorer från båda parterna.
Detta är bara två exempel på de ofta både innovativa och okonventionella projekt som staten får ut av sin riktade satsning på 70 miljoner kronor, vilket motsvarar ungefär 0,0054 procent av statsbudgeten.
Herr talman! Jag vill fråga landsbygdsministern vad som är motivet till att ta bort det riktade stödet till att stärka det lokala näringslivet i 39 av de kommuner i Sverige som har tuffast förutsättningar.
Anf. 94 Isak From (S)
Herr talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg och Ida Karkiainen, som inte kunde vara med här, för en bra och viktig interpellation.
Jag bor i Norsjö kommun, som är en av de 39 kommunerna, och jag kan vittna om hur positivt stödet har varit. Landsbygdsministern är säkert medveten om att den kommungrupp som kallas R10 och som omfattar åtta inlandskommuner i Västerbotten samt Arvidsjaur och Arjeplog i Norrbotten har skrivit brev och påpekat hur betydelsefullt stödet har varit och vad man har kunnat göra med det.
Kompetensförsörjningen är ofta helt central, och en liten kommun har väldigt små resurser att främja näringslivsutveckling, men med dessa relativt begränsade pengar har man ändå lyckats upprätthålla ett näringslivskontor för att stötta det lokala näringslivet. I allehanda frågor har detta varit oerhört viktigt.
Detta stöd tar man nu bort. Nu försämrar man på fler områden förutsättningarna att bo och verka på landsbygden, och man har gett ett stort besparingsbeting till Statens servicecenter. Frågeställningen till regeringen och landsbygdsministern är: Vilka servicekontor tänker man sig ska plockas bort?
Man drar ned rejält på stödet till studieförbunden, som på landsbygden oftast upprätthåller hela infrastrukturen för kultur och fritid. Det är faktiskt oftast ABF och Vuxenskolan som är på plats och upprätthåller detta. Nu kommer rapporter om att kontor efter kontor förmodligen måste läggas ned därför att regeringen skär ned på folkbildningen.
Vad finns då kvar av Landsbygdskommitténs betänkande, som antogs här i kammaren i bred enighet? Vilka analyser har regeringen gjort innan man skar ned på stödet, som av Tillväxtverket har beskrivits som oerhört träffsäkert, viktigt och en av de bästa satsningar som gjorts? Vilken analys har regeringen gjort innan man plockade bort just detta lilla stöd?
Sedan plockade man bort miljontals kronor från andra delar; man har lagt ett stort besparingsbeting på Statens servicecenter. Samtidigt som man ändrar den tidigare regeringens ambition att utlokalisera 10 000 statliga jobb till resten av landet lägger man nu nya myndigheter här i Stockholm och i storstäderna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är faktiskt en ganska stor förändring av landsbygdspolitiken. Här i kammaren fanns det en bred enighet om att vi behöver göra det här, och det var ganska många - även i landsbygdsministerns eget parti - som sa att man måste göra mer. Men i regeringens politik och budget, liksom i Tidöavtalet, ser man ingenting. Där är det snarare så att landsbygden helt har försvunnit.
Anf. 95 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Herr talman! Det tidsbegränsade bidraget till ett antal kommuner har som jag nämnde betalats ut under perioden 2018-2024. Uppdraget avslutas i år, helt i enlighet med de regeringsbeslut som togs av den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Jag är jätteglad att de här kommunerna har kunnat bygga en mer robust och samlad organisation för att stötta näringslivet i tider av både kris och samhällsomvandling. Uppdraget som den socialdemokratiska regeringen gav var dock tidsbegränsat, och uppdraget har nu uppfyllts.
Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har påbörjat en översyn av den samlade landsbygdspolitiken. Vi kommer att lägga fram förslag som ska stärka landsbygdernas förutsättningar, och där välkomnar jag alla förslag till nya insatser och lösningar. En del i det arbetet som jag tycker är värd att nämna är den referensgrupp som regeringen har bildat för att kunna ta del av synpunkter och inspel från civilsamhällets aktörer.
