Stereotypa attityder mot kvinnor i medierna
Interpellation 2008/09:34 av Holma, Siv (v)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-10-15
- Inlämnad
- 2008-10-15
- Besvarad
- 2008-10-27
- Sista svarsdatum
- 2008-10-29
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 15 oktober
Interpellation
2008/09:34 Stereotypa attityder mot kvinnor i medierna
av Siv Holma (v)
till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp)
FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor (Cedawkommittén) har i en kommentar från 2008 uttryckt oro över att det fortfarande finns stereotypa attityder i medierna som hotar att underminera kvinnors rättigheter i Sverige. Kommittén noterar även att det förekommer en sexualisering av det offentliga rummet.
Med anledning av detta uppmanas Sverige att vidta åtgärder för att få bort de stereotypa attityderna till kvinnors och mäns roller och ansvar, bland annat genom informations- och utbildningskampanjer som riktar sig till medierna. Sverige rekommenderas även att främja kulturella förändringar i massmedierna när det gäller de roller och uppgifter som betraktas som lämpliga för kvinnor och män. Sverige uppmanas att förbättra strategierna för att bekämpa sexualiseringen av det offentliga rummet och se till att medieproduktionen och medietäckningen inte är diskriminerande samt att öka medvetenheten om frågorna hos medieägarna.
För Vänsterpartiet är sexualiseringen av det offentliga rummet och stereotypa attityder kopplade till kön samt den könsdiskriminerande reklamen samhällsproblem som har konsekvenser för kvinnors demokratiska rättigheter.
Det finns dessvärre inga tecken som tyder på att sexualiseringen av det offentliga rummet har minskat, snarare tvärtom. Det är tydligt att regeringens insatser på området är otillräckliga. I ljuset av att regeringen valt att inte lägga fram något förslag till lagstiftning om förbud mot könsdiskriminerande reklam (SOU 2008:5) framstår Cedawkommitténs kritik som särskilt befogad.
Med hänvisning till vad som anförts vill jag ställa följande frågor till statsrådet:
1. Hur avser statsrådet att hantera Cedawkommitténs kritik när det gäller ovanstående frågor?
2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att minska sexualiseringen av det offentliga rummet?
3. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att minska de stereotypa attityderna mot kvinnor och män i medierna?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:34
Webb-tv: Stereotypa attityder mot kvinnor i medierna
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:20 Måndagen den 27 oktoberProtokoll 2008/09:20 7 § Svar på interpellation 2008/09:34 om stereotypa attityder mot kvinnor i medierna
Protokoll från debatten
Anf. 1 Nyamko Sabuni (Fp)
Herr talman! Siv Holma har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska sexualisering av det offentliga rummet samt vilka åtgärder jag kommer att vidta för att minska de stereotypa attityderna mot kvinnor och män i medierna.
Det är viktigt att komma ihåg att medierna i Sverige är självständiga och oberoende. Möjligheterna till statlig styrning av mediernas redaktionella innehåll är och ska vara mycket begränsade. Inom ramen för de bestämmelser som finns till exempel i yttrandefrihetsgrundlagen, radio- och tv-lagen och sändningstillstånd är det upp till den ansvariga utgivaren att fatta beslut i innehållsfrågor.
Jag välkomnar självfallet debatt om stereotypa attityder mot kvinnor i medierna. Jag upprörs som de flesta andra när kvinnor, men även män, förlöjligas eller framställs på ett könskränkande eller könsstereotypt sätt i medierna. Debatt och diskussion kring dessa frågor kan säkerligen bidra till en större medvetenhet i medieföretagen.
Regeringen beslutade i våras att inte gå vidare med lagförslaget om förbud mot könsdiskriminerande reklam som lades fram i betänkandet
Könsdiskriminerande reklam - kränkande utformning av kommersiella meddelanden,
SOU 2008:5, genom att lägga betänkandet till handlingarna.
