Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Statsbidrag till friluftslivets organisationer

Interpellation 2009/10:13 av Ericson, Gunvor G (mp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-09-22
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2009-09-24
Svar fördröjt anmält
2009-10-01
Sista svarsdatum
2009-10-06
Besvarad
2009-10-23

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 22 september

Interpellation

2009/10:13 Statsbidrag till friluftslivets organisationer

av Gunvor G Ericson (mp)

till miljöminister Andreas Carlgren (c)

För friluftslivet finns en paraplyorganisation, Svenskt Friluftsliv, som organiserar 21 ideella friluftsorganisationer med tillsammans knappa två miljoner medlemmar. Här finns många olika verksamheter, som till exempel cykling, segling, vandring, orientering, kanot och klättring. Det finns fiske‑, hund- och jaktorganisationer och det finns mer övergripande organisationer som Friluftsfrämjandet, Svenska Turistföreningen, Svenska Scoutrådet, Hälsofrämjandet och Korpen. De gör betydande insatser för att främja hälsa och för att fler ska få uppleva naturen. Verksamheten har finansierats via Friluftsrådet som årligen fördelat statsbidrag till friluftsorganisationer och så även till Svenskt Friluftsliv. Regeringen har inte tillsatt några nya ledamöter i Friluftsrådet efter att mandattiden gick ut den 30 juni 2009. Men förordningen gäller fortfarande så kansliet på Naturvårdsverket tar emot ansökningar för 2010 års stöd, dock är det oklart vem som kommer att besluta om 2010 års stöd.

Mina frågor till ministern är:

På vilket sätt kommer ministern att se till att friluftsorganisationerna även i framtiden ska få statsbidrag?

Hur avser ministern att ge friluftslivets organisationer möjlighet att involveras i nya rutiner för medelsfördelning?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2009/10:13, Statsbidrag till friluftslivets organisationer

