Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Staten, fordonsindustrin och framtiden

Interpellation 2007/08:147 av Johansson, Lars (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2007-11-13
Inlämnad
2007-11-13
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2007-11-16
Sista svarsdatum
2007-11-27
Besvarad
2007-11-30

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 13 november

Interpellation

2007/08:147 Staten, fordonsindustrin och framtiden

av Lars Johansson (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Sverige har under lång tid haft ett nära och fruktbart samarbete mellan fordonsindustrin och staten. Det har gett oss en unik ställning som fordonsnation i världen. Samtidigt har det gett Sverige över hundratusen jobb, varav femtiotusen jobb i Västsverige, samt skapat förutsättningar för teknisk utveckling och tillväxt inte minst inom säkerhet och miljö. Men denna position känns nu hotad av att regeringen förhåller sig passiv till vad staten avser att göra i framtiden.

Den socialdemokratiska regeringen hade ett omfattande samarbete med såväl fordonsindustrin som de fackliga organisationerna. Det ledde bland annat fram till ett viktigt branschprogram som går ut 2008 om inget görs från regeringen.

I Göteborgs-Posten skriver Volvochefen Leif Johansson: ”När nuvarande program löper ut 2008 måste vi ha ett nytt industri- och visionsdrivet fordonstekniskt forskningsprogram som hjälper till att skapa den högteknologiska forskningsmiljö den svenska fordonsindustrin behöver för att bibehålla och stärka sin konkurrenskraft.” Volvochefen ger också besked om att fordonsindustrin före årsskiftet kommer att presentera en forsknings- och innovationsstrategi för perioden 2009–2012.

Samtidigt lovar Leif Johansson att Volvo kan gå in med minst lika mycket pengar som staten i ett nytt forskningsprogram för fordonsindustrin.

Till bilden hör också att man i Trollhättan undrar om det blir någon fortsatt satsning på det lyckade Trollhättepaketet som den socialdemokratiska regeringen lanserade.

Jag har följande frågor till näringsministern:

1. Har näringsministern för avsikt att fullfölja Trollhättepaketet som det formulerades 2004?

2. Kommer näringsministern att tillmötesgå fordonsindustrins krav på ett förlängt industri- och fordonstekniskt forskningsprogram när nuvarande löper ut 2008?

3. Är näringsministern beredd att anta Volvos utmaning att satsa lika mycket pengar som Volvo i ett nytt forskningsprogram?

Debatt

(11 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:147, Staten, fordonsindustrin och framtiden