Skälet är att det lagförslag som utredaren lämnat kan komma att stå i strid med tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Jag är inte beredd att ta upp frågan om eventuella ändringar i grundlagarna för att kunna lagstifta mot könsdiskriminerande reklam. Jag tror inte heller att man genom lagstiftning uppnår den effekt som är önskvärd, och jag är även av det skälet inte beredd att driva frågan om lagstiftning vidare.
Det är min uppfattning att egenåtgärder inom detta område är ett effektivt medel för att hålla näringslivet vaksamt och debatten levande. Näringslivets Etiska Råd mot Könsdiskriminerande reklam, ERK, inrättades av branschen för ca 20 år sedan för att motverka könsdiskriminerande reklam men också som ett alternativ till lagstiftning. Målet med verksamheten är att motverka könsdiskriminerande reklam och bidra till en hög etisk standard hos annonsörer och reklamproducenter genom vägledande beslut. Utgångspunkten för ERK:s bedömning är Internationella Handelskammarens grundregler för reklam.
Att näringslivets självsanerande åtgärder fungerar och är effektiva är av största vikt. Därför välkomnar jag initiativet från Sveriges Annonsörer att ta detta arbete ett steg vidare genom att inrätta en branschfinansierad reklamombudsman. Ombudsmannen tillträder den 1 november 2008 och kommer att ersätta såväl ERK som Marknadsetiska Rådet, liksom ytterligare ett fyrtiotal specialiserade nämnder.
Reklamombudsmannen kommer att arbeta brett mot alla former av oetisk reklam. Genom att alla krafter och resurser samlas under en hatt stärks förutsättningarna för Reklamombudsmannen att agera snabbare och mer kraftfullt.
Anf. 2 Siv Holma (V)
Herr talman! Jag får börja med att tacka för svaret på min interpellation. Samtidigt måste jag konstatera att integrations- och jämställdhetsministern sin vana trogen gav ett mycket kortfattat svar på en frågeställning som är stor och omfattande. Jag hoppas att ministern i sina kommande inlägg kommer att utveckla sina svar på kritiken från FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor.
Herr talman! Kommittén tycker att det är oroväckande att det finns "stereotypa attityder mot kvinnor som hotar att underminera deras rättigheter". Kommittén skriver vidare att "sådana attityder är särskilt utbredda i media, där kvinnor och män ofta framställs på ett stereotypt sätt" och att "det förekommer en sexualisering av det offentliga rummet i Sverige". Kommittén uppmanar därför Sverige att vidta "föregripande och hållbara åtgärder" såsom att ha informations- och utbildningskampanjer samt uppmuntra massmedierna att främja kulturella förändringar. De uppmanar också Sverige att förbättra sina strategier för att bekämpa sexualiseringen av det offentliga rummet.
Kommittén talar i termer av "att vidta föregripande åtgärder" för att dels se till att medieproduktionen och medietäckningen inte ska vara diskriminerande, dels öka medvetenheten om dessa frågor hos medieägarna och berörda branschaktörer. I utlåtandet uppmanar kommittén Sverige till djupgående forskning och undersökningar om hur könsrollsstereotyper påverkar tillämpningen av kvinnokonventionen. Som en avslutande uppmaning vill man att Sverige ska genomföra en konsekvensbedömning av nuvarande åtgärder för att kartlägga brister och åtgärda dem för att få en förbättring till stånd.
Ministerns svar på FN-kommitténs kritik och uppmaning är, kortfattat, att debatt och diskussion kan bidra till större medvetenhet hos medieföretagen, att ingen lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam införs och att näringslivet självt kan sanera all könsdiskriminerande reklam.
Herr talman! Nästa gång Sverige ska lämna sin rapport är i september 2010. Vad jag kan förstå står vi inför två förlorade år eftersom ministern enligt interpellationssvaret inte tänker vidta några aktiva åtgärder. Har ministern några planer på hur Sverige ska arbeta för att möta FN-kommitténs kritik och uppmaningar?
