Stärkta kontroller av den yrkesmässiga trafiken
Interpellation 2020/21:625 av Thomas Morell (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-04-06
- Överlämnad
- 2021-04-07
- Anmäld
- 2021-04-08
- Sista svarsdatum
- 2021-04-21
- Svarsdatum
- 2021-05-06
- Besvarad
- 2021-05-06
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Under vecka 13 stoppade polisen flera fordon och förare som var uppenbara trafikfaror. Dessutom stoppades flera olagliga cabotage eller kombitransporter.
Det började med att polisen satte körförbud på två tunga fordon i Göteborgs hamn. Bristerna på dessa fordon var så allvarliga att det blev körförbud på platsen. En av förarna rapporterades också för att köra en tung lastbil utan att använda färdskrivaren. Polisen rapporterade också flera överlastade fordonsekipage, och i två fall landade överlastavgifterna på 41 600 kronor respektive 81 600 kronor.
I Eskilstuna klampades två fordon då de misstänktes utföra otillåtna cabotagetransporter. Transportören som återigen fick sina transporter klampade och rapporterade hade satt i system att bryta mot lagstiftningen, vilket visar på en uppenbar nonchalans mot gällande regelverk. Den aktuella transportören gör helt enkelt som den vill!
Det stannar dock inte med detta, utan yrkestrafikgruppen i Eskilstuna stoppade ytterligare ett fordon där det minst sagt var en trasslig härva att reda ut. Bilen var svenskregistrerad men hyrdes av ett utländskt åkeri. Tillstånd att bedriva yrkesmässig godstransport saknades och föraren, som är från Nordmakedonien, saknade dessutom förartillstånd. Det hela slutade i ett otillåtet cabotageärende och utvisning av föraren.
I Helsingborg stoppades ett fordon där färdskrivaren manipulerats med hjälp av en magnet. Det är ett åkeri som satt i system att fuska med sina kör- och vilotider vilket rapporterats flera gånger i bland annat Norge.
Trafiksektion Norr stoppade först ett fordon med manipulerad färdskrivare, och polisen beslagtog utrustningen då den är att betrakta som ett brottsverktyg. Vid samma kontroll stoppades också en förare som använde sig av en annan persons förarkort.
Trafikpolisen i Norrbotten hade redan veckan innan stoppat en förare som hade hela 16 timmars körtid utan godkänd vila. Det skulle snart visa sig att det fanns de som kört betydligt längre än så. Polisen stoppade och rapporterade en förare som kört i 25 timmar och 28 minuter med enbart 45 minuter som längsta vila!
Det här var ett axplock av de rapporter som polisen gjort i påskveckan, och det visar på en uppenbar nonchalans för gällande regelverk.
Det utsätter andra trafikanter för uppenbar livsfara när fordonen har så omfattande tekniska brister att de beläggs med körförbud. Att förare med körtider upp mot 20 timmar eller mer utsätter sig själva och andra för fara behöver knappast någon djupare beskrivning.
Både poliser och yrkesförare beskriver situationen ute på vägarna som rena vilda västern och att främst utländska aktörer gör som de vill eftersom det sällan får allvarliga konsekvenser. Händelsen med de klampade fordonen i Eskilstuna är ett lysande exempel på uppenbar likgiltighet för gällande regelverk kring cabotage och kombitransporter.
Att vi har den här situationen i transportnäringen beror på ett långvarigt ointresse från polisledning och politisk ledning gällande regelefterlevnaden inom transportnäringen. Trafikpolisen är i dag en spillra av den tidigare verksamheten, och det får naturligtvis konsekvenser. Till detta ska läggas en svag lagstiftning gällande beställaransvar som inte håller hela vägen fram till fällande dom.
Regeringen har tillsatt en utredning som ska presenteras senare i april, men det innebär ju inte att man stillatigande kan sitta på åskådarbänk och se det som sker här och nu. Utredningen i all ära, men resultatet från den kommer att dröja, och under tiden fortsätter utvecklingen med vilda västern ute på våra vägar. Det duger inte!