Interpellationsdebatt 2009/10:13

Webb-tv: Statsbidrag till friluftslivets organisationer

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Andreas Carlgren (C)
Anf. 48 Andreas Carlgren (C)
Herr talman! Jag tackar för svaret. Att Friluftsrådets ledamöter avgick när förordnandet gick ut den 1 juli i år innebär att det gemensamma forum som fanns mellan myndighet och representanter för friluftslivet försvann. Det gör att detta hänger i luften medan frågan bereds. Apropå den debatt som var för en stund sedan om klimatet är miljöproblemen vår tids största utmaning. Uppvaknandet har gått långsamt när det gäller insikten om effekterna och förstörelsen av naturmiljöer. Vi människor på jorden har långt kvar innan vi inser alla dessa samband. Där har friluftsrörelsen en väldigt stor roll att spela. Den åsikten tror jag att miljöministern och jag delar. Parallellt med detta med naturen finns det också en oroande utveckling av stillasittande. Barn spenderar mer tid vid dator och tv och mindre tid med utomhuslekar. Även där kan friluftslivet spela en stor roll. Vuxna tar bilen korta sträckor i stället för att cykla. De korta bilresorna, mindre än fem kilometer, står för cirka hälften av alla bilresor i Sverige. I tätorterna är det 80 procent. När det gäller det ekonomiska stödet har man inom Svenskt Friluftsliv inte samma starka ställning som finns till exempel inom Riksidrottsförbundet. Det kan vara så att man inte åtnjuter det därför att det inte har funnits motsvarande samordning som nu faktiskt finns genom organisationen Svenskt Friluftsliv. I dag är det statliga bidraget 24,9 miljoner kronor per år. Det fördelas genom en lång kedja från Kulturdepartementet, och i budgeten fördelas medel. Miljöpartiet har i sitt budgetförslag i år ökat på detta anslag med 8 miljoner för nästa år och ytterligare 10 miljoner för 2011. Man kan säga att regeringen har skött fördelningen via Naturvårdsverket i detta samråd. Men eftersom det nu inte längre finns några ledamöter i Friluftsrådet blir det Naturvårdsverket som får göra det. Det är bra att ministern säger att man ska återkomma före mandatperiodens slut. Men tiden går. Jag blir lite förvånad över att det i svaret finns något slags passivitet, men jag hoppas att det inte är så. Men det står: "Det finns inte några planer på förändringar." Det förvånar mig eftersom debatten om Svenskt Friluftslivs roll som samlande kraft för alla organisationer har pågått ganska länge. Jag hoppas att den debatten inte har gått regeringen förbi. Under den allmänna motionstiden väcktes det 54 motioner där friluftslivets roll i en eller annan form tas upp. I några av dem yrkas det dessutom på att Svenskt Friluftsliv ska få samma roll som Riksidrottsförbundet har. Jag är en av de motionärer som har tagit upp det. Diskuterar regeringen nu en ökning av stödet, och diskuterar ni en ny modell för medelstilldelning?
Gunvor G Ericson (Mp)
Anf. 49 Gunvor G Ericson (Mp)
Herr talman! Vi är överens om vilken stor betydelse friluftsorganisationerna har. Jag tycker att det är otroligt imponerande med de enorma insatser som människor gör. Jag tycker också att det är fantastiskt viktigt och fint att människor använder sin fritid till att vara i den svenska naturen, som är så fantastisk, och genom det skapar samarbete med andra, gör saker tillsammans med andra och också organiserar människor. Det tror jag är bra både för miljön och för människors möjlighet att vara tillsammans och uppleva gemenskap, precis som Gunvor G Ericson sade. Det tror jag dessutom har betydelse för demokratin. Av alla dessa skäl är det otroligt viktigt att friluftslivet fortsätter att utvecklas, och friluftsorganisationerna har en väldigt stor och viktig roll, inte minst för att ge bra vanor för barn och ungdomar, som Gunvor G Ericson säger. Jag tycker också att det är mycket värdefullt med det engagemang som finns här i riksdagen för friluftslivets organisationer. Det visar inte minst dessa 54 motioner. När det gäller frågan om pengar ska jag däremot säga att det är helt klart att friluftslivets organisationer även framöver kommer att få statliga bidrag. Det är ingen tvekan om det. Men det finns ingenting som är lättare än att i opposition stå och lova mer pengar. Jag vet att det är många som genom åren har tränat på den modellen. Men jag tycker att den kanske passar särskilt dåligt i en tid just när vi är i en ekonomisk kris. Alla vet det, och alla vet vilka kostnader som man får vara med och betala för det. Just den delen av löftet tycker jag inte är någon stor poäng. Jag håller med Gunvor G Ericson om att organisationen Svenskt Friluftsliv verkligen spelar en mycket stor roll. Jag är likaså övertygad om att den rollen stegvis kan utvecklas så att man får en ännu större roll för utvecklingen av de olika friluftsorganisationer som ingår i Svenskt Friluftsliv. Jag tror också att vi tillsammans kan skapa både styrka och stadga såväl för själva organisationernas liv som för samarbetet med staten. Vi bereder nu det förslag vi ska lägga fram. Jag har en mycket tydlig inriktning på att vi ska kunna lägga fram det, klart och tydligt, så att beslut kan tas nästa vår. Jag tänker inte alls vara passiv, för jag tycker att detta är viktigt. Vi kommer dessutom att tillsammans med Svenskt Friluftsliv ordna en satsning under våren 2010 - bland annat med en konferens som vi håller tillsammans med Naturvårdsverket - för att tillsammans utveckla en vision och en inriktning för det fortsatta arbetet med friluftsorganisationerna. Vi kommer också att följa forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring som ett annat sätt att skapa kunskap och långsiktiga förutsättningar för friluftslivet. Jag är beredd att fortsätta att stödja det värdefulla arbete som friluftsorganisationerna utför. Det tänker jag vara aktiv i.
