Statens ansvar vid industrietableringar

Interpellation 2023/24:41 av Peder Björk (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-09-28
Överlämnad
2023-09-29
Anmäld
2023-10-03
Svarsdatum
2023-10-20
Besvarad
2023-10-20
Sista svarsdatum
2023-10-20

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Andreas Carlson (KD)

 

Det pågår en omfattande etablering av ny grön industri i hela norra Sverige. Västernorrland är inget undantag. Det planeras för och genomförs investeringar i anläggningar för bland annat vätgas, fossilfri konstgödsel, elektrobränslen och komponenter för batteritillverkning.

Så sent som i maj i år blev det klart med en stor etablering av en fabrik för tillverkning av anodmaterial (för batterier) inom Torsboda Industrial Park i Timrå kommun. Inledningsvis beräknas 1 900 personer jobba i fabriken, och investeringen är värd cirka 13 miljarder kronor. 

För att industriområdet ska kunna tas i bruk och fabriken byggas krävs en väganslutning till E4, som passerar i anslutning till området. Enligt Trafikverket behövs en investering i en ny trafikplats för att klara den ökande mängden trafik, något som enligt Trafikverket ska bekostas av Timrå och Sundsvalls kommuner, som gått samman för att skapa möjligheten till en stor industrietablering i området.

Utifrån ovanstående beskrivning skickade jag i juli i år en skriftlig fråga (2022/23:875) till statsrådet Andreas Carlson där han i sitt svar angav att ”i situationer likt den som Peder Björk tar upp är huvudprincipen att det är statens uppgift att svara för investeringar i statlig transportinfrastruktur”.

Jag kan konstatera att Trafikverket inte tycks dela statsrådets syn på hur investeringar i statlig infrastruktur bör hanteras. Efter min skriftliga fråga har Trafikverket återigen uttryckt att de inte har för avsikt att finansiera den berörda trafikplatsen. Dessutom har Trafikverket valt att överklaga en detaljplan för ytterligare industrimark i samma område återigen med hänvisning till kommunernas (!) ansvar för att säkerställa trafiken på det statliga vägnätet.

Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till statsrådet Andreas Carlson:

 

  1. Avser statsrådet och regeringen att ta något initiativ för att förtydliga Trafikverkets uppdrag så att staten tar sin del av ansvaret för investeringar i statlig infrastruktur i samband med industrietableringar?
  2. Avser statsrådet och regeringen att i närtid tillföra ytterligare ekonomiska medel så att Trafikverket har de finansiella resurser som krävs för att kunna ta sin del av ansvaret för investeringar i statlig infrastruktur i samband med industrietableringar?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2023/24:41, Statens ansvar vid industrietableringar

Interpellationsdebatt 2023/24:41

Webb-tv: Statens ansvar vid industrietableringar

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 27 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Peder Björk har frågat mig om regeringen avser att ta initiativ för att förtydliga Trafikverkets uppdrag så att staten tar sin del av ansvaret för investeringar i statlig infrastruktur i samband med industrietableringar. Peder Björk har vidare frågat mig om regeringen i närtid avser att tillföra ytterligare ekonomiska medel så att Trafikverket har de finansiella resurser som krävs för att kunna ta sin del av ansvaret för investeringar i statlig infrastruktur i samband med industrietableringar.

Inledningsvis vill jag påminna om att jag i augusti i år svarade på en skriftlig fråga från Peder Björk om statens ansvar för infrastruktur kopplat till industrietableringar. Av mitt svar framgick att huvudprincipen är att det är statens uppgift att svara för investeringar i statlig transportinfrastruktur men att Trafikverket kan pröva möjligheten till medfinansiering från olika intressenter. Om en statlig investering till någon del är att betrakta som främst en kommunal angelägenhet kan det i vissa fall vara rimligt att berörda kommuner bidrar till investeringen i fråga.

När det gäller frågan om att tillföra ytterligare ekonomiska medel så att Trafikverket har de finansiella resurser som krävs för att kunna ta sin del av investeringsansvaret vid industrietableringar kan jag konstatera att behoven inom infrastrukturen är stora. Genomtänkta prioriteringar behöver göras mellan olika åtgärder, och det är viktigt att detta görs i en ordnad process med ett tillräckligt underlag.