Alliansregeringen har nyligen lagt fram en forskningsproposition. Finns det några pengar anslagna till djupgående forskning och undersökningar om hur könsrollsstereotyper påverkar tillämpningen av kvinnokonventionen? Kommer ministern att medverka till att regeringen genomför en konsekvensbeskrivning av vad näringslivets självsanerande åtgärder resulterat i? Och hur ska regeringen gå vidare för att få bort de stereotypa attityderna till kvinnors och mäns roller och ansvar?
Herr talman! Enligt kvinnokonventionens artikel 5 har Sverige förbundit sig att vidta alla lämpliga åtgärder för att ändra mäns och kvinnors sociala och kulturella beteendemönster för att därmed avskaffa fördomar samt seder och bruk som grundar sig på föreställningar om kvinnors underlägsenhet och på stereotypa könsroller. De roller som kvinnor har i de kommersiella medierna är begränsade till kropp, utseende, relationer och sexualitet. Betoningen på kvinnors utseende, kroppar och sexualitet bidrar till att hålla kvar idén om att kvinnors viktigaste uppgift är att vara tillgängliga för män och behaga deras begär. Det krävs mycket av kvinnor för att uppfylla idealkravet om utseende, och där bidrar som bekant medierna på ett sådant sätt att det upprätthålls.
Anf. 3 Nyamko Sabuni (Fp)
Herr talman! Jag förstår fullständigt den frustration som Siv Holma känner inför långsamheten i förändringarna, om det ens alltid sker förändringar, i vårt samhälle när det gäller de stereotypa beskrivningarna av kvinnor - och män för den delen - i reklam och medier.
Det görs en hel del. Som jag sade i svaret är opinionsbildning inte att förakta.
Man har infört lagar till exempel i våra nordiska grannländer, lagar som vi har följt under ett antal år, men det finns fortfarande inga utvärderingar som visar att de skulle ha mindre könsdiskriminerande reklam än vi har.
En skillnad mellan Siv Holma och mig är att jag inte vill lagstifta. Jag vill inte införa en lag som innebär att vi måste ändra i grundlagen när vi vet att det inte ger några resultat att räkna med.
Opinionsbildning är viktigt. Det jobb som Reklamombudsmannen kommer att göra kommer att vara viktigt. Medierådet har till uppgift att både utbilda våra unga och föräldrar och kommunicera med medierna om hur man gestaltar olika saker i medierna. Radio- och tv-lagen innehåller bestämmelser utifrån våra grundläggande demokratiska värden om hur reklamen och medierna ska hantera och utforma ljud- och bildupptagningar i sändningarna.
Det sker en hel del redan. Men ett förändringsarbete tar alltid tid. Jag är beredd att lyssna till ytterligare förslag på åtgärder - förutom lagen, för den ger inget resultat, förutom att man måste gå in och rota i grundfrihetslagarna. Men om det finns ytterligare åtgärder som Siv Holma anser att vi inte har vidtagit lyssnar jag gärna till de förslagen för att i så fall ge dig svar på om det är möjligt att genomföra eller inte.
Det finns forskningspengar. Vi har precis presenterat en forskningsproposition som innehåller väldigt mycket pengar. Det är upp till alla forskare att bestämma vad de vill forska om och ansöka om pengarna. Är det så att det finns forskare som vill forska om hur medierna fungerar i samhället är de välkomna att ansöka om de pengar som finns.
Anf. 4 Siv Holma (V)
Herr talman! För att börja där ministern slutade: Den fördjupade forskning som jag talade om i förra anförandet är någonting som FN-kommittén uppmanar Sverige att göra. Jag uppfattar det som ett väldigt starkt skäl till att från svenska regeringens sida vidta åtgärder och inte bara vara passiv och förvänta sig att forskare eventuellt ska forska om mediernas roll i sammanhanget.
Visst kan medier på ett mer medvetet sätt avspegla kvinnors olika liv och bidrag till samhällsutvecklingen? Viktiga områden för att få en ändring till stånd är dels att få in fler kvinnor på beslutande nivåer, dels att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Mediernas sätt att beskriva kvinnor och män präglas av segregering inom nyheter, film, reklam och underhållning. Kvinnor och män får olika roller.