Interpellationsdebatt 2007/08:147

Webb-tv: Staten, fordonsindustrin och framtiden

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Maud Olofsson (C)
Anf. 12 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Lars Johansson har ställt tre frågor med anknytning till fordonsindustrin; om det så kallade Trollhättepaketet kommer att fullföljas, om de pågående fordonsforskningsprogrammen kommer att förlängas och om näringsministern är beredd att satsa lika mycket pengar som AB Volvo i nya gemensamfinansierade forskningsprogram. Allmänt vill jag framhålla att jag ser fordonsindustrin som en för Sverige mycket viktig industrigren. Av det skälet tog jag tidigt efter regimskiftet kontakt med de svenska fordonstillverkarna och besökte även GM och Ford i Detroit för att lära känna dem och efterhöra deras syn på läget för sektorn i Sverige. Vad avser Lars Johanssons andra fråga om fordonsforskningen består denna i dag av ett tiotal olika program som tillkommit efterhand i samband med olika initiativ från den tidigare regeringen. Det senaste initiativet beslutade alliansregeringen om i maj 2007, ett uppdrag till Energimyndigheten avseende miljöinriktad fordonsforskning inom ramen för regeringens satsning på miljöteknik. Satsningen är på fyra år och totalt 245 miljoner kronor. Inräknat detta senaste program satsar staten nästa år i storleksordningen 450 miljoner kronor på forskning riktad mot fordonsindustrins behov. För år 2009 är motsvarande siffra för redan beslutade program ca 170 miljoner kronor. Regeringen har redan fattat ett beslut om nya medel som sträcker sig efter 2008. Vad avser utformningen av fortsatta strategiska satsningar på områden som är viktiga för Sveriges tunga industrigrenar, kommer regeringen att diskutera detta gemensamt med industrin. Näringsdepartementet har i onsdags, vid ett sedan tidigare planerat möte med fordonsindustrin, bjudit in till samtal om hur en fortsatt gemensam satsning på forskning och utveckling kan vidareutvecklas - men inte som stödverksamhet utan för att förbättra förutsättningarna för industrin att utveckla fordon med minimal negativ påverkan på klimat, miljö och människor. Och när vi lyckats med detta bör den medverkande industrin ha ett gott utgångsläge för att ta fram produkter som hela världen efterfrågar. Lars Johanssons sista fråga gällde om staten är beredd att anta AB Volvos utmaning att satsa lika mycket pengar som AB Volvo i forskningsprogrammen. Hur stor andel staten får medfinansiera faller under EU:s regler för statsstöd, och där tillåts högst 50 procent statlig delfinansiering av grundläggande industriell forskning. Vi är emellertid beredda att även diskutera samverkan i mer tillämpad forskning, där regelverket dock begränsar den statliga delfinansieringen till högst 25 procent. Beträffande den tidigare regeringens satsning inom ramen för det så kallade Trollhättepaketet tillkom denna i ett läge där Saab Automobile riskerade att prioriteras bort som produktionsenhet inom GM-koncernen. En huvudfråga var brister i infrastruktur för transporter till och från Trollhättan. Vidare identifierades forskning och utveckling som viktiga för att ta fram ny kunskap och för att lyfta den svenska kompetensen inom produktionsteknik och fordonsteknik. Mot denna bakgrund beslutades om en utökning av redan beslutade satsningar på väg och järnväg med 2,1 miljarder kronor (inom parentes sagt: på bekostnad av 14 andra mycket viktiga vägprojekt i landet, som prioriterades bort). Vidare beslutades om två fyraåriga forskningsprogram inom produktionsteknik och IT för fordon för totalt 560 miljoner kronor. Lars Johanssons fråga om regeringen avser att fullfölja Trollhättepaketet har jag fått i flera olika sammanhang. Självklart kommer vi att göra det. Satsningarna på väg och järnväg samt forskningsprogrammen kommer att fullföljas. Men vi förutsätter också att fordonsindustrin lever upp till de förväntningar om produktion i Sverige och Trollhättan som var utgångspunkten för satsningen. Sverige ska fortsätta att vara ledande inom miljö och säkerhet kopplat till fordonsindustrin. Men det ställer också höga krav på fordonstillverkarna själva att medverka till snabbare teknikutveckling för att bland annat klara miljökrav.
Lars Johansson (S)
Anf. 13 Lars Johansson (S)