Med hänvisning till texten ovan vill jag ställa följande fråga till statsrådet Mikael Damberg:
Avser statsrådet och regeringen att skyndsamt ge polisen ytterligare resurser för att stärka kontroller av den yrkesmässiga trafiken på väg?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:625
Webb-tv: Stärkta kontroller av den yrkesmässiga trafiken
Dokument från debatten
- Torsdag den 6 maj 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:120
- Protokoll 2020/21:120 Torsdagen den 6 majProtokoll 2020/21:120 Svar på interpellation 2020/21:625 om stärkta kontroller av den yrkesmässiga trafiken
Protokoll från debatten
Anf. 8 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Thomas Morell har frågat mig om jag och regeringen avser att skyndsamt ge polisen ytterligare resurser för att stärka kontrollerna av den yrkesmässiga trafiken på väg. Thomas Morell hänvisar i interpellationen till en rad enskilda fall.
Hanteringen av eller omständigheterna kring enskilda ärenden är inte en fråga som jag som statsråd ska bedöma eller uttala mig om. Det är i stället en fråga för myndigheterna.
När det gäller polisens arbete med kontroller av den yrkesmässiga trafiken i stort vill jag dock framhålla följande: Jag har i närtid fått liknande frågor från Thomas Morell. Som jag tidigare har beskrivit fortsätter jag och regeringen vårt envisa arbete för att skapa ordning och reda på vägarna samt bekämpa kriminalitet. För att lyckas med detta krävs bland annat en tillgänglig polis, ett starkt rättsväsen samt en ändamålsenlig lagstiftning. Här utgör utbyggnaden av Polismyndigheten en central del, och regeringen genomför en historisk satsning på myndigheten.
Enligt årsstatistik för 2020 har Polismyndigheten aldrig tidigare haft fler anställda, och arbetet med att nå målet om 10 000 fler polisanställda till och med 2024 fortsätter med full kraft. Vid årsskiftet hade antalet polisanställda ökat med fler än 5 000 personer sedan 2016. Under de senaste fem åren har resurserna till Polismyndigheten ökat med närmare 8,6 miljarder, vilket motsvarar en ökning med nästan 40 procent. Hur resurserna ska fördelas inom myndigheten är en fråga för Polismyndigheten att besluta om.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Polismyndighetens kontroller av den tunga yrkestrafiken är ett betydelsefullt verktyg för att upprätthålla god trafiksäkerhet, rättvis konkurrens inom åkerinäringen och en god social situation för förarna. Kontrollerna är också en viktig komponent i Polismyndighetens arbete med att förebygga, upptäcka och utreda brott. För att kontrollera den tunga yrkestrafiken krävs särskild kompetens, som vissa polisanställda besitter, men samtliga poliser kan stoppa och kontrollera ett fordon vid misstanke om brott.
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att skapa ordning och reda på vägarna. Till exempel har vi förlängt tidsgränsen för hur länge en polisman eller en tulltjänsteman kan hindra ett fordon från fortsatt färd genom att omhänderta exempelvis fordonsnycklar eller låsa fast fordonet. Det ger bättre möjligheter att hindra fortsatta överträdelser av yrkestrafiklagstiftningen.
Regeringen anser att det finns skäl att kartlägga och analysera den nuvarande kontrollverksamheten på yrkestrafikområdet och har därför, som interpellanten nämner, låtit en utredare ta fram förslag om detta. Utredningen om effektivare kontroller av yrkestrafik på väg har nu redovisats, och ärendet bereds inom Regeringskansliet.