Jag har varit inne på vilka roller det är. Det handlar om teman som skönhet, sexualitet, relationer och omsorg. För männen handlar det om teman som yrkesroller, aktion, prestation, aggression, våld och kriminalitet. Männen finns i en offentlig sfär, kvinnorna i en privat. Till två tredjedelar är det män som uttalar sig eller omtalas i nyheterna. Politiskt, rättsligt och publicistiskt råder en motsättning mellan jämställdhet, som enligt min uppfattning är en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter, å ena sidan och yttrandefriheten och tryckfriheten å den andra.
Vad kommer ministern att ge för svar till FN-kommittén för att ändra de stereotypa attityderna mot kvinnor i medierna? Jag efterlyser naturligtvis aktiva åtgärder. Jag kan tänka mig att aktörerna kommer att göra saker och ting ju mer medvetenheten ökar. Men jag ställer naturligtvis min fråga till regeringen.
Jag har försökt sätta mig in i näringslivets självsanerande insats i form av den så kallade Reklamombudsmannen. Jag läste att anledningen till att Sveriges Annonsörer ville tillsätta denna ombudsman var att man ville slippa utökad lagstiftning. Frågan som genast infinner sig hos mig är: Vad är branschen rädd för? Kan det vara risken för att bli dömd för sanktioner? Vad jag kan förstå får någon som blir fälld ett "fällningsuttalande". Det kan vara lite skämmigt att bli uthängd, men en lagstiftning hade inneburit en starkare sanktionsmöjlighet.
Reklamombudsmannen kommer att ha ett bredare uppdrag än att bara se på könsdiskriminerande reklam. Arbetsfältet blir mindre. Reklamombudsmannen har som jag kan utläsa en mindre stab att jobba med jämfört med det som har funnits tidigare, vilket gör mig konfunderad.
Vad anser ministern att det finns för garantier för att Reklamombudsmannen kommer att fungera på ett bättre sätt än det som har funnits tidigare, ERK? Ingenting har i grunden förändrats, vad jag har förstått. Vad är det som gör att Reklamombudsmannen har bättre möjligheter att beivra könsdiskriminerande reklam?
Anf. 5 Nyamko Sabuni (Fp)
Herr talman! Jag vill börja med att säga att FN-kommittén inte formulerar Sveriges politik. Det gör vi i regeringen, i denna kammare och i partierna. FN-kommittén kontrollerar och undersöker medlemsländerna och ser hur situationen i varje land är. Detta är någonting de uppmärksammar oss på. Vi ska uppskatta att de gör det.
Stereotypa attityder förekommer i hela världen. Vi försöker jobba så gott vi kan på olika sätt för att komma till rätta med det. Men det vore fel att tro att sexism förekommer i ett samhälle avskilt från det faktum att det förekommer rasism, diskriminering och andra beteenden som vi också vill motarbeta. En reklamombudsman som ser till helheten är väl inte helt fel? Det ena påverkar det andra. Att man samlar ihop resurserna från små nämnder till en större ombudsman är väl inte heller fel i denna bemärkelse?
Detta kan vi jämföra med den nya diskrimineringslagstiftningen och den nya ombudsmannen. Vi är överens över partigränserna om att vi ska ha en ombudsman och en lagstiftning, eftersom olika orättvisa eller olämpliga beteenden i samhället har med varandra att göra.
Jag ser det på samma sätt när det gäller Reklamombudsmannen. Därför välkomnar jag deras arbete. Reklamombudsmannen har precis tillträtt, nu i november. Jag kan inte garantera hur det kommer att fungera. Jag kan bara säga att jag tror på det faktum att man för samman resurserna för att kunna hantera detta på ett effektivare sätt än små nämnder kunde göra.
Jag vill framhäva att det görs en hel del. Förändringsarbete tar tid. Lagen har inte visat sig fungera i våra grannländer. Jag är inte beredd att ändra i grundlagen för en lag som inte ger resultat. Finns det ytterligare åtgärder man kan vidta lyssnar jag gärna till förslag.