Fru talman! Jag vill tacka näringsministern för interpellationssvaret. Till att börja med vill jag säga att fordonsprogrammet, som var ett av sex olika branschprogram, arbetades fram under den socialdemokratiska regeringen, och riksdagen godkände det i december 2005 i strid med de borgerliga partierna. Det var oerhört viktigt för oss att arbeta fram den här typen av program eftersom dessa näringsgrenar sysselsätter ungefär 600 000 människor i Sverige och ger exportinkomster på över 560 miljarder kronor om året. Det är alltså oerhört viktiga näringsgrenar. Faktum är nu att regeringen strök den långsiktiga finansieringen av branschprogrammen i sin första budget för ett år sedan. Inte heller i årets budget ges några långsiktiga besked om framtiden. På industridagen här i Stockholm den 14 november vägrade statsminister Fredrik Reinfeldt att ge industriföreträdarena besked om vad som ska ske med branschprogrammen efter 2008. Näringsminister Maud Olofsson ger fortfarande inga besked om framtiden för fordonsindustrin. Detta understryks av flera tidningsartiklar i Västsverige under oktober-november. Den 5 november kräver Volvochefen besked om vad regeringen vill med den framtida satsningen på fordonsindustrin. Något svar har ännu inte lämnats av näringsministern i någon västsvensk tidning. IF Metalls ordförande i Trollhättan Monika Theodorsson skrev brev till näringsministern den 16 oktober och krävde besked om Trollhättepaketet och den fortsatta satsningen på fordonsindustrin. Inget besked har lämnats av näringsministern. IF Metall i Västsverige kräver i ett öppet brev den 12 november besked - ännu inget besked av näringsministern. Jag ställde denna interpellation för att här i kammaren få en diskussion om fordonsindustrin och dess framtida utveckling. I dagens interpellationssvar ger näringsministern besked om att fordonsforskningsprogrammet går från 450 miljoner kronor 2008 till 170 miljoner kronor 2009. Det är knappast en satsning. Det är ju en reducering, en kraftig nedbantning. Jag läser vidare i interpellationssvaret och vill säga att man ska komma ihåg att det inte bara är fråga om att samtala med fordonsindustrin om hur man ska jobba vidare. Man måste ju också se vad som sker. Volvobolagen och Saab ligger i täten när det gäller miljöanpassning av sina fordon. 90 procent av personbilarna kan återvinnas efter skrotning. Tillverkning av fordon som kan köras på förnybara drivmedel - biogas, biodiesel och etanol - finns redan. Hybridfordon som kan köras på el och andra drivmedel är på gång. Det pågår alltså redan en omfattande forskning. Det gäller samtliga fordonsföretag i Sverige. Det är en satsning som redan görs. Jag tycker därför inte att man i ett interpellationssvar behöver ha den här typen av pekpinnar om att industrin måste ställa upp på miljökrav. I en global ekonomi ser man att de här kraven är allt tydligare. Nu handlar det om vad regeringen vill göra långsiktigt. Vad vill regeringen kraftsamla kring? Vad vill regeringen göra för att se till att fordonsindustrin även i framtiden är i framkant och fortsätter att vara en positiv industri för Sverige som skapar hög sysselsättning och tillväxt?
Peter Jonsson (S)
Anf. 14 Peter Jonsson (S)
Fru talman! Det svar som näringsministern har lämnat i kammaren är intressant. Jag tror att företagsledare, kommunfullmäktigeföreträdare, fackliga ledare och regionledare i Västra Götaland nu sitter framför tv:n och lyssnar på den här debatten. Svaret från näringsministern är att Trollhättepaketet ska genomföras. Jag är Trollhättebo och vet hur viktig fordonsindustrin är, inte bara för Trollhättan utan för hela landet. Efter 90-talets kris när Trollhättan befann sig i ett oerhört prekärt läge med 17-18 procents arbetslöshet och en utveckling som såg negativ ut var det fordonsindustrin, alltså Saab och Volvo Aero, som med sin utveckling och förutsättning att skapa en framtid drev Trollhättan mot en positiv utveckling samtidigt som ekonomin förbättrades. Därför var det här Trollhättepaketet unikt. Det var unikt på grund av att det inte bara var en satsning från staten, utan det var en gemensam satsning från staten, GM som företag och koncern, kommunens företrädare, regionens företrädare, de fackliga och riksdagen. Man enades om ett antal punkter med viktiga insatser när det gäller forskning och utveckling och infrastruktur. Fru talman! Näringsministern menar i sitt svar att forskningsprogrammet kommer att fortsätta. Gröna bilen-programmet kommer att fortsätta. Utvecklingen av produktionsteknik och demonstration kring forskning och IT kommer att fortsätta efter 2008. Infrastruktursatsningarna är klara 2012, vilket var utgångspunkten för Trollhättepaketet. Jag vill peka på att det står i näringsministerns interpellationssvar att Trollhättepaketet togs fram enbart för att rädda Saab just då. Visst var det en konkurrens mellan Trollhättan och Rüsselsheim, men utgångspunkten är att det hela tiden pågår en kamp inom bilindustrin. Det är en kamp som pågår nu när vi står här i kammaren. Därför är näringsministerns signal oerhört viktig, inte bara för Trollhätteborna utan också för GM:s ledning att vi verkligen genomför det som vi kom överens om. GM:s ledning struntar i om det är en borgerlig regering eller en socialdemokratisk regering. De vill se ett resultat av en överenskommelse som är gjord när det gäller utvecklingen av Saab som bilmärke och produkt. Vi möttes senast när näringsministern var på Volvo Aero Corporation. Då sade näringsministern att hon är oerhört stolt över Volvo Aeros men också över Saabs teknikutveckling och utveckling inom sina specifika områden och det som pågick just då. Jag hoppas - jag ska inte säga kräver, det är kanske för starkt - att Trollhättepaketet genomförs utifrån de utgångspunkter som fanns från start. Av svaret uppfattar jag att det blir så.