Den regionala utvecklingspolitiken har ett nära samband med landsbygdspolitiken. Därför blir gränsdragningen mellan de olika områdena ibland ganska otydlig. Ett viktigt syfte med den tidigare nämnda utredningen är därför att tydliggöra såväl den regionala utvecklingspolitikens som landsbygdspolitikens omfattning, avgränsning, finansiering och uppföljning. Ett sätt att minska den otydlighet som finns kan vara att tydliggöra gränsdragningen mellan de olika politikområdena, och ett annat kan vara att slå ihop dem till ett område.
Jag vill också nämna den utredning om utjämningssystemet som nu är ute på remiss. Hela tanken med utjämningssystemet är att balansera skillnader som beror på sådant som en enskild kommun inte kan påverka. Målet, som jag tror att både den här regeringen och tidigare regeringar har haft, är att försöka balansera sådana faktorer genom de fasta system vi har.
Jag är övertygad om att det fanns en anledning till att den förra regeringen gav det här uppdraget - det handlade om vad man ville uppnå med medlen - och jag är övertygad om att det finns en anledning till att man inte gjorde det till en permanent och för alltid pågående satsning. Det fanns ett mål och ett syfte, nämligen att bygga upp organisationen, och för det gav man stöd under de här åren. Så är det med väldigt många satsningar från staten, och vi kommer inte att klara av att permanenta alla sådana satsningar eller projekt.
Anf. 96 Anna-Caren Sätherberg (S)
Herr talman! Jag tackar landsbygdsministern för svaret.
Senast högern var med och beslutade om ett utjämningssystem införde man en moderatmiljard för storstan. Jag vill bara påminna landsbygdsministern om det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är halvtid i mandatperioden, och regeringen har tydligt visat vad den prioriterar - och även vad den prioriterar bort. Nu tar man alltså bort satsningen på näringslivsutveckling i glesbygd, och man skär ned på stödet till regional utveckling med 100 miljoner kronor. Vi socialdemokrater tycker i stället att människor ska ha tillgång till grundläggande service och kunna göra matinköp och handla apoteksvaror oavsett var i landet de bor.
Precis som Isak From nämnde väljer regeringen att släcka skylten för flera av Statens servicecenters kontor. Det är ett hårt slag mot de glesbygdskommuner runt om i landet som har fått se staten återvända till kommunen.
Regeringen väljer också att ta bort bidraget på 300 miljoner till små kommuner som har det särskilt tufft, och det gör man just när Sverige faktiskt behöver öka tillväxten.
Regeringen har även gjort kraftiga nedskärningar på skydd och skötsel av värdefull natur. Vi socialdemokrater har helt andra förslag för att städa upp på skräpiga fjälltoppar och havererade vandringsleder.
När Livsmedelsverket gick ut och sa att vi som bor i norra Sverige i händelse av stor kris eller krig ska evakuera söderut eftersom livsmedelsförsörjningen inte är tillräcklig där vi bor trodde jag ändå att landsbygdsministern skulle sätta ned foten, lugna befolkningen och tala om vilka åtgärder han tänkte vidta för att livsmedelsförsörjningen ska fungera även i norr. Det är nämligen orimligt att lösningen ska vara att alla flyttar söderut. Jag har dock inte hört ett pip från ministern i den frågan. En åtgärd som vi socialdemokrater vill vidta är en höjning av Norrlandsböndernas kompensationsstöd med 60 miljoner kronor.
Regeringen vill inte heller finansiera det stöd på 195 miljoner som Trafikverket har efterfrågat för att upprätthålla grundläggande tillgänglighet i hela landet. Inte ens grundläggande tillgänglighet är viktigt, herr talman.
Jag tycker faktiskt att det är obegripligt att regeringen väljer att prioritera ned service i Sveriges gles- och landsbygder samtidigt som man bränner miljarder på de rika i storstäderna. En glesbygdskommuns näringslivsutveckling är av största vikt, och som jag sa tidigare är det oerhört svårt för en glesbygdskommun att prioritera näringslivsutveckling i ett läge där man oftast har höga skattenivåer och en låg servicegrad. Och utan företagsutveckling blir en glesbygdskommun bara glesare, som Lars Isacsson sa tidigare.
Delar ministern den åsikten? Finns inte samma oro hos landsbygdsministern som hos mig, det vill säga att det som har byggts upp i glesbygdskommunerna under de här åren och som har förbättrat näringslivsutvecklingen kommer att gå tillbaka utan resurser? Vad ämnar ministern i så fall göra - just nu? Landsbygdsministern sa i sitt svar att han snart kommer att lägga fram förslag för att stärka landsbygden. När är det meningen att de förslagen ska läggas fram?
