Sparbankers framtida konkurrenssituation
Interpellation 2010/11:250 av Andersson, Ulla (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2011-03-03
- Inlämnad
- 2011-03-03
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2011-03-11
- Sista svarsdatum
- 2011-03-17
- Besvarad
- 2011-03-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 3 mars
Interpellation
2010/11:250 Sparbankers framtida konkurrenssituation
av Ulla Andersson (V)
till statsrådet Peter Norman (M)
De lokala sparbankerna utgör där de verkar en viktig resurs för lokal och regional utveckling. Deras förankring i det lokala samhället gör att de har goda kunskaper om det samhälle, de företag och de människor som bor och verkar där. Det är ett viktigt socialt kapital som lokalt och regionalt har stor betydelse. Dagens sparbanker är lokaliserade utanför de större tätorterna. De beviljar lån till mindre företag och privatpersoner som annars skulle riskera att bli nekade krediter av större affärsbanker och olika nischbanker som inte finns företrädda på den ort eller region där företagen eller privatpersonerna befinner sig.
Grunden för sparbankernas verksamhet och framgångar är närhetsprincipen. De får en unik kundkännedom genom närheten till den lokala marknaden. Med detta följer att där sparbanker är lokaliserade finns tillgång till kapital för exempelvis småföretag att lättare kunna investera, vilket ger fler jobb och en mer stabil och attraktiv arbetsmarknad utanför de större städerna.
Genom sparbankernas närhetsprincip fungerar också rådgivningen till kunderna på ett bättre sätt i likhet med kreditprövningen för företag och privatpersoner. Ett resultat av denna seriösa bankverksamhet är en hög och jämfört med affärsbankerna mycket högre soliditet hos de lokala sparbankerna. Kundnöjdheten har av samma skäl ofta nått topplaceringen i många olika mätningar.
Vi i Vänsterpartiet har inom ramen för vårt arbete med att främja en ökad bankkonkurrens bland annat studerat Norges sparbanksmodell där egenkapitalbevis är ett instrument för att stärka de lokala sparbankerna. Via egenkapitalbevis kan man till en viss grad ta in utomstående ägare för att stärka kapitalbasen. Det kan behövas när man vill expandera bankens utlåningskapacitet och stå starkare i krisperioder.
Vänsterpartiet menar att det behövs en större bankkonkurrens i Sverige där man inte enbart tar hänsyn till de stora affärsbankernas affärsintressen. Vi menar att regelverk är nödvändiga för att bland annat förebygga alltför stort risktagande vid kreditgivning, men en sådan lagstiftning måste samtidigt anpassas till olika bankers risknivå, kreditpolicy och kundstruktur. De lokala sparbankerna i landet har klarat de finansiella kriserna bättre än andra banker och tar relativt sett små risker i sin utlåningsverksamhet. Därför behövs ett regelverk som tar hänsyn till skilda bankers olika struktur och policy.
Basel 3-reglerna har tillkommit med anledning av en del storbankers huvudlösa risktagande i jakt på maximalt vinstuttag. Basel 3-reglerna riskerar att försämra möjligheterna för mindre banker som de lokala sparbankerna i Sverige.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Peter Norman:
1. Avser statsrådet att skapa ett regelsystem som tar hänsyn till lokala sparbankers särskilda förutsättningar och struktur och som samtidigt underlättar en bankkonkurrens på lika villkor?
2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att skapa en bättre bankservice på landsbygden och dess invånare, vilka under en längre period förlorat en stor del av sin bankservice?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:250
Webb-tv: Sparbankers framtida konkurrenssituation
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2010/11:75 Fredagen den 18 marsProtokoll 2010/11:75 3 § Svar på interpellation 2010/11:250 om sparbankers framtida konkurrenssituation
Protokoll från debatten
Anf. 8 Peter Norman (M)
Herr talman! Ulla Andersson har frågat mig dels om jag avser att skapa ett regelsystem som tar hänsyn till lokala sparbankers särskilda förutsättningar och struktur och som samtidigt underlättar en bankkonkurrens på lika villkor, dels vilka åtgärder jag avser att vidta för att skapa en bättre bankservice för landsbygden och dess invånare.
Låt mig först av allt säga att jag delar Ulla Anderssons bild av de lokala sparbankerna som en viktig del av det finansiella systemet. Sparbankerna står för kontinuitet och lokal förankring.