Carina Adolfsson Elgesta (S)
Anf. 15 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Jag kommer från en helt annan del av Sverige, södra Sverige. Jag bor i Småland ganska nära Blekinge och Olofström. I Sverige har vi säkert tusen underleverantörer som på olika sätt är påverkade av vad som händer inom fordonsindustrin. Många av dem finns i Småland, Blekinge och södra Sverige. Alla de underleverantörerna väntar också på besked. Det som är positivt i ministerns svar är att näringsministern faktiskt skriver att hon allmänt framhåller att industrigrenen är viktig. Det är en signal i sig. Det kanske behöver lyftas fram lite tydligare utifrån vad som är ryggraden i den svenska ekonomin. Ministern skriver också i sitt svar att ministern har bjudit in till samtal och att det var i onsdags. Efter vad jag förstår var det föregående onsdag. Det skedde alltså redan innan Lars Johansson ställde den här interpellationen. Det är väl positivt och bra. Frågan är vad som kommer ut av det och vilka framtidsvisioner och signaler ministern avser att ge ut till näringen. Jag blir lite fundersam med tanke på att det har varit en debatt i medierna i Västsverige där Volvo och den fackliga organisationen IF Metall har ropat på hjälp, precis som har redovisats här tidigare. Näringsministern har inte svarat på detta. Man kan ju känna en viss oro för att ministern inte lyssnar när man ropar på hjälp från en viktig näringsgren, om vi nu är överens om att fordonsindustrin har en viktig inverkan på svensk tillväxt. Däremot har allianskolleger till ministern svarat på detta rop och skriver: Som vanligt heter den socialdemokratiska mirakelmedicinen för svensk industri en nypa av statliga forskningspengar här och en näve statliga portioner projektbidrag där. Att det är ett allmänt gott företagsklimat som utgör den verkliga grunden för en framgångsrik inhemsk industri låtsas inte socialdemokraterna om. I det perspektivet kan vi säga att vi socialdemokrater med före detta näringsminister Östros har räckt ut handen till fordonsindustrin och berättat att så här skulle vi göra om vi fick möjlighet att styra landet. Näringsministern har inte räckt ut handen. Därför ställer jag frågan: Delar regeringen uppfattningen att det är så här man ser på industrin? Då känns det lite märkligt, och då finns det all anledning att känna oro inför framtiden för hela fordonsindustrin. Vi har fått signaler från ministern om att exempelvis mode och hushållsnära tjänster är viktiga för tillväxten och utvecklingen. Då kunde det vara bra för hela industrisektorn att man ger den samma signal om att man tycker att det är den som är ryggraden i tillväxten för samhället. På det sättet kan även modeindustrin, hushållsnära tjänster och det som handlar om hela tjänstesektorn få en möjlighet att växa. Men vi klarar oss inte utan industrin.
Maud Olofsson (C)
Anf. 16 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Att fordonsindustrin är viktig för Sverige råder det ingen tvekan om. Det är ingen slump att jag precis när jag hade tillträtt träffade General Motors och Ford, och det handlar om bilar. Jag hade mycket bra samtal med dem. Dessa samtal har pågått hela tiden. Det är också därför som vi har gjort gemensamma satsningar. Det är ingen slump att vi tecknar avtal med Brasilien och med USA. Det har jag lagt ned mycket jobb på att åstadkomma därför att jag tror att denna omställning till hållbara transportslag är en viktig framgångsfaktor för Sverige. Det gäller både den tunga fordonsindustrin och bilindustrin. Men det som skiljer Socialdemokraterna från alliansen är att vi tror mer på generella åtgärder. Satsningar på energieffektivisering, på miljöteknik och på omställning i klimathänseende är en generell politik som gäller fordonsindustrin, skogsindustrin, metallindustrin och hela den sektorn. Ska man använda resurserna på ett effektivt och bra sätt då gäller det också att vi ser att alla dessa sektorer som vi har och som är starka i vårt land också har en sådan inriktning. Därför satsar