Andreas Carlgren (C)
Anf. 50 Andreas Carlgren (C)
Herr talman! Det är glädjande att ministern vill vara aktiv i det. Rent praktiskt är det dock så att mulle behöver ersättning för att ha möjlighet att ta emot så många barn som möjligt. En investering i denna verksamhet kan ses som en investering i folkhälsa. Jag delar ministerns syn att delaktighet och att få komma ut i naturen är bra för demokratin. Det är helt enkelt en folkhälsofråga. Då är frågan: Vad vill vi använda statens medel till? Ministern säger att det är lätt att utlova medel i opposition - ja, naturligtvis kan man tycka det. Men det handlar i vår budget om en ökning på 10 miljoner kronor, att jämföra med exempelvis idrottsrörelsen som har 1,8 miljarder i ersättning från staten. Det är alltså ganska lite pengar vi pratar om. Det gäller mer principen, om man är beredd att öka stödet till Svenskt Friluftsliv eller inte. Nu har vi gjort det i vår budget, och jag hoppas att de rödgröna kan hålla kvar det när vi lägger fram en gemensam budget till våren. Det stöd som i dag går till Svenskt Friluftsliv motsvarar 12:50 kronor per medlem, att jämföra med idrottsrörelsens 500 kronor per medlem. Skillnaden är att friluftslivet inte har tävlingsidrott medan idrottsrörelsen har det. Det finns också förändringar på skattesidan som man skulle kunna titta på. När Livräddningssällskapet har verksamhet i ena änden av bassängen har de helt andra skatteregler än vad simklubben har för nästan samma verksamhet i andra änden av bassängen. Det finns mycket vi skulle kunna se över inom det här området för att göra det möjligt för föreningarna inom Svenskt Friluftsliv att ta emot ännu fler människor. Jag tyckte inte att jag riktigt fick svar på min fråga om ni diskuterar en ny modell för medelstilldelningen. Jag uppfattar ändå att ministern och jag är ganska överens om att Svenskt Friluftsliv i dag har växt till sig som organisation och har en stabil verksamhet. Jag var med på den tiden det hette Frisam och fick som vikarierande ledamot i riksdagen möjlighet att följa med på deras tankedagar, när man spånade fram hur man skulle jobba framåt och när forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring var i sin linda. Jag tror att detta har betytt väldigt mycket för organisationen och att man nu skulle kunna ha möjlighet att ta ett större ansvar. Jag tror på att man kan ge den idéburna rörelsen i Sverige möjlighet att växa och fördela sina egna medel, till exempel inom Svenskt Friluftsliv. Jag vill gärna höra mer från ministern om hur ni diskuterar i regeringen när det gäller de här modellerna, eftersom svaret inte innehöll någonting om det. En modell skulle kunna vara att Svenskt Friluftsliv, såsom i en myndighets ställe, är med och fördelar de här pengarna. Då får också de idéburna organisationer som finns inom Svenskt Friluftsliv en större autonomi: Hur vill vi fördela medlen, och hur vill de investera medlen? När det handlar om att höja anslaget till denna typ av verksamhet skulle dessa 10 miljoner vara en ganska billig investering och en där man får ut mycket effekt av sina pengar jämfört med många andra saker, som dyra vägbyggen.
Gunvor G Ericson (Mp)
Anf. 51 Gunvor G Ericson (Mp)
Herr talman! Jag tar först frågan om hur vi ska bygga upp formerna för friluftsorganisationernas samverkan i framtiden. Som jag sagt tidigare tycker jag att Svenskt Friluftsliv spelar en väldigt stor roll som organisation, och jag ser också att organisationen stegvis kan skapa förutsättningar för allt större styrka och stadga i samarbetet, både mellan organisationerna och gentemot staten. Jag är absolut beredd att fortsätta att diskutera hur vi ska kunna utveckla den rollen. Jag tycker också att man då kan titta på vilken roll Svenskt Friluftsliv kan spela när det gäller bidragen. Jag tycker dock att det är att göra frågan om Svenskt Friluftslivs roll alldeles för enkel att göra detta till bara en pengafråga. Det är ingen som ifrågasätter att skogsmulle inte skulle finnas på så många ställen i landet om det inte fanns pengar. Å andra sidan kan heller ingen förneka att det faktum att scoutrörelsen har blivit så otroligt stor och stark inte beror på att den fått stora pengasummor. Den är i dag Sveriges största barn- och ungdomsrörelse med över 100 000 medlemmar, internationellt 38 miljoner. Det är inte statliga bidrag som har skapat den styrkan och storleken utan helt andra saker. Därför tycker jag att det är det vi ska diskutera. Det är också det jag menar när jag säger att det inte finns någonting enklare än att stå här och säga: Satsa nu 10 miljoner till! 10 miljoner här och 10 miljoner där, stora pengar på andra håll och ännu större pengar på ytterligare andra håll - om vi är så lättsinniga kommer det till sist att innebära att vi gör stora felprioriteringar. Friluftslivet har 12:50 kronor per medlem, säger Gunvor Ericson, att jämföra med 500 kronor för idrottsrörelsen. Själva vill ni nu satsa någon eller kanske några enstaka kronor till per medlem. Låtsas inte att det gör så stor skillnad! Det är inte det som skulle göra skillnad för exempelvis scoutrörelsen, och det vet du också innerst inne. Det är andra saker som kommer att vara viktigare, och dem vill jag gärna vara med och diskutera.
Andreas Carlgren (C)
Anf. 52 Andreas Carlgren (C)
