IP454

Interpellation 2001/02:454 av

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-04-26
Anmäld: 2002-05-14
Besvarad: 2002-06-03

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

IP454

Debatt

(7 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:454

Webb-tv: IP454

Protokoll från debatten

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 129 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Maria Larsson har frågat vilka åtgär- der jag avser att vidta för att fler elever ska läsa språk i grund- och gymnasieskolan samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka hemspråkets dvs. mo- dersmålets ställning i skolan. Låt mig först säga att jag så sent som den 5 februari i år besvarade en interpellation om språ- kens ställning i skolan. Jag uttryckte då och gör det igen att det är oroväckande att intresset för moderna språk ser ut att minska i skolan. Språkkunskaper är av avgörande betydelse för internationell rörlighet såväl i yrkeslivet som i privatlivet och bidrar till ökad för- ståelse för andra människors levnadsvillkor och kul- tur. Det är därför viktigt att skolan kan göra språkun- dervisningen intresseväckande så att elevernas lust till lärande av olika språk stimuleras. I mitt interpellationssvar i februari pekade jag på de insatser som Statens skolverk gör för att utveckla språkundervisningen. Nya kursplaner i språk har införts från hösten 2000 både i grundskolan och i gymnasieskolan. I samband med detta har seminarier och konferenser arrangerats och kompetensutveckling av språklärare genomförts. Bl.a. har en antologi om språkundervisning och språkinlärning, Språkboken, publicerats under år 2001. Under det nyligen genom- förda Språkåret 2001 har språkens betydelse upp- märksammats på olika sätt i Sverige och internatio- nellt. Arbetet med att utveckla en europeisk språkport- följ fortsätter. Skolverket och Uppsala universitet har tillsammans ansvaret för detta. Genom språkportföl- jen kan människors kunskaper i språk dokumenteras och tas till vara på ett sätt som vanliga skolbetyg inte förmår. Det gäller alla språkkunskaper - inte bara de traditionella skolspråken. För femte gången delar också Skolverket ut den Europeiska kvalitetsutmär- kelsen i språk. Det övergripande målet med utmärkel- sen är att stimulera elever till att läsa språk. Genom utmärkelsen uppmärksammas och sprids de bästa idéerna inom språkundervisningen. Det är viktigt att skolan stimulerar ungdomar att känna lust och glädje inför språkstudier. Motivatio- nens betydelse för språkstudier kan inte nog betonas. Regeringens uppdrag till Skolverket att förbättra möjligheterna till arbetsplatsförlagd utbildning ut- omlands är en åtgärd för att bl.a. bidra till ökat språkintresse. Att trenden kan brytas visar också goda försök på skolor där lärare i språk samarbetar med yrkeslärare för att stimulera elever att lära språk i syfte att under skoltiden eller senare praktisera ut- omlands. När det gäller grundskolan är huvudproblemet att alltför många elever avbryter sitt språkval i förtid. Ett fortsatt utvecklingsarbete inom språkundervisningen för att öka motivationen hos eleverna är nödvändigt. Skolverket erbjuder insatser för kompetensutveckling för språklärare. Kommunen har huvudansvaret för att eleverna får information och vägledning om betydel- sen av språkkunskaper i framtiden. Betygssystemet och reglerna för antagning till högskolan påverkar varandra starkt. Det är därför viktigt att förändra dessa system samtidigt och gemensamt. Jag har tagit initiativ till ett förberedande arbete inom Utbildningsdepartementet för förändring av högskolans antagningsregler i avvaktan på gymna- siekommitténs förslag. Ett rikt språk är en förutsättning för ett fram- gångsrikt lärande och ett starkt självförtroende. Mo- dersmålsundervisning och undervisning i svenska som andra språk måste prioriteras. Studiehandledning på modersmålet kan vara avgörande för möjligheten att nå bra resultat i andra ämnen. Tillgången på behö- riga modersmålslärare kommer att öka genom reger- ingens förslag om möjligheten att kombinera behö- righetsgivande lärarutbildning med arbete i skolan. Orsakerna till att elever inte studerar sitt moders- mål kan vara flera. Regeringen anser att det är viktigt att få belyst vilka hinder och svårigheter som finns när det gäller att ge elever med utländsk bakgrund goda möjligheter till språkutveckling. Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att kartlägga läget i förskolor och skolor. I uppdraget ligger bl.a. att bely- sa organisation och omfattning av modersmålsstödet, modersmålsundervisningen och studiehandledningen, belysa attityder hos personal, elever och föräldrar samt lämna konkreta förslag till olika stimulansåtgär- der. Skolverket har nyligen redovisat sitt uppdrag till Utbildningsdepartementet. Ett av förslagen är att rätten till modersmålsstöd i förskolan regleras i för- fattning. Rapporten analyseras för närvarande på Utbildningsdepartementet. Insatser för att förbättra förskole- och skolsitua- tionen för barn och ungdomar i segregerade områden är nödvändiga. Regeringen avser därför ge den nya utvecklingsmyndigheten som sitt första och viktigaste utvecklingsuppdrag för de närmaste åren att förbättra utbildningsvillkoren i segregerade områden.

