Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Statsinkomster av räntesnurrebegränsningar

Interpellation 2013/14:249 av Jakobsson, Leif (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2014-01-29
Inlämnad
2014-01-29
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2014-02-19
Sista svarsdatum
2014-02-19
Besvarad
2014-03-28

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 29 januari

Interpellation

2013/14:249 Statsinkomster av räntesnurrebegränsningar

av Leif Jakobsson (S)

till finansminister Anders Borg (M)

Finansministern sänkte bolagsskatten från 26,3 procent till 22 procent från och med den 1 januari 2013. Därmed minskade bolagsskatteintäkterna med 16 miljarder. Statsrådet trodde sig kunna finansiera detta till mer än hälften genom ändrade regler som skulle begränsa avdragsrätten för interna lån. Detta skulle ge ökade inkomster med 8,8 miljarder.

Miljarder fråndrogs genom bolagsskattesänkningen samhällets investeringar, och resultatet märks inom järnvägen, i skolresultaten och i att den höga arbetslösheten inte knäcks. Affärstidningarna annonserar att det i stället för fler jobb blir en ”utdelningsfest” för aktieägarna i vår. Denna beräknas till 166 miljarder, en ökning med 8 procent. Bankerna ligger högt i denna aktieutdelning.

Än mer allvarligt på sikt är kanske att bolagsskattesänkningen gjordes med lånade pengar. Ekonomistyrningsverket har pekat på att underskottet i de offentliga finanserna växer nästa år till 87 miljarder kronor eller motsvarande 2,3 procent av bruttonationalprodukten. Det är det största underskottet sedan överskottsmålet infördes år 2000. Statsrådet sänkte bolagsskatten från 26,3 procent till 22 procent från och med den 1 januari 2013.

I regeringens budgetproposition 2014 står följande: ”Intäkterna från skatt på företagsvinster uppgick 2011 till 103 miljarder kronor, vilket är 4 miljarder kronor, eller 3,6 procent, lägre än 2010 (se diagram 7.6). Till följd av att produktionen i näringslivet utvecklades förhållandevis svagt, samtidigt som lönekostnadstillväxten inte föll tillbaka i samma utsträckning, bedöms bolagsskatteintäkterna minska ytterligare, till 96 miljarder kronor 2012. Bolagsskatteintäkterna väntas även minska 2013, till 93 miljarder kronor. De minskade intäkterna 2013 beror uteslutande på att bolagsskattesatsen sänktes fr.o.m. årsskiftet. Med oförändrade regler hade intäkterna i stället ökat 2013. I takt med att BNP-tillväxten stärks växer företagens vinster återigen 2014. Vinstökningen bedöms bli som starkast 2015.”

Den ökning budgetpropositionen i text talar om är dock i nominella tal, i tabell 7.6 visas att skatteintäkterna som del av (den växande) bruttonationalprodukten stagnerar. En allt lägre inkomstandel till staten kommer alltså från företagsvinsterna och detta utan något som helst redovisat samband med fler jobb.

Skatteverket har dessutom i en nypublicerad rapport till regeringen uppskattat att skatteplanering med externa lån i samband med företagsförvärv kan ge ränteavdrag med 18–24 miljarder kronor. Det minskar statens skatteintäkter med ca 4–5 miljarder kronor varje år.

En väsentlig anledning till att statsrådet inte får in de intäkter han tänkt sig, trots skärpningen av lagstiftningen, är att företag använder sig av ackumulerade ränteförluster. Ränteavdragen är i vissa fall så stora att de utnyttjas för framtida underskottsavdrag. Tricksandet ger effekt för mer än ett år vilket kanske finansministern borde ha förutsett och därför gjort en annan intäktskalkyl. Men för finansministern var väl sänkningen av bolagsskatten det viktiga och dess finansiering av mer underordnad betydelse.