vi ökade resurser till exempel på energiforskning, på miljöteknikforskning och på att utveckla den här typen av teknik. Vi ger ökade resurser till Vinnova att vara med och medfinansiera detta. Jag som näringsminister ska inte sitta med varje bransch och lova pengar till den ena sektorn efter den andra. Jag kan påminna om att det är ett antal branscher som också har frågat varför de inte får några pengar. Turistsektorn är en sådan bransch, modebranschen är en annan. På det sättet riskerar vi att inte se de nya branscherna växa fram utan bara se de mer traditionella. Vi har ett gott samtalsklimat med fordonsindustrin, som vi talar om nu. Vi tillför, precis som interpellanten också påpekar, extra resurser. Nästa år kommer en innovations- och forskningsproposition. Då kommer vi att ge besked om den totala satsningen på forskning och innovation och om hur vi vill att innovationsklimatet ska se ut framöver. När jag läser Socialdemokraternas egna motioner om dessa höga ambitioner kan jag konstatera att det inte räcker att stå och tala om att man vill ha dessa ökade satsningar och ge löften till fordonsindustrin. Sanningen är att er forskningssatsning på detta område aldrig i världen kommer att räcka till alla dessa branschprogram som ni har lyft fram. Ni vill lägga mycket av era satsningar på Arbetslivsinstitutet och på Klimp. Jag tycker därför att ni ska vara ärliga och säga till fordonsindustrin att det inte är er tanke att fortsätta med detta, annars måste ni göra om er budget. Det går nämligen att läsa i er budget att ni har dessa satsningar. Det räcker inte med tomma ord, utan man måste komma med konkreta förslag. När det gäller infrastrukturen, som är en förutsättning för Trollhättan och för många andra delar av landet för att utvecklas, är det en total katastrof. Jag skulle kunna jämföra de infrastrukturplaner som Socialdemokraterna har haft med sovjetiska tioårsplaner eller femårsplaner, det vill säga att man lovar en massa saker men att man inte tillför några pengar. Det är så som det har sett ut. Det var därför som ni flyttade om 14 andra projekt till Trollhättan. Vad sade de 14 andra orterna som blev utan pengar? Om man använder infrastrukturplaneringen på detta sätt med brister i planeringen blir det helt omöjligt för företag i Sverige att planera, utveckla och våga investera. Detta håller regeringen tack och lov på att ändra. Men vi har gett besked. Det som är löften till Trollhättan måste vi stå fast vid. Men vi måste också tillföra resurser till övriga delar av landet för att klara detta, inte minst beträffande den satsning som handlar om underleverantörer till fordonsindustrin är detta ytterst viktigt. Men vi satsar mer på infrastrukturen, och vi ser också till att vi satsar mer totalt sett på energieffektivisering, miljöteknik och generella åtgärder för företagsklimatet.
Lars Johansson (S)
Anf. 17 Lars Johansson (S)
Fru talman! Nu kom det svar som jag beklagar att näringsministern lämnade, nämligen att det är olika syn på hur vi ska utveckla näringslivet i Sverige. Det stämmer alltså att den borgerliga regeringen tror mer på generella åtgärder. Socialdemokraterna tror att det i ett litet land som Sverige med nio miljoner invånare måste göras tydliga prioriteringar. Det var det som låg till grund för de samtal som förelåg inför besluten om branschprogrammen. Tillsammans med industrin kom vi fram till att vi måste prioritera i Sverige som är ett litet land. Vi kan inte vara på alla ställen samtidigt. Vi måste koncentrera våra insatser. Det är det som är det centrala. Jag kan, som tidigare kommunalpolitiker i Göteborg, konstatera att om vi inte hade samverkat med industrin i Göteborg när det gäller omvandlingen av varvsområdet på Hisingen hade dessa arbetsplatser aldrig kommit till där. De är fler i dag än när det var varvsindustri. Detta har skett i samverkan mellan kommunledningen, fackliga organisationer och industrin. Det är oerhört viktigt för tillväxten. Det är därför som den här interpellationsdebatten är så viktig. Vi säger samma sak när det gäller fordonsindustrin. Fordonsindustrin är i framkant i Sverige. Den har en oerhört stor betydelse. Men då måste man också från regeringens sida visa att man tror på den industrin och att man är beredd att långsiktigt satsa gemensamt på olika forskningsprogram framöver. Det är det som diskussionen handlar om. Sedan är det klart att man ska ha generella åtgärder också. Men det får absolut inte förta betydelsen av att man med hela handen visar att vi i Sverige är beredda att satsa oerhört starkt på fordonsindustrin i Sverige. Maud Olofsson kritiserar också Trollhättepaketet. Jag kan notera följande som står i svaret: "Inom parentes sagt: på bekostnad av 14 