Maria Larsson (Kd)

Anf. 130 Maria Larsson (Kd)

Fru talman! Den här interpellationen tar upp två olika saker. Det kanske är väl mycket för en debatt. Det blir för lite tid åt varje sak, därför att bägge dessa saker utgör stora problem i dag. Jag borde ha ställt två interpellationer. Vi börjar lite med språkstudierna i gymnasiesko- lan. Jag tycker att svaret jag får här är lite tamt. Skolverket och Högskoleverket gjorde förra året en undersökning som visade att blivande samhälls- vetare och naturvetare väljer bort språk, matematik och fysik. I stället väljer de kurser som mumsig mat eller massage. Det är säkert bra och nyttiga kunska- per, men de sker på bekostnad av kunskap som kan vara nödvändig för en kommande yrkesutövning. Problemet är att för en student som söker till en civilingenjörsutbildning kan ett MVG i en matlag- ningskurs vara mer värt än ett VG i en avancerad kurs i tyska. Systemet för antagning till högskolan värde- rar alla kurser lika, enbart utifrån omfattning och betygsnivå. Det är klart att det då är många elever som väljer bort en kämpig språkkurs med glos- pluggande, grammatik och mycket slit och väljer en kurs där man med mindre ansträngning kan samla ihop till ett bättre totalbetyg. Det är ganska mänskligt att man gör på det sättet, men det är inte bra för indi- viden som kan ha en större kapacitet, och det är inte bra för Sverige. Lisa, som är en ganska vanlig tjej på 17 år, säger så här i en intervju: Jodå, det är viktigt att läsa språk, men många tar för givet att engelskan räcker. Sedan finns det ganska många sådana som jag, som tycker att det är för mycket jobb att läsa språk. Lisa är i gott sällskap. Varför ska man anstränga sig mer än man behöver? 71 % av svenskarna säger i en EU-studie att det är viktigt att kunna främmande språk. Det är bara i Danmark och i Luxemburg som det är fler som tycker att det är viktigt. Men det är bara 17 % av svenskarna som säger att de tycker att det är viktigt att lära sig två främmande språk, och det är färre än i något annat EU-land. Det är t.o.m. fler irländare och britter som anser att de utöver modersmålet engelska bör lära sig två främmande språk än det är svenskar som tycker att man ska lära sig engelska och ytterligare ett främ- mande språk. I Aktuellt i september 2001 sade utbildningsmi- nistern att han i april i år skulle uttala sig i frågan om han tycker att det räcker med engelska eller om ytter- ligare språkinlärning ska uppmuntras. April har kommit och gått, och maj har kommit och gått. Nu är det den 3 juni och i dag har utbildningsministern möjlighet att uttala sig i den frågan. Ska språkstudier uppmuntras i större utsträckning än vad som görs i dagens gymnasieskola? Det är inte så svårt egentligen. För att få fler ele- ver att läsa språk behöver man egentligen bara ändra antagningssystemet så att elever som har valt teore- tiska studier kan räkna språk som extra merit. Då handlar det om att ha politiskt mod att erkänna att vissa kurser är mer värdefulla för fortsatta högskole- studier än andra. Är ministern beredd att här i dag lova att snabbt titta över systemet? För varje år som går förlorar vi en årskull presumtiva språkstudenter, och Sverige förlo- rar på så sätt i konkurrenskraft.