Mina frågor är:

1. Hur stor del av de 8,8 miljarder i ökade bolagsskatteintäkter som finansministern räknade med i budgeten för 2013 bedömer finansministern verkligen kommer in år 2013, och vilken är prognosen för år 2014?

2. Genom vilka åtgärder avser finansministern att öka storbankernas och aktieägares bidrag till skatteinkomster och produktiva investeringar under kommande år?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2013/14:249, Statsinkomster av räntesnurrebegränsningar

Interpellationsdebatt 2013/14:249

Webb-tv: Statsinkomster av räntesnurrebegränsningar

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anders Borg (M)
Anf. 1 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Leif Jakobsson har frågat mig hur stor del av de 8,8 miljarder kronor i ökade bolagsskatteintäkter som jag räknade med i budgeten för 2013 jag bedömer verkligen kommer in och vilken prognosen är för år 2014. Leif Jakobsson har vidare frågat mig genom vilka åtgärder jag avser att öka storbankernas och aktieägares bidrag till skatteinkomster och produktiva investeringar under kommande år. I budgetpropositionen för 2013 skärpte regeringen reglerna som begränsar rätten till ränteavdrag avseende interna lån i företagssektorn. Detta gjordes för att skydda den svenska bolagsskattebasen mot skatteplanering med ränteavdrag. I budgetpropositionen för 2013 förväntas begränsningen i avdragsrätten för interna lån öka skatteintäkterna med 8,8 miljarder kronor 2013. Åtgärden innebär att bolagsskattebasen breddas. Samtidigt som regeringen införde de förändrade begränsningsreglerna för ränteavdrag sänkte regeringen bolagsskattesatsen från 26,3 procent till 22 procent. Sänkningen stärker incitamenten för näringslivet att öka sina investeringar i Sverige. Det finns indikationer på att de nya ränteavdragsbegränsningarna har effekt. Data från betalningsbalansen tyder på att interna lån mot utlandet har minskat. En mer slutlig bedömning kan dock först göras i december 2014 när det finns data avseende taxeringsutfallet 2013. Prognoser över skatteintäkter publiceras i vårpropositionen och budgetpropositionen. Den senaste publikationen avseende bolagsskatten publicerades i budgetpropositionen för 2014. Där uppskattades skatteintäkterna från bolagsskatten till 97,3 miljarder kronor för 2014. Företagsskattekommittén har i uppdrag att se över företagsbeskattningen. Den ska bland annat undersöka om det är lämpligt med mer generella regler som begränsar ränteavdragen. Några viktiga utgångspunkter för arbetet är att skydda bolagsskattebasen och att gynna företagande, investeringar och sysselsättning.
Leif Jakobsson (S)
Anf. 2 Leif Jakobsson (S)
Herr talman! Det kan vara viktigt att rekapitulera vad detta egentligen handlar om. År 2012 blev det allmänt känt att en del av riskkapitalbolagen inom den offentligt finansierade verksamheten, såsom vård och skola, förutom att göra stora vinster såg till att via räntesnurror flytta dessa vinster till skatteparadis. Den fjärdedel svenska folket skulle ha tillbaka i bolagskatt kom alltså inte tillbaka utan hamnade i skatteparadis. Min fråga om finansministerns bedömning ska ses mot bakgrund av att vi socialdemokrater tyckte att den begränsning av räntesnurror som gjordes var en vettig tillfällig lösning. Till att börja med redovisade Finansdepartementet att det skulle ge 6 miljarder i intäkter, men när budgetpropositionen kom var det 8,8 miljarder. Det är svårt för oss i oppositionen att ifrågasätta hur man har räknat och vad det finns för prognoser och beräkningar bakom detta. Vi fick så att säga köpa grisen i säcken. Eftersom vi redan då tillämpade den princip som numera även finansministern tillämpar, i alla fall i teorin, om krona för krona, så