Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Stockholmsregionen, försvarsneddragningar och utlokalisering av statliga jobb

Interpellation 2004/05:345 av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-02-01
Inlämnad
2005-02-01
Besvarad
2005-02-15
Sista svarsdatum
2005-02-15

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 1 februari

Interpellation 2004/05:345

 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till statsminister Göran Persson om Stockholmsregionen, försvarsneddragningar och utlokalisering av statliga jobb

Nu klarnar bilden av vilken kompensation och vilka särskilda insatser de orter ute i landet som drabbas av vänsterkartellens försvarsneddragningar får. Nära 3 000 statliga jobb ska utlokaliseras; de flesta från Stockholm till olika delar av landet. Tusentals familjer rycks upp med rötterna och riskerar nu att hamna i arbetslöshet eller tvingas flytta.

Samtidigt drabbar försvarsneddragningarna Stockholmsområdet när stora delar av Försvarsmaktens verksamhet på Berga-Muskö och Vaxholm läggs ned, flyttas eller utlokaliseras. Försvarsneddragningarna på Berga-Muskö berör ca 1 000 civil- och militäranställda. De flesta av dem bor i Haninge och Nynäshamn. Inte ett ord nämns om vad som ska göras för att kompensera dessa neddragningar. Stockholmregionen drabbas alltså dubbelt.

Om regeringen vill ge Östersund, Gotland, Arvidsjaur och Karlstad nya jobb så innebär det i själva verket att de som i dag jobbar i de utflyttningshotade statliga verken får sparken.

Stockholmsområdet med cirka två miljoner invånare och med Sveriges största skärgård kommer i och med försvarsbeslutet att stå utan räddningshelikoptrar. Om räddningshelikoptrarna på Berga avvecklas och antalet helikopterbaseringar totalt minskas kommer närmaste räddningshelikopter finnas i Visby med en flygtid på 45 minuter plus beredskapstid. Ska räddningshelikoptern tas från Sundsvall är flygtiden 1 timme och 50 minuter plus beredskapstid. Och när helikoptern väl kommer så måste den tanka innan den kan påbörja sitt uppdrag.

Det minsta (s)-regeringen kan göra nu är att ge Stockholmsområdet, och då främst Södertörn, förutsättningar för nya jobb. Jag tänker då i första hand på infrastruktursatsningar. Mycket skulle vara vunnet för Stockholmsregionen om regeringen tidigarelägger eller satsar på fler nödvändiga infrastrukturinvesteringar. Exempel på viktiga sådana är dubbelspår på järnvägen hela vägen till Nynäshamn samt slutförande av Södertörnsleden som ger östra Södertörn en port ut mot E 4.

1. Vilka åtgärder avser statsministern att vidta för att mildra effekten av försvarsneddragningarna i Stockholmsregionen?

2. Avser statsministern att verka för att tidigarelägga infrastruktursatsningar som dubbelspår till Nynäshamn för att ge förutsättningar för nya jobb?

3. Avser statsministern att verka för att tidigarelägga infrastruktursatsningar som Södertörnsleden?

4. Vilka åtgärder avser statsministern att vidta för att Stockholmsregionen inte ska drabbas dubbelt av försvarsneddragningarna och utflyttningen av statliga jobb från Stockholm?

5. Vilka åtgärder avser statsministern att vidta för att säkerställa att Stockholmsregionen även i framtiden ska ha tillgång till räddningshelikoptrar med en rimlig insatstid?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2004/05:345, Stockholmsregionen, försvarsneddragningar och utlokalisering av statliga jobb

Interpellationsdebatt 2004/05:345

Webb-tv: Stockholmsregionen, försvarsneddragningar och utlokalisering av statliga jobb