Regeringen har redan inlett arbetet med en ny nationell plan för 2026-2037 genom att i ett första steg ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag. I uppdraget framgår att myndigheten bland annat ska beakta kapacitetshöjande insatser i järnvägssystemet. Trafikverket ska även redogöra för pågående arbete med att stärka arbetssätt och metoder för underhållsverksamheten för att förbättra genomförandet utifrån ett kostnads- och kapacitetsperspektiv. Myndigheten ska också bedöma tillkommande finansiering utöver den ekonomiska planeringsramen, exempelvis medfinansiering. Senast den 15 januari 2024 ska Trafikverket redovisa inriktningsunderlaget till regeringen.

Sverige ska föra en ambitiös, effektiv klimatpolitik för att nå klimatmålen. Det svenska näringslivet ska ges förutsättningar att vara ledande i den gröna omställningen. Hur Trafikverket arbetar med investeringar i statlig infrastruktur i samband med till exempel industrietableringar och hur man interagerar med sin omvärld är en av många frågor som jag löpande följer upp i dialog med myndigheten.


Anf. 28 Peder Björk (S)

Fru talman! Jag får tacka statsrådet för svaret på min fråga.

Anledningen till att jag ställde den här interpellationen är att vi nu ser en stor framväxt i norra Sverige av ny, grön industri. Den är viktig för omställningen, men den ger också tusentals nya jobb.

I samband med att denna nya industri växer fram krävs det ofta stora investeringar i infrastruktur, och en del av de investeringarna handlar om att knyta nya industriområden till den statliga infrastrukturen.

I det exempel som jag lyfte fram i interpellationen är det fråga om den gröna industrin som växer fram i Västernorrland, i det här fallet i Torsboda. Det handlar om att man vid industrietableringen behöver ansluta till en ny trafikplats på det nationella vägnätet, i det här fallet Europaväg 4.

I samband med det har Trafikverket varit tydligt med att man vill att kommunerna ska stå för investeringen. Precis som statsrådet helt riktigt sa ställde jag tidigare en fråga i ett skriftligt förfarande, och jag tyckte att statsrådets svar var bra. Där framgick tydligt att huvudprincipen är att staten ska ta ansvar för investeringar i statlig infrastruktur.

Fru talman! Faktum är att Trafikverket har agerat precis tvärtom, både före och efter att jag ställt den skriftliga frågan. Trafikverket fortsätter att hävda att kommunerna ska ta ansvaret för att betala för investeringarna. Inte nog med det, efter det att jag ställde den skriftliga frågan har Trafikverket valt att överklaga detaljplanen eftersom kommunerna säger att de inte vill betala för investeringar i statlig infrastruktur. Det är därför jag har valt att lyfta upp frågan i en interpellation, det vill säga för att uppmärksamma statsrådet på hur Trafikverket agerar runt om i landet och i det här fallet i Västernorrland. Jag vill också ge statsrådet en möjlighet att tydliggöra vad som är regeringens hållning i frågorna.

Fru talman! Jag blir förvånad över att statsrådet upprepar svaret på den tidigare frågan och bara hänvisar till huvudprincipen. Min fråga var ju mer specifik än så. Den handlade om huruvida regeringen är beredd att ändra på uppdraget till Trafikverket så att man håller sig till den huvudprincip som statsrådet själv har lyft fram i sitt svar. Är regeringen och statsrådet beredda att ge ett förtydligat uppdrag till Trafikverket, så att man faktiskt följer den huvudprincip som statsrådet själv framhåller både i det tidigare skriftliga svaret och i dagens interpellationssvar?


Anf. 29 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Precis som Peder Björk beskriver sker nu en nyindustrialisering och en expansion i den gröna omställningen som skapar jobb och tillväxt i hela landet. Regeringen ser stora möjligheter, inte minst för norra Sverige, att leda den nya industriella revolutionen och bli en motor för gröna innovationer.

Den nya hållbara industrin etablerar sig. Kan den delen av landet bli ledande i den globala klimatomställningen? Vi ser utvecklingen i flera andra delar av landet samtidigt.

Det finns ett stort behov av förstärkningar av vägnätet och i järnvägsinfrastrukturen, inte minst strategiskt och samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder som främjar den industriella gröna omställningen i Sverige. Mot den bakgrunden, och mot bakgrund av vad som sker i norra Sverige, gav regeringen ett uppdrag till Trafikverket i mars om att analysera åtgärder i transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län. I uppdraget skulle Trafikverket beskriva planeringsläget och möjligheten att tidigarelägga åtgärder kopplade till eventuella brister och flaskhalsar som kan uppstå i transportsystemet till följd av nyindustrialiseringen. Myndigheten skulle även utreda förutsättningar och möjligheter till medfinansiering av berörda åtgärder och förskottering för att skynda på ett genomförande. Trafikverket redovisade uppdraget i mitten av september, och regeringen bereder nu förslagen och avser att återkomma i den frågan.