Anf. 97 Lars Isacsson (S)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för debatten.
I statsrådets svar hörde jag ingen motivering till att det här stödet ska dras in. Jag tycker att det påminner om när man måste spara och effektivisera i en kommun och det kommer förslag om att dra in på kaffet till personalen. Det känns som att någon tycker att stödet är en udda fågel i statsapparaten och vill ta bort det. Jag tycker att det är dåligt politiskt ledarskap.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen och SD riktar med kirurgisk precision in sig på kommuner med låg befolkningstäthet, stora avstånd, svag ekonomi och hög arbetslöshet. Regeringen och SD drar in statlig service, stänger servicekontor och lägger ned tåg- och busslinjer i samma områden. Nu drar man också bort stödet till näringslivsutveckling. KD:s tal i valrörelsen om hjärtlandet tycker jag klingar falskt.
Herr talman! Det är inte ekonomin som är regeringens och SD:s problem, utan det handlar om prioriteringarna. De hade pengar i budgeten men prioriterade sänkt skatt för höginkomsttagare i stället för sjukvård åt alla, tåg som går i tid och stöd till de kommuner som har det tuffast.
Anf. 98 Isak From (S)
Herr talman! Landsbygdsministern borde kanske också ta en diskussion med sin partikamrat civilminister Erik Slottner. Vi hade en debatt här i kammaren för inte så länge sedan om att jordbruk, skogsbruk och kommuner i nästan hela Sverige lyfter upp att utfasningen av 2G- och 3G-systemen måste få ta lite längre tid.
I inte minst många små kommuner servar 2G-systemet många larm i äldreomsorgen och larm till vatten och avlopp. I skogsbruket använder man 2G-systemet från skogsmaskiner, och i jordbruket i hela Sverige använder man det när man sår, gödslar och plöjer.
Civilministern sa att näringen får bekosta detta själv. Om man inte har planerat för detta, något som har varit känt jättelänge, får man skylla sig själv. Det är inte acceptabelt, och det måste landsbygdsministern förstå. Ett sådant svar kan vi inte ha.
De små kommunernas möjlighet att hinna ställa om är helt avgörande. Det handlar inte om pengar. Både Post- och telestyrelsen och Telia har sagt att regeringen måste komma med direktiv. Om de ska skjuta fram utfasningen bör regeringen ta ett sådant initiativ. Det kan inte ligga på marknaden och branschen. Det kan inte ligga på telebolagen att själva bestämma det här. Det är en alltför viktig fråga.
Detta är bara en del i sådant som regeringen måste ta hänsyn till. Riksdagen har ju tagit ställning för en landsbygdsproposition som ska utvärdera landsbygdspolitiken för att se till att landsbygden och glesbygden är konkurrenskraftiga.
Vi har inte fått något svar på vad de borttagna 70 miljonerna får för effekt och vilken utvärdering man har gjort.
Anf. 99 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Herr talman! Det viktigaste som har hänt för kommuners ekonomi de senaste åren är att vi har fått bukt med en alldeles för hög inflation. Det påverkar kommunerna och regionerna ekonomiskt enormt mycket. Det gäller inte minst i fråga om pensionsavtal och så vidare. Det har lättat trycket och kommer att lätta trycket i väldigt många kommuner. Dessutom leder en lägre inflation till räntesänkningar, vilket bidrar till ökad möjlighet till investeringar och bättre ekonomi för både hushåll och företag, om vi lyfter blicken något.
Anna-Caren Sätherberg var inne på att Livsmedelsverket har sagt att människor som bor i norra Sverige behöver fly därifrån om krisen eller ytterst kriget kommer. Det var inte Livsmedelsverket som sa det, utan det var en enskild tjänsteman på Livsmedelsverket. Det var alltså inte verkets ståndpunkt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det sätter dock fingret på något viktigt. Vi har för liten livsmedelsproduktion i vårt land, inte minst i norra Sverige. Därför gör vi en lång rad insatser med utredningar och annat för att vända på utvecklingen, vilket är oerhört centralt. Vi såg bland annat till att bönderna fick behålla pengarna när vi ändrade valutaförordningen, i stället för att dessa pengar bara går in i statskassan så som de gjort vid tidigare revideringar. Detta är en direkt förbättrad ekonomisk förutsättning för våra svenska bönder med drygt tre kvarts miljard kronor. Det kommer att göra skillnad.