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 131 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Det är intressant att Maria Larsson vill ha ökad aktivitet på förslagsområdet. Annars har ju kritiken från Kristdemokraterna nästan varit att det har varit för mycket initiativ från Utbildningsdepar- tementet och att vi bör invänta sittande utredningar och inte ta initiativet i den utsträckning som vi har gjort. Språkintresset och språkstudierna är en väldigt viktig fråga. Det är riktigt att vi har sett ett vikande intresse för språkstudier. Det kan ju ha lite olika för- klaringar. I grundskolan ser vi att elevernas intresse för tyska avtar. Men det ökar för spanska och är rela- tivt likartat för franska. Där finns det en struktur i intresset som antagligen har att göra med vilka språk som unga människor i dag ser som intressanta och viktiga. I gymnasieskolan ser vi en minskning. När Maria Larsson nämner att andelen elever som har fått betyg i kurs B, i tyska B, på NV- och SV-programmen har sjunkit med 15 % är det sant. Men ser vi till gymna- sieskolans samtliga elever och samtliga B-språk har andelen elever med språkbetyg sjunkit med 3 %. Också här har vi alltså en strukturell förändring och en strukturell skillnad när det gäller vilka språk som hävdar sig väl och vilka som inte hävdar sig lika väl. Jag menar att det antagligen är så att flera av de förklaringar som Maria Larsson pekar på ligger till grund för det här vikande intresset. En sak är ju att det finns ett behov av att utveckla språkämnena. En annan är naturligtvis att man påverkas av högskolans antagningsregler. Så är det alltid, och det tror jag, vilket system vi än väljer i framtiden, kommer att gälla också framöver. En tredje sak är ju det som många ungdomar själ- va säger, att deras motivation har minskat i takt med att de ser att engelskan står sig så väl när de själva är utomlands. Jag delar ju helt Maria Larssons uppfatt- ning att det inte räcker med engelskan. Ska vi ge våra ungdomar möjlighet att ta för sig ordentligt av vad internationaliseringen erbjuder unga människor är åtminstone ett språk till av mycket stort värde. Också för vår nation och för vår utveckling är det viktigt att vi har fler språkkunniga människor. Därför har jag redovisat en rad initiativ som vi tar för att stödja en utveckling. Men det är där Maria Larsson vill ha omedelbar förändring som jag vill varna för förändringar i det här läget. Jag vill faktiskt invänta Gymnasiekommittén. Jag vill inte att vi nu rycker loss högskolans antagningsregler och föränd- rar dem utan att vi vet var Gymnasiekommittén ham- nar i sina framtida förslag. Varför? Jo, vi har erfaren- heter från svensk utbildningspolitik där de här pro- cesserna inte går hand i hand, där högskolan ändrar sina antagningsregler så att de inte passar gymnasie- skolan. I andra perioder reformeras gymnasieskolan så att den inte alls stämmer överens med högskolans antagningsregler. Det är inte bra för studenterna och eleverna. Nu har vi en god möjlighet att faktiskt se det här i ett sammanhang, och det bör vi göra. När Gymnasie- kommittén kommer med sitt förslag är det också grunden för diskussionen om förändringar av hög- skolans antagningsregler. Det bör vi göra för elever- nas skull, för högskolornas och gymnasiernas skull, så att det äntligen kan gå hand i hand.

Maria Larsson (Kd)

Anf. 132 Maria Larsson (Kd)

