spelberoende

Interpellation 2003/04:236 av Runegrund, Rosita (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-01-20
Inlämnad
2004-01-20
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Sista svarsdatum
2004-02-03
Svar fördröjt anmält
2004-02-18
Besvarad
2004-02-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 20 januari

Interpellation 2003/04:236

av Rosita Runegrund (kd) till socialminister Lars Engqvist om spelberoende

Den svenska spelmarknaden omsätter årligen mer än 35 miljarder kronor. Varje svensk, alla inräknade, spelade i genomsnitt för nästan 4 000 kronor var. Och statens egna spelbolag, Svenska Spel, gör ständigt rekordvinster. Svenska Spels vd kan årligen överlämna miljardbelopp till finansminister Bosse Ringholm och svenska staten.

Men trots de rekordvinster som staten gör på svenskarnas spelande, satsas försvinnande små belopp på stävjande av spelmissbruket. Endast 19 miljoner kronor går årligen till att bromsa spelandets skadeverkningar. Det motsvarar bara 2 kr per svensk och år. Mer än så är inte det sociala ansvarstagandet värt för staten.

Är det förresten trovärdigt att påstå att det sociala ansvarstagandet står i centrum i försvaret av spelmonopolet när Svenska Spel sorterar under Finansdepartementet? Två andra statligt ägda bolag som saluför produkter med missbruksrisk är Apoteket och Systembolaget. Dessa bolags verksamheter har funnits vara av sådan social angelägenhet att de sorterar under Socialdepartementet.

Socialministern talade häromåret vid en konferens om spelberoende om att spelmissbruk "är ett beroende som kan jämföras med olika drogmissbruk och få samma tragiska följder". Med hänsyn till detta resonemang kan det tyckas vara logiskt att det statliga företag som orsakar problemen styrs av det departement som ansvarar för skadorna som uppstår. Men denna logik omfattar alltså inte Svenska Spel.

År 2002 spenderade Svenska Spel 271 miljoner på reklam. För att locka svenskarna till att spela bort ytterligare miljarder gav Svenska Spel ett kontroversiellt erbjudande på sina nyöppnade Internetspel: "Börja spela på svenskaspel.se @ vi bjuder på tio kronor att spela för". I samma syfte har Svenska Spel även erbjudit spelare gratislotter som introduktionserbjudande för spel på Internet. Det hade varit spännande att höra vad socialministern eller Folkhälsoinstitutet hade haft att säga om motsvarigheten med gratisdrinkar på Systembolaget.

Det sociala ansvaret vägde även lätt i samband med att spelprodukten Jack Vegas infördes. Snabba spel med kort tid mellan insats och vinst i restaurangatmosfär anses av experter vara speciellt beroendeframkallande. Spelformen infördes efter en lagändring 1996 i form av Jack Vegas, en variant av enarmad bandit.

Genom ytterligare en lagändring 2002 som förbjöd så kallade lyckohjul, ökade populariteten för Jack Vegasmaskinerna ordentligt. Verksamhetsåret 2002 utgjorde Jack Vegasmaskinerna Svenska Spels viktigaste spelprodukt med nästan 6 miljarder i omsättning och populariteten ökar snabbt. Utomstående bedömare som Sten Rönnberg, tidigare professor vid Socialhögskolan i Stockholm, menar att de personer som framförallt dras till maskinerna i första hand är marginaliserade grupper som redan tidigare lider av ångest, depression eller är fattiga.

I och med den så kallade Gambellidomen, som offentliggjordes i november i år, måste Sverige sannolikt avskaffa sitt spelmonopol. Domen fastslår att en medlemsstat inte får inskränka rättigheten att erbjuda speltjänster, med hänvisning till socialpolitiska skäl, när staten samtidigt uppmuntrar till spel för att stärka statskassan. Men det är inte denna dom som gör att monopolet faller. Det är i stället regeringens och Svenska Spels agerande för att öka spelandet och inkomsterna till statskassan som är avgörande. Det är det som rycker undan förutsättningarna för att man med trovärdighet ska kunna hävda att det statliga spelandet är socialt motiverat.