De tillfälliga medel som inte jag utan den förra regeringen beslutade ska gå ut till diverse kommuner i syfte att öka robustheten är mer att se som ett projekt. Låt mig ställa en ärlig fråga. Om det inte var tänkt som ett tillfälligt projekt undrar jag varför inte ni förlängde dessa kaffepengar under era år. Ni hade ju ett gäng år på er att göra det. Varför var det inte en permanent satsning från början? Ska vi se alla tillfälliga pengar, alla projekt och alla uppdrag som ska utveckla något för att få en struktur på plats som för alltid pågående? Då kommer vi till slut att få problem med statens ekonomi, om vi adderar allting. Det är verkligen en uppriktig fråga.
Var tanken inte att det skulle avslutas? Om det inte var tanken undrar jag varför ni inte såg till att det blev en förlängning när ni hade den möjligheten.
Anf. 100 Anna-Caren Sätherberg (S)
Herr talman! Jag vill ta upp två saker. Ministern pratar väldigt mycket om inflationen. Jobbet som har gjorts för att bekämpa inflationen kan vi tacka Riksbanken för, kanske mer än Sveriges regering. Men jag är naturligtvis väldigt glad över att inflationen har gått ned.
Denna debatt handlar dock inte om inflationen utan om att regeringen hade satsningar på 60 miljarder i årets budget. Av dessa 60 miljarder ville man inte fortsätta med en satsning på 70 miljoner. Man har heller inte berättat om någon konsekvensanalys som låg till grund för att man inte förde till dessa pengar.
Med en projekttid på åtta år har ministern haft två år på sig för att förklara, kolla och göra en konsekvensanalys av om dessa glesbygdskommuner är tillräckligt robusta nu. Det anser inte jag att de är. Men det måste landsbygdsministern tycka eftersom man tar bort resurserna från Sveriges glesbygder med kirurgisk precision, som ledamoten Isacsson sa tidigare. Det gäller såväl de 300 miljonerna till små kommuner med färre än 9 000 invånare som de 70 miljonerna för näringslivsutveckling.
Vi har just nu den sämsta utvecklingen för näringslivet i hela Europa. Vi ligger i botten. Alla pengar till näringslivsutveckling behövs, även i glesbygd. Det enda som sker just nu är att landsbygdsministern gör glesbygdskommunerna ännu glesare. Han hade alla möjligheter att föra till 70 miljoner av 60 miljarder. Av dessa miljarder har det mesta gått till höginkomsttagare i storstad.
(Applåder)
Anf. 101 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Herr talman! Jag hoppas att det har blivit lite tydligare vad regeringen gör i några av frågorna, i varje fall i interpellationernas ursprungsfrågor. Låt mig repetera lite.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har som sagt tillsatt en utredning som ska se över den framtida utvecklings- och landsbygdspolitiken. Erfarenheterna från uppdraget om statsbidrag till de 39 kommunerna liksom andra satsningar kommer att tas till vara i den utredningen. Ett slutbetänkande ska lämnas den 1 juli 2026.
Regeringen genomför ökade satsningar på transportinfrastruktur med förstärkt vägunderhåll från 2025. Vi genomför också en extra satsning på enskilda vägar. Landsbygdernas utveckling berör inte bara vissa inom regeringen utan många olika aktörer. Vi har alla på olika sätt viktiga roller att fylla.
Utöver de offentliga aktörerna ser jag ett stort värde i det civila samhällets organisationer, i form av exempelvis lokala utvecklingsgrupper, bygdegårdar och idrottsföreningar.
Landsbygdernas möjligheter skiljer sig väldigt mycket åt. Därför behövs en bredd av insatser inom många politikområden.
Vi har ett samlat fokus: Villkoren för att leva, bo och verka i hela landet ska stärkas. Det är bland annat därför vi tar ett grepp och arbetar med en ny landsbygdspolitisk proposition. Det är ingenting vi gör i en handvändning, utan det tar tid, på samma sätt som tidigare propositioner av det slaget. Det är dock viktigt att få till bredden eftersom väldigt mycket påverkar de olika landsbygderna i Sverige.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.