Samtidigt fortgår Polismyndighetens utvecklingsarbete på trafikområdet. Myndighetens tillsynsenhet har granskat polisens insatser för ökad trafiksäkerhet. Rikspolischefen beslutade i början av året att åtgärder ska vidtas i enlighet med lämnade rekommendationer. Det är glädjande att Polismyndigheten har gjort många satsningar och höjt ambitionen på trafiksäkerhetsområdet. Bland annat ska myndigheten skapa enhetliga nationella rutiner för uppföljning av trafiksäkerhetsarbetet. Jag kommer att följa det pågående utvecklingsarbetet noga.
Men låt mig vara tydlig. Trots tillskjutna resurser och flera pågående initiativ sträcker sig regeringens ambitioner längre vad gäller situationen på vägarna. Vi har ett ambitiöst etappmål om att antalet omkomna i trafiken ska halveras till 2030, och arbetet för en rättvis konkurrens inom åkerinäringen utvecklas ständigt.
Anf. 9 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Kontrollen av den yrkesmässiga trafiken har varit i ett ständigt förfall de senaste åren, och det finns ingen ljusning i sikte. Statsrådet redovisar hur mycket pengar som har getts till polisen, men de faller ju inte ut på asfalten, om man nu ska uttrycka sig så.
Det är några få kontrollgrupper som gör ett enastående bra jobb och tar dem som manipulerar färdskrivare, manipulerar avgasreningsutrustning, inte har lastsäkrat, har överlastat, inte har tillstånd - vi kan stå här i timtal och räkna upp vilka felen är. Men det leder ju inte till någon åtgärd att tala om, för även om tjänstemännen gör ett enastående bra jobb där ute är de alldeles för få och verksamheten alldeles för omfattande.
Man bygger upp mobila verkstäder, mobila däckverkstäder och mobila tankstationer och smugglar in bränsle i Sverige, trots att cabotage ska vara en tillfällig inrikestransport i en värdmedlemsstat. Man har skapat en verksamhet som är etablerad och fast. Då måste man sätta in resurser från myndigheternas sida.
Här har inte polisen skött sitt uppdrag. Det måste man väl ändå i ärlighetens namn säga. Detta har även forskare från Linköpings universitet slagit fast i en rapport. Där står det i slutet av sammanfattningen: "Om Polismyndighetens oförmåga inom trafiksäkerhetsområdet fortsätter bör våra politiker överväga att överföra uppdrag och resurser till någon annan aktör än Polismyndigheten." Det är en ganska tuff slutsats, måste jag säga. Man konstaterar också att trafikpolisen genomgående har fått minskade resurser och inte har blivit uppmärksammad för det jobb den gör.
Jag reagerar på interpellationssvaret från statsrådet. Jag blir lite besviken, för vi har diskuterat det här förut. Statsrådet sa så här: "Samtliga poliser kan stoppa och kontrollera ett fordon vid misstanke om brott." Det är helt rätt. Där har man stöd i polislagen. Det är inget konstigt. Stoppa ett fordon kan vem som helst göra. Häng på en uniform och en gul väst och kliv ut, så stannar det!
Men det stora jobbet börjar ju när bilen står still. Vad är det jag har framför mig? Är det yrkestrafik ska det finnas tillstånd. Vad är det för gods? Är det farligt gods? Vad väger det? Får den släpvagn som sitter på vara tillkopplad till den dragbilen? Är det lastsäkrat? Hur är det med förarens kör- och vilotider? Dessa och en massa andra frågor ska ställas. Det är ju här problemet uppstår. Om man står vid en fullastad turistbuss ska man lösa uppgiften att dels utföra kontrollen, dels förklara för passagerarna vad det är som pågår.
Att skicka ut en polis på vägen och säga "nu får du stoppa lite bilar" är helt meningslöst om vi pratar om kontrollen av den yrkesmässiga trafiken. Det här har vi pratat om många gånger förut. Det krävs specialkompetens för att utföra det uppdraget. En polisman kan inte göra de kontrollerna utan särskilt förordnande. Sedan ligger det i yrkesbeskrivningen för bilinspektörer att göra detta. Det är här som det har fallerat. Jag ska gå in på det i nästa debattinlägg.