Herr talman! Det är klart att det inte är den exakta summan i kronor och ören som är viktig. Den uppfattningen delar jag. Men det har betydelse. Det skulle inte finnas mulle i den omfattning det gör i dag om det inte också fanns statligt stöd. Att säga att det inte har betydelse alls tror jag är väldigt fel. Sedan hoppas jag att regeringen tar intryck av den opinion som nu finns i riksdagen. När det gäller att det skulle vara en felprioritering att lägga 10 miljoner här och 10 miljoner där är det klart att man måste se till helheten - naturligtvis! I Miljöpartiets budget har vi gjort prioriteringen att vi tycker att det är viktigt med 10 miljoner till. Om man ser till att de har 24,9 miljoner nu är det en väldigt stor ökning totalt sett, även om det naturligtvis inte kommer i närheten av Riksidrottsförbundet. Båda dessa organisationer har väldigt många medlemmar - tre miljoner är medlemmar i idrottsrörelsen och ungefär två miljoner i de organisationer som är med i Svenskt Friluftsliv. Därutöver finns Naturskyddsföreningen, som också bedriver friluftsverksamhet och som har många medlemmar. Vi pratar ändå om väldigt många människor som skulle kunna få en ökad möjlighet när vi diskuterar hur vi kan stärka de här föreningarna. Det ekonomiska incitamentet är en del. Det gläder mig att ministern säger att man ska se över detta och ha en konferens ihop med Naturvårdsverket. Jag tycker dock att det är lite konstigt att man har låtit det hänga i luften, att man bara avvecklar Friluftsrådet - inget nytt är tillsatt - och att det sedan är Naturvårdsverket självt som ska fördela pengarna till dess att regeringen har bestämt sig. Det tycker jag känns lite passivt - tyvärr.
Gunvor G Ericson (Mp)
Anf. 53 Gunvor G Ericson (Mp)
Herr talman! Jag tycker att det var synd, Gunvor Ericson, att du blev så mycket smalare på slutet. Du började trots allt med ett rätt brett anslag, och det håller jag med om: Det är viktigt med friluftsorganisationernas roll i Sverige, och det är viktigt att tillsammans med friluftsorganisationerna utveckla formerna för hur arbetet ska gå till. Det bygger både på den erfarenhet och på de kunskaper som finns i organisationerna och dessutom, vilket jag pekade på, det arbete som görs genom forskning och genom att utveckla nya vägar att gå. Vi har också planerna på ett brett samarbete med friluftsorganisationerna, bland annat genom den konferens jag nämnde. Allt detta tycker jag är viktigt och bra, och jag är övertygad om att det kan leda till väldigt bra insatser från organisationen Svenskt Friluftsliv. Vi kan ytterligare utveckla vilken roll det ska spela. Men det blir lite platt, smalt och kanske också förvirrat om man ger intrycket av att jag har ifrågasatt det statliga bidraget. Det handlade inte alls om det. Jag vet dock att det alltid är lockande att vifta med några kronor till, och det kommer nog varje opposition i varje del av världen alltid att göra. Precis som svalan som inte gör någon sommar är det tyvärr så att en motion från Miljöpartiet inte gör någon skillnad om den inte också leder till majoritet i riksdagen, och dit är det trots allt rätt lång väg att gå. Men jag hörde vilka förhoppningar Gunvor G Ericson hade, och det är väl bara att önska lycka till med dem. Under tiden arbetar vi vidare med att steg för steg åstadkomma de förändringar för friluftslivet som ska kunna utveckla arbetet där.
Andreas Carlgren (C)
Anf. 54 Andreas Carlgren (C)
Herr talman! Raimo Pärssinen har frågat mig vad jag avser att göra för att bryta en utveckling av växande ekonomiska klyftor i landet. Det växande utanförskapet har under de senaste decennierna lagt grunden för ökade klyftor i samhället. Alliansregeringen har sedan tillträdet 2006 tagit flera viktiga steg för att återupprätta full sysselsättning. Drivkrafterna för arbete har blivit starkare, arbetsmarknadspolitiken har reformerats och vägarna tillbaka från sjukskrivning till arbete har blivit fler och bredare. Samtidigt har kostnaderna för att anställa personal sänkts, och det har blivit enklare och mer lönsamt att starta och driva företag. Regeringens politik bedöms på sikt leda till ca 125 000 fler i arbete. När fler arbetar och färre försörjer sig på sociala ersättningar minskar gradvis inkomstskillnaderna i samhället. Den kraftiga internationella lågkonjunkturen har slagit hårt mot den exportberoende svenska ekonomin. I den globala finanskrisens spår är risken stor att arbetslösheten biter sig fast på samma sätt som skedde efter 90-talskrisen. Vi ska inte upprepa tidigare misstag. Jobbpolitiken inriktas nu på att dämpa fallet i sysselsättningen och motverka att arbetslösheten biter sig fast. Tack vare en ansvarsfull finanspolitik med stora överskott tidigt under mandatperioden har Sverige nu manöverutrymme att driva den kanske mest expansiva finanspolitiken av alla OECD-länder. Därmed kan de långsiktiga åtgärderna för att återupprätta full sysselsättning förstärkas. Avslutningsvis vill jag understryka att inkomstspridningens utveckling är nära kopplad till kapitalinkomsterna och följer utvecklingen på börsen och bostadsmarknaden. Under andra halvåret 2007 fram till våren 2009 har utvecklingen på börsen varit svag. Regeringens prognos över inkomstutvecklingen under åren 2008 och 2009 pekar därför på minskade inkomstskillnader. Därefter antas inkomstskillnaderna åter öka i takt med stigande börskurser. Någon kontinuerlig ökning av inkomstspridningen under mandatperioden bedöms således inte ske.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.