Sparbankerna har, jämfört med andra banker, en annorlunda struktur som till stor del kan förklaras med utgångspunkt i de idéer som låg till grund för de första sparbanker som grundades i Sverige i början av 1800-talet. När de första sparbankerna grundades var tanken att de skulle drivas utan vinstintresse och att de som satte in pengar i banken skulle ha stort inflytande över hur banken sköts. Detta lever kvar i vår nuvarande sparbankslag, som tydligt säger att sparbanker ska drivas utan vinstintresse.
Sparbanker är alltså annorlunda, och det finns historiska orsaker till det. Modellen med fristående sparbanker har också visat sig vara mycket livskraftig. I dag verkar de fristående sparbankerna på en marknad där de konkurrerar med många olika aktörer. De har visat sig klara detta väl.
Ulla Andersson tar upp frågan om det behövs regler som tar särskild hänsyn till lokala sparbankers särskilda förutsättningar och samtidigt underlättar konkurrens på lika villkor. Det är en intressant men långt ifrån enkel frågeställning. De regler som Ulla Andersson hänvisar till - Basel 3-reglerna - handlar om bland annat kapitaltäckning, det vill säga att banker ska ha tillräckligt med kapital för att täcka de risker som de har i sin verksamhet. Finanskrisen har visat att nuvarande regler ställer för låga krav på kvaliteten och nivån på det kapital som bör finnas i en bank.
De kapitaltäckningsregler som finns i dag gäller såväl för de fristående sparbankerna som för andra, större, marknadsaktörer. Det finns ett värde i att samma regler gäller för alla och att den skärpning av reglerna som Basel 3 innebär även omfattar de banker som av en eller annan anledning inte fick allvarliga problem under den senaste krisen.
Med detta sagt är det onekligen så att Basel 3 delvis är mycket komplext och utformat för stora internationella banker. Det kan i vissa delar finnas anledning att överväga en utformning av reglerna på ett proportionerligt sätt, anpassat till institutens storlek och verksamhet.
När det gäller frågan om egenkapitalbevis, som Ulla Andersson tar upp, är jag väl medveten om att det finns särskilda regler för detta i Norge. Det är inte helt okomplicerat att låta sparbanker ge ut egenkapitalbevis. Sådan utgivning kan till exempel vara svår att förena med förbudet mot vinstutdelning i sparbankslagen. Det är dock viktigt att denna fråga blir ordentligt analyserad och detta arbete pågår för närvarande på Finansdepartementet.
När det gäller frågan om bankservice på landsbygden måste det, menar jag, vara upp till de olika bankerna att välja var de vill etablera sig. Jag tycker samtidigt att det här är värt att nämna det pågående arbete som regeringen bedriver på flera områden.
Regeringen har nyligen bildat Inlandsinnovation AB, som bland annat har till syfte att förbättra förutsättningarna för lokala finansieringslösningar i norra Sveriges inland.
Beträffande tillgången till grundläggande betaltjänster gör regeringen bedömningen att det finns behov av att stimulera framväxten av marknadsdrivna lösningar. Vidare arbetar för närvarande Post- och telestyrelsen på regeringens uppdrag med att utreda och analysera hur grundläggande betaltjänster kan tillhandahållas efter juni 2012, då det nuvarande avtalet om tillhandahållande av sådana tjänster löper ut.
Anf. 9 Ulla Andersson (V)
Herr talman! Tack, statsrådet, för ett svar som piggade upp gårdagen en del. Det är alltid positivt när det finns en möjlighet att ens förslag kan bli verklighet.
Vänsterpartiet har under åren lagt fram en rad förslag för att främja landsbygdsutvecklingen. Vi är övertygade om att social och ekonomisk utveckling på landsbygden är avgörande för hela vårt lands framtida utveckling och för att hålla ihop landet. Tyvärr har det under lång tid gått åt fel håll. Det sker en utflyttning från två tredjedelar av landets kommuner, och det kommer förmodligen att vara stor brist på arbetskraft inom framför allt välfärdssektorn i framtiden i en hel del av landsbygdens kommuner.
