Till innehåll på sidan

Stärkande av EU:s konkurrenskraft under EU-ordförandeskapet

Interpellation 2022/23:114 av Elin Söderberg (MP)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2022-12-14
Överlämnad
2022-12-15
Anmäld
2022-12-16
Sista svarsdatum
2023-01-26
Svarsdatum
2023-01-31
Besvarad
2023-01-31

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

Vid statsministerns anförande om regeringens prioriteringar och arbetsprogram inför ordförandeskapet i Europeiska unionens råd våren 2023 lyftes EU:s framtida konkurrenskraft och grön omställning.

Nyckeln till den framtida konkurrenskraften ligger i klimatomställningen, och därför avgörs regeringens trovärdighet i näringslivspolitiken av dess trovärdighet i klimatpolitiken.

Sverige har ett starkt näringsliv och en industri som påbörjat ett fantastiskt arbete för klimatomställning och samhällsutveckling i hela landet genom den gröna industrirevolutionen.

Under Miljöpartiets tid i regering arbetade vi för att få de bästa förutsättningarna på plats för en snabb klimatomställning, näringslivsutveckling, innovation och konkurrenskraft som kan göra Sverige till en världsutställning för ny teknik och hållbart samhällsbygge. Och det har gett resultat.

Svenska företag är världsledande, och tack vare att detta varit prioriterat när Miljöpartiet satt i regering har vi också aktivt drivit på EU i dessa frågor. Nu ser vi leverantörskedjor inom bland annat stål-, batteri- och fordonsbranschen inom hela EU ta stora kliv framåt.

Det är dock inte en utveckling som sker av sig själv. Näringslivet är oerhört lyhört inför de politiska signaler som ges när de planerar sina investeringar.

Det tydligaste exemplet är att svenska företag gått ut med att de överväger att lägga sina investeringar i andra länder, som USA efter att de, till skillnad från den moderatledda svenska regeringen, växlar upp sin klimatpolitik och signalerar att man tror på klimatomställningen – och att ambitiösa företag därför kommer att belönas.

För drygt två år sedan skrev Ulf Kristerssons nuvarande statssekreterare att Miljöpartiets blotta existens i regeringen är en enskild faktor. Eftersom de globala trenderna är så tydliga finns det en fördel att den svenska politiska miljön är extra tydlig då den skapar försprång. Statssekreteraren skrev även att ett regeringsskifte är i realiteten en affärsrisk om det gröna trycket på näringslivet försvinner eller försvagas.

Sedan Ulf Kristersson tillträdde som statsminister har regeringen infört eller aviserat reformer som kraftigt ökar de svenska växthusgasutsläppen, slår undan benen för bioraffinaderibranschen och rycker undan mattan för förnybar elproduktion som snabbt skulle kunna komma på plats och möta behoven hos industrin.

Statsministern hänvisar varje klimatpolitisk fråga till energipolitiken, men prioriterar samtidigt ned åtgärder för energieffektiviseringar och försvårar investeringar i elproduktion i närtid. De signaler som regeringen skickar till näringslivet är att den har klimatpolitiska ambitioner någonstans mellan når vi inte klimatmålen så når vi dem inte och samarbetspartiets uttalanden om att vilja slopa klimatmålen.

EU, å sin sida, driver aktivt klimatarbetet med Fit for 55 och visar framfötterna genom att ligga på medlemsstaterna om att både bygga ut den billiga förnybara energiproduktionen och effektivisera användningen av energi.

Mot bakgrund av detta är min fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch :

 

Hur avser ministern agera för att på ett trovärdigt sätt stärka EU:s konkurrenskraft under EU-ordförandeskapet?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2022/23:114, Stärkande av EU:s konkurrenskraft under EU-ordförandeskapet

Interpellationsdebatt 2022/23:114

Webb-tv: Stärkande av EU:s konkurrenskraft under EU-ordförandeskapet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 60 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Fru talman! Elin Söderberg har frågat mig hur jag avser agera för att på ett trovärdigt sätt stärka EU:s konkurrenskraft under EU-ordförandeskapet.

Parallellt med hantering av akuta kriser för säkerhet, energiförsörjning och företags överlevnad i Europa är det absolut nödvändigt att använda krisen som hävstång för att möta våra långsiktiga utmaningar. Regeringen har tydligt prioriterat näringslivets konkurrenskraft i både Sverige och EU. I regeringsförklaringen aviserades en ny produktivitetskommission för en samlad analys av den svenska ekonomins konkurrenskraft.