Vi ägnar oss åt opinionsbildning när vi debatterar denna fråga här. Näringslivet lyssnar på detta. Opinionsbildning kommer Reklamombudsmannen att ägna sig åt, och det gör medierna själva. Vi ska vara glada.
Jag uppskattar att du interpellerar om denna fråga, så att vi får diskutera den gång på gång. Jag tror att budskapet behöver upprepas hela tiden. Det behöver hela tiden skickas signaler att det är oacceptabelt med könsstereotyp reklam, för oss som medborgare och konsumenter. Vi har också konsumentmakt att förändra. Den som använder sig av könsstereotyp reklam ska kunna få sina varor och tjänster bojkottade. Man kan förmedla till invånare och konsumenter att det är möjligt att göra så.
Anf. 6 Siv Holma (V)
Herr talman! Jag är övertygad om att Sverige kommer att följa de andra nordiska länderna och införa en lagstiftning om att förbjuda könsdiskriminerande reklam. Att införa ett förbud är en viktig markering från lagstiftarens sida om att denna typ av reklam inte är accepterad. För att vi ska få ett samhälle som är jämställt krävs det att kvinnors kroppar inte exploateras på det sätt som sker i dag.
Herr talman! Jag läste att frågan om sexualiseringen av det offentliga rummet inte längre finns kvar i alliansregeringens jämställdhetspolitik. Det förvånar mig. Den alltmer ökande exploateringen och kommersialiseringen av kvinnors kroppar bidrar som alla vet till att hålla kvar föreställningen om att kvinnor är mindre värda än män, att kvinnor är underordnade.
När kvinnan reduceras till ett objekt bidrar det i sin tur till att det blir ett kortare steg att ta för att kränka eller misshandla henne. Hon är ju bara ett objekt. Hur ska ministern kunna bemöta FN-kommitténs kritik och uppmaning till aktiva åtgärder när ni inte föreslår några aktiva åtgärder för att motverka sexualiseringen av det offentliga rummet?
Man kan ju alltid hoppas på att andra gör någonting. Men det är också viktigt att regeringen vidtar aktiva åtgärder och klart deklarerar: Detta accepterar vi inte, och därför inför vi en lag mot könsdiskriminerande reklam.
Jag har inte sett några positiva saker med näringslivets självsanerande insatser. I det stora hela har det inte förändrats speciellt mycket. Jag ser det inte. Regeringen hade kunnat vara mer aktiv.
Jag tror att det finns en chans att göra någonting på riktigt och inte bara vänta sig att marknadskrafterna ska lösa allt så att vi inte står inför två förlorade år.
Anf. 7 Nyamko Sabuni (Fp)
Herr talman! Vi är aktiva och vi kommer att fortsätta att vara aktiva. Fortfarande kan jag inte se att det finns några bevis för att lagarna i våra grannländer som har lag mot könsdiskriminerande reklam har lett till mindre könsdiskriminerande reklam i de länderna.
Gränsen för vad som är könsdiskriminerande och inte är väldigt vag. De här länderna har liknande typ av reklam som vi har trots lagen. Jag vet inte vad det är som Siv Holma egentligen vill lagstifta mot.
Är det Hennes & Mauritz-reklam som inte ska få existera? Den existerar i de länder där det finns lag mot könsdiskriminerande reklam. Det är den svårdragna gränsen som gör att lagen inte heller ger effekter. Det finns annat man kan göra.
Detta andra görs nu. Finns det ytterligare åtgärder är jag beredd att titta på det och reflektera över det. Jag tycker själv att det är upprörande med könsdiskriminerande reklam. Vi ägnar tid åt att tänka på: Vad kan vi göra ytterligare?
Siv Holma och hennes parti är också välkomna att föreslå ytterligare åtgärder. Men återigen: Opinionsbildning, radio- och tv-lagen, Reklamombudsmannen och Medierådet gör att vi alla jobbar med frågorna för att vi ska komma till rätta med könsdiskriminerande reklam.
Förändringsarbete tar tid. Jag kan beklaga att det inte går fortare än det gör i dag.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.