Mina frågor till socialministern är:

1. Vad avser ministern att göra för att Svenska Spel, av socialpolitiska skäl, ska sortera under Socialdepartementet?

2. Vad avser ministern att göra för att Svenska Spel med den omfattande marknadsföring och utformning av spel som bedrivs, tar det socialapolitiska ansvar som varit motivet till företagets monopolställning på spelområdet?

3. Vad avser ministern att göra för att Sverige med trovärdighet, mot bakgrund av Gambellidomen, kan fortsätta att hävda socialpolitiska motiv till Svenska Spels monopolställning?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2003/04:236, spelberoende

Interpellationsdebatt 2003/04:236

Webb-tv: spelberoende

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! Rosita Runegrund har ställt tre frågor till socialministern som rör aktiebolaget Svenska Spel. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på dessa frågor. Frågan om vilket departement som ska ansvara för en viss fråga måste avgöras med hänsyn tagen till flera faktorer. Detta innebär naturligtvis inte att socialpolitiska frågor inte ska beaktas eller kommer i skymundan när det gäller frågor som rör Svenska Spel. Vidare förhåller det sig så att beslut som rör Svenska Spel fattas av regeringen som kollektiv. Även detta utgör en garanti för att de intressen som Socialdepartementet i första hand har att svara för beaktas. Rosita Runegrund har också frågat mig vad jag avser att göra för att Svenska Spel med den omfattande marknadsföring och utformning av spel som bedrivs tar det socialpolitiska ansvar som varit motivet till företagets monopolställning på spelområdet. Det socialpolitiska motivet är ett av skälen till en reglerad spelmarknad, men det finns även andra anledningar till en reglerad spelmarknad av det slag som Sverige har, bland annat att målen för spelpolitiken är en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade former. Överskottet från spel bör vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga ändamål. Inriktningen är att prioritera sociala skyddshänsyn samtidigt som intresset av ett varierat spelutbud och risken för bedrägerier och olagligt spel beaktas på det sätt som riksdagen har beslutat om. Svenska Spel har tillsammans med ATG, Folkspel, Svebico, A-lotterierna och IOGT-NTO lotterier enats om gemensamma etiska riktlinjer för marknadsföringen. De etiska riktlinjerna innehåller bland annat bestämmelser om att marknadsföring inte ska förekomma i sammanhang som attraherar minderåriga och att reklam inte ska uppmana konsumenter till ett överdrivet spelande och inte ge felaktiga uppgifter om möjligheterna till vinst. Slutligen har Rosita Runegrund frågat mig vad jag avser att göra för att Sverige med trovärdighet, mot bakgrund av Gambellidomen, fortsatt kan hävda socialpolitiska motiv till Svenska Spels monopolställning. Gambellidomen är ett förhandsbesked som ska ligga till grund för den italienska domstolens avgörande av det mål som pågår i Italien. Det ankommer på den italienska domstolen att utifrån vad EG-domstolen uttalat ta ställning till om det italienska regelverket är förenligt med EG-rätten. Gambellidomen innebär inte att den svenska regleringen av spelmarknaden är oförenlig med EG-rätten. Jag vill också nämna att regeringen inom kort kommer att tillsätta en utredning som ska se över regleringen på spelområdet. Jag finner därför inga skäl att vidta några förändringar innan utredningen slutfört sitt arbete.