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ulrica Messing (S)
Anf. 16 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat statsministern: vilka åtgärder han avser att vidta för att mildra effekten av försvarsneddragningarna i Stockholmsregionen, om statministern avser att verka för att tidigarelägga infrastruktursatsningar som dubbelspår till Nynäshamn för att ge förutsättningar för nya jobb, om statsministern avser att verka för att tidigarelägga infrastrukturinvesteringar som Södertörnsleden, vilka åtgärder statsministern avser att vidta för att Stockholmsregionen inte ska drabbas dubbelt av försvarsneddragningarna och utflyttningen av statliga jobb i Stockholm, och vilka åtgärder statsministern avser att vidta för att säkerställa att Stockholmsregionen även i framtiden ska ha tillgång till räddningshelikoptrar med en rimlig insatstid. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågorna. Frågorna är ställda mot bakgrund av de planerade statliga insatserna för vissa lokala arbetsmarknadsregioner. Insatserna föranleds av de förändringar i Försvarsmaktens grundorganisation som beslutats av riksdagen. Lokaliseringsutredningen överlämnade sin delrapport Omlokalisering av statlig verksamhet till regeringen den 25 januari 2005. Beredning pågår av de förslag som utredningen lämnat. Jag vill inte föregripa regeringens ställningstagande, utan avser att återkomma i vårpropositionen. För tillfället ligger fokus när det gäller lokalisering av statliga myndigheter på stödet till de människor och de regioner som påverkas allra mest av förändringarna inom försvaret. Staten har ett särskilt ansvar för konsekvenserna av dessa förändringar, precis som vi ställer krav på privata arbetsgivare att ta ett samhällsansvar. För de individer som kortsiktigt drabbas av arbetslöshet, finns en särskild beredskap att inom ramen för arbetsmarknadspolitiken hjälpa till i övergången till vidareutbildning eller till andra delar av arbetsmarknaden. Regeringens övergripande bedömning är att de berörda regionerna hanterar den omställning som väntar på ett mycket konkret sätt. Som Marietta de Pourbaix-Lundin känner till innebär regeringens infrastrukturbeslut i februari 2004 att utbyggnaden av riksväg 73 mellan Älgviken och Fors tidigareläggs så att den påbörjas i år. Det som återstår är att Vägverket ska utarbeta en arbetsplan för utbyggnaden som sedan ska vinna laga kraft innan bygget kan påbörjas. Omfattande åtgärder på Söderstörnsleden och Nynäsbanan avses att genomföras senare. Vad gäller frågan om räddningshelikoptrar vill jag hänvisa till regeringens beslut den 2 december 2004 och de interpellationssvar som jag redan lämnat till Marietta de Pourbaix-Lundin tidigare. Sjöfartsverket har fått i uppdrag att utreda vilka konsekvenser som minskningen i Försvarsmaktens grundorganisation kan komma att få för helikopterverksamheten i samband med sjöräddningens uppdrag. Regeringen framförde att en kraftansträngning bör göras för att förändringen inom Försvarsmakten inte ska innebära några försämringar för Sjöfartsverkets möjligheter att snabbt undsätta människor i nöd. Uppdraget ska redovisas den 28 februari 2005.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 17 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Nära 3 000 statliga jobb föreslås att utlokaliseras från Stockholm till olika delar av landet för att kompensera de orter som drabbas av vänsterkartellens försvarsneddragningar. Samtidigt drabbar försvarsneddragningarna Stockholmsområdet när stora delar av Försvarsmaktens verksamhet på Berga, Muskö och Vaxholm läggs ned, flyttas eller utlokaliseras. Inte ett ord sägs om vad som ska göras för att kompensera för dessa neddragningar. Stockholmsregionen drabbas alltså dubbelt. Återigen bestraffar den socialdemokratiska regeringen stockholmarna. När regeringen Persson vill flytta ut statliga jobb är det inte det bästa geografiska läget för verksamheten som får avgöra. I stället försöker regeringen desperat vaska fram arbetstillfällen till orter där Socialdemokraterna har särskilt starkt stöd bland väljarna. Det handlar dock inte om att skapa några nya jobb, utan det är arbetstillfällen som flyttas runt. Människor ogillar att bli deporterade till olika orter de inte själva vill bo i. Om regeringen vill ge Östersund, Gotland, Arvidsjaur och Karlstad nya jobb innebär det i själva verket att de som i dag