andra mycket viktiga vägprojekt i landet som prioriterades bort." Det var precis så. För att Saab skulle vara kvar i Trollhättan gjorde Sverige då en viktig kraftsamling. Vi gjorde en tydlig prioritering. Hade vi avstått från den kraftsamlingen och prioriteringen hade Saab kanske inte funnits i dag, och då hade 5 000 arbetstillfällen gått om intet. Det är klart att man måste göra prioriteringar i politiken. Det var på det sättet som vi ställde upp den gången eftersom det var så oerhört viktigt. På samma sätt tycker jag att det är viktigt att man i Sverige ställer upp för att se till att Norrbotten får Norrbotniabanan. Övriga landet ska medverka till att hela Norrland också får en bra utveckling i framtiden när det gäller väginvesteringar. Jag vill ställa en fråga till näringsministern på den här punkten. Innebär denna parentes - är det på det sättet jag ska utläsa den - att det i fortsättningen inte kommer att bli några fler väg- eller järnvägsinvesteringar i Västsverige? Om det är detta besked som näringsministern vill lämna på den punkten är det oerhört allvarligt. Här finns det nämligen fortfarande stora behov eftersom vi har den största exporthamnen i Göteborg, och trafiken till Göteborg har en oerhört stor betydelse för hela näringslivet. Det handlar inte bara om persontrafik, utan det handlar om varutransporter - exporttransporter - från Sveriges olika delar. Det har en oerhört stor betydelse att det i framtiden också finns bra transportmöjligheter för industrin i hela landet att få ut sina varor från Sveriges största hamn i Göteborg. Därför har det betydelse vad vi diskuterar och koncentrerar oss på i fråga om fordonsindustrins möjligheter att få fortsatta satsningar från statens sida för att den också ska kunna fortsätta utveckla morgondagens fordon, där det kanske är ännu viktigare att vi gör gemensamma satsningar eftersom den internationella konkurrensen kommer att bli allt hårdare.
Peter Jonsson (S)
Anf. 18 Peter Jonsson (S)
Fru talman! Som jag sade i mitt första inlägg är Trollhättepaketet just ett paket. Det är därför det heter så. Där ingår forskning och utveckling och även infrastruktursatsningar. I näringsministerns andra inlägg delade hon på något sätt av det i två delar; jag vet inte om det gällde Trollhättepaketet eller forskningssatsningar och liknande rent generellt. Det är viktigt att Trollhättepaketet hänger ihop. Överenskommelsen är att det inte bara handlar om infrastruktur, även om det kanske är den största delen sett ur ett ekonomiskt perspektiv. När det gäller långsiktiga investeringar på infrastruktur kan man inte från dag ett veta exakt hur mycket de kommer att kosta i framtiden. Det finns en prisökningseffekt och en flaskhalseffekt. Dessutom finns en effekt vad gäller råvaror, vilket avgör hur stor en sådan satsning totalt kommer att blir framöver. Det viktiga är dock ingången, att vi genomför detta för fordonsindustrins framtida överlevnad. Samtidigt talar vi om att bygga ihop Västra Götaland till en region som liknar Stockholmsregionen. Den regionen skulle omfatta Göteborg-Trollhättan-Skövde-Borås. För att i framtiden kunna bli en självförsörjande region krävs en god infrastruktur, och i det nätbyggandet är fordonsindustrin spindeln. Att Trollhättepaketet är så viktigt för just Trollhättan beror på att det finns en långsiktig tanke bakom, en inriktning. Det finns en inriktning som bygger på att Saab i framtiden ska konkurrera på en global marknad där kampen om bilindustrin kommer att fortsätta. När Trollhättepaketet togs fram var det kanske en chockupplevelse för många att kampen var så tydlig, att företag så att säga ställdes mot varandra på ett så tydligt sätt. Därför var det ännu viktigare att vi prioriterade utifrån de 14 projekten och satsade på just Trollhättepaketet så att Saab skulle kunna överleva även i den konkurrensen.
Carina Adolfsson Elgesta (S)
Anf. 19 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Det är väl bra att ministern varit i Detroit och träffat företrädare för branschen, men vad jag kan erinra mig skedde det någon gång i början av året. Nu är vi i slutet av året, och då kanske det inte är så konstigt att fordonsindustrin känner att den inte fått några signaler. Jag vet inte vad ministern fick för information och underlag för att kunna fatta beslut, men med tanke på vad ministern sade i den föregående debatten var det underlaget så dåligt att det inte gick att fatta beslut utifrån det. Utifrån det underlag som finns i branschprogrammen borde det dock vara ganska klart med tanke på de behov som finns i Sverige. Är inte sanningen den, näringsministern, att vi har två helt skilda sätt att se på detta? Precis som ministern sade vill den nuvarande