Anf. 2 Rosita Runegrund (Kd)
Fru talman! Jag visar här ett urklipp - en annons från Riksidrottsförbundet som jag har uppmärksammat i en tidning. Det står: Två miljarder - tack för att du satsar på oss! Jag förmodar att man går ut till barnen och till alla som spelar och menar att man satsar på barnidrott. Det står också att mer än två miljarder kronor riskerar att försvinna från landets idrottsklubbar om spelmarknaden i Sverige förändras. Det sägs också att det är förutsatt att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att den sociala ansvarskänslan inte grumlas av privata vinstintressen. Jag visar här hur budskapet ser ut i tidningen. Det finns också ett annat budskap i en annan tidning, som ser lite annorlunda ut. Jag tror säkert att finansministern inte har missat det. Missbruksproblemen i Stockholms förorter ökar, står det här. I Sverige räknar man med att 10 000 ungdomar har drabbats av missbruksproblem. Det är ungdomar i marginaliserade områden. Vi har Jack Vegas och Miss Vegas på pizzerior och sådana ställen. Det är där de är störst. 10 000 tonåringar spelmissbrukar. Någonstans har de förts in i ett spelberoende av de legala spelen. Citykrogarna lockar med roulette, men enligt tidningen är Jack Vegas och Miss Vegas störst på pizzeriorna. Man ska ta ett socialt ansvar. Precis som finansministern nämner i sitt svar anspelar Gambellidomen på detta. Jag tycker därför att regeringen på ett tydligt sätt kan visa att den tar ett socialt ansvar om den lägger frågan under Socialdepartementet. Om den hade legat där så hade det varit Lars Engqvist som jag hade debatterat med här i dag. Då hade vi kunnat diskutera folkhälsofrågan och att man tar det sociala ansvaret. Varför framhärdar finansministern i att frågan ska ligga under Finansdepartementet om det nu skadar Sveriges position för att behålla monopolet, som man är så rädd om? Så blir det ju enligt Gambellidomen. Dessutom har finansministern tillsynsmyndigheten, Lotteriinspektionen, att ansvara för, fru talman. Är det lämpligt? Vilket är egentligen motivet till att Svenska Spel sorterar under Finansdepartementet? Är det inte så att detta är bekvämt att ta till för att fylla budgethålen? De här sköna 4,7 miljarderna är väl till för att fylla upp budgethålen? Finansministern yvas över att man ger pengar till Folkhälsoinstitutet. 17 miljoner kronor - vart kommer man hän med 17 miljoner om man räknar med att det är mellan 100 000 och 150 000 människor som är spelberoende i dag? Detta är någonting som kommer att explodera, för det interaktiva spelet är början till ett spelberoende.

Anf. 3 Anne-Marie Ekström (Fp)
Fru talman! För knappt en månad sedan diskuterade vi spelberoende och gratisspel på Internet, finansministern och jag. När vi avslutade diskussionen kände jag att vi ändå hade en viss samsyn. Även om finansministern i svaret på Rosita Runegrunds interpellation inte ger några fullständiga svar på de frågor som jag hade då finns det något positivt i svaret. Bland annat nämns flera åtgärder som inte fanns på spelplanen för tre veckor sedan. Åtminstone nämnde inte finansministern dem då. Det är bra att en utredning tillsätts för att se över regleringen. Och det är bra att spelorganisationerna enas om gemensamma etiska regler. Fanns de gemensamma etiska reglerna redan då, fast finansministern inte nämnde dem? Och hur följer man upp dem i så fall? Finansministern säger i svaret att de här reglerna innebär att marknadsföring inte ska förekomma i sammanhang som attraherar minderåriga. Reklamen om gratisspel på Svenska Spel, Spero och andra dyker upp på Internet, och Internet är en arena där många ungdomar vistas. I reglerna står också att reklam inte ska uppmana konsumenter till överdrivet spelande. Vad är erbjudandet att satsa 100 kr och spela för 150 kr om inte en uppmaning till överdrivet spelande? I ett mejl som jag fick från Spero står det också: Vårt erbjudande där vi ger hälften av det belopp du sätter in på ditt spelkonto. Man ger alltså pengar till någon för att spela. Jag tycker fortfarande att det är både oetiskt och oförsvarbart att erbjuda gratisspel. Tänker finansministern göra någonting åt det? Det står också att man inte ska ge felaktiga uppgifter om möjligheter till vinst. I ett annat mejl stod det: Vi vill gratulera några som satsat lite och vunnit mycket. NN som köpt en Femmanlott fick högsta utdelning 10 000 kr. MM som satsat 20 kr på Casinolotto fick 1 000 gånger pengarna. Uppmuntrar inte det till spel? Är inte det felaktiga uppgifter om möjligheter till vinst? Finansministern har säkert också spelat på Trisslotter ibland, och han vet säkert också att man inte vinner alla gånger. Det ytterst sällan man gör det. Fru talman! Jag kan instämma i Rosita Runegrunds uppfattning att spel är någonting som kanske borde höra hemma under Socialdepartementet. Beroende av spel hänger samman med annat beroende som till exempel alkohol- och drogberoende. Jag ska inte upprepa det som Rosita Runegrund har sagt om hur ungdomar börjar missbruka, men som jag sade i den tidigare debatten finns det alldeles för lite pengar i budgeten för att bota och motverka spelberoende. Det är 19 miljoner. I den förra debatten pratade finansministern och jag också om hur viktigt det är att informera i skolan och bland ungdomar i övrigt. Har det hänt någonting med det? Kan finansministern tänka sig att medverka till att man får en ökad sådan aktivitet och att det satsas mer pengar på att tala om för ungdomar i skolan att man kan hamna i spelmissbruk, precis på samma sätt som man i skolan varnar för missbruk av alkohol och droger?