Konkurrenskraft är också en av regeringens fyra prioriteringar i EU-ordförandeskapet. En stark och innovativ ekonomi är avgörande för EU:s globala ställning, men EU har halkat efter. EU-ländernas andel av den globala bruttonationalprodukten har sjunkit betänkligt de senaste 30 åren.

Regeringen kommer därför att under det svenska ordförandeskapet agera för att EU ska få en samlad konkurrenskraftsstrategi högst upp på den politiska dagordningen. Arbetet har redan gett resultat genom att Europeiska rådet i december 2022 uppmanade EU-kommissionen att i början av 2023 lägga fram en sådan strategi. En naturlig startpunkt är uppmärksammandet av att den inre marknaden sjösattes för 30 år sedan. Ordförandeskapet kommer att lyfta fram behovet av en ny, långsiktig plan och vision för hur den inre marknaden kan vara en stark och hållbar motor för sysselsättning, entreprenörskap och hållbar tillväxt även under de kommande 30 åren.

Den gröna omställningen är viktig för både klimatet och konkurrenskraften. Det är i stor utsträckning företagen som kommer att genomföra den gröna omställningen och utveckla lösningar som bidrar till att EU når klimatneutralitet till 2050. Företagens klimatomställning är en nödvändig global utveckling, där EU:s företag har och fortsatt bör ha en ledande ställning. En långsiktigt hållbar konkurrenskraft för EU måste utgå från EU:s ambitiösa klimatmål. Regeringen kommer under ordförandeskapet därför också att prioritera arbetet med att fasa ut EU:s beroende av fossila bränslen och påskynda elektrifieringen. De EU-länder som själva vill ska kunna ta fortsatt ansvar genom att bygga ny kärnkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är avgörande med transparenta, långsiktiga och förutsägbara regelverk för att skapa goda handelsvillkor för företagen. Detta kräver en ambitiös öppen handelspolitik som säkerställer rättvis konkurrens och ömsesidiga fördelar inom och utanför den inre marknaden. Därför är det viktigare än någonsin att stå upp för det multilaterala regelbaserade handelssystemet, med WTO i centrum. Inte minst Rysslands aggression mot Ukraina understryker vikten av att stärka motståndskraften, diversifiera leveranskedjorna och slå vakt om ömsesidigt fördjupad handel med andra länder. Att underlätta för digitala tjänster i nya handelsavtal, liksom på den inre marknaden, är en viktig uppgift för det svenska ordförandeskapet. Vi behöver också stärka europeisk produktion för att säkra försörjningskedjor på strategiskt viktiga områden, inte minst för att teknikföretag inom den gröna omställningen ska kunna förlägga och utvidga sina verksamheter inom Europeiska unionen.

En helhet som denna är nödvändig för att på ett trovärdigt sätt stärka EU:s konkurrenskraft i en mycket orolig tid.


Anf. 61 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Jag tackar statsrådet Ebba Busch så mycket för detta svar. Hon nämner bland annat att kriserna som nu hanteras i EU ska användas som hävstång för att möta de långsiktiga utmaningarna, att "en stark och innovativ ekonomi är avgörande för EU:s globala ställning" och att "den gröna omställningen är viktig för både klimatet och konkurrenskraften". Jag håller till fullo med om detta. Det krävs stora satsningar på att både hejda den allvarliga förlusten av biologisk mångfald och hejda klimatkrisen för att undvika allvarliga konsekvenser i framtiden. Samtidigt ser vi att klimatomställningen innebär fantastiska möjligheter för innovationer, teknikutveckling och samhällsbyggnad, både här i Sverige och i hela EU.

Fru talman! Jag ser dock inte att dessa frågor prioriteras av regeringen vare sig i det gemensamma arbetet i EU eller nationellt på hemmaplan. Därmed ser jag också risker för svensk och europeisk konkurrenskraft med ett för litet och för sent klimatarbete.

Fru talman! Nyckeln till den framtida konkurrenskraften ligger i klimatomställningen. Därför avgörs regeringens trovärdighet i näringslivspolitiken också av dess trovärdighet i klimatpolitiken. Sverige har ett starkt näringsliv och en industri som påbörjat en fantastisk klimatomställning och samhällsutveckling i hela landet genom den gröna industrirevolutionen.