regeringen vidta generella åtgärder medan vi vill vidta sektorsvisa åtgärder. Sverige är en liten nation, och om denna lilla nation ska ha möjlighet att konkurrera på en global marknad måste samhälle och politik samarbeta. Det var framgångsrikt under de senaste tolv åren när vi hade regeringsinnehavet. Näringsministern säger att vi socialdemokrater inte har någon politik och att hon inte kan utläsa någonting i vår budget. Då har hon läst på dåligt. Vi vill använda det goda ekonomiska läget till att investera inför framtiden. Därför har vi lyssnat på industrins önskemål och gjort prioriteringar från och med 2009. Vi satsar 2 miljarder mer än regeringen till forskning i högskolan och avsätter nya resurser till fördjupade och förnyade branschprogram för de kommande åren. Dessutom avsätter vi 2 ½ miljard mer än regeringen per år för forskning som har bäring på energi och klimat. Detta framgår mycket tydligt av vårt budgetalternativ. Ministern måste nog läsa på lite bättre.
Maud Olofsson (C)
Anf. 20 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Att vi har olika syn på hur vi ska driva företagspolitik och vilka satsningar som ska göras är alldeles uppenbart. När vi talar om mer generella åtgärder innebär det inte att vi inte ser branscher. Det är snarare så att vi ser miljöteknik, produktionsteknik, energieffektivisering, och det gäller alla branscher. Om vi ska klara klimatutmaningarna gäller det att inte bara plocka fram vissa branscher, utan vi måste jobba med alla. Det är just det som är poängen. Jag tror att det också är en poäng att olika branscher jobbar över sektorsgränser eftersom många branscher har nytta av både energieffektivisering, miljöteknik och produktionsteknik. Då är det viktigt att vi satsar generellt. Vi gör det med tydliga politiska mål och har nu fått EU att ställa upp på hur vi ska minska utsläppen, öka energieffektiviseringen och få fram förnybar energi. Det är en tydlig politisk markering även till industrin. Det är också därför vi har dialogen med fordonsindustrin. Vi har gjort satsningar. 450 miljoner plus 190 miljoner är rätt rejäla satsningar. Utöver det satsar Vinnova över 2 miljarder kronor på forskning. Där finns många av dessa branscher med. Jag som näringsminister ska inte peka ut vad de ska forska på. Det kunnandet har Vinnova, och de bedömer själva de projekt som kommer in. Jag vet att flera av satsningarna bland annat går till att förbättra motorer så att de ska dra mindre bränsle. Det gäller både på flygsidan och inom fordonsindustrin. Om vi ska klara klimatmålen måste vi göra dessa satsningar. Regeringen ligger långt framme i det arbetet jämfört med den tidigare regeringen. Sedan säger ni att vi måste prioritera. Då kan jag konstatera att åtminstone två branscher protesterat ganska högljutt mot era satsningar, nämligen modeindustrin och turistindustrin. Det är väl oprioriterade branscher om man ser till vad Socialdemokraterna tycker, för ni har ju prioriterat andra delar. Det är nog bra att de får den signalen så att de vet. Beträffande Socialdemokraternas satsning kan jag konstatera att den i praktiken ligger någonstans mellan 1,2 och 1,5 miljarder när man tittar på deras budget. De huvudsakliga satsningarna görs på Arbetslivsinstitutet. Det är där ni lägger pengarna. Men ni kan ju inte använda samma pengar flera gånger. Detta gäller också energieffektiviseringen. Ni satsar på Klimpprogrammet. Ni kan inte gå ut till svenska folket och säga att ni har alla dessa pengar och sedan använda dem om och om igen. Eller också är det er metod. Om vi tittar på infrastrukturen och hur ni använt era planer är det nämligen så ni har gjort. Ni har flyttat runt pengar över hela Sverige. Jag kan meddela att man på de 14 orter där det inte gick vägen den här gången var rätt bestört över att deras långtgående planer inte blev genomförda. Det blev i stället, det må vara rätt eller fel, Trollhättan. En av orterna gällde fordonsindustrin, nämligen Volvo i Umeå och deras möjligheter att transportera sina hytter till övriga Europa. Den stora bristen med den förra socialdemokratiska regeringens infrastrukturpolitik var att man gav långsiktiga och stora löften, precis som i det tidigare Sovjetunionen, men inte pengar så det räckte. Och då måste man agera så kortsiktigt som ni gör. Nu gör regeringen ett rejält omtag och satsar på skötsel och underhåll. Vi tar hand om det vi har och går in med nya satsningar för att kunna koppla ihop olika transportslag så att de blir välfungerande. Låt mig slutligen säga att jag tror att fordonsindustrin är mycket nöjd med den dialog vi för. Vi tror på fordonsindustrin. Vi tror på dess möjligheter att finnas kvar. Trollhättan är en viktig del i att utveckla svensk fordonsindustri. Det är klart att den diskussion vi för med dem också leder till att vi kan göra gemensamma satsningar och de kan haka på de klimatmål som vi satt upp. Jag hoppas verkligen att Volvo, Saab och Scania kommer att vara världsledande framöver. Hela världen frågar efter nya lösningar, och dem kan vi leverera.