Anf. 4 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! Det finns de som säger att vi har ett spelmonopol i Sverige. De har fel. Jag är glad över att ingen av debattörerna här har den uppfattningen. Vi har inget svenskt spelmonopol. Vi har däremot en socialt skyddad reglering av spelmarknaden i Sverige. Det är någonting helt annat. Att påstå att vi har ett spelmonopol är fel av minst två skäl. För det första har vi en konkurrens på marknaden mellan olika inhemska aktörer. För det andra har vi en växande konkurrens mellan olika internationella aktörer och de svenska aktörer som finns. Vi har en socialt reglerad marknad. Jag är glad över att både Rosita Runegrund och Anne-Marie Ekström tycker att det är bra att vi har en sådan reglering. Sedan är frågan hur den ska utformas och vilket departement den ska ligga under. Jag vill än en gång understryka att det är regeringen som kollektiv som hanterar den här typen av frågor. Oavsett vilket departement de ligger under har regeringen samma uppfattning när det gäller folkhälsofrågor och annat. Jag har via min egen erfarenhet från inte minst idrottsrörelsen ett starkt engagemang här. Jag vet att det finns en stor uppslutning i idrottsrörelsen för den typ av spelmarknad som vi har i dag. Den ger ju också möjlighet att återföra ett par miljarder kronor till idrottsrörelsen. Det är egentligen också svaret på Anne-Marie Ekströms fråga. Vi kommer att få se ökade insatser i skolor och olika ungdomssammanhang under åren framöver när det gäller riskerna inte bara med spel utan också med alkohol och andra former av beroendeframkallande verksamhet. Det ingår i det så kallade Handslaget mellan idrottsrörelsen och regeringen. När idrottsrörelsen får del av de här nya pengarna är det idrottsrörelsens motprestation att bidra till en ökad information och upplysningsverksamhet på de här områdena. Om jag på någon punkt ska anmäla en kanske lite avvikande uppfattning i förhållande till det som sades av de både debattörerna är det att det alltid ska finnas en balans när det gäller riskerna i varje form av spelande. Det är viktigt att aktörerna också upprätthåller den här balansen på den svenska spelmarknaden. Det är därför de har enats om den typen av etiska riktlinjer. Men samtidigt tycker jag inte att man får hamna i den situationen, som jag möjligtvis kan höra av Anne-Marie Ekströms inlägg, att man inte ens får tala om för spelarna att de kan vinna när det väl köper en lott eller liknande och att man ska smyga med att de kanske till och med kan vinna mer än de har satsat på den lott de har köpt. Det ligger väl ändå i spelets natur att det kan skapa någon form av glädje. Jag tycker inte att vi ska vara en sådan glädjedödare som Anne-Marie Ekström möjligen ger intryck av. Jag hoppas att hon inte vill att vi ska dölja för dem som spelar att de faktiskt kan tjäna någon krona på sina lotter eller liknande. Jag delar uppfattningen att vi naturligtvis ska se till att den socialt reglerade spelmarknaden även i fortsättningen sköts på ett bra sätt. Vi ska föra en bra dialog med de svenska aktörer vi har, och idrottsrörelsen är en av de allra största aktörerna både som aktör på spelområdet och som en av dem som kan nyttja de resurser som finns. I grund och botten är detta en del av vår livsstil och en del av vår folkhälsa som vi alla ska värna om.