För Vänsterpartiet är utgångspunkten att staten ska ha ett huvudansvar för att se till att servicen på landsbygden fungerar. Staten ska styra sina myndigheter att ta det ansvaret. Vi ser tyvärr en utveckling som går åt fel håll när det gäller myndigheternas ansvarstagande. Vi tycker också att staten har ett ansvar för att stödja de lokala och regionala krafter som finns på landsbygden. Det finns goda förutsättningar.
I min interpellation tar jag upp tre väsentliga frågor för landsbygdens utveckling. En handlar om landsbygdens utveckling i stort, två handlar om lokala sparbanker.
Att jag lyfter fram de lokala sparbankerna beror framför allt på att de har så stor betydelse för tillgången till kapital på landsbygden, för att stötta det lokala näringslivet och för de boende i bygden. De har också en enorm kännedom om den bygd de verkar i. Man har bättre möjlighet att få sina idéer prövade och godkända eftersom de känner en som person och känner ens historia. De ser vilka möjligheter som finns i bygden. Närhetsprincipen är alltså central för de lokala sparbankerna.
Som Peter Norman säger känns det tryggt med en bank som inte har vinstintresset i fokus utan det är bygdens utveckling som är det centrala. Att överskottet dessutom går till bygdens utveckling är också mycket positivt.
Däremot vet vi att det är svårt för lokala sparbanker att få tillgång till nytt eget kapital. Det är därför som vi har lagt fram detta förslag om egenkapitalbevis.
Det är intressant att detta nu utreds i Finansdepartementet. Vi hade en debatt med den förra finansmarknadsministern för drygt ett år sedan. Då kände han inte ens till just egenkapitalbevis. Vi hade då en debatt och också ett samtal efteråt då vi faktiskt förklarade vad det handlade om. Det resulterade i en utredning. Jag hade trott att den skulle komma fortare fram än vad som skett.
För den som inte riktigt vet vad egenkapitalbevis är kan man säga att de liknar aktier. Det är inte samma utdelningsmöjligheter för dem. Men skillnaden ligger framför allt i att aktieägarna inte har äganderätten till bankens förmögenhet och inte heller till inflytande i bankens organ. På det sättet kan man inte heller få majoritet och kan därmed inte heller sälja sin bank. Men de är ett mycket bra instrument för landsbygdsbor att kunna stötta sin bank och för banken i sin tur att få tillgång till nytt kapital så att man kan växa med sina kunder om företaget till exempel växer men också vidga verksamheten, kanske till andra orter och andra kommuner.
Nu hann jag inte ta upp Basel 3. Jag får återkomma till det i nästa anförande.
Jag har i detta läge en fråga till Peter Norman. I början av året skulle denna utredning vara klar. Jag skulle vilja veta hur arbetet går när det gäller egenkapitalbevis, när han räknar med att kunna lägga fram ett förslag och hur han ser på möjligheterna att genomföra detta. Jag kan också se att det finns vissa komplikationer. Men jag tror att detta skulle vara en bra möjlighet, precis som det har varit i Norge.
Anf. 10 Peter Norman (M)
Herr talman! Jag vill först och främst tacka Ulla Andersson för interpellationen där hon tar upp en viktig fråga. Interpellationen är mycket bra formulerad, och det är alltid roligt att diskutera med Ulla Andersson som är mycket kompetent på detta område.
När det gäller kapitaltäckning rent allmänt pågår det ett stort arbete, som Ulla Andersson vet, i Basel angående kapitaltäckning. Det kommer att sluta med att man kommer att ha mer och bättre kapital i banksystemen som helhet mot bakgrund av den kris som vi just har genomlevt. Det kommer med största sannolikhet bli så att systemviktiga banker får ännu mer kapital än icke systemviktiga banker. Detta är intressant för oss som har ett mycket stort banksystem. Tittar man på bankernas tillgångar i relation till bnp är Sverige nummer fyra i Europa. Vi har alltså ett mycket stort banksystem.
Några länder har gått före. Till exempel Schweiz och Israel har kraftigt ökat kapitaltäckningen i systemviktiga banker. Detta verkar inte ha hämmat bankernas tillväxt och inte heller bankernas aktiekursutveckling.