Under Miljöpartiets tid i regering arbetade vi aktivt för att få till de bästa förutsättningarna för snabb klimatomställning, näringslivsutveckling, innovation och konkurrenskraft som kan göra Sverige till en världsutställning för ny teknik och ett hållbart samhällsbygge. Det har gett resultat. Svenska företag är världsledande, och tack vare att detta var prioriterat när vi satt i regering har vi också aktivt drivit på EU i dessa frågor. Nu ser vi leverantörskedjor inom bland annat stål, batteri- och fordonsbranschen i hela EU ta stora kliv framåt.

Detta är dock inte en utveckling som sker av sig själv. Näringslivet är ytterst lyhört inför politiska signaler inför att de ska göra investeringar. Det tydligaste exemplet är att svenska företag nu efter regeringsskiftet gått ut med att de överväger att lägga sina investeringar i andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag önskar fråga statsrådet Ebba Busch vad statsrådet avser att göra för att stärka klimatarbetet under EU-ordförandeskapet i EU och i Sverige.


Anf. 62 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Fru talman! Jag vill påpeka för dem som lyssnar på detta nu eller kommer att lyssna efteråt att det är en styrka i svensk politik att två företrädare som representerar olika partier och har stöttat olika regeringsalternativ står här och debatterar utan att det finns några frågetecken kring huruvida vi tar klimatutmaningen och de problem vi har på allvar. Det är lösningarna som ser olika ut, och fokus kan ligga på att vässa och utmana varandra när det gäller vägen framåt.

Jag vill också understryka att våra tydliga prioriteringar har mottagits väl i de utfrågningar som många representanter för regeringen hållit i olika EU-sammanhang i början av det svenska EU-ordförandeskapet. Två av fyra prioriteringar för det svenska ordförandeskapet är just konkurrenskraft och grön omställning, och vi markerar tydligt att de hänger ihop. Ska vi klara den gröna omställningen och nå våra högt uppsatta klimatmål är det otvetydigt så att det är genom näringslivet och företagen som mycket av omställningen behöver ske. Vi har som ledord för det svenska ordförandeskapet att vi ska verka för en europeisk union som är grönare, friare och säkrare, och det är inte bara slagord.

Med det sagt har vi sett en risk. Ambitionen för den världsutställning som den svenska gröna omställningen nu innebär att Sverige har blivit delar jag verkligen mycket av. Men det har funnits en risk för att det blir mer av en museiutställning om vi landar snett. Delar av det svenska företagandet och näringslivet kan då bli en antikvitet. Om vi navigerar fel kommer man att tvingas leta efter stämpeln "Made in Sweden" i framtiden.

Här är det viktigt att vi värnar den svenska konkurrenskraften genom samarbetet inom Europeiska unionen. Det är med oro vi har sett på de besked och den risk för snedvridning av konkurrens som har bubblat i diskussionen bland enskilda medlemsländer som svar på IRA. Inflation Reduction Act är USA:s sätt att - om man ska tolka det positivt - nu markera att vägen framåt är grön omställning. Men det finns en mycket allvarlig risk för ett handelskrig om man inte navigerar rätt.

Vi noterar att det är flera tunga företrädare för näringslivet som konstaterar att det här sätter frågetecken kring en del av de långsiktiga nya investeringarna i Sverige. Därför är det också viktigt att energirådskretsen, som jag har förmånen att leda, och konkurrenskraftsrådskretsen gifts ihop när vi svarar på detta. Ska vi lyckas nå våra högt satta klimatmål och hålla fast vid dem, en kurs som är mycket tydlig under det svenska ordförandeskapet, är det genom att stärka konkurrenskraften med grön omställning. Det ska inte finnas några frågetecken kring det. Detta är den linje som vi kommer att fortsätta hålla under vårens ordförandeskap, och det är också en svensk ståndpunkt som är väl förankrad i EU-nämnden.


Anf. 63 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Tack för svaret, Ebba Busch! Det är gott att höra att vi är överens om klimatmålen och att de ligger fast och ska nås. Statsrådet säger att vi har olika lösningar på detta problem. Min bild är dock att de åtgärder som har vidtagits den senaste tiden av den nyligen tillträdda regeringen ökar utsläppen här i Sverige, vilket gör att vi inte når klimatmålen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle väldigt gärna ha en debatt om hur vi löser klimatkrisen där regeringspartierna kan presentera ett förslag som minskar utsläppen lika mycket som Miljöpartiet vill minska utsläppen. Då kunde vi debattera hur och varför våra olika lösningar är bra. Men vi har inte en debatt om hur vi löser klimatkrisen. Så länge vi har en regering som ökar utsläppen av de fossila växthusgaserna har vi en debatt om vi ska nå klimatmålen och om vi ska hantera klimatkrisen.