accepterade vi de 8,8 miljarderna som en finansiering av en delvis sänkning av bolagsskatten. Resten, som finansministern ville lånefinansiera, sade vi nej till. Detta gör det besvärligt, inte minst för oss i oppositionen. Om det som Ekonomistyrningsverket säger stämmer känner vi att vi lurats in en situation att tillsammans med regeringen försvaga landets ekonomi. Eftersom det är över två månader sedan jag ställde interpellationen borde det ha gått att ge svaret lite mer innehåll. Den statliga myndigheten Ekonomistyrningsverket sade först att det kunde bli 6 miljarder, men i sin senaste rapport säger man att det kan bli bara 3 miljarder. I så fall är 13 av de 16 miljarderna i bolagsskattesänkningen lånefinansierade. Då har Anders Borg lånat 13 miljarder i kommande generationers namn för att sänka bolagsskatten. Det jag är ute efter är om det finns någon annan prognos och syn än den Ekonomistyrningsverket har att de pengar som skulle komma av räntesnurrebegränsningen inte kommer in? I så fall vill jag ha den redovisad här och nu. Delar av finansministerns svar oroar mig. När det närmaste en prognos man har är "indikatorer" känner jag oro. Det finns antydningar, men några 8,8 miljarder kan man inte se. På två månader borde det ha gått att titta på just denna sektor. Det är av centralt intresse att det som finansministern påstod också kommer in. Vi socialdemokrater kommer att jaga de hål som finns i finansministerns budget. Vi har ett stort intresse av att statens saldo stämmer och att handkassan är räknad och kontrollerad den 14 september. Vi drog nämligen både 1982 och 1994 dyrbara lärdomar av borgerliga regeringars sätt att hantera statens ekonomi.
Anders Borg (M)
Anf. 3 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Att säkra våra bolagsskattebaser är centralt. Sedan den socialdemokratiska regeringen ändrade reglerna i början av 2000-talet och räntesnurrorna började växa har detta varit ett stort bekymmer. Vi har fått vidta omfattande åtgärder för att säkra att framför allt riskkapitalbolag men också andra bolag inte placerar sina ränteavdrag i Sverige och tar ut sina vinster i lågskatteländer. Denna ordning är ett betydande bekymmer, och vi har alltså vidtagit kraftfulla åtgärder för att ändra på den. Dessa åtgärder har blivit rätt hårt kritiserade av både jurister och näringsliv därför att de är långtgående och hårda. Vi har hävdat att de överensstämmer med den rättspraxis som finns i andra länder, men det har varit nödvändigt att lägga fast de här åtgärderna för att stoppa en uppåtgående tendens. Skatteavdelningens ekonomer - vi har i dag en stor och kvalificerad avdelning för att göra skatteekonomiska beräkningar - har naturligtvis försökt bedöma effekterna av den här typen av åtgärder. Den bedömningen har alltså inte gjorts av vare sig den politiska ledningen eller några politiska medarbetare på Finansdepartementet utan av skatteavdelningens skatteekonomiska avdelning. Deras slutsats är att den bästa bedömningen är 8,8 miljarder. Den bedömningen är mycket noga avstämd med Skatteverket, och jag har också återkommit i finans- och skatteutskottet i frågan och noggrant redovisat grunderna för denna beräkning. Nu väljer Leif Jakobsson att kalla detta "rövarkalkyl" i Dagens Nyheter, vilket är ett relativt grovt påhopp på de opolitiska tjänstemännen på Finansdepartementet. Vi gör inte rövarkalkyler när vi tar fram statens budget, utan vi gör bästa möjliga beräkning utifrån den statistik som vi har. Skatteverket och Finansdepartementet gör en likartad bedömning i den här frågan. Vi har noggrant stämt av våra beräkningar med dem och landat i de här siffrorna. Ekonomistyrningsverket gör en annan bedömning. Men Ekonomistyrningsverket har å andra sidan