Som vi tidigare har meddelat, både jag själv och finansministern, ser vi framför oss en situation där detta kommer att ske även i Sverige, det vill säga att systemviktiga banker kommer att ha högre kapitaltäckning än icke systemviktiga banker. Detta kommer att leda till att stora banker i någon mening får en liten konkurrensnackdel jämfört med små banker. Detta borde förhoppningsvis leda till det som jag antar att både jag och Ulla Andersson egentligen är ute efter, det vill säga finansiell närvaro på landsbygden. Sedan kan man diskutera vilken form av bank det ska vara. Men i vilket fall som helst ser jag framför mig att detta kommer att leda till att mindre banker förhoppningsvis kommer att ha lättare att slå sig fram än stora banker jämfört med hur det är i dag.
Anf. 11 Ulla Andersson (V)
Herr talman! Jag utgår från att Peter Norman återkommer till egenkapitalbevisen i sitt nästa inlägg så att vi får höra hur den utredningen fortgår, hur läget ser ut och vilka möjligheter som finns.
Eftersom Peter Norman var inne på Basel 3 går jag också över till Basel 3, vilket jag inte hann med i mitt förra inlägg. Jag tycker att det är positivt att man höjer kapitaltäckningskraven, och jag tycker att det är positivt att Sverige tänker gå längre än vad som sägs i Basel 3. Men jag tycker också att man måste, precis som Peter Norman öppnar för, ta hänsyn till vilken form av banker det är och vilken risk de faktiskt utgör i systemet. Det måste finnas goda förutsättningar för någon form av konkurrensneutralitet. Små banker har självklart mycket svårare att klara den stora administrativa börda och det regelsystem som faktiskt följer i kölvattnet av denna finanskris.
Vi från Vänsterpartiet tror att man skulle kunna göra mycket mer tillsammans i Norden. Vi har alla lokala banker i olika former. Jag tror att man skulle kunna samarbeta i Norden genom ett statligt initiativ och försöka starta någon form av gemensam kompetensbank. Jag tror att man behöver denna utvecklingsmöjlighet på landsbygden. Där skulle man kunna samla resurser, men man skulle också kunna hjälpa till med olika former av infrastruktursystem kring finansiella frågor. Jag tror att man behöver detta stöd. På det sättet skulle man kunna underlätta för nya banketableringar runt om i landet. Men vi får se hur sådana tankar mottas.
I fråga om Basel 3 finns det ytterligare en komplexitet för sparbankerna eftersom de har sin clearingverksamhet i Swedbank. Då är frågan om detta kapital kommer att räknas in som kapital enligt Basel 3-reglerna. Som det ser ut just nu har jag tolkat det som att det kanske inte är möjligt. Det var också lite grann av den anledningen som jag ställde min fråga. Kommer man på något vis att försöka begära undantag för just sparbankerna som har clearingverksamhet i Swedbank i stället för i Riksbanken? Det är en central och viktig fråga för deras möjligheter framöver. Detta vill jag också höra finansmarknadsministern säga någonting om.
Anf. 12 Peter Norman (M)
Herr talman! Om vi går till utredningen är det min förhoppning att den kan vara klar första halvåret i år. Den har ett juridiskt fokus. Sedan måste vi göra en ekonomisk analys givet den utredningen. Men det är ungefär var vi befinner oss i tiden.
Frågan om de lokala sparbankernas clearingverksamhet i Swedbank eller inte kan jag inte svara på. Den måste jag få återkomma till. Jag kan inte den frågan tillräckligt väl.
Låt mig säga något om egenkapitalbevisen. Det skulle kunna vara svårt att förena förbudet mot utdelning med utgivning av egenkapitalbevis. Jag inbillar mig att den som köper egenkapitalbevis skulle vilja ha avkastning på dem, och det borde tas från bankens vinst. Det innebär att det kan bli en intressekonflikt mellan dem som har egenkapitalbevis och dem som har sina pengar insatta i banken och att de vill få del av bankens vinster genom fördelaktiga räntor, lägre avgifter och så vidare.
I Norge har man avskaffat vinstutdelningsförbudet för sparbankerna. Detta innebär i så fall en ny typ av finansiellt kluster i finansiella företag, alltså sparbanker som får ge ut vinst till skillnad från andra sparbanker.
Rent allmänt tror jag att det kan vara farligt att öka andelen av olika typer av bankföretag i Sverige. Jag tror att det är bättre att man har mer likartade regler.