Anf. 5 Rosita Runegrund (Kd)
Fru talman! Enligt de siffror jag har spenderade Svenska Spel 271 miljoner på reklam år 2002. Enligt en branschtidning kommer reklamen att öka med ca 100 miljoner under det här året bara här i Sverige. Syftet med reklamen är ju att man ska sälja mer. Där hoppas jag att finansministern och jag är överens. Jag håller med finansministern om att vi inte har något spelmonopol. Det finns konkurrens inom spelmonopolet. Men jag tycker att Sverige har misslyckats i detta. Låt oss ta bolaget Svenska Spel som exempel. Det har till uppgift att få så många som möjligt att gå in på spelmarknaden. Man vänder sig till ungdomar och även till barn. Det måste man vara medveten om. Vad anser ministern om den reklam som jag nämner i interpellationen där det står: Börja spela på Svenska Spel så bjuder vi på tio kronor att spela för? Ligger den i linje med de riktlinjer som finansministern tar upp i sitt svar? När upprättades dessa riktlinjer? Tycker man att de har följts? Om det är så, är de riktlinjerna inte mycket värda. I sitt svar nämner finansministern också Gambellidomen. Där ger jag finansministern rätt i att den inte automatiskt kan överföras till Sverige. Men det ser mörkt ut med tanke på den marknadsföring som Svenska Spel bedriver. Hela samhället håller på att bli spelberoende. Enligt branschbedömare kommer olika former av digitalt distribuerat lotterispel att svara för den kraftigaste tillväxten framöver. Det som bekräftar det är Svenska Spels succéartade lansering av lotterispel på Internet. Finansministern säger att han tänker tillsätta en utredning. Jag hoppas att det blir en parlamentarisk utredning så att vi får en bred politisk uppslutning i den här frågan. Det som händer inom spelvärlden i dag händer snabbt. Jag har besökt Spelberoendes förening i Göteborg. Där ser man med stor rädsla fram emot just det interaktiva spelet. När det gäller de etiska riktlinjerna och att man har en tillsyn här måste jag säga att den brister, finansministern. Den brister alldeles för mycket. Det är alldeles för lätt för en 13-åring att på till exempel en pizzeria gå undan och spela på Miss Vegas eller Jack Vegas. Det är alldeles för enkelt. Jag har en bekant som har prövat på det här. Jag vill höra vad finansministern säger om en bred parlamentarisk utredning och om att man också måste hitta andra vägar. Hur ser finansministern till exempel på ett licenssystem?

Anf. 6 Anne-Marie Ekström (Fp)
Fru talman! Jag kan hålla med om att det naturligtvis ska redovisas vad man kan vinna, men man måste också vara medveten om att man inte vinner alla gånger. Rosita Runegrund ställde flera frågor som jag instämmer i. Vi har ännu inte fått svar på frågan om att det erbjuds gratis spel, vilket jag tycker är oetiskt. Hur följer man upp de här reglerna, och när kom de till stånd? I den förra debatten diskuterade vi också lite grann att de svenska reglerna har tillkommit därför att man måste leva upp till de utländska spelbolagens alltmer aggressiva marknadsföring. Jag uppfattade att vi var överens om att detta är en internationell fråga. Jag undrar om finansministern har tagit upp den här frågan med sina kolleger inom EU och internationellt. Jag kan också hålla med Rosita om att det är viktigt att det blir en parlamentarisk utredning om de här frågorna. Efter den senaste debatten har jag diskuterat detta med många människor, och väldigt många tycker att man verkligen måste gå till botten med detta och utreda det. Man känner att spelberoendet ökar och att det blir en alltmer aggressiv marknadsföring. Jag tror att det vore viktigt att man gör en parlamentarisk utredning, inte bara en utredning inom Finansdepartementet.