Lars Johansson (S)
Anf. 21 Lars Johansson (S)
Fru talman! Ja, vi kan säkert vara överens om att det är viktigt att den svenska fordonsindustrin är världsledande, men diskussionen nu handlar om hur den ska kunna fortsätta att vara det i framtiden. Det är lite trist att ministern börjar prata om att vi arbetar med program som man gjorde i det tidigare Sovjetunionen. Det handlar inte alls om det. Jag har med mig i kammaren ett av programmen, nämligen fordonsprogrammet. Industrin, de fackliga företrädarna och Näringsdepartementet diskuterade tillsammans med Vinnova och de andra statliga myndigheter som var med på vilket sätt man skulle kunna utforma en gemensam strategi och ett program för fordonsindustrin, på samma sätt som inom de andra fem branschområdena. Det är helt rätt att vi behöver samverkan mellan olika branscher. Jag håller med om det. Miljö och teknik hänger ihop. Fordonsindustrin är oerhört viktig när det gäller att påverka och på sikt få ned koldioxidutsläppen. Därför ska man naturligtvis också satsa på det i de kommande forskningsprogrammen. Det är oerhört väsentligt. Från Socialdemokraternas sida gör vi satsningar på forskning och utveckling, på industripolitik; där har vi en lång historia. Därför behöver jag heller inte upprepa det som sagts av tidigare talare. När det sedan gäller vad regeringen gör kan man trots allt bli lite förvånad. Här finns tydligen stora resurser, men de används på andra områden. Ni har gått fram med ett förslag om att ge olika företag inom servicenäringen 8 miljarder i avgiftssänkningar. Det har nu EU sagt att man får se över av konkurrensskäl. Därför har nu regeringen fått dra tillbaka sin proposition. Det är en markering. Servicenäringen är tydligen mycket viktigare än fordonsindustrin. Det beklagar jag. Det vore mycket bättre om näringsministern gav ett tydligt besked till Volvochefen: Vi är beredda att ställa upp med lika mycket pengar som Volvo gör för att Volvo tillsammans med de övriga fordonsföretagen i Sverige ska kunna satsa offensivt på den svenska fordonstillverkningen i framtiden.
Maud Olofsson (C)
Anf. 22 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Låt mig först korrigera. När jag talade om sovjetiska planer var det infrastrukturplanerna jag avsåg. Jag kan konstatera att de såg ut på precis det sättet. Det var stora planer, häftiga löften och inga pengar. Det är vad vi nu får reparera. Det är därför vi sitter i en situation där stora delar av landet frågar efter pengar till infrastruktur men det saknas i planerna. Lars Johansson säger att Socialdemokraterna har pengar. Det är vad ni inte har. Det är viktigt för svenska folket att få reda på. Ni säger att ni har det men använder dem dubbelt och flera gånger om. Ni har väl tagit intryck från det ni gjorde med infrastrukturplaneringen. Erkänn att det är pengar från arbetslivsforskningen och Klimppengar som ni vill satsa. Det är vad ni beskriver i er motion. Jag kan erkänna att det har kommit bra saker i branschprogrammen. Det är jag den första att erkänna. En del av de satsningarna har varit bra för Sverige. Jag kan i det sammanhanget vara generös. Men det är viktigt att se att vi behöver generella satsningar om vi tittar på klimatet och miljön. Det kommer att ge utfall för vissa branscher. Det är lite underligt att Lars Johansson inte ser tjänstesektorn som viktig. Vi har i dag en segregerad arbetsmarknad där fordonsindustrin med många av de andra tunga industrierna är otroligt manligt dominerade. Det vore då väldigt konstigt om vi inte skulle bygga i tjänstesektorn. Vad är det för arbetsmarknad som ni levererar till svenska kvinnor? Vad är det för arbetsmarknad som ni tänker er ska växa fram om vi bara satsar på denna del med den tunga fordonsindustrin och den tunga industrin? Vi behöver både-och. Jag hoppas naturligtvis att fler kvinnor ska ta plats i de traditionella branscherna. Men vi ser också ett ökat behov av att skapa en arbetsmarknad som är mindre könssegregerad och som också tillåter att fler kvinnor kommer in på arbetsmarknaden. Det är därför som vi gör den satsningen. Sist vill jag säga att ett gott företagsklimat för alla också gynnar fordonsindustrin. Jag hoppas verkligen att Trollhättan kommer att vara det bidrag till svensk ekonomi som det har varit tidigare. Löften om att vi ska fullfölja vad vi lovat står fast.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.