Fru talman! Sedan Ulf Kristersson tillträdde som statsminister har regeringen infört eller aviserat reformer som kraftigt ökar de svenska växthusgasutsläppen, slår undan benen för bioraffinaderibranschen och rycker undan mattan för förnybar elproduktion som snabbt skulle kunna komma på plats och möta de behov som industrin har i sin klimatomställning.

Regeringen hänvisar varje klimatpolitisk fråga till energipolitiken men prioriterar samtidigt ned åtgärder för energieffektiviseringar och försvårar investeringar i vindkraft. De signaler som regeringen skickar till näringslivet är att den har klimatpolitiska ambitioner någonstans mellan "når vi inte målen så når vi dem inte" och Sverigedemokraternas uttalanden om att slopa de svenska klimatmålen.

EU å sin sida driver ett aktivt klimatarbete med Fit for 55 och visar framfötterna genom att ligga på medlemsstaterna om att både bygga ut den billiga förnybara energiproduktionen och effektivisera användningen av energi. EU utgör också den huvudsakliga marknaden för svenska företag. Kunderna hos svenska företag efterfrågar hållbarhet och produkter med bra klimatstandard.

Regeringsunderlaget består dock av fyra partier. Inget av dessa partier har presenterat en klimatpolitik som kan komma i närheten av att minska utsläppen ens för att täcka upp för de åtgärder man gjort som har ökat utsläppen.

Det största partiet i regeringsunderlaget står inte ens bakom det av riksdagen fastställda klimatmålet till 2045. Vi hörde här i dagarna att målet inte ens skulle nämnas i regeringens Powerpoints.

Sverigedemokraterna är även tydliga med att de kommer motarbeta klimatpolitik i både den svenska regeringen och EU. Vilka risker den globala uppvärmningen utgör för vår befolkning tycks inte Sverigedemokraterna kännas vid.

Regeringens och samarbetspartiet Sverigedemokraternas inställning till klimatarbetet och den konkreta politiken som läggs fram är avgörande både för EU:s och Sveriges konkurrenskraft.

Jag undrar: Vilken klimatpolitik är samarbetspartierna överens om?


Anf. 64 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Fru talman! Hållningen är tydlig. Regeringen har inte lämnat några klimatmål på vare sig kort eller lång sikt. De ligger fast. De är också en del av budgeten som vi presenterade i höstas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan kan enskilda partier tänka och tycka olika om dem. Men vi är överens om att inte ändra på dem. Det finns inte någon sådan uppgörelse, utan de ligger alltjämt fast. Vi har förhandlat en rad olika politiska åtgärder som vi har redogjort för både när Tidöavtalet presenterades och i ett antal presskonferenser därefter. Vi kommer att återkomma med en färdplan med ytterligare preciseringar för klimatet som vi ser fram emot att få debattera med riksdagen när tillfälle ges.

Vi hade möjlighet att välkomna EU-kommissionen till Kiruna. Det var inte en slump att vi höll fast vid den planering som fanns. När vi välkomnar EU:s tyngsta företrädare till Sverige ska vi göra det på en plats som verkligen är i framkant för den gröna omställningen. Det visar att det är möjligt att kombinera högt uppsatta klimatmål med ekonomisk tillväxt och en stark välfärd. De måste inte stå emot varandra.

När vi har fört diskussioner med andra länder som har en annan syn på klimatfrågan än vår har vi många gånger gått fram med de moraliska argumenten, samvetsargumenten och förvaltarskapstanken. Vi har fått tillbaka: Det kanske stämmer, men vi kan inte låta bli att göra den resa i ekonomisk tillväxt som ni har gjort. Vi kan inte undanhålla de välfärdsmöjligheterna för vår egen befolkning som ni har skapat i ert land. Här visar vi att det går att gå hand i hand. Det går att ta den gröna omställningen ytterligare steg framåt och samtidigt möjliggöra för en stark välfärd och ekonomisk tillväxt.