jobbar i de utflyttningshotade statliga verken får sparken. Att göra tusentals stockholmare arbetslösa verkar vara en konsekvens som socialdemokraterna tar väldigt lätt på. I stället för att skapa motsättningar mellan olika delar av landet och huvudstaden borde regeringen förbättra företagsklimatet och underlätta för småföretag som vill etablera sig i de gamla kasernerna. Som stockholmare är jag härdad när det gäller den socialdemokratiska regeringens Stockholmsfientlighet. Men den här gången tycker jag att det känns som att vi har fått flera hårda slag rakt i ansiktet. Först ställer regeringen utan att blinka tusen militär- och civilanställda ute i Haninge, Muskö och Berga utan jobb. Som om det inte vore nog är nästa steg att man ska ta bort ytterligare nästan 3 000 arbetstillfällen från Stockholmsregionen för att kompensera andra orter i Sverige för försvarsneddragningarna. Det minsta den socialdemokratiska regeringen kan göra är att ge Stockholmsområdet och då främst Södertörn - för det är där Berga och Muskö ligger - förutsättningar för nya jobb. Jag tänker då i första hand på infrastruktursatsningar. Mycket skulle vara vunnet för Stockholmsregionen om regeringen tidigarelägger eller satsar på fler nödvändiga infrastruktursatsningar. Exempel på sådana som jag har nämnt är dubbelspåret på järnvägen hela vägen till Nynäshamn samt slutförande av Södertörnsleden, som ger Södertörn en port mot E 4:an. Det är frågor som jag har tagit upp i min interpellation och ställt till Göran Persson som nu Ulrica Messing svarar på. Herr talman! Det är ett väldigt magert svar. Svaret är i princip negativt på alla frågor jag har tagit upp. Jag behöver inte upprepa dem, för det har Ulrica Messing redan gjort. Jag har däremot fått svar på frågor jag inte ens en gång har ställt. När det handlar om helikoptrarna får jag inget svar. Där får jag veta att vi den 28 februari kommer att se vad utredningen har kommit fram till och om det blir några räddningshelikoptrar kvar i Stockholmsregionen över huvud taget. Jag har inte ställt krav på några nya jobb till Stockholmsregionen. Det jag har talat om är att ge förutsättningar för att vi själva ska greja de nya jobben. Låt mig få sammanfatta mina frågor i en enda fråga: Är den socialdemokratiska regeringen beredd att ge Stockholmsregionen i allmänhet och Södertörn i synnerhet förutsättningar för att det ska kunna bli nya jobb?
Ulrica Messing (S)
Anf. 18 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Jag tror att jag och Marietta de Pourbaix-Lundin har olika syn på vilket ansvar staten ska ta och vilken roll staten har runtom i vårt land. Jag tror att vi skiljer oss framför allt på två tydliga punkter. Den ena utgångspunkten är att jag tycker att det är självklart att staten ska vara en synlig representant över hela vårt land. Alla de statliga arbetstillfällen eller tjänster som levereras är allas gemensamma arbetstillfällen och tjänster. Det finns en oerhörd poäng i att som det gemensamma och nationella också finnas representerad över landet. Där har vi i den socialdemokratiska regeringen gjort ett grannlaga arbete på det underlag som Statskontoret har levererat till oss. Vi har en klar bild av att när det gäller de statliga arbetstillfällena är framför allt Stockholms stad, Stockholms län och Uppsala kraftigt överrepresenterade med hänsyn till sin andel av befolkningen jämfört med till exempel Kalmar, Västmanland eller Halland, som är kraftigt underrepresenterade. Det är en utgångspunkt för mig. Den utgångspunkten måste vid nyetableringar av myndigheter leda till att fler av de myndigheter som startas eller omstartas lokaliseras utanför Stockholm för att man ska få en bättre balans på statens representation över landet. Det andra handlar om när staten drar sig tillbaka som stor arbetsgivare på en plats. Då är det självklart för mig att staten har ett ansvar för det som ska komma efter. Det är ingen tvekan om att på samma sätt som en stor industri har påverkat kommunernas stadsplanering under en rad år har också Försvarsmakten gjort det. Det har varit ett ömsesidigt givande och tagande, till bådas glädje ofta. Men när Försvarsmakten försvinner från en ort påverkar det inte bara stadsplanering i fortsättningen utan självklart också väldigt många civilanställda. Då har staten ett ansvar för att komma med något efter de stora varsel som har lagts. På samma sätt som vi