Jag tycker, liksom Ulla Andersson, att sparbankerna har fyllt och fyller en mycket god funktion i Sverige. Men man måste också lyfta blicken utanför Norden. I till exempel Spanien är en stor del av de problem som vi nu ser just kopplade till lokala sparbanker. Även krisen i USA, framför allt på 90-talet, var också kopplad till lokala sparbanker. Det är alltså inte en rosenröd bild över hela världen.
Anf. 13 Ulla Andersson (V)
Herr talman! Nej, Peter Norman, det är sällan en rosenröd bild över hela världen, men man kan titta på sin egen omgivning och se att sparbankerna har klarat denna kris mycket bättre än de stora affärsbankerna. De har en högre soliditet och finansierar sin egen utlåning genom inlåning i stort sett. Det är alltså nästan ingen risk alls för samhället.
Däremot kan nog både Peter Norman och jag konstatera att det finns bekymmer med tillgång till kapital på landsbygden för att starta företag, driva företag, bygga egna hem och så vidare. Då skulle jag tro att vi behöver se över vilka redskap vi faktiskt har till hands för att stötta en sådan utveckling.
Eftersom jag vill ha ökad bankkonkurrens - jag tror att det är en bra väg - tycker jag också att man måste se över vilka valfrihetsmöjligheter människor ska ha. Då kanske vi ska öppna för en ny form av sparbanker för att skapa sådana möjligheter. Jag tror att man måste göra sådana överväganden i det läge som är. Ser vi att två tredjedelar av landsbygdens kommuner har utflyttning och att det är stora problem i fråga om tillgång till arbetskraft i framtiden måste vi nog vidta några åtgärder i dag. Då kanske de gamla lösningarna inte är tillräckliga, och vi måste kanske se över nya verktyg. Då kan egenkapitalbevis vara ett sådant.
Peter Norman brukar tala mycket om att man ska styra och reglera så att man inte hamnar i farliga situationer. Då kanske det är genom styrning och reglering som vi ska se till att skapa en ny form av sparbank som inte ska innebära någon risk för sådant som vi har sett hända i andra länder.
Både Peter Norman och jag vet att sparbankerna redan i dag klarar Basel 3-reglerna om kapitaltäckning. Frågan är väl om Swedbanks clearingverksamhet ska räknas in, och den stora frågan är om de ska fixa Basel 3 i kapitaltäckningshänseende. Men sedan finns det också en stor administrativ regelbörda i Basel 3 som jag tror att man måste se över för att underlätta för sparbanker framöver.
Tack, återigen, för en positiv ingång!
Anf. 14 Peter Norman (M)
Herr talman! Jag håller med Ulla Andersson: Utgångspunkten ska tas i de behov som landsbygdens kunder har. Naturligtvis är det så.
Dock ska man ha klart för sig att finanskriser tenderar att återkomma i olika skepnad varje gång. Man kan alltså inte säga att sparbankerna är immuna för framtida kriser. En sådan diskussion har jag just nu med försäkringsbolagen, som hävdar att de inte hade någon del i orsaken till krisen och därför inte borde få några pålagor. Där har vi olika uppfattningar. Det är en ganska tuff debatt. Rent allmänt tycker jag att lagar man ett gammalt lapptäcke är man inte försäkrad mot framtida finansiella kriser.
När det gäller tillgången till bankservice håller EU-kommissionen på och tittar på det. I den frågan är vi drivande. Jag vet inte när de kommer att vara klara, men detta är ett arbete som vi naturligtvis kommer att följa och som vi också är drivande i. Jag vill bara påpeka detta.
Sedan vill jag säga någonting mer om Inlandsinnovation. Det är ett tämligen nytt statligt bolag, och syftet är att bedriva finansieringsverksamhet i framför allt norra Sveriges inland. Bolaget ska, direkt eller indirekt, kunna investera i eller finansiera företag i detta område avseende innovationsprojekt. När det gäller grundläggande betalningstjänster pågår redan nu ett analysarbete om hur dessa tjänster ska behandlas på bästa sätt efter juni 2012.
Slutsatsen är i alla fall att detta är intressanta frågor. Jag utesluter inte egenkapitalbevis. Jag ser vissa problem. Vi har en juridisk utredning som pågår och som jag hoppas blir klar första halvåret, trots indragningarna i Regeringskansliets möjligheter att utföra sitt arbete. Vi får anledning att återkomma till frågan när vi gör ekonomisk analys.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.