Anf. 10 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Det här är en debatt som vi har haft flera gånger förut. Det som Thomas Morell beskriver är helt korrekt. Polisen har inte haft tillräckliga resurser generellt sett. Man har inte gjort tillräckligt mycket för att upprätthålla det regelverk som finns på vägarna. Dessutom har vi haft en lagstiftning som varit svag och alltför liberal. Man har inte trott att det går att skapa ordning och reda i regelverket och att det krävs en fast hand för att åstadkomma detta. Vi har dessutom haft ett för svagt arbete i Europa för att se till att de europeiska besluten på det här området blir tillräckligt kraftfulla.
På alla de här områdena har vi gjort insatser. Jag säger inte att vi är där vi ska vara med vare sig trafiksäkerhet eller ordning och reda på vägarna, och det är helt korrekt att det krävs ett särskilt förordnande för att kunna kontrollera den tunga yrkesmässiga trafiken. Men det är inte ointressant om man stoppar yrkesmässig och annan trafik för att till exempel hitta påverkan av narkotika eller alkohol. Det kan också öka trafiksäkerheten och skapa mer av ordning och reda i vissa delar av trafikflödet som också hänger ihop med annat. Thomas Morell beskrev viss brottslig verksamhet. I arbetet på väg mot dem som bedriver smugglingsverksamhet eller bidrar till annan kriminell verksamhet är det bra om även andra poliser deltar. Det gäller också yrkestrafiken, även om det krävs speciell kompetens för att genomföra det uppdraget, som Thomas Morell beskriver.
Det jag vill ta fasta på är att vi nu från regeringens sida har gett uppdrag till Polismyndigheten att utveckla och förbättra kontrollen av den tunga yrkestrafiken. Där återstår väldigt mycket att göra. Men som vi har talat om tidigare har antalet kontrolldagar ökat, trots inverkan av covid-19. Antalet personer som jobbar med kontroll av yrkestrafiken har också blivit något större - inte mycket större, men det går åt rätt håll. Ärenden avseende exempelvis olaga cabotage har ökat med närmare 450 procent sedan 2016. Det var fruktansvärt låga nivåer 2016, men det jag menar är att vi vad gäller talen har en rörelse som går åt rätt håll.
Men jag är inte nöjd med hur situationen ser ut i dag. Hade vi varit nöjda hade vi inte gett Polismyndigheten de stora resurserna. Vi hade inte sagt att Polismyndigheten ska växa med 10 000 fler anställda om vi hade tyckt att den gör det den ska i dag. Det måste till mer resurser för att Polismyndigheten ska växa.
Jag uppfattar att rikspolischefen säger att det här är ett område som han vill utveckla. Vi ser kopplingen till annan kriminell verksamhet, men också en koppling till trafiksäkerhetsarbete som Polismyndigheten tar på stort allvar. Jag menar att myndigheten ändå uppmärksammar frågan, men det finns mycket kvar att göra.
Framför allt har regeringen tillsatt utredningen om kontrollverksamheten, som nu har lämnat sina förslag. Vi jobbar med dessa i Regeringskansliet och ser fram emot att de snart ska gå på remiss. Då kommer alla att få tycka till om huruvida utredningen har landat rätt i sina förslag och om vägen framåt för att utveckla verksamheten ytterligare.
Jag tar verkligen den här frågan på allvar och har starkt fokus på den. Men det tar tid, inte minst eftersom de här förordnandena bygger på väldigt mycket kunskap och lång utbildningstid. Det går inte snabbt att bygga upp den kompetensen inom Polismyndigheten.