tycker att Electrolux har ett ansvar i Västervik, Bombardier i Kalmar och Ericsson i Kumla är det en utgångspunkt för både det privata och det statliga engagemanget. Också Moderaterna ville spara på försvaret, men Marietta de Pourbaix-Lundin pratar inte alls om vilket ansvar Moderaterna hade tagit med sin politik för de orter som då hade berörts allra mest. Det är ingen tvekan om att infrastrukturen är oerhört viktig. Jag är glad att Marietta de Pourbaix-Lundin just lyfter infrastrukturen. Här har vi ett tydligt exempel på den satsning som regeringen har gjort på Stockholm. Det finns starka skäl för det, både den satsning vi gjorde när vi höjde länsramarna i Stockholm med 895 miljoner kronor och att vi gjorde dem framtunga. Många av de stora investeringar på vägsidan som nu är i gång och som kommer att starta under detta år och de kommande åren hänger väl ihop, både med möjligheterna att bygga fler bostäder och med möjligheterna att få bort många av de trafikfarliga vägarna. Snart påbörjas arbetet med Mälartunneln. Det är också en oerhört viktig satsning. Infrastrukturen tillsammans med satsningar runt högskolan och forskningen, som inte minst gäller Södertörn, är naturligtvis viktiga framtidssatsningar. De skapar förutsättningar för nya företag, både små och stora företag. En av de kanske allra viktigaste förutsättningarna för att någon ska ha möjlighet att starta företag är att man har en regering som driver en politik som genererar en stabil och låg ränta. Med låga räntor finns möjligheten för fler att våga och att förverkliga sina drömmar.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 19 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Hela resonemanget från den socialdemokratiska regeringens sida går ju ut på att det finns ett visst antal jobb, och det verkar vara konstant. Därför ska man flytta runt jobben i Sverige. Ulrica Messing nämner på slutet alla de förutsättningar för att skapa nya jobb som skulle vara bra för Stockholmsregionen. Varför är de inte bra på de orter som har blivit av med försvarsjobb? Varför går det inte att använda samma resonemang där? Det här är inget nollsummespel. Det gäller att ge förutsättningar för nya jobb. Jag blir minst sagt konfunderad över svaret. Först vill Ulrica Messing inte föregripa ställningstagandet i Jan Bergqvists utredning. Sedan erkänner hon ändå mer eller mindre att det kommer att bli arbetslöshet i Stockholm och att de myndigheter som är inblandade kommer att klara det här på ett mycket konkret sätt, vad detta nu innebär. Dessutom har Ulrica Messing svarat på en skriftlig fråga från mig om det här. Då fick jag svaret att Stockholmsregionen nog klarar sig ganska bra. Ändå erkänner Ulrica Messing att det kommer att bli problem. Man måste tänka på att i Haninge, där Berga och Muskö ligger och de flesta jobb försvinner, försvinner 1 000 jobb. Av dem som har dessa jobb bor ungefär 500 i Haninge, och 500 bor i Nynäshamn. Det är ganska många arbetstillfällen som försvinner från två kommuner. Visserligen har vi en gemensam arbetsmarknad i Stockholm, men det är två kommuner som drabbas ganska rejält. Det är också ett antal underentreprenörer som har varit beroende av försvaret och levererat olika saker som kommer att försvinna. Det är inte bara de 1 000 jobben, det är fler jobb. Snart kommer regeringen att få en skrivelse från Haninge och Nynäshamn som samtliga partier i kommunstyrelsen har skrivit under. De här två kommunerna styrs av socialdemokrater. Det finns 16 krav på olika saker som man vill att regeringen ska göra för just det jag är ute efter, att ge förutsättningar för nya jobb. En hel del av kraven har jag tagit upp. Det handlar om dubbelspår till Nynäshamn. Då säger Ulrica Messing att det görs stora infrastruktursatsningar i Stockholmsområdet. Ja, men det är planerat att komma 2012. Då ska man dra i gång. Det ligger väl ganska långt fram i tiden? Södertörnsleden, porten till E 4, när kommer den? Ja, inte kommer den de närmaste åren. Det är det jag pratar om: att tidigarelägga. Ulrica Messing tar upp en väldigt intressant fråga själv. Det gäller högskolan. Vi har Södertörns högskola sedan några år tillbaka. Det är jättebra. Det har gjort att många fler söder om Stockholm har börjat på högskolan. Men alla högskolor vill bli universitet. För nästan exakt tre år sedan lämnade Södertörns högskola in en ansökan om att få bli universitet. Det