Det som Peder Björk lyfter fram här är något som ligger mer söderut. Det är ett ärende som är överklagat, och en överklagandeprocess kan jag som statsråd inte kommentera. Det är ett beslut som Trafikverket har tagit och ansvarar för, och det ankommer inte på regeringen eller ett enskilt statsråd att kommentera ett pågående ärende. Det hoppas jag att ledamoten har respekt för.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att ta fram ett nytt inriktningsunderlag, som är ett första steg på den nationella planen. Som jag sa i mitt inledande svar, fru talman, finns många stora behov i infrastrukturen i hela landet, och det är viktigt att genomtänkta prioriteringar görs mellan olika åtgärder och att det sker i en ordnad process med tillräckliga underlag. Det är förstås så att det som regeringen har pekat på i uppdraget handlar om inte minst arbetspendling och godstrafik, som är prioriteringar i regeringens arbete med järnvägsinfrastrukturen. Då förutsätter jag att Trafikverket när man arbetar med att ta fram inriktningsunderlaget, som man säger är första steget mot en ny nationell plan, tar hänsyn till just arbetspendling och godstrafik, vilket interpellanten lyfter fram är i behov av stärkt kapacitet i den här landsändan. Det ska också finnas med i det underlag som regeringen sedan får på sitt bord, som vi kommer att remittera och sedan återkomma med till riksdagen under nästa år i en proposition. I den kan vi fastslå ramarna för nödvändiga prioriteringar i infrastrukturen för att lyckas med den gröna omställningen som ska skapa jobb och tillväxt i hela landet.

Vi är överens, och jag hoppas att ledamoten har respekt för att jag som enskilt statsråd inte kan kommentera ett pågående ärende.


Anf. 30 Peder Björk (S)

Fru talman! Jag har den största respekt för att statsrådet inte kan kommentera pågående ärenden, men jag tolkar svaret från statsrådet, där han hänvisar till nationell planering i Västerbotten och Norrbotten, som att han helt enkelt är nöjd med det uppdrag som Trafikverket har just nu. Statsrådet är uppenbarligen inte beredd att förändra uppdraget här och nu för att det ska bli ändring i just den här sakfrågan.

Om statsrådet och regeringen är nöjda med uppdraget till Trafikverket återstår en annan del av detta, nämligen att Trafikverket har ett tydligt uppdrag. Men om Trafikverket inte agerar enligt uppdraget kan man tolka det som att man inte tycker att man har tillräckligt med resurser. Om jag ska snälltolka statsrådets interpellationssvar tycker jag mig ändå se att regeringen är beredd att överväga att tillskjuta mer medel när förslaget till ny nationell plan läggs fram. Men den nationella planen kommer inte att läggas fram förrän tidigast 2026 med ikraftträdande 2027 och åren framåt.

Etableringen av den gröna industrin händer här och nu. Fabrikerna i Torsboda ska stå på plats och vara fullt fungerande om två till tre år. Då duger det inte att hänvisa till nationell plan som kanske kan ge fler resurser om tre, fyra, fem eller sex år. Det här handlar om den gröna omställningen och om tusentals jobb som står på spel för att fabrikerna ska stå på plats. Då kan inte Trafikverket utöva utpressning mot kommunerna och tusentals jobb för att få till investeringarna i infrastruktur.

Den här regeringen kan lägga tiotals miljarder kronor på skattesänkningar för dem som redan har det bra, men man tycks inte kunna överväga att skjuta till medel så att investeringarna kommer på plats så att inte kommunerna tvingas ta över dem.

Är regeringen beredd att i närtid skjuta till resurser till Trafikverket så att Trafikverket kan göra det som regeringen säger att verket ska göra, det vill säga ta ansvar för nationell infrastruktur runt om i landet?


Anf. 31 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Det är intressant att skattesänkningar så ofta kommer upp i debatten när man debatterar med en socialdemokratisk ledamot. Vi gör skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare i budgeten. Det är fråga om hushåll som är hårt pressade av ökade kostnader till följd av den höga inflationen. Budgeten är också svagt åtstramande så att inflationen dämpas.