Det är inte för inte som vi har valt att lägga så mycket av våra lösningar för klimatmålen på energipolitikens område. Ska vi få ned utsläppen rejält inom transportsektorn och den tunga industrin där vi har våra stora utsläpp och inte bara lägga mycket tryck framåt på den enskilde är vägen framåt elektrifiering av fordonsflottan. Vägen framåt är mycket mer el för vår tunga industri som ser ut att kunna göra ganska banbrytande framsteg på området. Då behöver det finnas tillräckligt med el för det.

Med det sagt har frågeställningen i dag varit hur vi på ett trovärdigt sätt ämnar agera för att stärka EU:s konkurrenskraft under EU-ordförandeskapet. Jag har försökt att redogöra för det i skrift och ta en del följdfrågor på det. Det görs trovärdigt genom att två av fyra prioriteringar är just konkurrenskraft och grön omställning.

Sedan får vi har respekt för att vi i vissa framför allt inrikespolitiska frågor väljer olika verktyg. Men på EU-nivå ser vi fram emot att föra flera av de viktiga filerna och akterna framåt och inte minst Fit for 55.


Anf. 65 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Jag vill inleda med att vara ytterst tydlig. Det finns inte något business as usual-scenario utan klimatrelaterade konsekvenser. Antingen ställer vi om och minskar utsläppen i den takt som krävs för att klara Parisavtalet, samtidigt som vi anpassar oss till den klimatförändring som ändå sker inom Parisavtalet. Eller så ställer vi inte om tillräckligt snabbt, och då står vi där med konsekvenserna. Följderna av en global uppvärmning skenar till slut bortom mänsklig kontroll.

Fru talman! Jag vill ägna de sista sekunderna av mitt anförande till att tala lite om reduktionsplikten just för att den kopplar till klimatpolitiken och EU-politiken.

Sverige har i dag ett bindande åtagande inom EU att minska våra territoriella utsläpp som inte är en del av EU:s utsläppshandel. Reduktionsplikten har varit central för att vi ska nå det målet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har aviserat att man vill slopa, kraftigt skära ned och minska reduktionsplikten till EU:s miniminivå- från och med den 1 januari 2024. Det skulle leda till kraftigt ökade utsläpp av fossila växthusgaser och ett ökat beroende av import av fossila drivmedel. Vidare leder det till att vi inte når vårt klimatmål i EU.

Det finns här några alternativa vägar framåt för regeringen. Det kan innebära stora kostnader för statskassan, kraftiga effekter för hela skogsnäringen eller stora konsekvenser inom transportsektorn. Jag skulle vilja att regeringen redogjorde för hur man har tänkt genomföra någonting ur ett helhetsperspektiv innan man gör en sådan kraftfull reform.

Därför vill jag avsluta med att fråga statsrådet: Hur avser regeringen att få ihop helheten när det gäller vårt klimatåtagande, och vilka näringar riskerar att drabbas?


Anf. 66 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Fru talman! Det är en svår balansgång som vi nu går. Tiden tickar. Det är ont om tid för att nå våra klimatmål i tid innan vi hamnar i ett läge som är bortom kontroll. Vi är väldigt nära det redan nu.

Samtidigt har vi ibland fattat beslut i en sådan takt att saker och ting har ändrats. Det gäller till exempel priset på biodrivmedel som har blandats in i diesel. Prisutvecklingen har blivit sådan att vi har riskerat en situation där svenska företag och svenskt lantbruk minskar i konkurrenskraft.

Det gäller inte bara det, utan de till och med lägger ned. Det riskerar att tvinga produktion ut i andra länder som har en helt annan syn på miljö, klimatfrågan och utsläpp. Det ökar dessutom vårt importbehov och riskerar att bidra till ökade utsläpp den vägen.

Detta i kombination med att det helt enkelt inte har varit en hållbar prisbild har gjort att jag tycker att det är rätt och riktigt att vi nu sänker kravet på reduktionsplikten när priset på biodrivmedel är så högt. Om det utvecklar sig på ett annat sätt kanske vi också kan återkomma till den frågan. Någon sådan ståndpunkt finns inte nu, men det är prisbilden vi har önskat komma åt.

Vi bereder just nu helheten för detta inför att vi ska ned till EU:s miniminivå den 1 januari nästa år. Vi kommer då att återkomma samlat med att vi i den ena delen riskerar att öka våra utsläpp - det är vi medvetna om - och om vilka andra åtgärder vi kommer att vidta ytterligare. Målsättningen ligger fast.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.