är tre år sedan, och de har fortfarande inte hört av regeringen. Det ligger väl i någon byrålåda någonstans hos regeringen. När tänker regeringen ta fram Södertörns högskolas ansökan om att bli universitet och behandla den? Det kanske vore en positiv bit. Det är också ett av de krav som kommer från de två kommunerna. Jag tycker inte att jag fick något svar på vad regeringen tänker göra för Stockholmsregionen. Man tänker inte göra någonting. Det man hänvisar till har man redan gjort. Det handlar om väg 73 som var med i svaret. Jag har inte frågat om väg 73. Ulrica Messing och jag har haft flera debatter om väg 73. Jag vet att den kommer. Jag bara förutsätter att man sätter spaden i jorden i år. Då skulle vi gå dit båda två och ropa: Äntligen! Jag har en konkret fråga. Det här handlar ju faktiskt om människor av kött och blod. I min kommun finns det folk som jobbar inom försvaret. En ubåtsofficer ska flytta till Karlskrona. Frun jobbar i statlig verksamhet. Hon ska, om allt stämmer, flytta till Arvidsjaur. Vilket råd ger Ulrica Messing denna familj?
Ulrica Messing (S)
Anf. 20 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Bakom alla strukturförändringar på svensk arbetsmarknad, oavsett om de sker inom det privata näringslivet eller inom det offentliga, kommunala eller statliga, finns det naturligtvis enskilda kvinnor och män. De berörs av besluten. De måste ibland söka sig en vidareutbildning, ibland välja att flytta med och ibland få ett liknande jobb hos en annan arbetsgivare. Det lever kvinnor och män med dagligen på Saab, inom landstinget och inom andra företag. Vi får ha respekt för att det bakom de förslag till omlokaliseringar som Jan Bergqvist har lämnat till regeringen och som vi just nu bereder finns enskilda kvinnor och män som berörs starkt av dem. Men det är ingen tvekan om att arbetsmarknaden på de olika orterna i vårt land ser väldigt olika ut. Jag tror inte att Marietta de Pourbaix-Lundin vet hur livet ser ut i Arvidsjaur om hon låtsas jämföra den verkligheten med den i Haninge. Det är helt olika förutsättningar, helt olika möjligheter och självklart också helt olika problem. Det långa avståndet till andra större orter är ett stort problem i Arvidsjaur medan till exempel den sociala segregeringen är ett stort problem i Haninge. Båda de sakerna får vi försöka beakta och möta via politiken. Vi har inte haft någon stor statlig omlokaliseringsvåg i vårt land sedan 1970-talet. Statskontoret har utvärderat det arbete som gjordes då och följt upp det. Vad hände efter fem år, och vad hände efter tio år? Trots att den omlokaliseringsvåg som gick genom Sverige på 70-talet avsåg över 10 000 arbetstillfällen som då flyttades från Stockholm och ut till många andra delar av vårt land hade den ingen märkbart dämpande effekt på tillväxten i Stockholm. Det säger en del om den fantastiska kraft som finns i vår huvudstad och i vår huvudstadsregion. Den kraften kan vi stötta och bejaka på många olika sätt. Infrastrukturen är en viktig del av det. Det är lite anmärkningsvärt att det när jag nu, efter alla de debatter som Marietta de Pourbaix-Lundin och jag har haft om väg 73 då Marietta de Pourbaix-Lundin inte har trott mig, talar om att den kommer i år och bekräftar det som jag har berättat tidigare verkar som om det inte är något värt. Det är klart att det är. Jag har också precis talat om att vi har räknat upp länsramarna till Stockholms län för de infrastruktursatsningar som man där får göra med 895 miljoner kronor. Det är en jättetydlig markering om att också staten vill hjälpa till och skapa förutsättningar för tillväxt, som är så avgörande för att fler kvinnor och män ska kunna bo och verka i vår huvudstad. En stor del av de pengar vi nu har föreslagit till länsplanerna hänger tätt samman med de planer på att bygga fler bostäder - inte minst hyreslägenheter - som finns inom Stockholms län. Jag kan inte frågan om Södertörns ansökan om att bli universitet. Den frågan får jag be Marietta de Pourbaix-Lundin återkomma med till ansvarig minister. Jag kan bara notera att jag är glad om det finns moderata riksdagsledamöter som tycker att det är bra med den stora satsning på regionala högskolor som vi har gjort. Den har bland annat inneburit Södertörns högskola. Det faktum att det nu finns minst en högskola i varje län är också en viktig motor för tillväxt. Det är jag glad över.