Anf. 7 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! Sverige har en tydlig nationellt reglerad spelmarknad, där de sociala skyddshänsynen och omtanken om folkhälsan står i centrum. Vi har en lotteriinspektion som är effektiv och som ska se till att regelverket följs. Vi har seriösa aktörer inom föreningslivet oavsett om det gäller Svenska Spel, ATG, Folkspel eller något annat. Vi är självfallet angelägna om att slå vakt om en sådan ordning också i framtiden. Men vi kan inte vara blinda för att vi är utsatta för en växande internationell konkurrens. Jag var nyligen på Malta, där flera svenskägda spelbolag finns. De får inte bedriva någon verksamhet på Malta, för Malta har på samma sätt som vi restriktioner, men Malta kan naturligtvis inte hindra dem från att via Internet rikta sig till svenska spelare. Detta är en realitet. Om svenska aktörer inte är framgångsrika på Internetmarknaden, kommer aggressiva, hänsynslösa och oerhört profitinriktade utländska bolag att ta en stor del av den svenska marknaden. Jag tycker inte att vi har någon som helst fördel av att låta de här profitintressena ta över svensk spelmarknad. Jag tror att vi ur den synpunkten ska se till att vi får sjysta villkor också för de svenska aktörerna.

Anf. 8 Rosita Runegrund (Kd)
Fru talman! Trots den öppning som jag upplevde i finansministerns svar tycker jag att finansministern faller in i att vi inte ska släppa in några andra - det är det mest seriösa. Finansministern säger i en artikel i Aftonbladet den 13 januari att spelmarknaden kan skapa beroende och kriminalitet och att den därför inte får släppas lös. Men hur ser det ut i dag? Den skapar ju spelberoende och kriminalitet trots att den inte släppts lös. Jag tycker att vi har misslyckats. Spelberoendet går i dag upp med rasande fart, och det kommer att bli värre i framtiden. Finansministern nämnde inledningsvis att det i skolan förekommer så kallad ANT-undervisning. Kanske ska det i stället bli en SANT-undervisning, där S-et står för spel. Man kan då på ett mycket tidigare stadium informera om spelets effekter och om risken för spelberoende. Jag hoppas att den här debatten ändå leder till att finansministern tar frågan på allvar och till att den i framtiden får sortera under Socialdepartementet, så att den kan diskuteras där den egentligen hör hemma.

Anf. 9 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! Anne-Marie Pålsson har frågat mig om jag avser att verka för ett införande av ett system med skattereduktion för köp av hushållstjänster. Frågan är ställd med anledning av att Sverige internationellt sett har en låg andel kvinnor som innehar höga befattningar. Anne-Marie Pålsson efterlyser åtgärder som ökar jämställdheten och menar att det skulle kunna ske genom att göra det lättare och framför allt billigare för familjer att köpa hushållstjänster. Inledningsvis vill jag framhålla att frågan om särskilda skatteregler för hushållstjänster inte enligt min mening har samma prioritet som mer generellt inriktade åtgärder. Genom generellt inriktade åtgärder undviks snedvridningar av ekonomin och avgränsningsproblem. När det gäller skattesystemets utformning är regeringens huvudlinje att stimulera arbetsmarknadsdeltagande, arbetsutbud, sysselsättning och utbildning med brett inriktade justeringar av skatteuttaget på förvärvsinkomster. Vid förändringar i skattereglerna är ambitionen, liksom vid 1990-1991 års skattereform, att skapa så enkla, neutrala och likformiga skatteregler som möjligt. Den pågående inkomstskatteomläggningen - med kompensation för den allmänna pensionsavgiften och höjning av den nedre skiktgränsen - har medfört lägre skatter för alla låg- och medelinkomsttagare. I detta avseende är reformen särskilt betydelsefull för deltidsarbetande och för kvinnor. Den privata servicesektorn är en viktig bransch, som kommer att växa med eller utan skattesubventioner. Att med skattemedel styra vilken inriktning denna expansion ska ha anser jag vara direkt felaktigt. Särregler för enstaka branscher eller yrkesområden skapar alltid krångel och gränsdragningsproblem. Särregler är dessutom i allmänhet orättvisa: Varför ska de som jobbar i icke gynnade branscher betala högre skatter än övriga? Varför ska man genom särskilda skatteregler av detta slag gynna konsumtion av hushållstjänster framför annan konsumtion? Det är trots allt de med högre inkomster som kommer att efterfråga denna typ av tjänster och därmed få del av skattesubventionen. Mot denna bakgrund är jag inte beredd att verka för ett införande av ett system med skattereduktion för köp av hushållstjänster.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.