Anf. 11 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
På den tid jag var anställd inom Polismyndigheten var jag även fackligt aktiv. Då tog jag upp diskussionen om att vidareutbilda men också nyanställa personer för att kunna göra kontrollerna ute på väg. Svaret jag fick av byrådirektören - det var naturligtvis en vacker titel - var: Du ska inte se saker och ting så svart. Det gör jag inte, sa jag. Men om man vet när en människa är född kan man med hygglig träffsäkerhet tala om när samma person kommer att gå i pension. Vi hade då en väldigt stor skara trafikpoliser som var födda på 40-talet. Det var merparten. När deras pensionsålder närmade sig fanns det ingen strategi inom polisen för att ersätta dem.
Detta ser vi effekterna av nu. Vi står i ett läge där det är fritt fram. Det är ju som de säger ute på vägen - det har blivit rena vilda västern. Det är ingen ordning någonstans. Inom polisen har det funnits ett tragiskt synsätt på det här. Det står också i den rapport jag nämnde, som är ruggigt kritisk mot hur polisen har skött det: "Flera personer i polisens högsta ledningsskikt har under lång tid verkat för att skapa något som ibland benämnts som 'allpoliser'. Det har inneburit att specialistenheter har skurits ned eller helt avskaffats. Trafikpolisverksamheten utgör ett tydligt exempel på detta."
Vi har haft den här diskussionen många gånger, och vi kommer säkerligen att ha diskussioner om detta framöver också. De som ägnar sig åt kriminell verksamhet nyttjar vägen. Den tunga trafiken är viktig för att de kriminella nätverken ska få kontroll över logistikflöden. Varför det, då? Jo, för då kan man föra in narkotika, vapen och sprängmedel - och människor. Vi ska inte glömma att man smugglar in människor också. Många unga flickor, som sedan utnyttjas i prostitution, smugglas in på gummihjul, och i motgående riktning har man stöldgods som går ut. Försäkringsbolagen säger att det går ut drygt 2 miljarder om året i försäkringsvärde över landets gränser.
Det är ett gigantiskt problem, och man har släppt det under lång tid. Jag har hållit på att tjata om att det måste blir en förändring i över tio år sedan jag slutade på trafikpolisen. Jag har också gjort det här i kammaren åtskilliga gånger.
Jag har haft många diskussioner både med statsrådet Damberg men också med hans kollega Tomas Eneroth. I går kom det som vi hade fruktat. Då kom en friande dom om beställaransvar. Det juridiska ombudet Tommy Pilarps kommentar till detta i tidningen Proffs är: "Detta är ett totalt underkännande av tingsrättens resonemang och bevisföring, Transportstyrelsens vägledning och likaså underkänner man infrastrukturminister Tomas Eneroths tvärsäkra uttalanden om det han kallar det skärpta beställaransvaret."
Vi står i ett läge där lagstiftningen inte kommer åt dem som sätter i system att runda det som ska vara till skydd för det seriösa företagande och den som är anställd som förare. Man sätter i system att hela tiden kliva runt, och myndigheterna kommer inte med moteld.
Här har nuvarande regering men också tidigare regeringar ett stort ansvar. Jag tycker att man är sen i startblocken för att verkligen få någonting. Nu har man satsat på polisen. Men det kommer inte att rinna igenom systemet och komma ut på asfalten på lång tid. Det är problemet. Nu är det brådskande.
Anf. 12 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Jag har stor respekt för att Thomas Morell både har kunskap om och har arbetat med de här frågorna under lång tid. Om man tittar på de här frågorna i ett lite historiskt perspektiv blir frågan: Vilken tid i historien har vi gjort mer på lagstiftningsområdet?
Det gäller på Europanivå och på nationell nivå. Det gäller polissatsningar, diskussionen om bommar, klampning, dubbdäck och kör- och vilotider. Det gäller det nya mobilitetspaketet, där Sverige var en av de drivande för att tvinga fram nya EU-regler på området.