Fru talman! Anledningen till att jag ställer frågan till ministern och kräver snabba svar är just att mi- nistern tidigare inte visat någon återhållsamhet när det gäller att gå in och föregripa sittande utredningar, t.ex. Gymnasiekommittén. Den var ju inget hinder för att besluta sig för att avskaffa ett IV-program. Där behövdes tydligen inte den här helhetssynen och bedömningen mellan skolformerna. Det här verkar skifta beroende på vilken fråga det handlar om. Då är min fråga: Varför tvekar ministern att gå in och föregripa utredningen i just det här fal- let? Jag tycker att det verkar vara inkonsekvent. Vilka tankar finns då på departementet om antagningsför- ändringar när det gäller språkstudier? Jag kan beklaga att modet tycks svika ministern just i den här frågan, för jag ser att det här är en fråga som i väldigt stor utsträckning hastar. Det är en årskull i taget som får otillräckliga språkkunskaper inför kommande studier och inför en arbetsmarknad som kräver alltmer av språkkunskaper. Det är också en problematik för språklärarna, som nu försö- ker upprätthålla sina yrkeskarriärer. De skulle behöva lite råg i rygg och få vetskap om att det de gör är viktigt och att de ska fortsätta med det i svensk skola. Tjänsteunderlaget har ju ryckts undan för väldigt många språklärare på bara två års tid beroende på den tidigare reformen. Det är anledningen till att jag efterlyser lite snab- ba ryck på det här området. Jag noterar att det inte blir något sådant besked här i dag. Jag tycker dock att det var trevligt att höra att ministern säger att det inte räcker med engelskan. Det var alltid något. Låt oss då tala något om modersmålsundervis- ningen, den som bara 55 % av berättigade elever får del av i dag. Forskningen visar i dag ganska samfällt att modersmålsundervisningen är viktig. Att utveckla en aktiv tvåspråkighet är en merit, en glädje och en viktig sak både för individen och - också där - för samhället. Vikten av att ha människor med aktiv tvåspråkighet i vårt land kan inte underskattas med tanke på att vi är ett litet land med ett litet modersmål. Studiehandledningen för modersmålet är viktig, och där brister det mycket i dag. Skolverket ska ju kartlägga hur det ser ut nu i för- skolor och skolor. Det är väl bra. Det finns redan ganska väl dokumenterat, skulle jag vilja säga. Mi- nistern verkar vara inne på Skolverkets tanke om att reglera rätten för stödet för modersmålsundervisning redan från förskoleåldern, alltså från ett års ålder. Det här förmodar jag kommer att vara ett aktivt arbete. Det är ett viktigt arbete. Det behövs föränd- ringar på det här området. Vi jobbar själva med såda- na förändringar i vårt parti, för vi tror att det här är en viktig framtidsfråga för skolan och för att alla elever ska kunna inhämta kunskapsmålen. Det handlar också om att så långt som möjligt exkludera ett utanförskap för uppväxande generationer. Jag skulle vilja skicka med ministern att det kan vara en farlig väg att börja reglera rätten till stöd för modersmålsundervisning i förskolan och tro att man har gjort nog. Jag skulle vilja skicka med att det kan vara en väg som berövar barnen deras föräldrar just så som vi ofta ser i familjer där föräldrarna har bristande kunskaper i såväl svenska språket som svenskt kulturliv. Barnen blir försvenskade på ett sätt som gör att föräldrarna blir avauktoriserade som föräldrar, och det är mycket olyckligt. Jag ska be att få återkomma till det i mitt nästa inlägg.