inte ansvaret för att göra de tunga bedömningarna på skattesidan på det sätt som skatteavdelningen respektive Skatteverket har. Vad vi ser är att de här åtgärderna hittills förefaller ha bitit rejält. Utvecklingen av betalningsbalansstatistiken visar att koncerninterna nettoskulder från Luxemburg nere med 152 miljarder sedan 2010 och med 155 miljarder från Belgien. Det egna kapitalet i företagen har samtidigt ökat dramatiskt. Det förefaller som om redan de åtgärder som vidtogs 2009 och 2010 började vända utvecklingen, och allt tyder nu på att det går åt det här hållet. Nu menar Leif Jakobsson att jag skulle kunna redovisa ett mer omfattande material genom en taxering som ännu inte har ägt rum. Taxeringen sker under 2014 och redovisas i december 2014. Därmed finns det naturligtvis en osäkerhet vid sidan av den statistik som vi har från betalningsbalansen på det här området. I grund och botten använder Leif Jakobsson som ordförande i skatteutskottet begreppet "rövarkalkyl" i medierna när han kommenterar de bedömningar som Finansdepartementets opolitiska tjänstemän gör. Det tycker jag, om jag får säga så, är att föra den politiska debatten in på fel område.
Leif Jakobsson (S)
Anf. 4 Leif Jakobsson (S)
Herr talman! Det gick till andra inlägget innan Anders Borg lyckades få till att det nog egentligen var den socialdemokratiska regeringens fel att riskkapitalbolag profiterade på vård och flyttade vinsterna utomlands. Det är snart åtta år sedan. Det blir lite tramsigt. Ansvaret ligger faktiskt hos er. Likadant är det med ansvaret för en budgetproposition. Den skrivs inte under av tjänstemän, utan den skrivs under av en regering, och det är en regering som måste står för de bedömningar och de siffror som man lägger fram för den här kammaren. Det är det jag känner oro för. Som jag sade: Vi har 1982 och 1994 sett vad borgerliga regeringar lämnar efter sig i svarta hål. Därför vill vi vara säkra på att saldot stämmer och att handkassan är räknad och är korrekt. Det är därför vi tittar på de olika områden där det finns tydliga indikationer på att något inte står rätt till. Det som gör att vi ställer oss frågan är naturligtvis att en statlig myndighet, Ekonomistyrningsverket, säger att det fattas 5-6 miljarder i intäkter på bolagsskatten. Om Anders Borg har en annan åsikt får han väl säga det här i kammaren: Här har Ekonomistyrningsverket missförstått allt, de har fel, och de kalkyler som vi gjorde från början håller. Ingen skulle bli gladare än jag, mitt parti och svenska folket om de 8,8 miljarderna verkligen kommer in, så att inte finansministern har lånat ännu mer för att sänka bolagsskatten. Det är bara det som det handlar om: ordning och reda, att få reda på hur det egentligen står till. Här svarar finansministern att det ska göras en prognos i samband med vårpropositionen. Det kan inte vara många dagar tills den ska gå i tryck. Då vill jag höra den prognosen. Hur stor del av de 8,8 miljarder som skulle finansiera bolagsskattesänkningen bedömer regeringen kommer in? Vad kommer det i så fall att stå i vårpropositionen? Vi känner också till indikationer på andra sätt. De företag som sysslade med räntesnurror har också sparade förlustavdrag som de använder fortsatt och kan använda under några år till. Vad jag kan förstå kommer det att innebära att man inte kommer att ta upp detta till beskattning under några år framöver. Är den delen med i beräkningen om de 8,8 miljarderna? Och hur kunde det gå från 6 till 8,8 miljarder på så kort tid som från sommaren och fram till det att budgeten presenterades? Det är det som gör att man ifrågasätter hur kalkylerna kommer fram. Det kanske snarare var så att den ökningen togs fram för att finansiera en bolagsskattesänkning. Sammantaget: Jag vill höra om finansministern kan garantera att de 8,8 miljarderna kommer in. Om inte enligt principen krona för krona, hur ska då de pengarna tas in i stället?