Jag menar att detta är ett prio-område för Sverige. Vi har gått från en situation där det var både vilda västern och också ganska oreglerat. Vi har steg för steg gått mot att reglera verksamheten och att skapa ordning och reda. Det är bra för de anställda som kör sina lastbilar, för trafiksäkerheten och för kopplingen till sjysta konkurrensvillkor mellan olika bolag.
Vi har utflaggat stora delar av svensk transportnäring därför att vi inte har haft koll på hur regelverket ska följas i Sverige eller har haft ett för svagt regelverk i Sverige. Det försöker vi i regeringen steg för steg ändra. Vi har valt en ny kurs för politiken.
Det går, som Thomas Morell säger, inte jättesnabbt att göra alla de ändringarna. Det finns väldigt många initiativ som vi jobbar med parallellt.
När det gäller Polismyndigheten är det helt korrekt att den upptäcker många brister. Thomas Morell brukar ta exempel på vad man ser i trafiken. Låt mig ta senaste exemplet från den senaste trafikveckan i februari som polisen hade där man kontrollerade yrkestrafiken.
Det var närmare 1 300 lastbilar som kontrollerades. Då kontrollerades fordonens skick, förarnas kör- och vilotider, hastighet och cabotage. Polisen upptäckte brister vid närmare 400 kontroller. Av 1 300 lastbilar såg man brister i 400. Det är en väldigt stor andel. Det betyder att vi fortsatt har ett problem med att människor inte följer regler. De insatser som vi har gjort för att beivra brotten har inte varit tillräckliga.
Polisen gör sådana veckovisa satsningar flera gånger om året. Om de upptäcker detta under en vecka kan man förstå att om de skulle göra det oftare så skulle de upptäcka ännu mer. Det måste vara ambitionen med en växande polisorganisation.
Anf. 13 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!
Vi ska backa tillbaka lite grann och titta på vad som egentligen har skett. Sverigedemokraten Peter Lundgren var den som väckte frågan i EU-parlamentet. Men han blev inte rapportör, utan det blev Jens Nilsson - han är i dag avliden - en partikollega till Damberg.
Peter och Jens var de som drev frågan hårt nere i EU. Så småningom landade det i mobilitetspaketet. Nu är det ifrågasatt. Jag hoppas innerligt att det verkligen blir kvar. Men det hjälper inte. Även om mobilitetspaketet blir kvar krävs det att det finns någon som gör jobbet här hemma och vidtar åtgärder mot dem som inte sköter sig.
Visst har man ökat antalet rapporter om cabotage med några hundra procent. Det går alltid att leka med siffror, eller hur? Jag tror att det senast var totalt är 239 rapporter. Det kan naturligtvis låta bra att det ökar så mycket. Men 239 rapporter av allt det som finns är ett sandkorn i Sahara.
Här krävs det betydligt mer resurser. Regeringen har dessutom tillfört 100 miljoner till Polismyndigheten. Men Polismyndigheten kan bara redovisa 2,6 av de 100 miljoner som var avsedda för cabotagetransporter. Det finns mycket i övrigt att önska.
Här måste regeringen vara mycket tydlig i anvisningar för hur kontrollerna ska vara. Jag ser fram emot att den tydligheten kommer.
Anf. 14 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Vi är bara i början av både utbyggnaden av polisen och vårt arbete för ordning och reda på vägarna. Jag är helt övertygad om att både jag och Thomas Morell och Tomas Eneroth och Thomas Morell kommer att ha fortsatta debatter och diskussioner om de här frågorna. De är viktiga.
Nästa stora steg handlar om den utredning som nu har tittat på de här frågorna och hur man kan jobba med smartare kontroller av yrkestrafiken i Sverige. Det förslaget ska gå ut på remiss så att alla får ha synpunkter på förslagen.
Regeringen kan därefter komma tillbaka både med egna initiativ och eventuell lagstiftning framöver där så behövs. Det är ett väldigt viktigt steg som jag ser fram emot att fortsatt diskutera, även med Thomas Morell.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.