Det parti som Peder Björk ingår i tog bort värnskatten under förra mandatperioden. Och det var under förra mandatperioden man tog fram den nationella plan som nu gäller. Där hade det socialdemokratiska partiet alla möjligheter att göra andra prioriteringar i den nationella plan som nu gäller. Det är långa horisonter när det handlar om transportinfrastrukturplanering. Så har det varit, och det är förstås en utmaning. Men Peder Björks parti hade chansen att göra andra prioriteringar.

Nu har den här regeringen visat att vi är beredda att agera snabbt. Att uppdraget för Västerbotten och Norrbotten snabbas på är ett exempel på detta.

Det är viktigt att se vad vi kan göra för att stärka kapaciteten för de många olika industrietableringar som sker i vårt land. Därför avbröt vi arbetet med nya stambanor för höghastighetståg, som hade ätit upp en väldigt stor del av infrastrukturkakan. Även detta är något som Peder Björks parti ska hållas ansvarigt för - trots Riksrevisionens kritik fortsatte man med den planeringen.

Vi tar alltså absolut ansvar för att vi ska ha mer medel för att klara av det statliga åtagandet. Men precis som jag sa i mitt svar kan det när en statlig investering gäller något som främst är att betrakta som en kommunal angelägenhet i vissa fall vara rimligt att berörda kommuner bidrar till investeringen i fråga. Det är också en del av det svar som jag har givit i dag i kammaren.

Jag tackar för respekten för att jag inte kan kommentera ett pågående ärende och därför inte kommer att göra det, fru talman.


Anf. 32 Peder Björk (S)

Fru talman! Jag väljer att se hur det ser ut nu och titta framåt. Statsrådet och regeringen har alla möjligheter i världen att både förtydliga uppdraget till Trafikverket och tillskjuta mer pengar här och nu.

För att kort sammanfatta denna debatt är beskedet från regeringen att man inte är beredd att förtydliga uppdraget till Trafikverket. Regeringen är inte beredd att skjuta till mer pengar i närtid för att få till dessa så viktiga investeringar i ny, grön energi med tusentals nya jobb. Detta beklagar jag.

Men jag ska ändå, fru talman, ta fasta på det statsrådet säger i svaret på interpellationen, där han hänvisar till den löpande dialog som sker med Trafikverket i dessa frågor. För att statsrådet ska ha ordentligt på fötterna när han har denna dialog skulle jag välkomna att statsrådet tar kontakt med de berörda kommunerna för att ta reda på hur de faktiskt ser på detta. Jag skulle välkomna om statsrådet också skulle kunna tänka sig att göra ett besök i Västernorrland, på plats vid Torsboda, för att själv kunna se och ta del av den utveckling som sker och de behov som finns.

Det är nämligen väldigt mycket som står på spel, fru talman. Det handlar om den gröna omställningen och om tusentals jobb. Om man inte kan göra dessa investeringar i infrastruktur riskerar man just den gröna omställningen och dessa jobb. Jag hoppas att regeringen väljer att se framåt och se till att satsa på detta.


Anf. 33 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Tack, Peder Björk, för engagemanget! Regeringen har redan visat att vi är beredda att vidta åtgärder för att se vad vi kan göra för att skynda på nödvändiga förstärkningar av transportinfrastrukturen så att nyindustrialiseringen möjliggörs. Jag håller det alltså inte för uteslutet att vi kan vidta åtgärder. Jag har som sagt löpande dialog med myndigheten. Jag tror också att jag har fått en inbjudan via Kristdemokraternas gruppledare Ronja Strid att fördjupa mig ännu mer i situationen. Jag välkomnar det lokala engagemanget och att ledamoten har lyft frågan här i kammaren i dag.

Jag ser fram emot fortsatt dialog, inte minst när vi kommer till arbetet med att revidera den nationella planen. Det är inte så jättelångt till dess att Trafikverket ska redovisa sitt uppdrag. Vi har genom de uppdrag vi har gett Trafikverket under året visat att regeringen förstås alltid är beredd att vidta åtgärder som kan påskynda den omställning som behöver ske och de förstärkningar som behöver ske för att vi ska klara av att öka arbetspendlingsmöjligheter och möjligheter för godstrafik. Vi kommer att fortsätta arbeta i den riktningen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.