Anders Borg (M)
Anf. 5 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Låt oss till att börja med klargöra hur det ser ut med de offentliga finanserna i Sverige. Vi har nu fått nya prognoser från EU-kommissionen. Vi har alltså goda möjligheter att jämföra Sverige med de andra europeiska länderna. Sverige tillhör de länder som har lägst skuldsättning. Den har alltså minskat under krisen, samtidigt som den genomsnittliga skuldsättningen i EU har ökat med i storleksordningen 15-20 procent. USA och Japan har följt den utvecklingen och ligger nu på 100 respektive 200 procent i offentlig skuldsättning. Sverige ligger strax över 40 procent. När det gäller finansiellt sparande har vi en situation som gör att vi i år lägger ett stimulanspaket på 25 miljarder kronor. I förrgår presenterade den finska regeringen ett åtstramningspaket på 20 miljarder kronor som, givet att den finska ekonomin är hälften så stor som den svenska, skulle motsvara ett besparingspaket på 40 miljarder kronor. Finland är en av de ekonomier som bedöms som starkast i Europa. I Danmark har regeringen också genomfört breda sparpaket. Sverige kan alltså som enda land fortsätta att stimulera ekonomin 2014. Då menar Leif Jakobsson att det är ett uttryck för att svensk ekonomi är på fallrepet. Sedan måste jag återkomma till detta med rövarkalkyl. Nu gör skatteutskottets ordförande bedömningen att skatteavdelningens skatteekonomiska enhet har gjort beräkningen på 8,8 miljarder för att finansiera bolagsskattesänkningen. Det är den bedömning som skatteutskottets ordförande redovisar i Sveriges riksdag. Han menar att eftersom kalkylen skiljer sig från ESV:s är det en "rövarkalkyl", som han säger i Dagens Nyheter i dag. Så fungerar inte svensk offentlig förvaltning. Myndigheter gör olika bedömningar. KI, Riksbanken och ESV gör olika bedömningar i nästan varje prognos. Det är inte ett uttryck för att vi gör rövarkalkyler eller att Riksbanken gör rövarkalkyler där de tar ned eller tar upp inflationen för att höja och sänka räntan. Så fungerar inte offentlig förvaltning i Sverige, utan vi gör så bra bedömningar som möjligt. De är tillräckligt osäkra och svåra att göra ändå, utan att man för den skull ska lägga in anklagelser om politik i dem. Sedan vill jag också påpeka att när vi diskuterar budgethål vet vi alla var det stora budgethålet i svensk politik befinner sig. Socialdemokraterna har tappat den finansiering som man hade i sin budgetmotion. Det var 12 miljarder i jobbskatteavdrag och 3 miljarder i brytpunkt. Det är ett tapp på 15 miljarder. Man har kvar alla sina utgifter. Därmed har vi ett stort budgethål. Socialdemokraterna säger nu att de är beredda att ta bort hela egenavgiften för unga. Men det täcker bara 7 miljarder. Det återstår alltså ett stort hål att täcka. Det är rätt rimligt att väljarna med mindre än sex månader kvar till valet får ett besked om varifrån de miljarderna ska komma. Om nu Leif Jakobsson har gjort bedömningen att skatteintäkterna är 8 miljarder lägre måste väl Socialdemokraterna utifrån Leif Jakobssons bedömningar redovisa ytterligare 8 miljarder i skattehöjningar. Antingen tror inte Socialdemokraterna på Leif Jakobssons bedömning eller också kommer de att redovisa 8 miljarder i ytterligare skattehöjningar. Ska vi förvänta oss att Socialdemokraterna i sin vårmotion lägger på 15-20 miljarder i ytterligare skattehöjningar? Eller är det helt enkelt så att Leif Jakobsson på partipolitiska grunder vill misstänkliggöra Finansdepartementets kalkyler?
Leif Jakobsson (S)
Anf. 6 Leif Jakobsson (S)