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 133 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Modersmålet är väldigt viktigt och det är, precis som Maria Larsson säger, mycket som i dag också visar vilken vikt det har för barns och ung- domars utveckling - också i det svenska språket och också i andra ämnen i skolan. Det är ju en mycket negativ utveckling som vi har haft under det senaste decenniet när det gäller antalet och andelen barn som får modersmålsstöd och en aktiv tvåspråkighet. Det är det som Skolverket pekar på i sin rapport. Där föreslår de ett antal förändringar. Jag exemplifie- rade med ett sådant förslag, men regeringen har inte tagit ställning till den än. Rapporten kom alldeles i dagarna. Den kommer att vara ett viktigt underlag i diskussionen de kommande åren om hur vi kan stärka modersmålets ställning. Jag är öppen för diskussion med Kristdemokraterna om det finns olika avväg- ningar som måste göras i fråga om vilka metoder vi ska använda. Låt mig återkomma till frågan om moderna språk och elevernas val. Jag vill inte ändra högskolans antagningsregler innan vi ser hur strukturen för den nya gymnasieskolan ser ut. Skälet är enkelt: Eleverna måste ha en möjlighet att överblicka systemet och se vad de olika valen betyder i förhållande till högsko- lan. Vi vet ju att eleverna ganska snart genomskådar alla system. Därmed kommer vi, vilket system vi än väljer, att få vissa problem. Maria Larsson verkar förespråka viktade betyg i antagningen till högskolan. Också det blir mycket komplicerat. På vilket sätt ska de viktas? När ska språkets ställning viktas upp, vilka språk ska det gälla och i vilka utbildningar? Maria Larsson har en stånd- punkt, men här kommer det att finnas många andra ståndpunkter att ta hänsyn till. Man kommer att föra fram diverse olika ämnen som extremt viktiga för ett visst program. Den modell vi har i dag, där alla betyg räknas lika, har naturligtvis sina nackdelar och kan få de effekter Maria Larsson pekar på. Men ett ad hoc- betonat system där vi väljer vikter beroende på vilka ämnen som för tillfället har starkast röst och stämma kanske inte heller fungerar särskilt väl. Vi måste få det att fungera tillsammans med en reformering av gymnasieskolan. Därför inväntar jag Gymnasiekom- mitténs betänkande, som kommer i slutet av året.

Maria Larsson (Kd)

Anf. 134 Maria Larsson (Kd)

Fru talman! Förutsägbarhet är helt nödvändig för elever, föräldrar och lärarkår. Det är en fullständig självklarhet, tycker jag. Naturligtvis måste man för- ändra system med möjlighet till förberedelsetid för alla dessa parter. Det är något som är en fullständig självklarhet för mig, och jag hoppas även för utbild- ningsministern. Jag tycker att utbildningsministern gör rätt som inväntar Gymnasiekommitténs förslag. Det tycker jag att utbildningsministern borde ha gjort även i de övri- ga frågorna, men eftersom så inte har skett dristade jag mig att ställa denna fråga. Jag trodde att linjen kanske var densamma rakt över. Nu förstår jag att det finns en inkonsekvens i vad man kan gå in och ändra under sittande utredning och vad man vill avvakta med. Det får utbildningsministern stå för. Låt mig gå tillbaka till det som handlade om mo- dersmålet. Jag menar alltså att vi måste ta till vara föräldrarna i samspel med barnen, när det gäller både den tidiga modersmålsundervisningen och språkträ- ningen. Annars riskerar det som vi har sett att bli ännu tydligare, när vi nu ska erbjuda små barn möj- lighet både till modersmålsundervisning och språk- träning. Språkförskolorna lever ju sitt liv, inte minst här i Stockholm. Jag menar att man måste ge föräldrarna möjlighet att tillsammans med barnen språkträna både moders- mål och svenska. Man ska lära sig rim och ramsor, sjunga sånger, spela spel och leka tillsammans med personal. Föräldrauppgiften bör kunna inkluderas i sfi-undervisningen för dem som har barn. Det är att lära adekvat svenska. Då kan man föra över det till sitt eget modersmål på hemmaplan. Den öppna förskolan tror jag är en utmärkt plats för att odla samspelet och språkbildningen mellan barn och föräldrar. Det är att stärka föräldrarollen och språkutvecklingen hos både barn och vuxna. Jag hoppas att ministern byter det strikta stol- och lärandetänkandet när det gäller små barn och låter lek och samspel med föräldrarna vara honnörsord.

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 135 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Efter det senaste inlägget tror jag att det finns all anledning att fortsätta resonera med Kristdemokraterna om hur vi kan stärka språkutveck- lingen hos barnen. Det verkar finnas gott om goda idéer och engagemang i frågan. Jag tror också att det finns anledning att fortsätta resonera när det gäller frågan om hur vi kan stärka intresset för moderna språk bland ungdomar i grund- och gymnasieskolan. Det bör det finnas goda möjlig- heter till i takt med att vi också får Gymnasiekom- mitténs betänkande om hur framtidens gymnasieskola ska se ut. Jag tackar för en intressant interpellationsdebatt.

Intressenter

Frågeställare

Larsson, Maria (kd) Kristdemokraterna

Besvarad av

utbildningsminister Thomas Östros Socialdemokraterna