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 21 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Vi kan ta Södertörns högskola allra sist. I en region som Stockholm, med i princip två miljoner människor, skulle det väl inte vara så konstigt om man hade två universitet. Jag tycker att Ulrica Messing ska gå tillbaka till sina kolleger i regeringen och be att man tar fram ansökan ur byrålådan och tittar på den. De har alla kvalifikationer för att kunna bli universitet. Det vet jag. De bara väntar på det. Det är faktiskt en mycket högre status. Ulrica Messing upprepar med en papegojas envishet att man gör stora infrastruktursatsningar i Stockholm. Allt är ju relativt. Väg 73 tycker jag inte att vi behöver diskutera. Den hade vi klarat av redan förra året, Ulrica Messing och jag. Jag bara förutsätter att den kommer. Jag har tagit upp nya infrastruktursatsningar som vi vet finns i planerna - men väldigt långt fram i tiden. Jag hade hoppats få beskedet att ni, när ni nu rycker undan en del från Stockholmsregionen - speciellt i Södertörn och den södra delen - kommer att se till att tidigarelägga infrastruktursatsningen. Det gäller dubbelspår till Nynäshamn. Jag frågar igen: När kommer det? Det gäller slutförandet av Södertörnsleden. När blir det av? När det gäller Södertörnsleden är vissa delar byggda, men ingen kedja är starkare än sin svagaste länk. Det fattas en liten bit som måste bli färdig. När jag lyssnar på Ulrica Messing tycker jag fortfarande att det låter väldigt cyniskt. Det är precis som om det inte handlar om människor av kött och blod. Jag gav ett konkret exempel på en familj i min kommun. Han ska till Karlskrona, och hon ska till Arvidsjaur. Då ska man omskola sig och göra det ena och det andra och greja det. Det låter som om vi i Stockholmsområdet alltid klarar oss ändå på något sätt. Man kan mjölka oss hur mycket som helst. Man kan straffbeskatta och man kan göra det ena och det andra, och vi ska alltid klara oss. Jag tror att alla i hela Sverige vet att om inte Stockholm och huvudstadsregionen fungerar så fungerar ingenting i Sverige. Vi är motorn för Sverige. Man kan inte mjölka oss hur mycket som helst. Vi ber inte om nya arbetstillfällen, men vi ber om förutsättningar att själva kunna greja de nya arbetstillfällena. Därför skulle jag vilja ha svar om när de nya infrastruktursatsningar som jag har tagit upp kommer.
Ulrica Messing (S)
Anf. 22 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Marietta de Pourbaix-Lundin blir lite störd när jag påminner om det vi har levererat och tycker att vi har debatterat den frågan klart. Marietta de Pourbaix-Lundin och jag har också debatterat till exempel räddningshelikoptrarna ett antal gånger. Dem tar hon ändå upp igen. Det handlar kanske om att välja det man själv vill. Jag har då också möjlighet att understryka att de prioriteringar vi har gjort i infrastrukturplanerna är en viktig markering om att vi ser vår huvudstad och tillväxtregionen runt Stockholm som en oerhört viktig motor för utvecklingen i hela vårt land - inte bara för enskilda kvinnor och män i Stockholm utan för hela vårt land. Därför har vi lagt mycket mer pengar på länsramarna i Stockholm än på de andra länen, sett till andelen av befolkningen. Det är också därför vi lägger de pengarna i närtid. I en del länsramar, som naturligtvis omfattar tolv år, får man mer pengar i slutet av planeringsperioden. I Stockholm är det precis tvärtom. Vi lägger mest pengar i början av perioden. Vi gör det därför att vi ser att det här finns en växtvärk. Det finns behov av att göra stora investeringar i infrastrukturen som underlättar bostadsbyggandet och en fortsatt utveckling av högskolorna som underlättar företagandet, vilket då också naturligtvis underlättar för enskilda kvinnor och män att bo och verka här. Några ytterligare satsningar utöver de stora som vi har gjort på infrastrukturen, och som jag presenterade här i riksdagen så sent som förra året, planerar vi inte nu. Däremot är det självklart lika viktigt att ha en aktiv arbetsmarknadspolitik oavsett var i landet kvinnor och män berörs av en omställning och oavsett om det är i ett privat företag, inom landstinget eller inom staten. Lika självklart är det för mig att staten finns representerad runtom i vårt land. Där tror jag att Marietta de Pourbaix-Lundin och jag skiljer oss åt.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.