Herr talman! För säkerhets skull får jag be finansministern att tänka på att ordförande i skatteutskottet är en partikamrat till honom som heter Henrik von Sydow. Jag är faktiskt bara vice ordförande. Annars kan det bli komplikationer i ert parti. Jag ställde en mycket tydlig fråga. Kan Anders Borg garantera att dessa 8,8 miljarder verkligen kommer in? Och är det Anders Borgs bedömning att Ekonomistyrningsverket är helt fel ute, eftersom det skiljer 6 miljarder mellan vad Anders Borg nu säger och vad Ekonomistyrningsverket säger när det gäller bedömningen? 6 miljarder är väldigt mycket pengar. Det skulle räcka till exempelvis 12 000 lärare, och det skulle räcka till mycket annat, men som i så fall försvinner. Finansministern säger att jag påstår att det fattas 8 miljarder. Nej, det har jag inte gjort. Det är det som hela denna debatt handlar om. Jag vill veta vad finansministern anser. Jag vill ha svart på vitt. Jag har inte gått in på Ekonomistyrningsverkets Facebooksida och tryckt på gillaknappen. Det är inte det som det handlar om. Men jag känner oro när en statlig myndighet säger att det kanske finns ett hål på 6 miljarder. Även om det naturligtvis är besvärligt för en minister att gå emot en statlig myndighet vill vi faktiskt veta. Då kan det vara lämpligt att finansministern talar om det. Om det finns ett hål där, finansministern, är det faktiskt så att ni fortfarande är i regeringsställning. Då kan ni inte säga att oppositionen får hitta på en finansiering. Det är ni som har lagt fram budgeten, och det är ni som är ansvariga. Återigen vill jag säga att vi tänker se till, efter tidigare erfarenheter, att saldot stämmer och att handkassan är räknad och kontrollerad den 14 september.
Anders Borg (M)
Anf. 7 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Det är mycket centralt att vi för en seriös diskussion om offentliga finanser. Den måste ta sin utgångspunkt i sakläget. Sverige har bland de starkaste offentliga finanserna i industrivärlden. Vi är alltså inne i en lång lågkonjunktur, där Sverige som enda land har kunnat fortsätta stimulera ekonomin när Danmark, Finland och andra länder har börjat skära ned. Ändå vill Socialdemokraterna göra gällande att Sverige har problem med de offentliga finanserna. Då borde väl den första slutsatsen vara att Socialdemokraterna själva har en gediget finansierad budget - det borde vara den mest självklara slutsatsen - och förslagsvis också en kraftigt överfinansierad budget som i sådana fall kunde täppa till de hål som de anser föreligger. Nu vill Leif Jakobsson smita ifrån ansvaret för räntesnurrorna. Det framgår alldeles tydligt i statistiken att denna typ av ränteupplägg började växa runt 2000 och eskalerar sedan i snabbt tempo. Det sammanhänger med de förändringar av lagstiftningen kring koncerninterna förvärv som den dåvarande socialdemokratiska regeringen genomförde. Det är det som blir startskottet för hela denna utveckling med räntesnurror i skatteparadis. Sedan har vi efter hård kritik fått vidta åtgärder i upprepade omgångar för att städa i detta. Jag ber om ursäkt för att jag kallade Leif Jakobsson för ordförande i skatteutskottet. Vice ordförande i skatteutskottet menar att om det finns en bedömningsskillnad mellan ESV och Finansdepartementet beror den på att Finansdepartementet gör "rövarkalkyler". Det är vad han säger i Dagens Nyheter. Jag tycker faktiskt att det är ett mycket märkligt uttalande. Vi har alltså en mycket kvalificerad avdelning med ett stort antal disputerade personer som försöker göra bästa möjliga bedömningar av vilka intäkter vi har. De är helt opolitiska. Då menar Leif Jakobsson att detta är "rövarkalkyler". Jag tycker att det är märkligt.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.